Riksdagens protokoll 2013/14:111 Måndagen den 12 maj

ProtokollRiksdagens protokoll 2013/14:111

Riksdagens protokoll 2013/14:111 Måndagen den 12 maj Kl. 09:00 - 10:01

1 § Justering av protokoll

  Protokollen för den 5 och 6 maj justerades.  

2 § Anmälan om fördröjt svar på interpellation

  Följande skrivelse hade kommit in:    Interpellation 2013/14:467

Till riksdagen 
Interpellation 2013/14:467 Astra Zenecas betydelse för svensk life science  av Ingela Nylund Watz (S)  
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 3 juni 2014.  Skälet till dröjsmålet är tidigare inbokade resor och arrangemang.  Stockholm den 8 maj 2014 
Näringsdepartementet  
Annie Lööf (C) 
Enligt uppdrag 
Fredrik Ahlén
Expeditionschef  

3 § Anmälan om faktapromemorior

  Förste vice talmannen anmälde att följande faktapromemorior om förslag från Europeiska kommissionen hade kommit in och överlämnats till utskott:  2013/14:FPM80 Beslut om ett europeiskt forum för att förebygga och bekämpa odeklarerat arbete KOM(2014) 221 till arbetsmarknadsutskottet  
2013/14:FPM81 Förordning om linbaneanläggningar KOM(2014) 187 till civilutskottet  
2013/14:FPM82 Direktiv om privata enmansbolag (SUP-bolag) KOM(2014) 212 till civilutskottet  

4 § Svar på interpellationerna 2013/14:441 och 450 om ansvaret för lokal och regional nyhetsbevakning

Anf. 1 Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M):

Fru talman! Isak From har frågat mig vad jag avser att göra för att upprätthålla regional nyhetsbevakning i hela landet. Tina Ehn har frågat mig vilka politiska insatser jag avser att genomföra för att den lokala journalistiken och demokratins utveckling inte ska påverkas negativt. Tina Ehn har också frågat mig om jag ser en fara i att den lokala journalistiken minskar och hur detta kan komma att påverka granskning och beskrivning av lokalsamhället och dess framtid.  En central uppgift för mediepolitiken är att skapa förutsättningar för att alla medborgare ska få del av nyheter och samhällsinformation. Viktiga verktyg för att bevara mediemångfalden är ett oberoende public service, ett omfattande presstöd och bra villkor för de kommersiella programföretagen inom både tv och radio.   Jag beklagar TV4:s beslut att upphöra med lokala nyhetssändningar eftersom det kommer att innebära färre lokala röster och mindre granskande journalistik utanför storstäderna. Det är dock inte regeringen utan Myndigheten för radio och tv som ger sändningstillstånd för TV4. Myndighetens beslut om sändningstillstånd regleras i radio- och tv-lagen. Enligt lagen får beslut om tillstånd inte innehålla andra programrelaterade villkor än dem som den sökande har godtagit.   I slutet av förra året beslutade regeringen om sändningstillstånd och anslagsvillkor för SVT, mot bakgrund av de riktlinjer och villkor som riksdagen beslutat om inför tillståndsperioden 2014–2019. Enligt tillståndet ska SVT bland annat spegla förhållanden i hela landet och sända regionala nyhetsprogram. Bland anslagsvillkoren kan nämnas att bolaget ska ha en decentraliserad organisation som skapar goda förutsättningar för självständigt beslutsfattande på regional och lokal nivå. Inom ramen för dessa styrdokument sköter SVT sin verksamhet självständigt, till exempel när det gäller hur det regionala nyhetsarbetet ska bedrivas. 

Anf. 2 ISAK FROM (S):

Fru talman, kulturministern och åhörare i tv! På läktaren finns inte så många nu på morgonen.  Jag har ställt interpellationen på grund av en oro som jag delar med många, kanske även med regeringen, kanske även med kulturministern. Men regeringens företrädare, främst kulturministern, har mest uttryckt förvåning. Det är ingen ny situation att nedsågade träd på en gata i Stockholm blir stora riksnyheter. Så kanske det kommer att vara också i framtiden. Men nyheter av karaktären omfattande fiskdöd, rennäringens kamp mot rovdjur, tågurspårning, nedsättning av hastigheten på Norra stambanan, händelser som kan vara av stor ekonomisk karaktär men utspelar sig ute i landet, får mindre genomslag i nationella medier.  TV4 har fattat beslut om att lägga ned de lokala nyhetsredaktionerna runt om i landet. Man kommer fortfarande att rapportera sporadiskt under kortare inblinkningar i den nationella sändningen. Det här riskerar på sikt att utarma den regionala nyhetsbevakningen och därmed rapporteringen ur demokratisk synvinkel.  Vad kommer rapporteringen att få för karaktär på sikt? Det har vi svårt att se, men vad vi kan vara överens om är att vi inte tror att det är bra.  TV4 lägger ned de lokala sändningarna, och 140 av de i dag 165 tjänsterna försvinner. Förändringarna genomförs fort i sommar. Redaktionerna i Gävle, Halmstad, Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Norrköping, Skellefteå, Sundsvall, Trollhättan, Uppsala, Västerås, Växjö och Örebro läggs helt ned.  Kulturministern sade i sitt svar att det inte är regeringen utan Myndigheten för radio och tv som ger tillstånd. Det är naturligtvis helt rätt. Men kulturministern är väl ändå ansvarig för sina myndigheter? Det är väl ändå riksdag och regering som är ansvariga för våra myndigheters beslut? Lagstiftningen ligger till grund för myndigheternas beslut. Om man i dag inte är nöjd med myndigheternas beslut kan man fundera över om det finns anledning att se över lagstiftningen. Kulturministern kanske kan svara på det. Är den lagstiftning vi har kommit överens om bra?   Vi kan vara överens om att vi tycker att det är olyckligt att TV4 väljer att lägga ned sin regionala nyhetsbevakning. Och beslutet är fattat helt i sin ordning. Ska vi då vara så förvånade över att ett kommersiellt bolag väljer kortsiktiga vinster framför att bevaka det långsiktiga demokratiuppdraget? Vi kanske inte ska vara så förvånade.  Det som gör det hela lite komplicerat är att TV4 faktiskt har olika tillstånd – jag har läst dem flera gånger. I TV4:s HD-tillstånd ligger faktiskt ett uppdrag att ha kvar lokala program. Finns det då möjlighet att kräva en lokal nyhetsbevakning även i fortsättningen? 

Anf. 3 TINA EHN (MP):

Fru talman! Jag har ställt en interpellation till kulturministern i frågan. Under 1990-talet byggdes TV4 upp, och det ställdes krav att TV4 skulle sända lokala program. Under 00-talet när sändningarna övergick till att bli digitala fick fler kommersiella kanaler börja sända i marknätet. Det var något som tidigare bara TV4 och SVT hade fått göra.  TV4 får ett sändningstillstånd, och det baseras på det sändningsutrymme som finns. Om jag har förstått rätt är det någonting som regeringen är med och bestämmer om. Det är sedan upp till Myndigheten för radio och tv att fördela utrymmet mellan de olika kommersiella aktörerna. Fördelningen har väl Kulturdepartementet fått ta del av.  Nu kom beskedet att TV4 lägger ned sina lokala sändningar och väljer att fokusera sin nyhetsverksamhet på riksnyheter. Det innebär flera saker, dels att flera arbetsplatser försvinner runt om i Sverige, dels att den delen av den lokala journalistiken tunnas ut.  I förlängningen finns det risk för att det blir ett problem för demokratin om vi får orter, platser och företeelser som inte uppmärksammas och granskas. De lokala nyhetstidningarna minskar antalet journalister runt om i landet, och de större nyhetsmedierna tar inte alltid ett större ansvar för den lokala nivån. Det är ett mönster som jag som kommer från en mindre ort i Västsverige kan tycka faktiskt är allvarligt.  Jag har ställt frågor om vad kulturministern anser att det finns för möjligheter att vidta politiska åtgärder för att den lokala journalistiken och demokratins utveckling inte ska påverkas negativt. Kulturministern svarar med utgångspunkt i de verktyg som handlar om oberoende public service, och jag är väldigt glad för att kulturministern svarar att det är viktigt, liksom det omfattande presstödet och bra villkor för kommersiella programföretag inom tv och radio.   Jag tycker ändå att det saknas en del i svaret eftersom problematiken är bredare än så. Jag tycker precis som Peter Eriksson, som har tagit upp frågan med kulturministern tidigare, att det ändå är regeringen som måste ha det övergripande ansvaret i en sådan här fråga. Om man släpper möjligheten att ställa krav är det väl regeringens ansvar om journalistiken försvinner från 25 platser runt om i landet. Att inte ställa några krav innebär att man frånsäger sig möjligheten att tala om att även nyheter och bevakning lokalt är viktiga för demokratin och även ur många andra aspekter.   Frågan om man kände till den här förändringen eller inte låter jag hänga i luften. Men hur som helst lyder myndigheterna under regeringen, och då kan man tycka att det här är en fråga som kulturministern borde ha känt till och borde ha tagit tag i. 

Anf. 4 GUNNAR ANDRÉN (FP):

Fru talman! Jag har sagt det tidigare men upprepar det gärna: Nyheten är gratis, men god journalistik kostar. Det är helt enkelt det som är det viktigaste att förstå i det här sammanhanget.  Jag välkomnar den här interpellationen, för jag tycker att det är en oerhört viktig debatt, inte bara när det gäller TV4 eller allmän tv utan även när det gäller situationen på nyhetsområdet och för demokratin. Vi kan i dessa dagar notera att vi ska känna oss väldigt lyckligt lottade för att vi har fri press, radio och tv som kan publicera med stöd av de lagar som vi har antagit här, nämligen att opinionsbildningen och nyhetsförmedlingen är fria och utan påverkan från myndigheter. Det finns förskräckande exempel på det motsatta runt om i världen.  Det är dess bättre så att svensk journalistik står mycket stark. Däremot är distributionskanalerna i kris. Det gäller framför allt pressen. Vi läser senast i dag att Göteborgs-Posten överväger att minska utgivningsfrekvensen på sina tidningar.   Det här är en del av den strukturella intäktskris som vi ser. Vi är vana vid, fru talman, att betala för vår app, eller vad det är för någonting, själva distributionen, men innehållet är vi helt plötsligt inte vana vid att betala för.  Det är detta det hela går tillbaka till: Man måste ha en finansiering av den goda journalistiken. Annars försvinner allt fler orter, precis som Isak From och Tina Ehn har varit inne på, in i det som professor Lars Nord i Sundsvall har talat om, medieskugga. Det gäller tyvärr inte bara Norrland eller Västsverige. Man behöver bara gå några kilometer härifrån till Botkyrka eller Huddinge, och där vet medborgarna nästan ingenting om vad som händer lokalt. Det är ändå stora orter med 80 000–100 000 människor. Det finns ingen bevakning där.  Det här är någonting som vi måste ta tag i. Nu i valtider måste vi inse att demokratin bygger på att vi har fria medier som granskar makthavare av olika slag och som fungerar som förmedlare av nyheter av olika slag. Det stora problemet är att en så stor del av medborgarna hamnar i medieskugga.  Jag skulle vilja fråga statsrådet hur hon ser på detta. Vi har nyligen haft en pressutredning som var väldigt bra. Men på en punkt kanske man inte tog det stora grepp som behövdes, och det är att se över hur olika nyheter och opinioner i det nya medielandskapet ska förmedlas och distribueras. Det är det som går tillbaka till Isak Froms och Tina Ehns frågor: Vem ska betala för distributionen?   Jag var så sent som i förrgår på ett seminarium i Umeå, med Västerbottens-Kuriren. Vi hörde hur oerhört mycket pengar det kostar att distribuera en tidning. I Umeå kostar det ungefär 2 kronor men i Tärnaby 20 kronor. Det är det som är problemet på tidningssidan. Vi har en distributionskris, inte en journalistisk kris, dess bättre. 

Anf. 5 Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M):

Fru talman! Tack till Gunnar Andrén, som engagerar sig i debatten, för påpekandet att vi har en stark journalistik i Sverige, starkare än i många andra länder. Det är intressant att just du, Gunnar Andrén, säger det eftersom du har en mångårig erfarenhet från mediebranschen.  Innan jag går in på de olika frågorna och fakta skulle jag vilja säga att det är ett bekymmer att delar av landet faller i medieskugga och att röster tystnar, eller byter arena, kan man säga. Det är något som vi inte är ensamma om. Det finns absolut i hela västvärlden. Den som har quick fix kan jag utlova ett väldigt stort pris. Många kommer att bli glada.  Tina Ehn sade att hon saknar delar i mitt svar. Då vill jag gärna veta vad det är för delar som Tina Ehn saknar. Vad är det som skulle kunna vara lösningen, som Tina Ehn ser det? Hon säger inte mer än att en del röster tystnar.  Jag vill gärna ta del av vad Tina Ehns och Miljöpartiets lösning är när det gäller den lokala journalistiken.  Tina Ehn nämnde konstitutionsutskottets ordförande Peter Eriksson. Jag kunde till min stora förvåning notera att han uppenbarligen kände till att TV4 planerade att lägga ned sina lokala sändningar. Varför reagerade inte han då? Han påstod att han kände till det och menade att jag borde ha gjort någonting, vilket jag inte gjorde. Jag sitter nämligen inte i diskussioner med TV4. Jag sitter heller inte i diskussioner med de tre programbolagen annat än när vi diskuterar anslagsvillkor eller nya sändningstillstånd, vilket är naturligt. Vad var det han visste, som vi andra inte visste? Det skulle jag gärna vilja ha svar på.   Till sakfrågan: Vad ställs det för villkor på TV4? Det är ju TV4 som vi debatterar. Både Isak From och Tina Ehn antyder att det inte ställs några krav på TV4. Då kan jag läsa upp ett utdrag ur det gällande sändningstillståndet för TV4. Så här står det: Sändningarna ska i huvudsak bestå av nyhets-, samhälls-, underhållnings-, sport- och barnprogram samt film. TV4 AB ska även sända regionala program.  Det är en del av det som står i tillståndet till TV4. Kom inte och säg att det inte finns några krav!  För att backa lite i historien: Varför hade TV4 en specialsituation, kan man säga, på mediemarknaden? Jo, det hade att göra med att vi förut hade analoga sändningar. TV4, reklamfinansierat till skillnad från public service som inte får sända reklam, fick möjligheter mot att man betalade höga koncessionsavgifter.   För att TV4 skulle få den här exklusiva plattformen ställdes också ett antal höga krav. När vi lämnade det analoga nätet och gick över till det digitala sändningsnätet – jag utgår ifrån att Isak From och Tina Ehn är bekanta med dessa frågor – 2008 blev det möjligt för många fler bolag att sända i etern.   Nyligen har Myndigheten för radion och tv fördelat 57 nya sändningstillstånd även till tidningar som sänder tv lokalt och regionalt. Det är ett helt nytt medielandskap. Detta kan vara svårt att förhålla sig till, inte bara för tv-bolagen, inte bara för tidningarna, inte bara för radio utan i hög grad också för tittare, läsare och lyssnare. 

Anf. 6 ISAK FROM (S):

Fru talman! Tack, Gunnar Andrén, för dina viktiga inspel.  Som jag var inne på i mitt första inlägg, och som jag inte riktigt hann med, är det precis som kulturministern säger, alltså att i det nuvarande tillståndet för i år finns kravet kvar på att TV4 ska ha regionala program. Detta är inte specifikt uttryckt, men det står också i tillståndet att Myndigheten för radio och tv har möjlighet att dra in det.  Nu har TV4 annonserat att man redan i sommar kommer att stänga ned de regionala sändningarna, vilka är ett viktigt regionalt program. Har man inga regionala program kan Myndigheten för radio och tv stänga ned sändningarna eller dra in tillståndet redan i oktober.  Funderingarna är ju om man kommer att göra det eller om TV4 kommer att sända andra regionala program som täcker upp. Min tolkning är att det kan finnas fog att fortsätta att kräva regionala nyhetssändningar.   Jag tror att TV4 – som ju tar in en hel del intäkter på reklam i regionala program – har gjort en felaktig ekonomisk kalkyl, men det är en annan sak. Det finns nog också möjligheter att andra, till exempel sådana tidningar som Västerbottenskuriren eller Norra Västerbotten, skulle kunna vara intresserade av webbsänd tv eller ansöka om tv-tillstånd, vad vet jag. TV4 har nu genom walk over lämnat en arena öppen.  Jag måste faktiskt tacka kulturministern för det tydliga svaret när det gäller public service. Det är glädjande att nu även Moderaterna markerar behovet av en stark public service med en stark regional förankring. Det tackar vi för.  Men kulturministern tycker nog också att Västerbottensnytt förmodligen blir bättre om man har regionala sändningar från en annan kanal på samma sätt som TV4 nu sänder till exempel från Skellefteå och Trollhättan. Då tror jag att även public service blir bättre, inte minst för att journalistiken breddas och får ett större underlag.  Kulturministern var i sitt svar till Tina Ehn inne på detta med quick fix – Tina Ehn kommer säkert själv att bemöta det – men jag tror inte att det behövs någon quick fix på det här området. Mediepolitiken ska vila på en stark grund. Det är viktigt att det finns starka, långsiktiga spelregler för vad som ska gälla.   Jag kan inte anklaga kulturministern när ett kommersiellt bolag fattar ett olyckligt beslut. Sådana beslut fattas dagligen i andra branscher. Däremot kan regeringen och kulturministern ha en idé om hur man ska möta detta. Är man nöjd med utvecklingen? Som det nu är tycker jag inte att det räcker med att man som regering säger att man blev förvånad över att TV4 fattade det här beslutet.   Man måste ju ha en politik för att möta samhällsutvecklingen, som innebär en centralisering av aldrig tidigare skådat slag, och det gäller nu även i mediepolitiken. 

Anf. 7 TINA EHN (MP):

Fru talman! Jag får tacka kulturministern för svaret, vilket jag glömde i förra inlägget. Jag vill också tacka alla som deltar i debatten.  Jag fick en fråga om vad jag saknar i svaret. Det här med att man har tagit bort kraven är en del av orsaken till att journalistiken förändras. Kulturministern beklagade ju i svaret att TV4 har beslutat att upphöra med lokala nyhetssändningar, eftersom det innebär färre lokala röster och mindre granskande journalistik utanför storstäderna. Just det, det är det som bekymrar mig mycket. Vad har man då för tankar? Man kanske kunde ha ställt några krav, men det finns ju krav, precis som kulturministern lyfte fram.   I tidigare intervjuer har kulturministern sagt att man inte kan ställa olika krav. Men när jag har läst i dokumenten har jag sett att man gör det. Till exempel har TV4 fått treåriga sändningstillstånd medan – om jag har förstått det rätt – andra bolag har fått sexåriga sändningstillstånd. TV4 har också fått ett sändningstillstånd mindre än vad man hade tidigare. Så någonstans finns det i alla fall olikheter.  Om man är bekymrad för den lokala journalistikens utveckling behöver man väl ändå tänka efter hur man vill ha det. När vi har diskuterat public service har Miljöpartiet ställt sig bakom 55-procentsregeln, som innebär att man ska ha journalistik ute i landet. Det är inte alltid som bolagen är glada över det. Jag kan förstå att det är problematiskt, men någonstans måste man väl markera vad man tycker och vill, och det är det som jag tycker att vi politiker måste våga stå för.  Jag instämmer i Isak Froms resonemang. Vi har alltså en förändring i Sverige som är ganska enorm. Myndigheter läggs ned. Anslaget till de regionala högskolorna minskas. Journalistiken centraliseras. Det kan kanske bli bra någon gång, men nu känns det som att vi har fokus på stora händelser, stora händelsecentrum, stora städer. Det påverkar mycket hur människor mår och känner sig runt om i landet. Om man inte har någon lokal journalistik börjar det bli oroligt.  Jag – precis som många andra i dessa dagar inför EU-valet – är ute och ”valkampanjar”. Då kan man prata om EU-politik och ta upp globala frågor. Samtidigt är det väldigt intressant att koppla ihop den lokala politiken med dessa frågor i en valrörelse. Det är sådant som folk ute i landet är intresserade av. Man är intresserad av vad som händer med de lokala frågorna kontra det som händer i EU. Det behövs också en lokal journalistik. Jag tycker fortfarande att jag inte har fått några svar på de frågorna.  Sedan har jag också förstått att det hänger ihop med 700-bandet och de beslut som har fattats om det. Jag har läst att SVT har ifrågasatt den forcerade avvecklingen av tv-sändningarna. Det är också en del i utvecklingen och orsaken till att den lokala journalistiken minskar. 

Anf. 8 Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M):

Fru talman! Jag antar att det var en felsägning från Isak From när han sade att Myndigheten för radio och tv tog bort de regionala sändningarna. Jag måste nog gå tillbaka och upprepa fakta. År 2008 blev det möjligt för väldigt många andra tv-bolag att söka tillstånd för tv-sändningar, vilket man också gjorde. Men ska jag tolka Isak From och Socialdemokraterna som att de tycker att man ska ställa helt andra krav på TV4, trots att TV4 inte betalar koncessionsavgifter, än vad man gör på TV3 och Kanal 5 som sänder från England? Ska det finnas olika villkor? Är det detta som är Socialdemokraternas lösning?  Återigen får jag upprepa det som står i det gällande sändningstillståndet: TV4 AB ska även sända regionala program. Men hur man väljer att lägga upp sina programtablåer och organisera verksamheten ska inte regeringen lägga sig i. Det ska inte heller, som jag ser det, myndigheten lägga sig i. Det finns ganska förskräckande exempel runt om i världen – vi kan se på Ryssland – på vad som händer när man från politiskt håll, från regeringshåll, börjar styra både innehåll, tablåläggning och möjligheter för oppositionella att uttrycka sig eller att över huvud taget finnas med. Politiken ska inte lägga sig i nyheterna.  Vi hade en annan interpellationsdebatt för inte så väldigt länge sedan som handlade om Sveriges Television, som ändrat sina regionala sändningar. Jag vill minnas att Isak From närmast tyckte att jag borde gå in och styra och ställa i deras sätt att välja hur man ska skildra det som sker i Sverige, hur man ska organisera verksamheten och var de lokala sändningarna ska etablera sig. Vi arbetar inte så i den här regeringen. Vi vill ha en fri press, och vi vill ha fria medier. Sedan faller delar av samhället i medieskugga. Gunnar Andrén nämnde Botkyrka. Jag vet att sådana faktorer också låg bakom att SVT valde att omorganisera sin regionala bevakning. Man ser att det finns stora delar av storstäderna som faller i medieskugga. Det som händer där skildras sällan i lokal tv.  Vad som är på gång och vad som händer är lite svårt att se. Jag vet inte om någon av er har noterat den gratistidning som föddes i Umeå, tror jag, för ungefär två år sedan. Den kommer ut en gång i veckan och har, vill jag minnas, lokala nyheter med rätt hög journalistisk kvalitet. Det här är knappast en lösning, men det finns, precis som Isak From nämnde, möjligheter, för den lokala journalistiken är efterfrågad och intressant, och det finns också goda annonsmöjligheter för den.  Hela landskapet förändras, och det beror ju på att det är vi, läsare, tittare och lyssnare, som ändrar vanor. På tio år, från 2003 till 2013, har dagspressen, det dagliga tidningsläsandet, tappat 15 procentenheter. Det är klart att det är något som man måste förhålla sig till. För två år sedan började fler se nyheter och annat material på internet i stället för på tv. Naturligtvis måste alla förhålla sig till detta.  Vad regeringen kan göra och gör är att stödja public service. Det gör vi med goda finansiella villkor och stabila förhållanden under den kommande sexårsperioden. Vi har ett omfattande presstöd på drygt ½ miljard kronor per år. Vi har haft en presstödsutredning som har varit ute på remiss. Nu går vi igenom remissvaren för att se hur vi också fortsättningsvis kan stärka den kvalificerade journalistiken. 

Anf. 9 ISAK FROM (S):

Fru talman! Tack, kulturministern! Jag ska förtydliga mig: Jag har inte sagt att vi ska styra Myndigheten för radio och tv. Jag har sagt att vi inte ska vara förvånade över att TV4 har tagit ett beslut om att lägga ned de regionala sändningarna. Jag har, precis som kulturministern, ställt frågan om det tillstånd som gäller för TV4 nu som Myndigheten för radio har lagt fram och som TV4 har godkänt. Där står det faktiskt att TV4 ska sända regionala program.  Jag har frågat kulturministern och kanske den som lyssnar om det är rimligt att kräva att TV4 sänder regionala nyhetsprogram. Jag sade i mitt första inlägg att jag är förvånad över att kulturministern är förvånad. Jag ställde också frågan i mitt första inlägg om det finns anledning att se över gällande lagstiftning om man nu är förvånad över den här utvecklingen. För det är ju gällande lagstiftning som riksdagen och regeringen har lagt fram som gäller, och det är utifrån den som både myndigheten och i det här fallet TV4 jobbar.  Jag vill tala om demokratiaspekten i den här interpellationen. Jag kommer från en del av landet som Gunnar Andrén berörde och som under lång tid har varit drabbat av att den regionala journalistiken monteras ned och att regionala journalister försvinner från allt fler orter. Det här har till viss del vägts upp av starka regionala nyhetssändningar i radio och tv – i tv från Västerbottensnytt, men även nyheterna från TV4 har varit ett välkommet inslag som har nått ut i hela länet. Det här är på väg att förändras, och då är det rimligt att kräva att regeringen i alla fall kan uttrycka någonting mer än förvåning. 

Anf. 10 TINA EHN (MP):

Fru talman! Jag vet inte om det var en felsägning från kulturministern eller om jag har fel, men när det gäller koncessionsavgifter för TV4 står det i alla fall att man betalar in pengar till staten och att det delvis sker genom en fast avgift och delvis genom en procentdel av reklamintäkterna enligt lagen om koncessionsavgift på televisionens och radions område. Jag kanske kan få ett förtydligande av hur det är när det gäller det.  Jag vill också gärna höra lite mer när det gäller frågan som jag har ställt. Jag har hört att kulturministern också tycker att det är beklagligt att man lägger ned lokala nyhetsstationer och därmed den lokala bevakningen. Min första fråga handlar om vilka politiska åtgärder som man avser att vidta för att den lokala journalistiken och demokratins utveckling inte ska påverkas negativt eller om man är nöjd med den utveckling som pågår. Den frågan skulle jag gärna vilja ha lite mer svar på. 

Anf. 11 Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M):

Fru talman! Nej, koncessionsavgifter utgår inte från TV4. De avskaffades faktiskt i och med att vi gick över till det digitala nätet. Dessutom finns det ingen reklamskatt för annonseringen som sker i de kommersiella medierna. Då har vi klarat ut den delen.  Huruvida jag är förvånad och i vilken grad jag är förvånad eller inte borde ha blivit förvånad kan man alltid diskutera, men ja, jag blev förvånad. Jag sitter inte i regelbundna samtal med TV4. De sista kontakterna vi hade som omfattade deras planer framöver handlade snarare om att man skulle förstärka den regionala bevakningen. Jag har också kunnat notera att TV4 går med stor vinst. Därför var det förvånande.  Det uppstår ju ett tomrum under en period, men jag är fullt övertygad om att någon annan kommer att fylla det här tomrummet, därför att det finns en stark efterfrågan på kvalificerad lokal journalistik. Det är precis som Tina Ehn, Isak From och Gunnar Andrén säger: detta är en demokratifråga. Men i det här ligger väldigt många frågor.  Jesper Strömbäck, som ledde Framtidskommissionen, konstaterade att det i dag finns hur mycket information att ta del av som helst. Det har aldrig funnits så mycket information, och detta kommer naturligtvis bara att öka. Men vad han oroar sig för och vad vi oroar oss för – det är också därför som vi har tagit upp det här i Framtidskommissionen – är den klyfta som uppstår mellan dem som söker nyheter och dem som undviker nyheter. Det är ett orosmoment för demokratin, och det är en fråga vi diskuterar. Men det är ingenting som vi löser genom att vi skriver om radio- och tv-lagen och kräver att TV3, TV4, Kanal 5 och andra ska ha en stärkt regional bevakning. Så löser vi det inte.  Det handlar om skolan, om läsning, om vad som sker på universiteten och om civilsamhället, som är starkare än vad vi kanske i förstone tror. Det handlar om att vi är kulturaktiva och tar del av nyheter i medierna på många olika plattformar.    Överläggningen var härmed avslutad. 

5 § Svar på interpellation 2013/14:440 om industrins konkurrenskraft

Anf. 12 Näringsminister ANNIE LÖÖF (C):

Fru talman! Isak From har frågat mig vilka insatser jag kan göra för att stärka Robertsfors som industrikommun.  Låt mig först understryka att jag känner starkt med alla dem som riskerar att drabbas av besked om varsel, oavsett var i landet det sker. Vi får därför hoppas att den dialog som Robertsfors kommun, Region Västerbotten samt fackförbunden IF Metall och Unionen har med Element Six ger ett positivt resultat.  Regeringen bedriver en aktiv regional tillväxtpolitik och näringspolitik för att stärka förutsättningarna för en hållbar tillväxt och attraktionskraft i alla delar av landet och tillför årligen medel till länen för regionala tillväxtåtgärder. Utöver detta finns EU-medel att tillgå, där Västerbotten är en del av regionalfondsprogrammet Övre Norrland. Dessa medel kan finansiera till exempel insatser för just omställning och strukturomvandling i näringslivet.  Jag vet att Region Västerbotten bedriver ett väl fungerande kompetensförsörjningsarbete inom ramen för sitt regionala tillväxtarbete, inte minst genom den satsning på regionala kompetensplattformar som regeringen fattat beslut om.  Regeringen har tidigare under mandatperioden sänkt bolagsskatten, vilket gör det mer attraktivt för utländska företag att verka i Sverige. I den senaste budgetpropositionen presenterade regeringen förslag på ytterligare åtgärder för tillväxt och jobb på drygt 20 miljarder kronor under 2014.  Regeringen genomför även omfattande infrastruktursatsningar som stärker tillväxt och konkurrenskraft och beslutade den 3 april att satsa totalt 522 miljarder kronor i den kommande nationella planen för Sveriges transportsystem under åren 2014–2025.  Avslutningsvis anser regeringen att den bästa kunskapen om vad som behövs för att stärka Robertsfors finns på den lokala och regionala nivån. Därför ligger också huvudansvaret för de regionala tillväxtresurserna hos länet. Tillsammans med länets egna prioriteringar och insatser skapar regeringens satsningar inom näringspolitiken, den regionala tillväxtpolitiken och övriga politikområden mycket goda förutsättningar för att stärka Robertsfors som industrikommun. 

Anf. 13 ISAK FROM (S):

Fru talman! Tack, näringsministern, för svaret! De Beers-ägda Element Six planerar att stänga sin fabrik i Robertsfors. Samtliga 175 anställda riskerar att bli av med sina arbeten. Man planerar att göra det här under de närmaste två åren.  Man har i sitt svar till kommun, allmänhet och anställda sagt att det beror på bristande kompetensförsörjning, svag infrastruktur och att Robertsfors ligger i en del av världen som inte är central. Vi vet ju sedan tidigare var Robertsfors och Västerbotten ligger. Däremot är det lite oroväckande att man lyfter fram kompetensförsörjning och infrastruktur som en del i varför man väljer att flytta sin produktion till i det här fallet Sydafrika och Irland. Det är inte fullt ut klart – det kan bli Sydafrika och Irland eller bara Irland.  Element Six producerar klass AA-diamanter, om jag har förstått det rätt, eller i alla fall industridiamanter av högsta möjliga kvalitet. De är viktiga för annan verkstadsindustri i Sverige och Europa. Därför är det viktigt att den kompetensen finns kvar i landet och att vi kan fortsätta utveckla industridiamanten som en del av en stark verkstadsindustri i Sverige.  Näringsministern lyfter i sitt svar fram till exempel sänkt bolagsskatt. Nu råkar jag ha tagit reda på att Element Six har en förvånansvärt låg bolagsskatt i Sverige. Man har en särskild uppgörelse om en del av omsättningen som jag tror att få andra bolag har, och det är en uppgörelse som man har haft under lång tid. Jag har svårt att se att man skulle komma ännu lägre om man flyttade produktionen till Irland. I det här fallet menar jag alltså att det inte kan vara bolagsskatten som är orsaken till att man väljer att avveckla sin verksamhet i Sverige – en verksamhet som dessutom går med vinst.  Det är också en ny situation som vi har i Sverige: Vi ser multinationella bolag vars svenska enheter går med stor vinst. I Västerbotten har vi Sulzer Pumps i Nordmaling med ett femtiotal anställda som avvecklar sin produktion. Det är välkänt att Volvos hyttmontering flyttar till Belgien. Man avvecklar sin produktion i Sverige i en anläggning som har gått med vinst.  Det handlar egentligen inte om skatter eller om vinster, utan det handlar om någonting annat. Då måste man ju som nation men även som region och kommun ha en plan. Hur möter man det här? Det är klart att det inte räcker att, som regeringen gör, ensidigt hänvisa till att det är regionens bekymmer och säga att den får möta det här, eller att säga: Vi har sänkt bolagsskatterna, så det här kommer att klara sig.  I många olika fall visar det sig att det krävs en aktiv näringspolitik för industrin, en politik som vi har varit i avsaknad av i Sverige under många år – de senaste åtta åren. Det krävs en ny regering. Det krävs nya tag. 

Anf. 14 Näringsminister ANNIE LÖÖF (C):

Fru talman! Vi behöver en aktiv näringspolitik, och jag skulle vilja säga att vi har det. Sedan något år tillbaka för jag tillsammans med facken och arbetsgivarna inom industrin nationella industrisamtal. Vi har haft väldigt fruktbara samtal om kompetensförsörjning och innovation och även om goda ramvillkor för att industrin ska växa här i Sverige och stärka sin globala konkurrenskraft.  Jag har under samtalen fått höra att det är viktigt att jobba i ett lag och att se till att de nationella insatser som vi gör förstärks med lokala och regionala insatser. På väldigt många håll i landet fungerar detta väldigt bra. En aktiv näringspolitik är alltså A och O för ett konkurrenskraftigt Sverige. Jag kommer att gå igenom ett antal saker där vi på nationell nivå har förstärkt insatserna på en rad områden.  Jag skulle vilja be Isak From att inte plocka partipolitiska poäng på detta. Jag vet att den dialog som Robertsfors kommun, Region Västerbotten och fackförbunden IF Metall och Unionen nu har med företaget går bra, och jag hoppas att vi kan få se positiva resultat av detta. Jag förutsätter att även Socialdemokraterna i Västerbotten värnar om jobben i Robertsfors kommun och nu ser till att tillsammans med lokala och regionala politiker göra vad de kan för att se till att jobben stannar här.  Om vi tittar på hur Västerbotten ser ut jämfört med andra län kan vi se att det i många avseenden är ett svenskt genomsnittslän. Bruttoregionalprodukten, alltså motsvarigheten till bnp i regionen, har ökat något mer än riksgenomsnittet – 42 procent mellan 2002 och 2011. Sysselsättningsökningen mellan 2002 och 2011 ligger på samma nivå som riksgenomsnittet. Andelen förvärvsarbetande mellan 20 och 64 år har ökat från att 2003 ha legat 1 procent under riksgenomsnittet till att 2012 ligga drygt 1 procentenhet över detsamma, det vill säga på drygt 78 procent.  Vi har gjort en hel del på nationell nivå. Bland annat får Region Västerbotten 120 miljoner kronor från den nationella kassan för regionala tillväxtåtgärder varje år. I den regionala fond som vi har under en sjuårsperiod från 2014 till 2020 får Övre Norrland 1,8 miljarder från EU-medel.  Men det finns också möjligheter till företagsstöd i Västerbotten, och Västerbottens län är det län som fått mest av samtliga län i landet. 2012 beviljades sammanlagt ca 340 miljoner kronor i företagsstöd. Det kan vara att man får regionalt investeringsstöd.  Hela Västerbottens län ingår i det område som har transportbidrag, vilket man kan jämföra med många andra län. I stödområde A, det vill säga Västerbottens inland, har företag möjlighet att få nedsatta sociala avgifter för att främja industrin. Utöver det finns det ett regionalt bidrag till företagsutveckling som hela Västerbottens län kan få del av.  Utöver det har regeringen satsat på de regionala kompetensplattformarna, som vi som alliansregering har initierat för att stärka regionernas kompetensutvecklingsarbete. Vi har skjutit till 60 miljoner kronor, och Västerbotten har fått medel för att jobba med strategisk kompetensutveckling. Västerbotten har också fått medel för att arbeta specifikt med kompetensen inom gruv- och mineralnäringen och fått extra medel för det. Jag skulle därför vilja säga att regeringen förutom de specifika satsningarna på bolagsskatt, arbetsgivaravgifter och infrastruktur, alltså övergripande insatser, också gör specifika insatser för Västerbotten vad gäller just kompetensförsörjning och vad gäller företagsstöd, till exempel med nedsatta arbetsgivaravgifter. 

Anf. 15 ISAK FROM (S):

Fru talman! Jag tackar näringsministern för svaret. Min interpellation här i dag ska ses som en del i värnandet av jobben och industrin i Sverige. Det är viktigt att vi talar om industriell utveckling på ett mer positivt sätt än vi har gjort under de senaste åren.  Jag tror att framtidstron och viljan att investera i Sverige, oavsett vilken del av landet vi talar om, faktiskt är beroende av vad politiken uttalar för ambitioner. Vad ska vi ha för villkor? Kommer vi att klara kompetensförsörjningen? Finns det forskning som matchar framtidens ställda krav?  Naturligtvis måste vi konkurrera. En av våra viktigaste konkurrensfördelar är och har varit kompetens. Här ser vi socialdemokrater att det behövs förbättringar. Det är därför vi har föreslagit till exempel regionala innovationskluster, där företag och universitet kan mötas samtidigt som man smörjer detta med medel. Vi sätter sådana regionala innovationskluster före stora skattesänkningar, till exempel, för vi tror att det ger mer resultat.  Annie Lööf hänvisade i sitt svar till de stora infrastruktursatsningar som görs. Det kanske görs ganska stora infrastruktursatsningar, men de har inte kommit Västerbotten till del.  Jag var glad när man presenterade att man skulle investera i en upprustning av E4 mellan Umeå och Skellefteå. Robertsfors ligger mitt emellan Umeå och Skellefteå. I verkligheten visade det sig att det handlade om åtta kilometer – i och för sig en välbehövlig sträcka, men åtta kilometer fram till år 2025 räcker inte.   Centerpartiet har uttalat att vi ska bygga Norrbotniabanan, men Centerpartiet sitter i en moderatledd regering, och Moderaterna vill inte bygga Norrbotniabanan. Det är klart att det är en viktig signal. Hade Centerpartiet kunnat övertyga Moderaterna om att detta är en viktig investering hade kanske läget sett annorlunda ut. Nu är det inte riktigt så, tyvärr. Det behövs en ny regering.  Det krävs insatser på flera olika fronter. Vi ser att företagen inte värderar vinst. Hos samtliga företag som jag tog upp – Sulzer Pumps, Volvo och Element Six – har anläggningarna i Västerbotten gått med vinst. Ändå väljer företagen att investera utomlands.   Investeringen är över lång tid. Kortsiktiga skattesänkningar leder inte till nya investeringar. Om vi har en forskning i världsklass och de produkter vi tillverkar, antingen det är i Småland eller i Västerbotten, kan komma ut på marknaden i Europa och hela världen på ett lätt sätt är det infrastruktur och satsningar på människor och forskning som gör att vi kan locka nyinvesteringar från de stora multinationella bolagen och från svenska bolag. Det handlar om att de ska vilja fortsätta satsa i Sverige. 

Anf. 16 Näringsminister ANNIE LÖÖF (C):

Fru talman! Kortsiktiga skattesänkningar, säger Isak From. Ja, de riskerar att bli kortsiktiga om Socialdemokraterna får makten om några månader. Socialdemokraterna vill ju tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet höja skatten på företagande i det här landet med mellan 30 och 90 miljarder beroende på vilket parti som får mest inflytande. Då blir det kortsiktiga skattesänkningar.  Alliansregeringen har gjort sänkningar av arbetsgivaravgifter för unga, sänkningar av bolagsskatten och annat som är viktigt för företag. Det ska vara långsiktigt och stabilt över tid för att vi ska skapa ett gott näringslivsklimat och ett gott innovationsklimat här. Jag vänder mig mot en beskrivning av detta som kortsiktiga skattesänkningar. Enda gången det blir kortsiktigt är om Socialdemokraterna får makten och man lägger en tung skattebörda på industriföretag i Norrlands inland, på tjänsteföretag och på lantbrukare. Det påverkar hela bredden av svenskt näringsliv. Det skulle vara förödande för svenska jobb och svenska företag i Norrlands inland.  När regeringen sänkte bolagsskatten ansåg Socialdemokraterna att sänkningen var olämplig. Nu har Socialdemokraterna i och för sig accepterat kostnadssänkningen, precis som många andra av regeringens skattesänkningar, som jobbskatteavdrag och liknande, men Socialdemokraterna kan tänka sig att regera med Vänsterpartiet, som vill att bolagsskatten höjs med över 15 miljarder kronor. På vilket sätt blir det bättre för Robertsfors kommun?  Industrin är också beroende av en trygg energiförsörjning. Socialdemokraterna vill bilda regering med Miljöpartiet, som inom bara något år vill avveckla två kärnkraftsreaktorer under nästa mandatperiod. Hur blir det stabilt för industrin i Robertsfors om det inte finns förnybara alternativ som kan ta vid?  S och MP vill också införa en lastbilsskatt på 4 miljarder kronor per år. Hur stärker det förutsättningarna för industrin i Norrlands inland, som är i behov av lastbilar?   I stället behöver man göra satsningar på kompetensförsörjning, forskning och innovation och på att ha seriösa samtal med näringslivet. Sedan något år tillbaka har jag som sagt haft nationella industrisamtal med både IF Metall och Unionen men också med Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen för att stärka Sverige som industri- och tekniknation.   Vi har lagt fram en offensiv forsknings- och innovationsbudget, och vi har förstärkt satsningarna så att de uppgår till nästan 12 miljarder över fyra år. Bland annat gör vi en energiinriktad forsknings- och utvecklingssatsning på drygt 1 miljard med särskilt fokus på förnybara drivmedel. Där finns det i dag kluster runt bland annat Piteå, Umeå och Luleå, som förstärks.   Vi lägger 350 miljoner på industriforskningsinstitut för att jobba med samverkan mellan forskning och innovation och industriföretag. 16 av de instituten finns i Sverige, och hela sju av dem är verksamma i Norrland och är därmed ett kraftigt innovationsstöd för många små industriföretag i Norrlands inland.  Utöver detta lägger vi 900 miljoner på strategiska innovationsområden, som är ett nytt grepp från regeringens sida. Jag är glad över att även Socialdemokraterna har köpt att man ska jobba med strategiska innovationsområden för att öka samverkan mellan politik, akademi och näringsliv. Detta rullar nu. Det är in action, även om Socialdemokraterna inte sitter vid makten.  När det gäller kompetensförsörjning är det viktigt att förstärka såväl yrkeshögskolan och gymnasieskolan som universitet och högskolor. Vi lägger nu mer pengar på att förstärka detta.   Det är svårt att hänga med i den globala konkurrensen, och därför måste man jobba brett med det som är vår allra största resurs i Sverige, nämligen arbetskraften. Det handlar om att se till att den är kompetent och att den hela tiden får möjligheten till vidareutbildning och att se till att förädla de tjänster och produkter som vi skapar i Sverige.   Lyckas vi med forskning och innovation och ser till att ha en bra kompetensförsörjning håller vi också trycket uppe när det gäller den globala konkurrensen. 

Anf. 17 ISAK FROM (S):

Fru talman! Näringsministern förbättrade sitt anförande lite på slutet, men inledningsvis lade hon väldigt mycket krut på vad Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill och eventuellt skulle kunna uträtta i regeringsställning.  En arbetsgivare som Element Six är väldigt viktig. Det är den största privata arbetsgivaren i Robertsfors. De produkter som tillverkas är viktiga inte bara för regionen utan även för hela Sverige. Den kunskap som företaget besitter är viktig inte bara för Robertsfors och Västerbotten utan för hela Sverige. Den är viktig för andra verkstadsföretag både i Sverige och i Europa. Alla insatser som Näringsdepartementet, näringsministern, Region Västerbotten och fackförbunden kan göra är väldigt viktiga, och det är viktigt att man också gör dem. Det är också därför som jag har lyft upp denna fråga till en interpellationsdebatt.  Sedan är de långsiktiga spelreglerna för de multinationella företagen viktiga. Får man rätt signaler från ansvariga myndigheter, från ansvarig regering och från ansvarig minister är förutsättningarna bättre. Jag menar att vi måste ha en uttalad industripolitik som främjar investeringar i Sverige. Där är regionala innovationskluster en del i den socialdemokratiska politiken. Vi menar nämligen att vi har varit dåliga på att ta vara på de uppfinningar och de idéer som man faktiskt kommer fram till vid universiteten. Det har inte kommit ut till näringslivet i den omfattning som det borde. Här måste vi bli mycket bättre.  Jag vill tacka näringsministern för hennes arbete. Jag hoppas att näringsministern kanske kommer till Robertsfors, gör ett besök och ser vad det här kan innebära för näringslivsutvecklingen i hela Sverige. 

Anf. 18 Näringsminister ANNIE LÖÖF (C):

Fru talman! Om Isak From ägnade mer tid åt att tala väl om svensk industripolitik och om att vara industri i Sverige än att svartmåla tror jag att det skulle vara enklare att både attrahera utländskt kapital och få de företag som finns i Sverige att stanna. Men i ljuset av att Socialdemokraterna målar upp ett moras i svensk näringslivspolitik är det svårt att argumentera för att man ska bibehålla jobb och företag i Sverige.  Jag ska givetvis göra vad vi i regeringen har i vår makt. Det handlar om att tala väl om Sverige som industrination, att fortsätta utveckla den och att fortsätta satsa på infrastruktur, forskning, skola och kompetensförsörjning.  Bara så sent som för några månader sedan trädde ett investeraravdrag och ett FoU-avdrag i kraft för att stärka svensk industri, både vad gäller kapital och vad gäller forskning och utveckling. Vi gör också historiskt stora satsningar på infrastrukturen i hela landet.  Industrin är viktig. Sverige som tekniknation är viktig. Jag förutsätter att Socialdemokraterna också ser värdet av detta och inte ägnar tid åt att svartmåla utan arbetar tillsammans med fack, arbetsgivare, Robertsfors kommun och Region Västerbotten för att åstadkomma så bra resultat som möjligt. Det kommer nämligen jag och regeringen att göra.    Överläggningen var härmed avslutad. 

6 § Anmälan om interpellationer

  Följande interpellationer hade framställts:    den 9 maj

2013/14:469 Basinkomst enligt EU-resolution 
av Annika Lillemets (MP) 
till statsrådet Ulf Kristersson (M) 
2013/14:470 Organiserad brottslighet bakom matfusk 
av Lena Olsson (V) 
till justitieminister Beatrice Ask (M) 
2013/14:471 Hållbar finansiell infrastruktur 
av Valter Mutt (MP) 
till finansminister Anders Borg (M) 

7 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

  Följande frågor för skriftliga svar hade framställts:    den 9 maj

2013/14:604 Trafikledningen vid Karlstad C 
av Stina Bergström (MP) 
till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M) 
2013/14:605 Eskalerat våld i Ukraina 
av Hans Linde (V) 
till utrikesminister Carl Bildt (M) 
2013/14:606 Ökat inflytande över val av hjälpmedel 
av Gunilla Svantorp (S) 
till socialminister Göran Hägglund (KD) 
2013/14:607 Anmälan hos Arbetsförmedlingen 
av Ali Esbati (V) 
till arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M) 
2013/14:608 Cabotagetransporterna  
av Pia Nilsson (S) 
till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M) 
2013/14:609 Trängselskatt för utländska fordon 
av Lars Johansson (S) 
till finansminister Anders Borg (M) 

8 § Kammaren åtskildes kl. 10.01.

    Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen.      Vid protokollet 


ANDERS NORIN 


/Eva-Lena Ekman