Riksdagens protokoll 2010/11:2 Tisdagen den 5 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 2010/11:2

Riksdagens protokoll 2010/11:2 Tisdagen den 5 oktober Kl. 14:05 - 17:01

1 § Öppnande av riksmötet

  Program för öppnandet har fogats som bilaga till detta protokoll. 

Anf. 1 TALMANNEN:

Jag hemställer att Ers Majestät förklarar riksmötet öppnat. 

Anf. 2 HANS MAJESTÄT KONUNGEN:

Herr talman! Ärade ledamöter av Sveriges riksdag! I en demokrati är rösträtten en hörnsten. I vårt land är den sedan länge en självklar medborgerlig rättighet. Men alla äger inte den rätten. En fjärdedel av jordens befolkning saknar möjligheten att rösta. Det är därför glädjande att deltagandet i årets svenska val blev så högt. Den svenska demokratin vilar på en stabil grund.   Jag vill lyckönska er alla som nu har mottagit väljarnas förtroende och förväntan. Ett omfattande arbete väntar er med att finna lösningar på frågor som rör enskildas vardag och nationens framtid. Många människor vill och behöver komma ut i arbetslivet. Ett flertal äldre önskar fortsatt bidra med sina kunskaper och erfarenheter. De har också rätt att känna trygghet i vård och omsorg.   Alla ser vi behovet av fortsatt arbete för att förebygga brottslighet och hävda rättssäkerheten. Behovet av en utveckling som ger ekonomiskt utrymme för fortsatta reformer är uppenbart.   Ni står inför många svåra men engagerande utmaningar.   Sverige har under lång tid aktivt deltagit i samverkan med andra nationer för att främja mänskliga fri- och rättigheter, fritt handelsutbyte, bistånd vid katastrofer och kampen mot svält och fattigdom. Av tradition och övertygelse har Sverige också aktivt främjat fredssamarbetet genom förebyggande insatser och genom att bidra till konfliktlösningar.   Under senare årtionden har ansträngningar att finna åtgärder mot de globala miljöhoten blivit allt angelägnare. En omställning till hållbara lösningar för energifrågorna är en av de stora utmaningarna i vår tid.   Herr talman! År 2010 är ett märkesår, särskilt i min familj. I år är det 200 år sedan den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte valdes till Sveriges kronprins av riksdagen i Örebro. År 2010 blev också ett märkesår därför att vår nuvarande tronföljare ingick äktenskap.   (Applåder) 
Jag vill här framföra mitt och min familjs innerliga tack för all den värme som mött kronprinsessan Victoria och prins Daniel i samband med deras bröllop.  
Herr talman! En god samhällsgemenskap bygger på ömsesidig respekt och på fritt meningsutbyte. Den förutsätter tolerans mot oliktänkande och trygghet till liv och egendom. Sveriges riksdag har med framgång hävdat dessa principer i sin gärning att företräda svenska folket.   Jag tillönskar er alla kraft och visdom att lösa de uppgifter som ligger framför er.     Jag förklarar härmed 2010/11 års riksmöte öppnat. 

2 § Regeringsförklaring

Anf. 3 Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):

Eders Majestäter, Eders Kungliga Högheter, herr talman, ledamöter av Sveriges riksdag!   Stormen har bedarrat och molnen har skingrats. Runt om i Sverige växer framtidstron och förhoppningen om att morgondagen ska bli bättre och ljusare än gårdagen. Det är en efterlängtad utveckling. Många har känt oro under de år som följde i finanskrisens spår. Nu vänds denna oro allt tydligare i tillförsikt, till en tro på morgondagen och en tro på Sverige.   Vi möter den på verkstadsgolvet där arbetskamrater nu återvänder i takt med att orderböckerna fylls. Den växer på kontoren där skrivbordslampornas allt senare sken berättar om övertider som öppnat för nyanställningar. Den finns på byggarbetsplatser där en allt större efterfrågan gör att det byggs alltmer. Den finns hos företagaren som inte längre hinner med och därför planerar för utökad verksamhet.   Den finns på arbetsplatser från norr till söder, från Kiruna till Karlskrona, från Kattegatt till Kalmarsund.   Sverige reser sig nu ur finanskrisen – detta starkare än nära nog något annat land. Vi ser ut att ha stått emot en prövning som vid tidigare kriser har lett till omfattande nedskärningar, skattehöjningar och mänsklig utslagning. Så har det inte blivit den här gången. Då andra länder tvingas till åtstramningar kan vi göra insatser som förhindrar att arbetslösheten biter sig fast. Vi kan lägga kraft på att möta vårt lands framtida utmaningar.   Det finns många orsaker till den utveckling vi nu ser. Sveriges offentliga finanser är i dag starkast i EU. Över 100 000 fler är sysselsatta i dag jämfört med år 2006, antalet sjukskrivningar har halverats och antalet förtidspensionärer sjunker tydligt för första gången på 35 år. Steg för steg pressas nu arbetslösheten tillbaka och jobben blir fler.   I en rad internationella bedömningar hamnar Sverige också i topp. Nyligen presenterade ansedda World Economic Forum sin rankning över världens mest konkurrenskraftiga länder. Sverige har där nu klättrat till att vara tvåa i världen.   Detta är det Sverige som nu reser sig ur krisen – ett starkt Sverige, ett Sverige som vi ska vara stolta över och ett Sverige som vi ska vara rädda om.   Riksdagen samlas nu efter att svenska folket har gått till val – ett val där ingen röst varit mer värd än någon annan. Alla har haft möjlighet att sätta sina avtryck på valresultatet. Detta är ett uttryck för en demokrati som vi inte är ensamma om på vår jord men som andra delar av vår värld saknar. Det faller nu på Sveriges riksdag att ta ansvar för Sverige, att bära väljarnas förtroende.   Med förstärkt väljarstöd fortsätter Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna att axla regeringsansvaret. Det stödet lägger vi nu till grund när vi tar fortsatt ansvar för Sverige. Grunden för vårt regeringsansvar är vårt gemensamma valmanifest utifrån vilket arbetet kommer att bedrivas.   Alliansen bärs av en idé om Sverige. Vi vill ta ansvar för vårt land och skapa goda förutsättningar för arbete och välfärd. Vi vill lägga grunden för ett rättvist samhälle som håller ihop och där människor kan känna trygghet, ta egna initiativ och förverkliga sina ambitioner, ett samhälle där familjen och det civila samhället står starka.   Vårt mål är att vara en regering som ser hela Sverige och alla människor som lever här, som ser och förstår vikten av att samla alla dem som vill vara med i bygget av Sverige. Vi vill vara en regering som söker breda lösningar, samförstånd och stabilitet i riksdagen – detta grundat i våra nedärvda värden om öppenhet, frihet, ansvar, rättvisa och alla människors lika värde.   Sveriges starka ekonomiska position ska vi slå vakt om. Sunda offentliga finanser är en förutsättning för en stabil återhämtning. Det skapar utrymme för viktiga reformer under kommande år. Långsiktigt ansvarstagande för ekonomin är avgörande för vår förmåga att rusta Sverige för framtiden.   Osäkerheten i vår omvärld är fortsatt stor. För att Sverige ska få till stånd en snabb återhämtning krävs det en politik som fokuserar på att ge människor möjligheter till jobb – detta samtidigt som vi värnar de offentliga finanserna.   Vikten av ordning och reda i Sveriges ekonomi kan inte nog betonas. Brist på ansvarstagande riskerar att slå direkt mot välfärdens kärna. Brist på ansvarstagande riskerar att öppna för skattehöjningar som försämrar tillväxten och ökar arbetslösheten. Det riskerar att innebära högre räntor som urholkar hushållens marginaler och negativt inverkar på företagens vilja till investeringar och nyanställningar. Den vägen ska inte Sverige gå. Det förtjänar inte Sverige.   Ansvar för Sverige – det är så vi tar Sverige från kris mot full sysselsättning. Regeringen vill därför samla riksdagen kring uppgiften att säkerställa att Sveriges finanser är långsiktigt hållbara.   Inriktningen för politiken under mandatperioden är att de offentliga finanserna ska uppvisa balans och överskott på 1 procent av bnp. Det finanspolitiska ramverket ska fortsatt vårdas och stärkas. Den offentliga skulden som andel av bnp ska fortsätta att minska. Därmed tryggas den offentliga välfärdens grund och Sveriges möjligheter att tryggt hantera kommande kriser.   Som ett led i en ansvarsfull ekonomisk politik ska alla reformer prövas mot reformutrymmet. Det kan bli nödvändigt att ej genomföra eller skjuta på reformer eller att tillföra ytterligare finansiering om den ekonomiska utvecklingen blir svagare än väntat eller för att säkra samhällsekonomisk balans. Detta tydliga ansvarsbesked vill regeringen lämna.   Vårt främsta mål är att föra Sverige mot full sysselsättning. Vi vill få fart på Sverige – för att öka sysselsättningen och slå vakt om tryggheten. Arbetslinjen ligger fast: Alla ska kunna få jobb efter egen arbetsförmåga. Det ska löna sig bättre att arbeta, det ska bli lättare och billigare att anställa och fler företag ska starta, stanna och växa i Sverige.   Vi vill att alla som kan arbeta också ska kunna få ett jobb. Få klyftor i vårt samhälle är så stora som mellan den som har arbete och den som står utanför arbetsmarknaden. Arbete, arbetsgemenskap och en egen lön det går att leva på innebär makt över den egna vardagen. Att ge fler möjlighet till jobb, i hela landet, är därför en viktig rättvisefråga.  Arbete är grunden för Sveriges välstånd. Vår framtid, vårt samhälles sammanhållning och vår välfärd är beroende av människors arbetsinsatser. Vår utgångspunkt är därför att alla människors arbetsinsatser behövs. I ett litet land som Sverige har vi inte råd att säga nej till arbetstillfällen så länge de erbjuds med goda villkor och till avtalsenliga löner.  Lika viktigt som att jobben blir fler, lika viktigt är att alla som jobbar känner att det gör skillnad till det bättre. Sverige ska vara ett land där det lönar sig att arbeta. Vi menar att sjuksköterskan som tar nattskiftet på akuten, gymnasieläraren som ger våra unga kunskap och polisen som kämpar för vår trygghet ska uppleva att de får något för det.  Fortsatt sänkta inkomstskatter för vanliga löntagare skapar inte bara ökade marginaler för var och en. Det ökar arbetsutbudet och sysselsättningen, vilket i sin tur skapar mer resurser till välfärden. Regeringen kommer därför att öppna för fortsatta skattelättnader med tyngdpunkt på låg- och medelinkomsttagare när ekonomin efter hand vänder. Om offentliga finanser och ekonomin tillåter är ambitionen att ytterligare förstärka jobbskatteavdraget.  Fortfarande betalar högst normala löntagare också statlig inkomstskatt. Trots att gränsen för statlig skatt höjdes 2009 slår den fortfarande mot breda grupper och gör utbildning mindre lönsamt. Därför har regeringen också som reformambition att ytterligare höja skiktgränsen för den statliga inkomstskatten.  Sverige är i dag ett land som kan sätta kraft bakom ambitionen att nå full sysselsättning. Ett land som genom att återupprätta arbetets värde steg för steg gör vårt samhälle mer inkluderande och dynamiskt, med förmåga att möta såväl demografiska utmaningar som en hårdnande global konkurrens. Med möjligheter att utveckla den välfärd som betyder så mycket för sammanhållningen i det svenska samhället.  Kraftfulla åtgärder vidtas för att arbetslösheten inte ska fastna på en hög nivå. Riktade insatser görs för långtidsarbetslösa, ungdomar och andra personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Vi tänker inte acceptera att arbetslösheten åter stiger i dåliga tider för att sedan bita sig fast när konjunkturen vänder.  Den halverade arbetsgivaravgiften för den som anställer ungdomar under 26 år ligger fast. Förstärkta resurser kommer att ges för arbetspraktik och coachning. Arbetsförmedlingen tillförs ytterligare resurser. Fler unga människor ska få möjlighet till tidiga insatser och stöd till arbete. Därtill utökas möjligheterna för arbetslösa ungdomar som saknar fullgjord grund- eller gymnasieutbildning att tillfälligt komplettera sina betyg genom ett högre studiebidrag.  Fler vägar ska öppnas för ungdomars möjligheter till jobb. En ny tidsbegränsad anställningsform införs för elever som går lärlingsprogram inom gymnasieskolan. Till detta öppnas för lärlingsprovanställningar för personer upp till 23 år. Lärlingssatsningen innebär helt nya vägar till jobb för många ungdomar som i dag har svag förankring på arbetsmarknaden.  Många personer med funktionsnedsättning står långt ifrån arbetsmarknaden. Därför förstärks insatserna för att undanröja hinder och skapa möjligheter till arbete för denna grupp. Bland annat sker en höjning av det särskilda anställningsstödet.  Äldre ska ges möjlighet att stanna kvar i arbete. Därför vill vi utöka rätten att kvarstå i arbetslivet från 67 till 69 år. Regeringen avser att ta upp frågan med Socialdemokraterna inom ramen för pensionsöverenskommelsen.  Socialförsäkringarna och arbetslöshetsförsäkringen fyller en viktig trygghetsfunktion. De ska vara utformade för att uppmuntra till arbete och bygga på aktiva insatser för att ge alla som kan arbeta hjälp och stöd att komma tillbaka till arbetslivet. Flera viktiga reformer har gjorts inom trygghetssystemen. Den tidigare passiviteten har ersatts med aktiva åtgärder.  Det är viktigt att säkerställa att avsikterna med reformen upprätthålls. Den som är svårt sjuk och inte kan arbeta ska kunna få ersättning. Samtidigt ska reformen öka drivkrafterna och stödet till dem som kan komma tillbaka i arbete. Stora förändringar, likt sjukförsäkringsreformen, kan leda till att enskilda drabbas av orimliga och icke avsedda konsekvenser. Det är viktigt att vara ödmjuk inför detta.  Regeringen kommer därför att fortsatt följa utvecklingen. Vi kommer att se över om regelverken och deras tillämpning fått icke avsedda konsekvenser för enskilda individer. En parlamentarisk utredning har tillsatts för att se över hur trygghetssystemen långsiktigt kan förbättras. När utredningen lämnat sitt förslag återkommer regeringen om när och hur en obligatorisk a-kassa kan införas.  Grunden för arbete, tillväxt och välfärd läggs via fri företagsamhet. Ett livskraftigt och dynamiskt näringsliv är en central förutsättning för ökad sysselsättning. Entreprenörskap och företagande ska därför uppmuntras. Fler företag ska starta, stanna och växa i Sverige.  Under den gångna mandatperioden har ett målmedvetet arbete inletts för att förbättra företagsklimatet i Sverige. Skatterna har sänkts för företagare och på företagande, kostnaderna för att anställa har sänkts och regelbördan har minskats. Fler delar av ekonomin har också öppnats för entreprenörer, inte minst inom välfärdsområdet. Det arbetet ska fortsätta.  Sverige ska förbättra sitt företags- och innovationsklimat. En innovationsstrategi tas fram. En satsning görs på rådgivning, mentorsverksamhet och innovationsfinansiering. Regelförenklingsarbetet fortsätter. Det gör också satsningen på kvinnors, ungas och invandrares företagande. En särskild satsning görs för att stärka utvecklingskraften i norra Sveriges inland. En bred utredning av företagsbeskattningen ska inledas. Syftet är att utforma beskattningen så att investeringar och sysselsättning gynnas.  Genom RUT- och ROT-avdragen har vi sett tiotusentals nya jobb växa fram. Vi har sett svarta tjänster bli vita, till fördel för både löntagare och samhället i stort. Dessa jobb ska få vara kvar. Om offentliga finanser och ekonomin tillåter halveras momsen på restaurang- och cateringtjänster. Det öppnar för sänkta kostnader som i sin tur öppnar för nyanställningar och nya jobb.  Regeringen anser att statens uppgift bör vara att ange de ramar och regler som ska gälla för näringslivet och företagen, inte att äga och driva företag. Därför bör staten i princip inte äga bolag som verkar på kommersiella marknader med fungerande konkurrens – såvida inte bolaget har ett särskilt samhällsuppdrag som är svårt att klara av på annat sätt.  Bara om vi ser hela Sverige kan vi hålla samman vårt samhälle. Sverige är ett vidsträckt land. Här finns både större städer och landsbygd. Alla delar av Sverige ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina styrkor och förutsättningar.  Att låta hela Sverige växa handlar om att bejaka förutsättningarna för boende, arbete och företagande i hela landet. Tillgång till goda elektroniska kommunikationer underlättar vardagen och är en förutsättning för att företagare ska kunna bedriva verksamhet i hela landet. Med en ambitiös energi- och klimatpolitik skapas grund för investeringar och företagande på landsbygden. De gröna näringarna är betydelsefulla. Fortsatta satsningar sker på matlandet Sverige.  Sverige ska ha ett väl fungerande transportsystem – en attraktiv kollektivtrafik, ökad framkomlighet på väg och järnväg liksom bra kommunikationer som knyter samman stad och land. Regeringen har nyligen beslutat om en historisk infrastruktursatsning på närmare 500 miljarder kronor fram till år 2021. Denna satsning ligger fast. Därmed möjliggörs betydande investeringar i väg och järnväg under kommande år.  Fler bostäder behöver byggas och hyresrättens ställning stärkas. Fler bostadstillfällen, inte minst för unga, skapas genom att uthyrning av privatbostad stimuleras.  Att ge varje människa möjlighet att utvecklas och inhämta kunskap är en av samhällets viktigaste uppgifter. Genom att ta till vara varje människas möjligheter och vilja att lära lägger vi grunden för framtidens Sverige.   En bra skola förbättrar livschanser. Vi vill se en skola där alla elever kommer till sin rätt och där alla, oavsett bakgrund, ges möjlighet till kunskap. En skola med kunskap leder till ökad rättvisa och delaktighet. Kunskap är nyckeln som ger alla elever möjlighet att lyckas.  Vi har kommit en bit på väg med Lärarlyftet, en bättre lärarutbildning, nya och tydliga mål i skolan, obligatoriska skriftliga omdömen och en ny skollag. Till detta ska läggas vår läsa-skriva-räkna-satsning, mer stöd till elever som behöver det, en satsning på matematik, en vassare skolinspektion, ökade resurser till forskning, yrkeshögskola och en ny gymnasieskola.  Regeringen har som tydlig ambition att fortsätta stärka utbildningssystemet. Lärarna har en oersättlig roll i detta arbete. För att stödja lärarna i deras möjlighet att göra ett bra jobb genomförs ett lärarpaket med ett fortsatt lärarlyft, stärkt pedagogiskt ledarskap, vidareutbildning av obehöriga lärare och forskarskolor. Fler undervisningstimmar ska också ges i grundskolan.   Trygga barn lär sig mer. Därför krävs en välkomnande skolmiljö, arbete mot mobbning och insikt i för samhället grundläggande värden. Genom en särskild satsning på elevhälsan ges fler lärare tid att vara lärare, samtidigt som de elever som mår dåligt kan få hjälp.   Vi inför en tydligare och kunskapsinriktad läroplan för skolan och en ny läroplan för förskolan med ett ökat pedagogiskt innehåll. Ett nytt betygssystem införs med betyg från årskurs 6.   Alla har inom sig förmågan att växa med ökade kunskaper på sina villkor. En bra skola ser det och skapar utrymme för just detta. Vi uppvärderar därför de praktiska utbildningarna genom att utveckla yrkes- och lärlingsutbildningar inom gymnasieskolan. Vi fortsätter satsningarna på yrkesvux och utvecklar yrkeshögskolan.   Alla människor ska ges likvärdiga chanser att förverkliga sina ambitioner. Därför är det viktigt att ha ett väl utbyggt offentligt studiestöd. Trots ett av världens mest generösa studiestöd har många studenter svårt att få ekonomin att gå ihop. Regeringen höjer därför lånedelen i studiemedlet med 500 kronor per månad den 1 juli 2011.   Vi vill att Sverige ska förbli en forskningsnation av högsta rang. Regeringens satsningar på forskning och innovation har redan inneburit det största resurstillskottet till svensk forskning någonsin. Nu fortsätter arbetet. En kvalitetssatsning genomförs på högre utbildning.   I korsningen mellan vardagsslitet och drömmen växte Sverige fram som välfärdsland. Människors arbetsinsatser och företagsamhet har tillsammans med en öppenhet mot omvärlden gjort Sverige till ett av världens rikaste länder. Vår rikedom har lagt grund för de välfärdssystem som utjämnar skillnader och ger alla en chans.   Sverige ska vara ett bra välfärdsland. En utvecklad välfärd är en fråga om rättvisa. Välfärdens verksamheter och tjänster ska vara av högsta kvalitet och rikta sig till enskilda människor efter behov, oavsett bakgrund, bostadsort, kön eller tjocklek på plånboken. Grunden för att nå dit är en solidarisk och offentlig finansiering.   Under den gångna mandatperioden har regeringen genomfört många reformer för höjd kvalitet, mer valfrihet och ökad tillgänglighet. Vi har samtidigt värnat välfärden i krisen. Då andra länder tvingats till stora nedskärningar har vi, tack vare en ansvarsfull politik, kunnat tillföra välfärden historiskt stora tillskott.   Nu fortsätter arbetet med att värna och stärka välfärden. Utöver en permanent höjning av statsbidraget till kommuner och landsting på 5 miljarder kronor ges ett tillfälligt tillskott på 3 miljarder kronor för 2011. Det är resurser som vi vill ska gå till att värna kommunala kärnverksamheter i sjukvård, omsorg och verksamhet som riktar sig till barn och unga.   En av Sveriges viktigaste välfärdsutmaningar är att säkerställa att vi har en rättvis och jämlik sjukvård. Därför införs en patientlag. En nationell satsning görs för att öka patientsäkerheten och korta väntetiderna på landets akutmottagningar. Vårdgarantin ska stegvis skärpas och arbetet med att få bort vårdköerna fortsätta.   Vården i livets slutskede förbättras. Den pågående psykiatrisatsningen permanentas. Tandvårdsreformen fullföljs genom särskilda insatser för dem med störst behov. Välfärden ska fortsätta utvecklas så att människor får möjlighet att bestämma mer själva i barnomsorgen, i äldreomsorgen och i sjukvården.   Alla äldre har rätt att åldras med värdighet. Våra äldre ska kunna känna att de har en rimlig ekonomisk situation. De ska kunna känna trygghet, gemenskap och en delaktighet med samhället i övrigt.   Mycket av grunden till en värdig ålderdom läggs i ekonomisk trygghet. Vi vill att Sveriges äldre ska kunna leva på sin pension, även efter skatt. I två steg har vi därför sänkt skatten för Sveriges pensionärer. En tredje skattelättnad genomförs nu den 1 januari 2011. Regeringens ambition är att sänka skatten för pensionärer ytterligare när de offentliga finanserna och ekonomin så tillåter.   Även boendet utgör en viktig fråga om självbestämmande och trygghet. Regeringens ambition är att ge äldre möjlighet att själva välja när det är dags att flytta till ett anpassat boende. Likaså bör äldre som så önskar få fortsätta att bo tillsammans, även om omsorgsbehoven skiljer sig åt.   Arbetet för ökad kvalitet och valfrihet i äldreomsorgen fortsätter. Omsorgen om de äldre ska utformas med människovärdet i centrum. Lokala värdighetsgarantier bör finnas i landets alla kommuner. En satsning görs för att främja en sådan utveckling.   För att säkerställa ett bättre, mer samlat omhändertagande görs en bred satsning på omsorgen och vården. Målet är att nå en ökad samverkan mellan kommuner och landsting till stöd för de multisjuka, de mest sköra äldre.   En bra vård och omsorg för Sveriges äldre handlar i stor utsträckning också om att se medarbetarna och ge dem möjlighet att göra ett bra jobb, att ge medarbetarna möjlighet till inflytande, delaktighet och utveckling. Som ett led i denna strävan genomförs en särskild utbildningssatsning för medarbetare i vård och omsorg, ett så kallat omvårdnadslyft.   Få saker beskär människors frihet som rädslan att utsättas för brott. Att utsättas för brott innebär en kränkning av liv och egendom som utmanar några av de mest grundläggande värden som det svenska samhället vilar på. I ett tryggt samhälle gäller svensk lag lika för alla i hela Sverige. Ett välfungerande rättsväsen utgör kärnan i en fungerande demokrati och ett utvecklat välfärdssamhälle.   Ett tryggt samhälle handlar också om goda förutsättningar för barn att växa upp i en trygg miljö där de kan få möta kärlek och förståelse, ställas inför krav, ta ansvar och lära sig respektera och värna andra. Ytterst handlar det om att vi tar ansvar för oss själva, våra handlingar och våra medmänniskor.   Ett rättssamhälles grund utgår från skyddet av den enskilde och rätt till integritet i privatlivet. Vi vill ha ett samhälle där de som begår brott blir straffade och brottsoffer blir sedda, där rättvisa straff utdöms så att brottsoffret får upprättelse, men också så att brottslingen ska kunna sona sitt brott och få möjlighet till en ny chans.   Under den gångna mandatperioden har regeringen gjort den största satsningen på det svenska rättsväsendet i modern tid. I dag finns det 20 000 poliser som arbetar synligt och i människors vardag för att öka tryggheten. Målet är att skapa ett tryggare Sverige för alla, oavsett vem man är eller var man bor. Det arbetet fortsätter.   Vi vill gå vidare med straffskärpningar för upprepad och återkommande brottslighet. Polisens och rättsväsendets arbete ska fortsatt effektiviseras och moderniseras. Fler brott ska förebyggas, och fler brott ska klaras upp och lagföras. Polisen ska bli bättre på att använda modern teknik i sitt arbete för att bli effektivare, men också för att bekämpa den växande brottsligheten på Internet.   Det finns tydliga samband mellan alkohol, droger och våldsbrott. Den förebyggande satsningen för att minska alkoholkonsumtionen och stoppa narkotikan och inverkan av andra skadliga droger fortsätter. Det är en insats för ökad hälsa och trygghet i samhället.   Att känna sig fri och trygg i vardagen ska vara en självklarhet för alla. Kvinnor och barn är många gånger extra utsatta. Vi måste därför stärka skyddet för kvinnor som lever med skyddad identitet och ha ett särskilt fokus på våld i nära relationer, sexualbrott, trakasserier och hjälp till barn som far illa.   Inte minst i det unga Sverige finns upplevelsen att samhällets vanligaste reaktion på brott är att ingenting händer. Vuxenvärlden upplevs frånvarande. I delar av Sverige finns en känsla av att den starkes rätt tagit över lag och rätt. Denna utveckling är oacceptabel. Därför ska kampen mot ungdomsbrottslighet särskilt prioriteras.   Samhället har inte råd vare sig ekonomiskt eller mänskligt att vända bort blicken när det går snett för ungdomar. Alla brott ska bemötas, tidigt och tydligt. Samverkan mellan polis, socialtjänst, skola och föräldrar behöver öka. Rättsväsendet måste korta sina handläggningstider, och utslussningen från sluten ungdomsvård måste förbättras.   Alla människors lika värde och rätt att göra sina egna val är grundläggande för hur vi vill att Sverige ska möta framtiden. Vägen till ett jämlikt Sverige handlar om att behandla alla människor med respekt. Ett mer jämlikt Sverige blir ett mer dynamiskt och sammanhållet Sverige.   I Sverige har jämställdheten mellan kvinnor och män kommit längre än i många andra länder. Det finns samtidigt mycket kvar att göra för att kvinnor och män ska ha samma möjligheter.   Sänkta inkomstskatter, avdraget för hushållstjänster och fler företagare i välfärden förbättrar kvinnors möjlighet att leva på sin lön, kombinera karriär och familjeliv och driva företag.   Regeringen fortsätter arbetet för ökad jämställdhet. Jämställdhetsarbetet i skolor, insatserna för våldsutsatta kvinnor och stärkt skydd för kvinnor som lever med skyddad identitet, liksom kampen mot prostitution, utgör några viktiga inslag.   Vår familjepolitik tar sin utgångspunkt i barnens möjlighet att utvecklas tillsammans med sina föräldrar. Med insikt om att familjer är olika, har olika förutsättningar och behov och genom att slå fast att föräldrarna själva bäst fattar beslut om den egna vardagen vill vi skapa trygga uppväxtvillkor för barn och ungdomar, valfrihet och mångfald inom barnomsorgen och förutsättningar för familjer att få tid tillsammans samt uppmuntra ökad jämställdhet inom familjen.  Ett antal reformer kommer att genomföras under mandatperioden. Ensamstående föräldrar ska få möjlighet att överlåta föräldrapenning. Vårdnadsbidraget görs mer flexibelt. Föräldrar ska kunna vara föräldralediga samtidigt i 30 dagar under barnets första år. Därtill förenklas jämställdhetsbonusen för att bli en tydlig morot i strävan mot ett mer jämställt uttag av föräldraledigheten.  En särskild satsning görs till stöd för barnfamiljer som har en utsatt ekonomisk situation. Inte minst många ensamstående föräldrar har i dag svårt att klara ekonomin. Höjningen av flerbarnstillägget har varit ett steg för att möta detta. Nu tas ännu ett steg. Regeringen höjer bostadsbidragets särskilda bidrag för barnfamiljer från den 1 januari 2012 – detta som en viktig insats till stöd för dem med de allra minsta marginalerna.  Något av det mest svenska vi har är vår tradition av öppenhet mot omvärlden. I Sverige har generationer av människor som flytt förtryck och fattigdom fått chans att börja ett nytt liv. De har berikat vårt land, gjort oss klokare och gett oss ett mer utvecklat samhälle. De bidrar till vårt välstånd. Utan denna öppenhet hade Sverige varit ett fattigare land.  Samtidigt finns stora brister i systemen för invandrares etablering i Sverige. De återspeglas i hög arbetslöshet och sociala problem i storstädernas förorter. Vi ser dem i bristande skolresultat och diskriminering på arbetsmarknaden. Lika sant som att vi i Sverige har dessa brister, lika sant är att det är dåligt fungerande system och strukturer som har skapat problemen – inte de människor som kommit hit.  Att förbättra integrationen är en av våra största utmaningar. Vi menar allvar med att bryta med de brister som finns. Fler måste ges möjlighet till jobb och utbildning i det svenska samhället. Vi vill göra mer för att människor som har kommit till Sverige från andra länder ska känna sig sedda och kunna bidra – detta grundat i de värden vårt samhälle bygger på och som vi vill att Sverige ska kännetecknas av.  Regeringen vill att Sverige ska ha en human, rättssäker och ordnad asylpolitik. Sverige ska vara en fristad för människor som flyr undan förföljelse och förtryck.  Förra mandatperioden vidgades möjligheterna att komma till Sverige för att skapa sig en bättre framtid genom eget arbete. De nya reglerna för arbetskraftsinvandring är mycket betydelsefulla. De innebär att Sverige tagit ledningen i utvecklingen mot öppnare gränser och ökad rörlighet – något som är till stor fördel för ett samhälle som vill utvecklas och kunna möta framtida demografiska utmaningar. Vi slår därför vakt om och vårdar denna reform.  Integration bygger på arbete och möjlighet till egen försörjning. Därför är regeringens arbetslinje också integrationspolitik. Vi vill att utgångspunkten för integrationspolitiken, som inom alla områden, ska vara att alla människor som kan också ska kunna försörja sig själva.  Vår integrationspolitik sätter arbete och språkkunskaper i centrum. Fortsatta förbättringar krävs för att ta till vara den potential och drivkraft som människor med utländsk bakgrund besitter. Därför föreslår vi en rad reformer under nästa mandatperiod. Tillsammans med redan beslutade och genomförda reformer betonar de arbete som väg in i det svenska samhället.  Insatser ska göras för att ytterligare stärka möjligheterna för utrikes födda att tidigare etablera sig på arbetsmarknaden. Inriktningen ska vara att nyanlända ska kunna få jobb och kunskaper i svenska och om hur samhället fungerar. Det ska finnas en bra skola för barnen och en bostad där man trivs och känner trygghet.  Det handlar bland annat om att fortsatt förbättra sfi-undervisningen med stärkt koppling till arbetsmarknaden. Det handlar om att utveckla instegsjobben, om insatser för rådgivning och mentorskap till stöd för invandrares företagande och om att förstärka resurserna till skolor i utsatta områden för att stimulera till resultatförbättringar. En utredning tillsätts också för att se över möjligheterna att införa ett system med skattelättnader för företag i särskilt utsatta områden, så kallade nystartszoner.  Medborgarskap har en viktig praktisk innebörd men också ett stort symboliskt värde. Svenskt medborgarskap medför både rättigheter och skyldigheter. Vi vill signalera medborgarskapets tyngd och betydelse genom att detta bekräftas vid en särskild ceremoni.  Samhället är större än staten. Ett öppet och tolerant samhälle byggs på tydliga värden, där vi skiljer rätt från fel, visar tolerans för olikheter och ger utrymme för människor att växa. Samhällsbyggandet utförs varje dag av de människor som deltar i och utgör det civila samhället, med dess breda spektrum av frivilliga och ideella föreningar och verksamheter.  Vi vill fortsatt uppmuntra de ideella krafterna genom att förenkla för engagemang och låta det civila samhällets gemenskaper utvecklas i enlighet med sin särart. Vi vill samarbeta med och komplettera den ideella sektorn, inte styra över och konkurrera. Som ett led i detta och om ekonomin tillåter är ambitionen att införa avdragsrätt för gåvor till hjälpverksamhet.  Vi vill att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och oberoende kraft med yttrandefriheten som grund. Med utgångspunkt i kulturens frihet och egenvärde ska vi stärka dess betydelse i samhället och verka för att den kommer fler människor till del, oavsett bakgrund och förutsättningar. För att öka möjligheterna för barn och unga att ta del av kulturupplevelser utökas Skapande skola till att omfatta hela grundskolan.  Vi bär alla ett ansvar för att trygga våra gemensamma minnen. Ett särskilt ansvar bär våra kulturarvsbärande institutioner: arkiven, biblioteken och museerna. Möjligheten att ta del av ett rikt kulturutbud i hela landet ska värnas.  Idrotten är vår största folkrörelse. Vi vill föra en idrottspolitik som skapar möjligheter för fler att motionera och idrotta. Särskilt vill vi betona möjligheten för barn och unga att delta i idrottslivet. Därför förlängs Idrottslyftet och ges en stabil finansiering via statsbudgeten.  Sverige ska vara ett föregångsland för god miljö och hållbar utveckling, både nationellt och internationellt. Vi ser alla allvaret i klimatutmaningen, miljöfarliga utsläpp och hotade hav. Vi måste agera nationellt för att ta vårt ansvar, men vi måste också förstå att globala problem kräver globala svar.  Vår klimatpolitik innebär att Sverige ska visa ledarskap genom att agera både här hemma och internationellt. Med nationella åtgärder kan vi gå före och visa vägen för den omställning som är nödvändig i världen. Vi har därför kraftigt höjt ambitionen för att minska utsläppen i Sverige. Till år 2020 ska utsläppen ha minskat med 40 procent. Det är det mest ambitiösa målet inom hela EU.  Regeringens bedömning är att redan vidtagna och aviserade åtgärder för de närmaste åren räcker för att nå målet. Koldioxidskatten ska därför inte höjas under mandatperioden, utöver den årliga justeringen med konsumentprisindex och redan beslutade åtgärder.  Regeringen har som ett långsiktigt mål att Sverige år 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Som ett verktyg för att nå dit införs en supermiljöbilspremie för de bilar som ger minst utsläpp. Insatser görs också för utveckling av miljöbilar, laddhybrider och deras infrastruktur.  Sverige ska fortsatt driva på för att få ett globalt klimatavtal till stånd. En ny överenskommelse behöver ange mer kraftfulla utsläppsminskningar och omfatta fler växthusgaser och fler länder än i dag. Sverige ska också verka för att EU:s alla medlemsländer inför en nationell koldioxidskatt.  Sveriges klimatbistånd utvecklas, och arbetet med att klimatsäkra biståndet fortsätter. Stödet till klimatinvesteringar och tekniköverföring till utvecklingsländerna utökas. Särskilt stöd behöver ges till de utvecklingsländer som minst av alla har orsakat problemen, men som drabbas allra hårdast.  Det krävs långsiktiga spelregler för att få en bra, billig och klimatvänlig energi. Regeringen har presenterat en offensiv och ambitiös klimat- och energipolitik som förenar ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet.  För att minska sårbarheten och öka försörjningstryggheten vill vi att ett tredje ben utvecklas i systemet – detta i form av kraftvärme, vindkraft och annan förnybar energi. Kärnkraften kommer att vara en viktig del av svensk elproduktion under överskådlig tid. Därför ska befintliga reaktorer kunna effekthöjas och ersättas av nya. Några statliga subventioner till ny kärnkraft kommer dock inte att ges. Även vattenkraften kommer fortsättningsvis att svara för en bärande del av vår elproduktion. Sverige ska fortsätta arbetet med att utveckla den nordiska och europeiska elmarknaden.  Årtionden av överutnyttjande har inneburit att våra vatten är hårt pressade. En framgångsrik miljöpolitik måste skydda och bevara såväl de livsviktiga ekosystemen som den biologiska mångfalden. Satsningen på att förbättra havsmiljön fortsätter. Värdefulla skogsområden ska ges ett långsiktigt skydd och förvaltas väl. En handlingsplan mot farliga kemikalier kommer att utarbetas.  Herr talman! Sverige ska vara en stark röst för fred, frihet och försoning i Europa och världen. Vi ska vara en tydlig kraft för en gemensam europeisk utrikespolitik som värnar och utvecklar demokrati, folkrätt och mänskliga fri- och rättigheter.  En öppen värld och en öppen global ekonomi fortsätter att lyfta människor ur fattigdom. En uthållig globalisering ligger inte bara i vårt eget intresse utan skapar globala möjligheter att gå från förtryck till frihet och från fattigdom till välstånd. Öppna, toleranta och jämställda samhällen ökar individers frihet och skapar bättre förutsättning för ekonomisk, social och kulturell utveckling.   Sverige ska tillhöra kärnan i det europeiska samarbetet. Vi vill ha ett Europa som kan vara en stark kraft för öppna samhällen i en öppen värld, som kan riva murar och barriärer och bygga förtroende och samarbete över det förflutnas skiljelinjer och fördomar. Sverige ska vara drivande i de frågor som är centrala för EU:s utveckling.   Den inre marknaden ska fördjupas för att kunna fortsätta bygga Europas välfärd. Det krävs gemensamma spelregler för att påskynda den ekonomiska återhämtningen i Europa och förebygga nya kriser. Vi vill ha ett öppet Europa som välkomnar nya medlemmar. Grannskapspolitiken, inte minst det östliga partnerskapet, har här en viktig roll.   Ett starkt FN är en hörnsten i svensk utrikespolitik. Sverige arbetar för ett bättre fungerande FN som än bättre kan möta framtidens globala utmaningar. Detta gäller inte minst klimatfrågan. Sverige och EU ska fortsatt inta en ledande position i detta arbete.   Under mandatperioden förstärks också våra insatser för att millenniemålen ska kunna nås 2015.  I arbetet för mänskliga rättigheter och demokrati behöver inte minst arbetet med att agera för yttrande- och religionsfriheten stärkas ytterligare.  En ny tid innebär nya utmaningar. Internet knyter världen allt närmare samman. Vi kommer att ge arbetet för nätets frihet och säkerhet ny styrka.   Vi kommer att fortsätta arbetet för rustningskontroll, också i vår egen del av världen, och för en värld utan kärnvapen. Ytterligare spridning av massförstörelsevapen måste förhindras. Nordkorea och Iran måste respektera internationella förpliktelser och beslut av FN:s säkerhetsråd.  Vi fullföljer Sveriges tradition av stöd till och medverkan i internationella fredsbevarande operationer. Vi kommer också fortsatt att söka bred parlamentarisk förankring för dessa. Vårt engagemang i Afghanistan och Kosovo är brett och långsiktigt. Sverige arbetar för en allomfattande fred i Mellanöstern. Vi har en stark gemensam europeisk politik. Israels ockupation och bosättarpolitik måste upphöra, en sammanhängande och bärkraftig palestinsk stat skapas, terrorismen upphöra och Israels rätt att leva inom säkra och erkända gränser respekteras.  Det är snart 20 år sedan Estland, Lettland och Litauen kunde återupprätta sin självständighet. Vi vill fortsätta att stärka samarbetet i Norden och Baltikum inom alla områden.   Sverige ska ha en ambitiös utvecklingspolitik med fattigdomsbekämpning i fokus. Arbetet med att skapa ett generöst, effektivt och öppet bistånd fortsätter. Demokratisk utveckling och respekt för mänskliga fri- och rättigheter inom utvecklingssamarbetet förblir en central värdegrund. Kampen för ökad jämställdhet är en av vår tids viktigaste demokratiska utmaningar.  Vårt lands säkerhet och trygghet bygger på gemenskap och samverkan med andra länder. Utformningen av vår säkerhetspolitik måste fortsatt ske i brett nationellt samförstånd. Den säkerhetspolitiska linjen ligger fast.  Det står klart att vårt land inte kommer att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland i Europeiska unionen eller ett annat nordiskt land. I detta ligger också en förväntan om att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.  Sverige ska ha ett tillgängligt, användbart och flexibelt försvar som enskilt och tillsammans med andra kan trygga vårt lands frihet och oberoende.  En insatsorganisation med stående och kontrakterade förband skapas för insatser i landet, i närområdet och internationellt. För att öka användbarheten och flexibiliteten överförs resurser från stöd och kringverksamhet till förbandsverksamhet. Uppbyggnaden av den nya organisationen sker i den takt som dessa resurser kan frigöras. Hemvärnet utvecklas till nationella skyddsstyrkor. De har en central roll i det svenska försvaret. Deras roll och förmåga kommer att öka.  Genom vår medverkan i Nordic Battle Group, en av EU:s två snabbinsatsstyrkor, tar Sverige ansvar för fred och säkerhet i och utanför vårt närområde. Sverige kommer att leda Nordic Battle Group 2011. Vi bör ha som ambition att åta oss ledarskapet även 2014.   Inför nästa inriktningsbeslut, som gäller perioden efter 2015, studeras de krav som utvecklingen i vår omvärld ställer. Särskild hänsyn ska tas till dynamiken i vårt närområde och i Ryssland.   Herr talman! När vi tar fortsatt ansvar för Sverige gör vi det med ett antal utgångspunkter. För det första: Alliansregeringen är en minoritetsregering. För det andra: Riksdagsordningen och budgetlagen ger möjligheter att upprätthålla inriktningen för politiken, god budgetdisciplin och sunda statsfinanser. För det tredje: Regeringen kommer att eftersträva breda och ansvarsfulla lösningar i riksdagen, där det kan vara naturligt att löpande föra diskussioner med främst Miljöpartiet men även Socialdemokraterna när förutsättningar ges.   Våra fyra partier – Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna – bärs av en idé om Sverige. Vi vill ta ansvar för vårt land och skapa goda förutsättningar för arbete och välfärd. Vi vill lägga grund för ett rättvist samhälle som håller ihop, där människor kan känna trygghet, ta egna initiativ och förverkliga sina ambitioner.   Sverige är på många sätt redan ett föregångsland. Vi som lever här har mycket att vara stolta över. Vi har mycket att vara rädda om. Men Sverige saknar inte utmaningar.   I vårt samhälle finns människor som inte kommer till sin rätt, som inte blir sedda eller har ställts vid sidan av. Det finns också i vårt land orättvisor och otrygghet. Vår förmåga att hålla ihop Sverige handlar om hur vi möter dessa utmaningar. Om vi fortsätter att ta ansvar, visar omtanke om varandra och agerar långsiktigt kan framtidens Sverige bli ett starkare land än någonsin tidigare.   Herr talman! Vår utgångspunkt är att alla människor är olika men har samma människovärde. Oavsett bakgrund, kön, hudfärg, religion eller sexuell läggning ska alla ha möjlighet att växa och utvecklas. Vi tror på människans inneboende kraft och vilja att ta ansvar. Det är vår övertygelse att ökad frihet att själv forma sitt liv ger utrymme som förbättrar för både den enskilde och Sverige som land.   Människors makt över den egna vardagen, arbetslinjen, en strävan att uppnå full sysselsättning och en välfungerande skattefinansierad välfärd förblir alla tydliga delar i vad vi vill ska känneteckna Sverige. Det är så vi vill ta ansvar för framtiden.   Vi tror på Sverige och vi tror på människan. Därför tror vi också på framtiden. Ett bättre Sverige bygger vi tillsammans, inte genom att ställa människor mot varandra och skapa misstänksamhet människor emellan. Ett samhälle som håller samman och låter människor växa blir ett livskraftigt samhälle, ett bättre, friare och mänskligare samhälle.  Vi ska ta fortsatt ansvar för Sveriges ekonomi. Vi ska ge fler människor chansen att stå på egna ben och känna glädjen i att försörja sig genom eget arbete. Fler företag ska starta, stanna och växa i Sverige. Vi vill se en skola där varje barn får chans att nå sin fulla potential. Sjukvården och omsorgen ska kännetecknas av tillgänglighet, kvalitet och valfrihet. Människor ska kunna känna trygghet från våld och brott.  Detta är det Sverige vi vill ska resa sig ur krisen – ett starkare Sverige, ett Sverige vi kan vara stolta över, ett Sverige som vi ska vara rädda om.  Herr talman! Låt mig till sist anmäla de statsråd som tillsammans med mig ingår i regeringen.  Statsråd i Statsrådsberedningen är Birgitta Ohlsson.  Statsråd och chef för Justitiedepartementet är Beatrice Ask. Statsråd i Justitiedepartementet är också Tobias Billström.  Statsråd och chef för Utrikesdepartementet är Carl Bildt. Statsråd i Utrikesdepartementet är också Gunilla Carlsson och Ewa Björling.  Statsråd och chef för Försvarsdepartementet är Sten Tolgfors.  Statsråd och chef för Socialdepartementet är Göran Hägglund. Statsråd i Socialdepartementet är också Maria Larsson, Stefan Attefall och Ulf Kristersson.  Statsråd och chef för Finansdepartementet är Anders Borg. Statsråd i Finansdepartementet är också Peter Norman.  Statsråd och chef för Utbildningsdepartementet tillika vice statsminister är Jan Björklund. Statsråd i Utbildningsdepartementet är också Nyamko Sabuni.  Statsråd och chef för Landsbygdsdepartementet är Eskil Erlandsson.  Statsråd och chef för Miljödepartementet är Andreas Carlgren.   Statsråd och chef för Näringsdepartementet är Maud Olofsson. Statsråd i Näringsdepartementet är också Anna-Karin Hatt och Catharina Elmsäter-Svärd.  Statsråd och chef för Kulturdepartementet är Lena Adelsohn Liljeroth.   Statsråd och chef för Arbetsmarknadsdepartementet är Hillevi Engström. Statsråd i Arbetsmarknadsdepartementet är också Erik Ullenhag.  (Applåder)  

3 § Ceremonin avslutades kl. 15.18.

Ajournering

  Kammaren beslutade kl. 15.18 på förslag av talmannen att ajournera förhandlingarna till kl. 17.00, då bordläggning skulle äga rum. 

Återupptagna förhandlingar

  Förhandlingarna återupptogs kl. 17.00. 

4 § Ledighet

  Talmannen meddelade att Mikael Sandström (M) ansökt om ledighet under tiden den 5 oktober 2010–4 oktober 2011.    Kammaren biföll denna ansökan.    Talmannen anmälde att Johnny Munkhammar (M) skulle tjänstgöra som ersättare för Mikael Sandström. 

5 § Hänvisning av ärenden till utskott

  Föredrogs och hänvisades  Propositioner 
2009/10:219 till utbildningsutskottet 
2009/10:246 till finansutskottet 
2009/10:247 till civilutskottet  
  Skrivelser 
2009/10:244 till finansutskottet  
2009/10:248 till arbetsmarknadsutskottet 
  Framställningar 
2009/10:RB6 och RB7 till finansutskottet 
  Redogörelser 
2010/11:RRS1 till finansutskottet 
2010/11:RRS2 till justitieutskottet 
2010/11:RRS3 till socialförsäkringsutskottet 
2010/11:RRS4 till justitieutskottet 
  EU-dokument 
KOM(2010)376 till justitieutskottet 
Åttaveckorsfristen för att avge ett motiverat yttrande skulle gå ut den 27 oktober 2010. 
KOM(2010)395 till trafikutskottet 
Åttaveckorsfristen för att avge ett motiverat yttrande skulle gå ut den 27 oktober 2010.  
KOM(2010)433 till finansutskottet  
Åttaveckorsfristen för att avge ett motiverat yttrande skulle gå ut den 27 oktober 2010. 
KOM(2010)462 till socialutskottet  
Åttaveckorsfristen för att avge ett motiverat yttrande skulle gå ut den 2 november 2010. 
KOM(2010)486 till miljö- och jordbruksutskottet 
Åttaveckorsfristen för att avge ett motiverat yttrande skulle gå ut den 15 november 2010.
KOM(2010)471 till trafikutskottet 
Åttaveckorsfristen för att avge ett motiverat yttrande skulle gå ut den 16 november 2010.
KOM(2010)475 till trafikutskottet 
Åttaveckorsfristen för att avge ett motiverat yttrande skulle gå ut den 16 november 2010.
KOM(2010)473 till försvarsutskottet 
Åttaveckorsfristen för att avge ett motiverat yttrande skulle gå ut den 18 november 2010. 
KOM(2010)490 till miljö- och jordbruksutskottet 
Åttaveckorsfristen för att avge ett motiverat yttrande skulle gå ut den 18 november 2010. 
KOM(2010)498 till miljö- och jordbruksutskottet 
Åttaveckorsfristen för att avge ett motiverat yttrande skulle gå ut den 22 november 2010. 
KOM(2010)506 till miljö- och jordbruksutskottet  
Åttaveckorsfristen för att avge ett motiverat yttrande skulle gå ut 22 november 2010. 
KOM(2010)494 till trafikutskottet 
Åttaveckorsfristen för att avge ett motiverat yttrande skulle gå ut den 25 november 2010. 

6 § Anmälan om inkommen faktapromemoria om förslag från Europeiska kommissionen

  Talmannen anmälde att följande faktapromemoria om förslag från Europeiska kommissionen inkommit och överlämnats till utskott:  2009/10:FPM126 Politiska riktlinjer inom EU för trafiksäkerhet 2011–2020 KOM(2010)389 till trafikutskottet 

7 § Förnyad bordläggning

  Föredrogs och bordlades åter  Finansutskottets utlåtanden 2009/10:FiU42 och FiU43 

8 § Bordläggning

  Anmäldes och bordlades  EU-dokument 
KOM(2010)482 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om blankning och vissa aspekter av kreditswappar 
KOM(2010)484 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister 
KOM(2010)520 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 460/2004 om inrättandet av den europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet 

9 § Anmälan om skriftligt svar på fråga

  Anmäldes att skriftligt svar på följande fråga inkommit   
den 4 oktober

2009/10:1012 Kemiska vapen i krigföringen mellan turkiska regeringen och PKK 
av Amineh Kakabaveh (V) 
till utrikesminister Carl Bildt (M) 

Svaret redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 12 oktober. 

10 § Kammaren åtskildes kl. 17.01.

    Förhandlingarna leddes av talmannen.      Vid protokollet 


ANNALENA HANELL  


/Eva-Lena Ekman

Bilaga

Program för öppnandet av riksmötet 2010/11  
tisdagen den 5 oktober 2010 kl. 14.00 

Brasskvintett ur Svenska Kammarorkestern
spelar musik under samlingen

Som ingångsmusik spelas Largo ur Drottningholmsmusiken
av Johan Helmich Roman 

Kungssången

Romance: Souple, sats 2
ur Konsert för cello och blåsare
av Jacques Ibert 
Solist: Hanna Thorell 

Talmannen 

Hans Majestät Konungen öppnar riksmötet 

Fanfar till riksmötets öppnande
av Joakim Agnas 

Sats 3 (Presto con fuoco) ur Auda för brasskvintett
av Erland von Koch 

Statsministern avger regeringsförklaring 

Finale: Allegro molto, sats 4
ur Serenad i d-moll för blåsare op. 44
av Antonín Dvořák 

Nationalsången

Grande Marche
av Charles Voss 

Medverkande 
Riksplan:
Arméns musikkår konserterar 
Trapphallen:
Brunnsbo musikklassers flickkör, Göteborg 
Dirigent: Anne Johansson  
Ackompanjemang: Tommy Jonsson 
Musiker: Ahmad al Khatib, Erika Risinger och Jonas Simonson 
Plenisalen:
Kammarsolister ur Svenska Kammarorkestern, Örebro 
Dirigent: Mika Eichenholz 
Fanfarblåsare