RIKSDAGENS PROTOKOLL

ProtokollRiksdagens protokoll 1892:4

RIKSDAGENS PROTOKOLL.

1892. Andra Kammaren. N:o 4.

Tisdagen den 2 februari.

Kl. 1 e. m.

§ I Upplästes

för justering de i kammarens sammanträden den 25 och
26 nästlidne januari förda protokoll.

Ordet begärdes härvid af

Herr Jonsson i Hof, som yttrade: Herr talman, mine herrar!

Vid den öfverläggning, som i kammaren förekom beträffande remiss
af Kongl. Maj:ts proposition mo 1, afgaf herr Lyttkens ett yttrande i
kammaren, deri han på tvenne ställen rörande norrmännens rätt att
fordra likställighet med oss särskilt markerade, att man borde så
mycket som möjligt gifva dem denna rätt. På grund af detta yttrande
var det som jag i mitt anförande särskild! betonade, att jag
ville gifva dem denna rätt utan alla förbehåll och icke: så vidt lämpligt
vore, så långt som möjligt. Nu har emellertid vid justeringen af
protokollet eller också af kontrollnotarien i det af de refererande notarierna
rätt återgifna yttrandet vidtagits ändringar, som göra, att mitt
yttrande kommit att hänga i luften. De refererade ställena lydde, på
första stället: »erkänner jag villigt, att norrmännen så mycket som
möjligt böra vara likstälda och stå i jembredd med oss.» På detta
ställe ha tillagts orden »i allt» efteråt. Det ändrar emellertid ej saken
så särdeles mycket. Men på senare stället, der det har refererats af
notarierna: »norrmännen ha rätt att fordra att så mycket som möjligt
stå i jembredd med oss svenskar,» har det ändrats till: »norrmännen
ha rätt att fordra att i allt och så mycket som är möjligt stå i full
jembredd med oss svenskar.»

När nu icke herr Lyttkens sjelf är närvarande i kammaren, har
jag icke för afsigt att framställa något yrkande om ändring i protokollet;
men jag har velat påvisa, att mitt yttrande var baseradt på
hvad som verkligen sagts, och icke hängde i luften.

De ifrågavarande protokollen blefvo härefter af kammaren godkända.

Andra Kammarens Prof. 1892. N:o 4. 1

N:0 4. 2

Tisdageu den 2 Februari.

§ 2.

Af de på kammarens bord hvilande motioner, som härefter hvar
för sig föredrogos, hänvisades:

herr O. Anderssons i Lyckorna motion, n:o 87, till tillfälligt utskott;

herr E. J. Ekmans motion, n:o 88, till bankoutskottet;

herr S. M. Olssons i Sörnäs motion, n:o 89, till lagutskottet;

herr N. Nilssons i Skärhus motioner, n:o 90 till lagutskottet och
n:o 91 till tillfälligt utskott;

herr J. H. O. Fredholms motion, n:o 92, till statsutskottet;

herr M. Höjers motion, n:o 93, till lagutskottet;

herr N. Hansons i Berga motioner, n:is 94 och 95, till lagutskottet;

herrar Er. Bergs och E. Hammarlunds motion, n:o 96, till
statsutskottet;

herr E. Hammarlunds motioner, n:o 97 till statsutskottet samt
n:is 98 och 99 till lagutskottet;

herr friherre TF. ron Schwerms motion, n:o 100, till bevillningsutskottet; herr

J. Eklunds i Högemåla motion, n:o 101, till statsutskottet;
herr R. Peterssons i Skurö motion, n:o 102, till lagutskottet;

herr ,7. Mankells motioner, n:o 103 till statsutskottet, n:o 104 till
bevillningsutskottet och n:o 105 till lagutskottet;

herr E. Åkerlunds motion, n:o 106, till bevillningsutskottet;

herrar C. T. Linds och J. A. Johatisons i Bastholmen motion,
n:o 107, till statsutskottet;

herr O. Olssons från Stockholm motioner, n:o 108 och 109, till
lagutskottet;

herr S. J. Kardelis motion, n:o 110, till statsutskottet;

herr J. A. Johatissons i Strömsberg motion, n:o 111, till statsutskottet; herr

O. TV. Redelius'' motion, n:o 112, till lagutskottet;
herr A. Perssons i Mörarp motion, n:o 113, till bevillningsutskottet;
herr K. E. Holmgrens motion, n:o 114, till statsutskottet;
herr J. A. Lundströms motion, n:o 115, till statsutskottet;

herr G. Elowsons motioner, n:o 116 till bankoutskottet, n:o 117
till statsutskottet, n:o 118 till bankoutskottet och n:o 119 till statsutskottet; -

Tisdagen den 2 Februari. 3

herr O. Jonssons i Hof motion, n:o 120. till bankoutskott;
herr N. Peterssons i Ruutorp motion, n:o 121, till lagutskottet;
herr Elis Nilsons motion, n:o 122, till statsutskottet;
herr I. Månssons motion, u:o 123, till statsutskottet;
herr E. G. Frcdholms motion, n:o 124, till bankoutskottet;

herr N. Perssons i Vadensjö motioner, n:o 125 till tillfälligt utskott
och n:o 126 till bevillningsutskottet;

herr Lasse Jönssons motion, n:o 127, till bevillningsutskottet;

herr J. Nydahls motion, u:o 128, till statsutskottet;

herr J. Sjöbergs motioner, n:is 129 och 130, till statsutskottet;

herrar Chr. Lovens och A. Wijkanders motion, n:o 131, till
statsutskottet;

herr S. Boeihius’ motioDer, u:is 132 och 133 till statsutskottet;
herr J. A. Sjös motion, n:o 134, till tillfälligt utskott;

herr O. Ericksons i Bjersby m. fl. motion, n:o 135, till bevillningsutskottet; herr

A. Lilienbergs motion, n:o 136, till statsutskottet;

herr C. F. Peterssons i Dänningelanda motion, n:o 137, till lagutskottet; herr

O. Jonssons i Hof m. fl. motion, n:o 138, till statsutskottet;

herr G. Erikssons i Mörviken m. fl. motion, n:o 139, till statsutskottet; herr

G. Erikssons i Mörviken motion, u:o 140, till statsutskottet;

'' fl’.'' . Jii

herr A. Göranssons motion, n:o 141, till statsutskottet;

herr Z. Larssons från Upsala motion, n:o 142, till bevillningsutskottet; herr

J. Jonsons i Frös torp motion, n:o 143, till statsutskottet;

herrar Ollas A. Ericssons och D. Perssons i Tallberg motion,
u:o 144, till lagutskottet;

herr A. Hedins motion, n:o 145, till lagutskottet;

herr O. W. Redclius'' motion, u:o 146, till lagutskottet;

herr J. P. Janssons i Saxhyttan motion, n:o 147, till lagutskottet;

herr N. Rosengrens motion, n:o 148, till lagutskottet;

herr A. Svensons i Edum motion, n:o 149, till bevillningsutskottet;

herr C. E. Thermcenius’ motioner, n:o 150 till bevillningsutskottet,
n:o 151 till konstitutionsutskottet och n:o 152 till bevillningsutskottet;

N o 4.

N:0 4. 4

Tisdagen den 2 Februari.

herrar G. Jättesons i K ra k erm! och A. Ä ströms motion, n:o 153,
till bevillningsutskottet;

herr C. Wallis’ m. fl. motion, n:o 154, till bevillningsutskottet;

herr J. A. Fjällbäcks motion, n:o 155, till lagutskottet;

herr F. Erssons i Yestlandaholm motion, n:o 156, till lagutskottet;

herr O. V. Vahlins motion, n:o 157, till statsutskottet;

herrar O. V. Vahlins och P. Anderssons i Högkil motion, n:o
158, till konstitutionsutskottet;

herr L. Perssons i Heljebol motion, n:o 159, till lagutskottet;

Efter föredragning härefter af herr A. Rydings m. fl. motion,
n:o 160, angående grunder för ny härordning m. m., begärdes ordet af

Herr llyding, som yttrade: Herr talman! Då jag i lördags afton
framlemnade denna motion om härordningens grundande på allmän
värnplikt, var det meningen, att ett särskilt utskott skulle fa behandla
motioneu. Detta var orsaken till att i motionen voro sammanförda
flera ämnen af olika beskaffenhet, hvilka höra till olika utskott.

Som det emellertid, enligt hvad jag försport, finnes hinder för att
remittera eu dylik motion, anhåller jag på grund af prejudikat, som
finnas förut, att i stället få dela denna motion på tre särskilda motioner:
den ena afhandlande härordningsfrågan, öfvergångsförslaget samt afskrifningen
af grundskatter och indelningsverk; den andra afhandlande
värnpligtslagen; och den tredje afhandlande de delar af motionen,
som röra ändriugar i bevillningsförordniugen m. m.

Jag anhåller sålunda vördsamt hos kammaren att fa dela den af
mig väckta motionen på dessa tre särskilda motioner, och att hvardera
remitteras till det utskott, dit den hör.

Herr Hedin anförde: Då riksdagsordningen föreskrifver, att i eu
och samma motion icke må sammanblandas ärenden af olika beskaffenhet;
och då motionären i den nu föredragna motionen har sammanblandat
ärenden af alldeles olika natur: beskattningsärendeu, lagärenden, statsutgiftsärenden,
således frågor, som skola behandlas af tre olika utskott,
så har kammaren grundlagsenligt icke mer än en utväg, nemligen att
vägra remiss å motionen. Kammaren har alldeles icke, på sätt motionären
nyss föreslagit, att inblanda sig i frågan om någon omredigering
af motionen. Kammaren har icke att yttra sig vare sig om lärnpligheteu
af en dylik omredigering eller om de blifvande följderna af
behandlingen af en sådan ny framställning. Kammaren har icke heller
att befatta sig med motionärernas redaktionsarbeten. Hvad kammaren
har att göra, det är blott att remittera väckta motioner, när
de enligt grundlagens tydliga bud skola remitteras, och att i enlighet
med den bestämmelse i riksdagsordningen, som jag nyss citerat, vägra

Tisdagen den 2 Februari.

5 N o 4.

remiss, när motionerna komma i strid med den anförda bestämmelsen.
Kammaren har ingen sådan tillåtelse att gifva, som motionären begärde.
Det står honom fritt att omredigera sin motion huru mycket han behagar.
Och om motionen omarbetas på sätt, motionären nyss antydde,
så finnes det -—• det är min privata mening åtminstone — intet hinder
för att, när de nya motionerna komma in, motionärerna kunna för
deras framläggande åberopa den bestämmelse i riksdagsordningen,
som tillåter dem att äfven efter den ordinarie motionstidens utgång
väcka motioner, som stå i omedelbart sammanhang med något redan
förut upptaget ärende. Det »redan upptagna ärendet» är i detta fall
de kongl. propositionerna rörande försvarsfrågan.

Den saken föreligger emellertid icke nu till afgörande; och skälen,
hvarför jag hyser den meningen, att motionärerna äro oförhindrade att
inkomma med nya motioner i denna fråga ända till riksdagens slut,
om de vilja, skall jag derför icke besvära kammaren med att höra nu.
Det torde blifva tillfälle att utveckla dessa skäl framdeles, i fall motionärerna
följa det råd jag tillåtit mig att gifva.

För närvarande har kammaren, som sagdt, blott att afgöra frågan
om remiss eller icke remiss. Några anvisningar och råd till motionärerna
om deras författarskap har kammaren icke att inlåta sig på.

Herr Edelstam: Herr talman! Då det förut inträffat, att sådaua
sönderdelniugar af motioner fått ske, som här begärts, hemställer
jag, att kammaren äfven vid detta tillfälle måtte tillåta det.

Herr Hedin: För min del känner jag icke något sådant tillfälle,
ineu vill för öfrigt erinra mot hvad den siste talaren anförde,
att ett bruk, som tydligen icke varit något annat än ett missbruk,
icke kan lända till efterrättelse nu, när uppmärksamheten blifvit fäst
på det enda rigtiga förfaringssättet.

Herr Edelstam: Jag skall be att fa erinra, att det inträffade i
Första Kammareu den 29 januari 1887, att herr P. M. Söderberg
hade väckt eu motion, som han sedermera fick kammarens tillåtelse
att dela.

Herr Hedin: Om något sådant inträffat i Första Kammaren,
hvilket jag icke tviflar på, så bildar detta icke någon konstitutionel
praxis, ländande till efterrättelse för Andra Kammareu; ännu mindre
kan ett dylikt tillvägagående träda i stället för ett tydligt och otvetydigt
grundlagsbud.

Herr Svanberg: Det kan ju icke bestridas, att i denna motion
flera ämnen äro vidrörda, men dessa ämnen hafva på senare åren liksom
vuxit och smält tillsammans, och man har vant sig vid att betrakta
förslaget om ny härordning och dermed sammanhängande frå -

No 4 6

Tisdagen den 2 Februari.

gor om grundskatteafskrifning m. m. såsom en enda stor fråga, försvarsfrågan.
Detta har utgjort anledningen, hvarför jag åtminstone
ansett mig kunna underskrifva eu motion i stället för tre, synnerligast
som jag också hade tänkt mig, att saken, för att få nödig och allsidig
utredning, skulle komma att remitteras till ett särskilt utskott. Då
nu emellertid begäran framstälts att få motionen delad i tre i stället
för eu, och dylika framställningar, efter hvad jag nu hört, förut lära
vunnit vederbörande kammares bifall, så tror jag icke, att det vore
kammaren värdigt att nu afslå den framstälda begäran. Det skulle i
alla fall icke tjena till mycket, då, på sätt herr Hedin nyss angifva,
frågan snart kan komma upp igen. Jag yrkar derför bifall till Herr
Rydings begäran att redan nu få sönderdela motionen till tre motioner.

Herr Hedin: Herr talman! Det lärer väl icke kunna bestridas,
att det är kammaren »värdigt» att följa ett otvetydigt grundlagsbud.
För öfrigt ber jag att fa konstatera, att den siste talaren icke
anfört något annat skäl för giltigheten af det yrkande, han framstäf,
än att han nyss hört, att något dylikt fått gå för sig i Första Kammaren.
Hvad vidare beträffar den omständigheten, att några tänkt
sig, att ärendet skulle i hela sin vidd komma att remitteras till ett
särskildt utskott, så innebär detta naturligtvis icke något skäl, som
kan vara afgörande i en så rent formel fråga som denna. Underligt
är det också, att dessa herrar tänkt sig, att frågan skulle komma till
ett särskildt utskott, då Andra Kammaren nyligen förklarat, att ett
dylikt utskott icke vore behöfligt med anledning af den kongl. propositionen.
Nu frågas: skulle ett särskildt utskott vara mera behöfligt
för att behandla en motion, deri man kommer och föreslår oss
att år 1892 pålägga Sveriges rösträttsaknande och hunger tull beska ttade
arbetare eu sådan värnpligt, som nu är föreslagen? För att få
en sådan motion granskad och bedömd, behöfves icke något särskildt
utskott.

Herr Ljungman: Det har väl vid dylika fall förut häudt, at( eu

motionär fått taga tillbaka en del af sin motion, och att återstoden
fått remitteras till vederbörligt ständigt utskott. Så har emellertid
icke nu yrkats, och mig förefaller det. som om man icke skulle kunna
remittera tre nya motioner i stället för en motion, som under flere
dagar hvilat på kammarens bord. Redan den omständigheten, att
dessa tre motioner icke varit bordlagda, synes göra det omöjligt att
ingå på det framstälda förslaget. Det synes mig derför bättre, att
motionären begagnar sig af den utväg, som herr Hedin föreslagit,
då ett sådan förfaringssätt omöjligen kan gå för sig, utan att man
kommer i strid med grundlagens tydliga bud.

Jag yrkar att remissen icke måtte ega rum.

Herr Bratt: Herr Talman! Ehuru jag är eu af dem, som underskrifvit
den ifrågavarande motionen, skall jag för min del icke yrka

Tisdagen den 2 Februari.

7 N:0 4.

på fasthållande af benämningen fördelning i tre motioner, såsom nu af
herr Ryding blifvit ifrågasatt. Men jag vill upplysa kammaren om,
att motionärerna verkligen å priori vidtagit just den åtgärd, som herr
Hedin antydde, nemligen att skrifva tre nya motioner, hvilka redan
äro inlemnade, och jag ber att få yrka, att dessa tre motioner måtte
bordläggas.

Herr Hedin: Jag förmodar, att den siste talaren uttryckte sig
mindre korrekt, då han sade, att tre nya motioner inlemnats; åtminstone
är det för kammaren okändt. Det blir tids nog, när dessa tre nya
motioner inkommit till kammaren, att begära, att de måtte bordläggas;
och då de vid ett senare sammanträde föredragas, skall jag, i fall
någon skulle motsätta sig remiss, på det ifrigaste försvara deras behöriga
remitterande.

Härmed var öfverläggningen slutad. I enlighet med de yrkanden,
som derunder framstälts, gaf herr talmannen propositioner dels på
bifall till herr Rydings anhållan, att den af honom m. fl. afgifna motion,
n:o 160, måtte få sönderdelas i tre särskilda, af honom angifna delar,
och dels på afsteg å nämnda anhållan; och förklarade herr talmannen
sig anse svaren hafva utfallit med öfvervägande ja för bifall till den
förra propositionen. Votering blef emellertid begärd och företogs
enligt följande nu uppsatta och af kammaren godkända voteringsproposition: Den,

som bifaller gjord framställning, att ifrågavarande af herr
A. Ryding m. fl. väckta motion, n:o 160, må sönderdelas i tre nu
angifna särskilda delar, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, är omförmälda framställning af kammaren afslagen.

Voteringen visade 44 ja mot 140 nej, hvadan kammaren beslutat
i enlighet med nej-propositionens innehåll.

Efter att hafva tillkännagifvet denna utgång af voteringen, yttrade

Herr Talmannen: Då den föredragna motionen föreligger i en
form, som strider mot stadgandet i riksdagsordningen, § 55, mom. 3,
har jag ingen annan proposition att framställa, än att kammaren behagade
lägga motionen till handlingarna.

N:o 4. 8

Tisdagen den 2 Februari.

Med bifall till denna herr talmannens proposition beslöt kammaren
lägga ifrågavarande motion till handlingarne.

Härefter hänvisades:

herr C. Geihes m. fl. motion, n:o 161, till statsutskottet;

herr M. Dahns motioner, n:o 162 till bevillningsutskottet samt
n:is 163 och 164 till statsutskottet; samt

herr A. V. Ljnngmans motion, n:o 165, till statsutskottet.

§ 3.

Herr <1. Bratt aflemnade följande af honom m. fl. undertecknade
motioner:

n:o 166, om antagande af grunder för ny härordning m. m.;

n:o 167, om antagande af ny värnpligtslag; och

n:o 168, om ändring i förordningen den 14 september 1883 angående
bevillning af fast egendom samt af inkomst no. m.

Dessa motioner begärdes på bordet och bordlädes.

§ 4.

På derom af herr talmannen gjord hemställan beslöt kammaren
att för behandling af de motioner, som blifvit hänvisade till tillfälligt
utskott, tillsätta fyra tillfälliga utskott.

Härefter tillkännagaf herr talmannen, att han låtit uppgöra följande
förslag till fördelning och gruppering mellan de olika tillfälliga
utskotten af ifrågavarande motioner:

Förslag till fördelning af de 16 inom Andra Kammaren väckta motioner,
hvilka blifvit hänvisade till behandling af tillfälligt utskott.

Till behandling af ett tillfälligt utskott (n:o 1) torde få öfverlemnas
motioner af:

herr Vahlin, n:o 7, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran
om utredning rörande större bolags förvärf af jordegendom i
vissa delar af landet m. m.;

herr Chr. Buloiv, n:o 9, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med
begäran om införande af engelska språket såsom obligatoriskt läroämne
vid rikets folskolelärareseminarier och fasta folkskolor;

herr J. Andersson i Lysvik, n:o 17, om skrifvelse till Kongl.
Maj:t med begäran om utsträckt rätt för sterbhusdelegare att erhålla
gemensam expedition i lagfartsärende; och

Tisdagen den 2 Februari. 9

herr C. Persson i Ställhult, n:o 80, om ändring i gällande bestämmelser
rörande ersättning till förrättningsmän för utmätning i enskilda
mål samt till stämningsmän.

Summa 4.

Till ett annat tillfälligt utskott (n:o 2) torde få hänvisas motioner
af:

herr Z. Larsson i Upsala, n:o 69, om förbud mot tillverkning,
försäljning och förbrukning af fosfortändstickor;

herr O. Andersson i Lyckorna, n:o 87, om ändrad lagstiftning
rörande rätt till försäljning af maltdrycker;

herr N. Persson i Yadensjö, n:o 125, om skrifvelse till Kongl.
Maj:t med begäran om utfärdande af bestämmelser, afseende förebyggande
af missbruk vid beredning af och handel med ost, hvari ingår
annat än af mjölk framstäldt fettämne; och

herr J. A. Sjö, n:o 134, om ändring i vilkoren för rätt till
handel med vin och maltdrycker.

Summa 4.

Till ett tredje tillfälligt utskott (n:o 3) torde få öfverlemnas
motioner af:

herr Chr. Biilow, n:o 28, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med
begäran om utredning i fråga om lämpligheten af hofrättens öfver
Skåne och BlekiDge förläggande till Lund m. m.;

herr A. Larson i Slättäng, n:o 29, om skrifvelse till Kongl.
Maj:t i syfte att den posttjenstemän tillkommande rätt att uppbära
afgift för expedition af lösväskor måtte utbytas mot direkt ersättning
ur statskassan;

herr C. J. Jakobson, n:o 82, om skrifvelse till Kongl. Maj:t
med begäran om förtydligande af gällande bestämmelser rörande rätt
till uppbördsprovision vid indrifning af kommunalutskylder och prestlönemedel;
och

herr N. Nilsson i Skärhus, n:o 91, om skrifvelse till Kongl.
Maj:t rörande ifrågasatt ordnande af trafikförbindelsen mellan Sverige
och Tyskland.

Summa 4.

Slutligen torde till ett fjerde tillfälligt utskott (n:o 4) få öfverlemnas
motioner af:

herr O. Nyländer, n:o 33, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med
begäran om ändring i gällande bestämmelser rörande syner å indelta
arméns soldattorp;

Andra Kammarens Prot. 1892. N:o 4.

N:o 4.

2

H:o ''4. 10

Tisdagen den 2 Februari.

herr J. H. G. Fredholm i Stockholm, n:o 45, om skrifvelse till
Kongl. Maj:t, med begäran om framläggande af förslag till definitiv
förordning angående statens upphandlings- och entreprenadväsen;

herr C. G. Anderson i Skeenda m. fl., n:o 54, om skrifvelse
till Kongl. Maj:t med begäran om ändring i gällande bestämmelser
rörande utarrendering af kronans jordbruksdomäner; och

herr G. Anderson i Himmelsby, n:o 83, om befrielse för rustoch
rotehållare från skyldighet att bekosta soldats sjukvård m. m.

Summa 4.

Efter uppläsandet häraf yttrade

Herr Anderson i Himmelsby: Utan att vilja påstå, att jag är
en auktoritet i tolkning af grundlagsfrågor och således med bestämdhet
skulle kunna säga, till hvilket utskott min motion bort remitteras,
ber jag endast få erinra, att jag hade en fullkomligt likartad motion
vid 1890 års riksdag — klämmen var densamma — samt att denna
motion hänvisades till statsutskottet.

Vidare anfördes icke.

Det upplästa förslaget blef härefter af kammaren godkändt.

I afseende å de sålunda beslutade utskottens sammansättning fattades
enahanda beslut, som vid de senare årens riksdagar, eller att i
hvardera utskottet skulle ingå nio ledamöter, samt att några suppleanter
för dessa icke skulle utses.

Slutligen beslöt kammaren, på derom af herr talmannen gjord
hemställan, att nästkommande lördag, den 6 dennes, företaga val af
ledamöter i här ofvan omförmälda tillfälliga utskott.

§ 5.

På framställning af herr talmannen beslöt kammaren vidare att,
i enlighet med derom mellan herrar talmän träffad öfverenskommelse,
onsdagen den 10 innevarande februari företaga val af:

dels sex revisorer och tre revisorssuppleanter för granskning af
statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och
förvaltning; och

dels de för granskning af riksbankens afdelningskontors räkenskaper
och förvaltning föreskrifna revisorer och revisorssuppleanter.

Tisdagen den 2 Februari.

§ 6.

11 Ro 4.

Upplästes följande till kammaren inkomna protokoll:

..*< '' -I:..- .fri

Protokoll, hållet inför statsrådet och chefen
för kongl. justitiedepartementet den 1 februari
1892.

Tillförordnade pastorn Lars Dahlstedt i Vilhelmina hade aflemna!
fullmagt, utvisande, att han vid riksdagsmannaval, som den 28
december 1891 hållits i Vesterbottens vestra domsaga, blifvit utsedd
till ledamot af riksdagens Andra Kammare för tiden till den 1 januari
år 1894; och sedan berörda fullmagt funnits vara i föreskrifven
form utfärdad samt vidare granskats af vederbörande fullmägtige i
riksbanken och riksgäldskontoret, utan att desse mot fullmagten
framstält någon anmärkning, beslöts, att protokoll öfver hvad sålunda
förekommit skulle meddelas Andra Kammaren, hvarjemte fullmagten
skulle till kammaren öfverlemnas för att hållas pastor Dahlstedt till
hända.

In fidem
Albert Petersson.

Jemte det protokollet lades till handlingar^, beslöts, att den
ifrågavarande fullmagten skulle genom kammarens kansli till herr
Dahlstedt återställas.

I sammanhang härmed tillkännagaf herr talmannen, att herr Dahlstedt
denna dag intagit sin plats bland kammarens ledamöter.

§ 7.

Till kammaren hade inkommit följande sjukbetyg, som upplästes:

Att herr rektor S. von Friesen är af illamående tills vidare hindrad
att lemna sina rum, intygas.

Stockholm den 1 februari 1892.

F. W. Warfvinge,

med. d:r:

§ 8.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:

herr G. IV. Svensson i Rydaholm under 12 dag. fr. o. m. d. 5 d:s,

A. Bexell	» 14 »	1	6	»
A. Ryding	» 6 »		4
J. E. Eliasson i Oktorp	» 14 »		4	■»
A. Williamson	» 12		4	>

N:0 4. 12

Tisdagen den 2 Februari.

§ 9.

Justerades protokollsutdrag; hvarefter kammarens ledamöter åtskildes
kl. 2,15 e. m.

In fidem
Hj. Nehrman.

Stockholm, Gemandts Boktryckeri-Aktiebolag, 1892.