Riksdagens protokoll 2007/08:89 Fredagen den 4 april

ProtokollRiksdagens protokoll 2007/08:89

Riksdagens protokoll 2007/08:89 Fredagen den 4 april Kl. 09:00 - 09:43

1 § Anmälan om kompletteringsval till riksdagsstyrelsen

  Talmannen meddelade att Moderata samlingspartiets riksdagsgrupp på grund av uppkommen vakans anmält Bertil Kjellberg som personlig ersättare för Magdalena Andersson i riksdagsstyrelsen.    Talmannen förklarade vald till    personlig ersättare för Magdalena Andersson i riksdagsstyrelsen
Bertil Kjellberg (m) 

2 § Anmälan om fördröjda svar på interpellationer

  Till riksdagen hade inkommit följande skrivelser:    Interpellation 2007/08:512

Till riksdagen  
Interpellation 2007/08:512 Sverige, EU och den kritiska dialogen med den iranska regimen  av Amineh Kakabaveh (v) 
Interpellationen kommer att besvaras fredagen den 11 april 2008.  Skälet till dröjsmålet är utlandsresa samt anhopning av interpellationer i kammaren.  Stockholm den 18 mars 2008 
Utrikesdepartementet 
Carl Bildt

Interpellation 2007/08:514

Till riksdagen  
Interpellation 2007/08:514 Biologisk mångfald i havet  av Wiwi-Anne Johansson (v) 
Interpellationen kommer att besvaras fredagen den 25 april 2008.   Miljöministern har inte möjlighet att besvara interpellationen inom anvisad tid på grund av redan inbokade engagemang.  Stockholm den 13 mars 2008 
Miljödepartementet 
Andreas Carlgren (c) 
Enligt uppdrag 
Lena Ingvarsson
Expeditions- och rättschef 

Interpellation 2007/08:515

Till riksdagen  
Interpellation 2007/08:515 Apoteket och landsbygden  av Elina Linna (v) 
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 8 april 2008.  Skälet till dröjsmålet är redan inbokade engagemang.  Stockholm den 14 mars 2008 
Socialdepartementet 
Göran Hägglund (kd) 
Enligt uppdrag 
Marianne Jenryd
Expeditions- och rättschef 

Interpellation 2007/08:517

Till riksdagen  
Interpellation 2007/08:517 Sexuella övergrepp på djur  av Monica Green (s) 
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 6 maj 2008.  Skälet till dröjsmålet är utrikes tjänsteresa.  Stockholm den 17 mars 2008 
Jordbruksdepartementet 
Eskil Erlandsson (c) 
Enligt uppdrag 
Mats Wiberg
Expeditions- och rättschef 

3 § Svar på interpellation 2007/08:496 om Resursutredningen och nya kreativa forskningsmiljöer

Anf. 1 Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Herr talman! Monica Green har frågat mig hur jag avser att tolka och behandla Resursutredningens förslag gällande examinationsrätten på forskarnivå samt Högskoleverkets roll i förhållande till den föreslagna så kallade Intermediären.  Vår forskning och våra universitet och högskolor står inför stora och viktiga utmaningar och behöver bli bättre rustade att möta dessa. Den svenska forskningspolitiken måste inriktas på att långsiktigt lägga grunden för forskning av högsta möjliga kvalitet.  Jag avser därför att ta initiativ till att genomföra ett antal insatser under mandatperioden för att ytterligare stärka den svenska forskningen. De statliga resurserna för forskning behöver till exempel i ökad utsträckning fördelas utifrån en bedömning av den vetenskapliga kvaliteten på den forskning som utförs vid våra lärosäten.  En viktig del av underlaget för ett sådant förändringsarbete utgörs av de förslag som lagts fram av Resursutredningen. Detta betänkande har till helt nyligen varit ute på remiss vid våra universitet och högskolor och andra berörda myndigheter. Remissvaren blir en viktig grund för den fortsatta beredningen.  Jag kan inte föregå de förslag som regeringen kommer att lägga fram i kommande propositioner. Jag vill dock poängtera att jag finner flera av utredningens förslag intressanta. Det gäller inte minst utredningens övergripande mål att i ökad utsträckning kvalitetssäkra forskningen vid våra universitet och högskolor.  Men det gäller även utredningens förslag att ge examinationsrätt för utbildning på forskarnivå till mindre och mer tydligt avgränsade områden än dagens vetenskapsområde. Om ett sådant förslag skulle bli en realitet är det givetvis viktigt att hitta en bra och fungerande balans mellan bredd och djup samt tillförsäkra att det alltid finns en högkvalitativ forskarmiljö för doktoranderna. 

Anf. 2 MONICA GREEN (s):

Herr talman! Först och främst tack för att Lars Leijonborg har tagit sig god tid att förbereda sig inför den här debatten, så god tid att han till och med åkte till Högskolan i Skövde i förrgår för att klara av den här debatten. Det uppskattar jag mycket. Bara det är värt att ställa en interpellation för, att Lars Leijonborg har varit i Skövde och sett den fantastiska högskola som finns där och vilka fördelar som den har.  Jag har ställt några frågor angående utredningen som nu också har varit ute på remiss, eftersom jag ser en oro i att det fortfarande finns en risk att de gamla universiteten får leva på sina gamla meriter och att högskolorna inte får samma chans. I utredningen delar man in högskolorna, universiteten och alla lärosäten i fyra olika grupper där de gamla universiteten inte behöver göra någonting. De bara får sina anslag utan att behöva nischa sig, utan att behöva modernisera sig. Det går med automatik bara för att de har sina gamla namn och sitt ärorika historiska arv.  Många av högskolorna har funnits i 30 år. Skövde högskola är en av dem som har funnits i 30 år nu. Fortfarande betraktas de som nya och små uppstickare.  Högskolan i Skövde är oerhört duktig på många områden, på datavetenskap, produktion, processteknik, teknisk mekanism, spår- och talteknologi, dataekologi, informationssamhällets socialpsykologi och så vidare, en massa andra områden också. Det finns många kvaliteter på Högskolan i Skövde. Men jag känner en oro i och med den nya utredningen och vad som ska komma i propositionen till hösten om hur forskningsanslagen och anslagen över huvud taget ska fördelas.   Jag tycker att det är märkligt med den nya organisationen som har ett så konstigt namn så man bara hisnar av tanken att den heter Intermediären. Bara det gör att man känner sig orolig över hur anslagen kommer att fördelas därifrån.  Jag tycker nog att man skulle kunna se till att man har en rättvis fördelning och att man ger alla samma chans, att man faktiskt inte ska ge några fri lejd och säga: Ni har ju så gamla historiska minnen. Det är klart att ni ska ha de största anslagen.  Nu ska de ha mycket stora anslag. De är duktiga. Jag menar inte att vi ska se till så att de inte får sina möjligheter, självfallet inte. Men det måste bli samma och lika möjligheter för de små och medelstora högskolorna som för universiteten. Det får inte vara så att några har fri lejd. 

Anf. 3 Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Herr talman! Det var i Monica Greens och min förra interpellationsdebatt som det här med ett besök för min del i Skövde kom upp. Jag vill minnas att jag lovade redan i den diskussionen att jag skulle göra det besöket. Monica Greens fråga var huruvida forskningen i Skövde kunde säkras, och jag svarade med att prisa Högskolan i Skövde på många sätt för deras tydliga profilering.  Jag hade ett väldigt trevligt besök där i förrgår. Det var en hel del frågor också där om det som nu händer ute i högskolevärlden, där det talas om färre universitet, fusioner och sådant. Mitt besked var det som jag också har givit i riksdagen. Den här regeringen har inga planer på att lägga ned några högskolor, utan i den mån det ska ske sådana strukturförändringar ska det komma underifrån.  Det är också en bra sak med Skövde att man har byggt allianser med andra lärosäten, även om man inte har några fusionsplaner. Samarbeten och allianser är ju den andra sidan av profilering. Om man skaffar sig spets på några områden skaffar man sig bredden genom allianser.  Vi kan sätta in det här i ett brett historiskt perspektiv. När en gång i tiden terminologin universitet respektive högskolor tillkom fanns det en tanke om att forskningen skulle finnas på universiteten och att högskolorna framför allt skulle vara utbildningsanstalter. Det har ju förändrats under årens lopp. Nu är det uppenbart att många av våra högskolor bedriver en hel del forskning och en hel del bra forskning. Det finns ingen anledning att ändra den utvecklingen. Tvärtom – eftersom det står i högskolelagen att själva definitionen på högskoleutbildning är att den är forskningsanknuten är det inte onaturligt att forskning även bedrivs på högskolorna.  Man kan säga att det förslag som Dan Brännström har lagt fram bygger just på den princip som Monica Green talar om här, nämligen att gamla meriter inte ska vara tillräckligt för att man ska få forskningsanslag, utan det helt avgörande kriteriet för tilldelning av forskningsanslag ska vara kvalitet. Då förstår ju var och en att om man har en väldigt omfattande och bred verksamhet är sannolikheten naturligtvis rätt stor att det där finns bra forskning. Men det kan också vara hög sannolikhet för att de som verkligen profilerar sig och satsar på en sak uppnår excellens som man brukar säga i sådana här sammanhang – det vill säga hög kvalitet.  Dan Brännströms förslag bygger på att de högskolor som når en sådan kvalitet också ska få examinationsrätt. De ska få ta det fulla ansvaret för sin forskning.  Som jag antyder i svaret tycker jag personligen att det finns en rimlighet i det synsättet. Det har också fått rätt stort stöd i remissopinionen. Vi ska bereda det vidare nu, men jag säger det jag sade i svaret: Jag tycker att det är en intressant argumentation och ett intressant förslag.  På den andra punkten kan jag bara mycket kort säga till Monica Green att om denna nya myndighet skulle inrättas kommer den i varje fall inte att få namnet Intermediären! 

Anf. 4 MONICA GREEN (s):

Herr talman! Det var ett bra besked! Jag blev nästan rädd när jag hörde ordet, för det var så krångligt. Jag kan alltså pusta ut när det gäller det.  Jag förstår att Lars Leijonborg säger det han säger, att vi självfallet inte ska lägga ned några högskolor i landet, utan det ska i så fall komma underifrån med sammanslagning och så vidare. Det är ju politiskt dött att åka ut och säga att vi ska lägga ned högskolor här i landet. Vi har kommit så långt att vi är förbi det föraktfulla talet som Moderaterna körde med om bygdehögskolor, dålig kvalitet och så vidare.  Men det finns ändå en risk. Även om man från politiskt håll säger att man inte ska lägga ned högskolor kan man ju se till att de går svältdöden till mötes. Man kan se till att det inte blir tillräckligt med resurser för att kvaliteten ska uppnås. Då kan man hänvisa till att kvaliteten inte är tillräckligt god, och därför kan dessa högskolor inte vara kvar. Där ser jag en oro för framtiden. Man ska inte bara säga att det är klart att alla högskolor ska vara kvar, utan man måste också ge dem riktiga möjligheter och samma chans som de gamla universiteten. De är ju otroligt duktiga! De är otroligt smidiga när det gäller att hitta nischer, och de är, som Lars Leijonborg säger, duktiga på att samarbeta med varandra. Det finns alltså en smidighet i de mindre och medelstora högskolorna.  Jag har en fråga till. När det gäller det här med att basera anslagen på forskning skulle det kunna missgynna lärosäten med liten forskningsvolym. I stället borde man utvärdera utbildning för sig och forskningsförankring för sig så att inte utbildningen gömmer sig bakom högkvalitativ forskning – att det läggs i klump. Universiteten tjänar på att man ser till att resursfördelningen går till på det sättet. De små och medelstora högskolorna har ju nischat sig och kan forska på vissa områden, och då borde de också få credit för det och tilldelas de resurser som behövs i fortsättningen.  Jag undrar hur ministern ser på detta. 

Anf. 5 Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Herr talman! Även på den här punkten kan jag hålla med Monica Green. Det finns exempel på att mycket prestigefyllda forskningsinstitutioner har visat sig ha svårt att upprätthålla kvaliteten i grundutbildningen, kanske för att det sker en sådan fokusering på forskningen att utbildning lite grann hamnar i bakvatten. Även det bör förstås komma upp till ytan, och det system vi nu tänker oss och som vi har på bordet, framför allt från Dan Brännström, bygger på att både forskningen och utbildningen utvärderas, att det sker var för sig och att båda systemen, i princip i varje fall, har ett kvalitetselement.  Men om jag nu är så tillmötesgående och instämmande i det Monica Green säger kan vi kanske också vara överens om den andra sidan av myntet, nämligen att Högskolan i Skövde och andra högskolor inte har förutsättningar att bli universitet. Det kommer även i framtiden att vara en skillnad mellan Högskolan i Skövde och Chalmers, för att ta det exemplet. Jag tror mig veta att det också är socialdemokratisk forskningspolitik – att vi har behov av bredd men också av kraftsamling, att bygga forskningsmiljöer som kan tävla med de allra yppersta i världen.  Det är en matematisk omöjlighet att skapa breda forskningsmiljöer på alla högskoleorter. Det kommer alltså även i framtiden att vara så att statsmakterna i sin resurstilldelning till forskning måste prioritera. Det är visserligen möjligt att Högskolan i Skövde under kommande år och årtionden kommer att uppvisa sådana fantastiska resultat att man på konkurrensmarknaden kommer att utvecklas till ett universitet. Men rent matematiskt är det inte möjligt att alla högskolor i Sverige blir universitet. Det vore bra om vi var överens om det också. 

Anf. 6 MONICA GREEN (s):

Herr talman! Det tog sig på slutet av inlägget, tycker jag! Jag kan inte hålla med om inledningen: att vi ska konstatera att Högskolan i Skövde inte kan bli universitet, för det kan de! De kan faktiskt visa både sin kvalitet och hur duktiga de är på att nischa sig inom sina områden. Jag är alltså helt övertygad om att Högskolan i Skövde i framtiden kan bli universitet. Men det får vi se. Det blir inte i år och inte heller nästa år, men jag är övertygad om att Högskolan i Skövde kan bli det. Även Lars Leijonborg nämnde detta i sitt inlägg, och det uppskattar jag.  Jag vill återkomma till det här med att det måste vara möjligt för högskolorna att konkurrera med universiteten på lika villkor och att villkoren för forskningsresurserna inom profilområden är lika. Jag måste återigen ställa frågan, för jag har inte fått klart för mig hur statsrådet har tänkt se till att det blir konkurrens på lika villkor så att man faktiskt ser hur duktiga de här små och medelstora högskolorna är. Man ska inte gå på gamla citat, för man kanske inte har hunnit citeras från den högskolan, utan det kanske citeras från Chalmers eller Lund och så vidare. När Högskolan i Skövde väl har blivit citerad i artiklar och så vidare kommer också de att kunna få mer anslag.  Men jag menar att det inte ska behöva gå till så. Jag menar att vi ska kunna ha ett sådant tydligt och så rättvist system som möjligt, oavsett om det handlar om en stor eller liten högskola, om man har gamla anor eller är en ny uppstickare som är otroligt duktig. Man måste ha samma chans! 

Anf. 7 Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Herr talman! Lika villkor – men det innebär ju inte att man automatiskt får samma belopp, utan det handlar just om det Monica Green sade på slutet: Om man visar att man är väldigt duktig får man lika mycket som andra som är lika duktiga och mer än dem som är mindre duktiga. Men då måste det mätas på något sätt. Visserligen gör vi redan så att verksamheter som är nystartade naturligtvis får medel i början därför att de är nya. Men så småningom måste alla tävla just på lika villkor.  Det är så över hela världen att citeringar anses vara ett väldigt bra kvalitetsmått. Om man lägger fram någonting som man själv tycker är lysande men ingen annan forskare bryr sig om det är det förmodligen en signal om att det inte är så märkvärdigt.  Det finns problem med citeringsmåttet också. Men att citeringar allmänt betraktas som det mest praktiska och tillgängliga kvalitetsmåttet är ett faktum. I det system vi lägger fram förslag om skulle jag tro att citeringar kommer att vara ett viktigt element.  Den reaktion detta har väckt på högskolorna är ofta att det kommer att gynna de stora universiteten. Men det jag sade i Skövde i går, och som jag kan upprepa här, var att det lika gärna kan tolkas på det sättet att är man duktig kommer man nu att få tävla på lika villkor, medan det gamla systemet gynnade traditioner. Därför tycker jag att bland annat Högskolan i Skövde ska uppfatta det nya systemet, om det kommer, som någonting mycket positivt.    Överläggningen var härmed avslutad. 

Ajournering

  Kammaren beslutade kl. 09.22 på förslag av talmannen att ajournera förhandlingarna i väntan på att integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp) skulle infinna sig i kammaren för att lämna svar på interpellation 2007/08:521. 

Återupptagna förhandlingar

  Förhandlingarna återupptogs kl. 09.27. 

4 § Svar på interpellation 2007/08:521 om stöd till avhoppare från rasistiska rörelser

Anf. 8 Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Herr talman! Ursäkta kommunikationsmissen om ommöbleringen på dagordningen i dag!  Veronica Palm har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att se till att Exit får stöd för att kunna fortsätta sin viktiga verksamhet med att stötta personer som vill lämna rasistiska och nazistiska grupper. Som bakgrund till sin fråga nämner Veronica Palm regeringens nya förordning för stöd till bland annat sådana verksamheter.  Jag delar Veronica Palms uppfattning att det är viktigt att aktivt stödja arbetet mot rasism och andra uttryck för intolerans. Det är bland annat därför som jag har tagit initiativ till att ett samlat grepp nu har tagits när det gäller stöd för sådana verksamheter. En rad olika bidragsformer med syfte att främja integration eller att motverka rasism och främlingsfientlighet har förts samman till ett bidrag som regleras av den förordning som regeringen beslutade den 21 februari 2008, Förordningen (2008:63) om statsbidrag till verksamheter mot rasism och liknande former av intolerans. Innan den nya förordningen beslutades hämtades synpunkter in från de berörda organisationerna.  Bakgrunden till sammanförandet av de olika bidragsformerna är att det tidigare har saknats en helhetssyn beträffande sådana verksamheter. Det stöd som hittills har lämnats har varit uppdelat i en rad olika bidragsformer som i flera fall har varit alldeles för snäva och i vissa fall även exkluderande. Exempelvis har en del verksamheter fått öronmärkta stöd utan någon reell prövning eller konkurrens med andra. Andra motsvarande verksamheter har uteslutits från att ens kunna söka. Små belopp har avsatts till dessa bidragsformer, ibland med mycket vitt famnande mål och syften. Detta har bland annat inneburit att när det gäller bidraget för avhopparverksamheter har endast en förening, Fryshuset, ansett sig uppfylla kraven och sökt bidrag. Detta har naturligtvis inte varit tillfredsställande. De ändamål som stöden avser är dock angelägna och bör ha möjligheter till offentligt stöd även fortsättningsvis.  Ungdomsstyrelsen har fått uppdraget att fördela medel enligt den nya förordningen. Bedömningen av vilka verksamheter som ska få stöd ska främst baseras på en kvalitetsbedömning där förväntade långsiktiga effekter av de planerade insatserna ges stor tyngd. Nyordningen möjliggör också att olika verksamheter mot rasism och intolerans kan prövas mot varandra på lika villkor. De föreningar som tidigare sökt bidrag inom detta område, till exempel Fryshuset, kommer även fortsättningsvis att kunna söka stöd för sin verksamhet enligt den nya förordningen.  Det är min bestämda uppfattning att regeringen genom denna nyordning har stärkt förutsättningarna för ett vitalt arbete mot rasism och intolerans, både i organisationer som arbetar med dessa frågor i dag och i organisationer som fortfarande väntar på att bildas. 

Anf. 9 VERONICA PALM (s):

Herr talman! Jag är glad att statsrådet och regeringen gör denna samlade insats. Jag vill börja med att säga detta. Det är viktigt. Jag är orolig för den intolerans och extremism som vi ser växer framför allt i våra förorter och ute i landet.  Vi har en regering som driver en politik som ökar klyftorna och utsattheten. Då söker sig människor till gemenskaper som inte är positiva. Det handlar om både vitmaktkulturer och radikala islamistiska nätverk. Där måste vi vuxna ta ett stort ansvar.  År 2002 tog den socialdemokratiska regeringen det initiativ som har gjort att Exits verksamhet har kunnat finansieras. De människor som tar steget att hoppa av vitmaktkulturer och rasistiska rörelser har kunnat få stöd, det vill säga en möjlighet att ta steget. Det är ett konkret och praktiskt hantverk. Det krävs lång erfarenhet. Grundaren av Exits verksamhet är själv en avhoppad nazist från vitmaktkulturen. Den dåvarande regeringen valde att lägga detta arbete vid sidan av det vanliga mycket viktiga arbetet mot rasism och främlingsfientlighet. Exit på Fryshuset är viktigt och etablerat.  Jag kan inte låta bli att fortsätta tycka att det är ett problem att regeringen tar bort de öronmärkta pengarna. Det kan låta käckt att alla ska få söka, att begreppen ska vidgas och att fler aktörer ska in. Men den verksamhet som Exit bedriver i dag är viktig, är etablerad, och där finns en kunskapsbank som ingen annan kan konkurrera med.  Jag är orolig för att de öronmärkta pengarna tas bort, att verksamheter slås samman och resurser samtidigt minskas.  Min fråga till statsrådet kvarstår: Kan statsrådet garantera att Exits verksamhet fortgår? 

Anf. 10 Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Herr talman! Veronica Palms fråga om jag kan garantera att Exits verksamhet ska fortgå är precis kärnan i det som skiljer våra värderingar åt.  Jag har på mitt departement tagit det fasta greppet att vägra vara det statsråd som ska sitta och bedöma vilka organisationer som har verksamhet som duger och vilka som inte har det, det vill säga att öronmärka pengar.  Exit har en bra verksamhet. Jag är inte alls orolig för om de ska kunna konkurrera med andra organisationer om de medel som nu förs över till Ungdomsstyrelsen. Jag menar att kompetensen för att bedöma kvaliteten på projekten är bättre där än på departementen. Just för att det har varit en ordning med öronmärkta pengar och andra inte har kunnat konkurrera finns i dag inte tillräckligt många sådana organisationer som bedriver den typen av verksamhet. Min förhoppning är att Exit ska kompletteras med andra verksamheter. Men eftersom det inte finns någon konkurrens finns det inte heller någonting att oroa sig för i denna verksamhet. Pengarna ska gå till dessa verksamheter, och hittills har, som Veronica Palm säger, Exit utövat en bra verksamhet som jag är övertygad om att Exit kommer att fortsätta att få bidrag för.  Jag håller med Veronica Palm om att utanförskap samt sociala och ekonomiska skillnader skapar dessa olika krafter som vi ser i samhället, det vill säga diskriminering, främlingsfientlighet, radikalisering, fundamentalism. Men det är väl inte den regering som har suttit i ett och ett halvt år som har orsakat dessa klyftor i samhället? Alliansen har ärvt en ohållbar situation. Om vi ska få social och ekonomisk rättvisa handlar det om att fler måste in i arbete. Man skapar inte social och ekonomisk rättvisa med hjälp av bidrag och ersättningar, som vi har sett de senaste åren. 160 000 personer har sedan alliansen tillträdde regeringen lämnat utanförskapet. Det är något att vara stolt över, men självklart finns fortfarande mycket kvar att göra. I det arbetet hoppas jag att både Veronica och jag ska kunna fortsätta att debattera vilka åtgärder som är nödvändiga för att komma till rätta med det utanförskap som nu finns.  Jag återkommer till Exits viktiga verksamhet. Pengarna finns på Ungdomsstyrelsen. Jag är övertygad om att Exit har möjlighet att söka dessa pengar och kommer att få dessa pengar för att fortsätta sin verksamhet. Men jag vägrar att säga att det är rätt att öronmärka pengar, precis som man gjorde för Centrum mot rasism. Vad är det som säger att det inte finns andra organisationer som jobbar mot rasism på ett lika bra sätt som Centrum mot rasism? De får också söka pengar på lika villkor som alla andra. 

Anf. 11 VERONICA PALM (s):

Herr talman! Det är bra att man öppnar för fler. Jag börjar med att säga det så att det inte blir ett missförstånd i kammaren.  Vi talar nu om Exits unika verksamhet med erfarenhet och sedan starten 500 ärenden. Det har handlat om avhoppare, familjer, barnfamiljer och flickvänner – eftersom det är mest grabbar som hamnar i dessa situationer. Det är en verksamhet som ökar i omfattning. Just för att Exit har erfarenheten och är en stabil organisation har man utvecklat ett väl organiserat samarbete med myndigheter, polis och andra aktörer. Dessa ungdomar hamnar i dag i miljöer där vi inte vill att de ska vara, men vi vill ge dem en andra chans.  Jag ser två problem med det som regeringen väljer att göra. Det första är att man minskar mängden pengar. Förut var det ungefär 16 miljoner totalt i arbetet mot rasism och för att stärka organisationer som arbetar med avhoppare. Av dessa pengar var 8,9 miljoner riktade mot avhoppare. Det var Centrum mot rasism, Exit och Quick Response inom Röda Korsets arbete. Det var tre organisationer som arbetade mer tydligt med arbetet med avhoppare.   Nu finns totalt 9 miljoner för dessa organisationer att söka. Det är för lite. Det är för lite pengar att söka när man samtidigt väljer att öppna för alla. Man väljer att inte öronmärka. I stället slår man ihop pengapåsar och säger att man satsar på en ny struktur. Men i realiteten minskar man.  Det andra problemet är att det är en stramare förordning. Jag kan förstå att statsrådet inte vill vara den som sitter och bedömer vem som ska få och vem som inte ska få. Det hade inte jag heller velat göra som statsråd. Det är tveksamt om det är förenligt med grundlagen att göra så. Det är riktigt. Däremot kan man strama upp ordningen hårt för arbetet att få människor att hoppa av och stödja dem i sina beslut. Det är ett långsiktigt arbete, och det är ett arbete som enligt Ungdomsstyrelsen betraktas som ordinarie verksamhet. Det är ingenting som man gör i ett kul projekt man kommer på en vår när man sitter på en konferens med Fryshusets personal. Det är en långsiktig strategisk verksamhet.  De 9 miljoner kronorna för projektmedel ska användas till att utveckla och förnya arbetet mot rasism och främlingsfientlighet. Det är bra, men det är inte vad Exit behöver. Exit behöver också utvecklas och förnyas. För detta kan de söka pengarna. Men till den ordinarie verksamheten och till det strategiska och långsiktiga arbetet för att få ungdomarna att komma ur radikala vitmaktkulturer är inte dessa pengar nog.  Kan statsrådet förklara hur hon ser på att Exit ska fortsätta att få ett statligt stöd? 

Anf. 12 Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Herr talman! På samma sätt som Veronica Palm just har beskrivit, genom att söka stödet hos den myndighet som nu har ansvar att fördela stöd till denna typ av organisationer, det vill säga Ungdomsstyrelsen.  Anslaget har inte minskat, men jag förstår att Veronica Palm säger att om Exit ska konkurrera med andra blir det fråga om mindre pengar. Det är klart att det blir mindre pengar, men i dag finns det knappt någon konkurrens.  Vad vi nu vill bygga upp är den konkurrens som jag efterfrågar. Jag är övertygad om att fler kan bedriva denna typ av verksamheter, men konkurrens byggs kanske inte upp första året eller ens andra året. Därför kan vi inte heller öka anslaget hur mycket som helst.  Jag tänker följa förordningen. Jag tänker följa verksamheterna. Fortfarande hoppas jag att det bildas ytterligare organisationer eller att andra befintliga organisationer vill inleda den här typen av verksamhet. Ju fler det blir och ju bättre verksamheter de har, desto mer pengar kommer de antagligen att behöva. Då får man alltid göra nya bedömningar när man går igenom budgeten på de här områdena.  Återigen vill jag säga att pengarna finns. Exit kan söka precis som alla andra. Det är som du säger en ordinarie verksamhet inom Fryshusets ram. Fryshuset har organisationsbidrag. Pengarna är till för just den verksamhet som Exit bedriver, och de finns att söka hos Ungdomsstyrelsen. Mer än så kan jag inte säga. Som sagt: Det är ingen som drar tillbaka pengarna, utan de ska sökas i konkurrens med andra organisationer. Eftersom du håller med om att det är precis så det ska gå till förstår jag inte riktigt varför vi för denna diskussion här i dag. 

Anf. 13 VERONICA PALM (s):

Herr talman! Jag kan hålla med om att det är viktigt att fler aktörer kommer in på den här marknaden och att fler vuxna engagerar sig, tar initiativ och bryr sig om de unga. Jag tycker att det är viktigt att det finns mer resurser än 0,1 miljon till arbetet mot främlingsfientlighet och rasism.  Den ordinarie basverksamhet som Exit bedriver – den ordinarie grundverksamheten, det strategiska arbetet med sex anställda som bedriver ett slags 24-timmarsverksamhet där den som väljer att hoppa av får snabb kontakt med en coach och har möjlighet att när som helst få kontakt med någon när man känner oro, blir hotad eller behöver stöd till familjen – väljer regeringen att inte ge stöd till, och det är jag kritisk mot. Det handlar om basverksamheten – inte om sådant som gäller utveckling, roliga projekt eller om att åka på läger med ungdomarna. Exits basverksamhet är viktig.  Jag är ledsen att kunna konstatera att statsrådet inte verkar tycka att den är så viktig att hon är beredd att garantera den basverksamhet som det behövs statligt stöd till. Det gör mig ledsen. 

Anf. 14 Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Herr talman! Det finns många viktiga verksamheter. Några av dem skulle jag till och med vilja öronmärka pengar till. Men jag tycker att det är viktigare att det finns en myndighet som är kompetent nog att göra bedömningar av vilka verksamheter som håller god kvalitet och inte. Pengarna ska alltid sökas i konkurrens.  Jag vägrar utesluta andra organisationer bara för att jag råkar tycka att Exits verksamhet är bra, för jag är övertygad om att också andra organisationer kan bygga upp kunskap och bidra i kampen för att hjälpa dem som hoppar av rasistiska verksamheter.  Vi ser ett väldigt starkt utanförskap i vårt land i dag. Det har skapat dessa krafter. Vad är det som säger att det räcker med bara Exit? Exit tar emot folk från hela landet. Varför skulle vi inte kunna tänka oss avdelningar i andra delar av landet? Varför måste alla åka till Stockholm? Möjligheten har inte funnits därför att man har öronmärkt pengar till en verksamhet just i Stockholm.  Jag tycker att Fryshuset och Exit bedriver en bra verksamhet, och jag hoppas att den ska fortsätta. Men det är Ungdomsstyrelsen som myndighet som nu får bedöma kvaliteten på verksamheten i konkurrens och ta ställning till hur mycket pengar som Exit ska få i framtiden.    Överläggningen var härmed avslutad. 

5 § Hänvisning av ärenden till utskott

  Föredrogs och hänvisades  EU-dokument 
KOM(2007)764 till försvarsutskottet  
  Motioner 
2007/08:Fö10–Fö12 till försvarsutskottet  
2007/08:T8 och T9 till trafikutskottet  
2007/08:N12–N14 till näringsutskottet  
2007/08:Ju25 och Ju26 till justitieutskottet  
2007/08:Fi8 till finansutskottet 
2007/08:Sf12–Sf15 till socialförsäkringsutskottet  
2007/08:Fö13–Fö19 till försvarsutskottet  
2007/08:Sf16–Sf21 till socialförsäkringsutskottet  
2007/08:Ju31 och Ju32 till justitieutskottet  
2007/08:So17–So21 till socialutskottet  
2007/08:Ju33 till justitieutskottet  
2007/08:C1 och C2 till civilutskottet 
2007/08:Sk29 till skatteutskottet  
2007/08:A12 till arbetsmarknadsutskottet 
2007/08:U17–U22 till utrikesutskottet  
2007/08:So22–So27 till socialutskottet  
2007/08:U23 och U24 till utrikesutskottet  
2007/08:Ju27–Ju30 till justitieutskottet  

6 § Bordläggning

  Anmäldes och bordlades  Skatteutskottets betänkanden 
2007/08:SkU23 Nya regler om beslut och betalning avseende trängselskatt 
2007/08:SkU24 Nya skatteregler för pensionsförsäkring samt förlängd ansökningstid för skattereduktion för hushållsarbete 
2007/08:SkU25 Allmänna motioner om alkohol och tobak 

Civilutskottets betänkande 
2007/08:CU13 Försäkringsrättsliga frågor 

Försvarsutskottets betänkande 
2007/08:FöU9 Strålningsskydd 

Kulturutskottets betänkanden 
2007/08:KrU9 Kulturarvsfrågor 
2007/08:KrU10 Mediefrågor 
2007/08:KrU11 Konstnärs- och musikfrågor 

Miljö- och jordbruksutskottets betänkanden 
2007/08:MjU11 Jakt och viltvård 
2007/08:MjU13 Djurskydd 

7 § Anmälan om interpellation

  Anmäldes att följande interpellation framställts   
den 3 april

2007/08:557 Biogas 
av Aleksander Gabelic (s) 
till miljöminister Andreas Carlgren (c) 

Interpellationen redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 8 april.  

8 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

  Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar framställts   
den 4 april

2007/08:1029 Gruvor och miljö 
av Britta Rådström (s) 
till miljöminister Andreas Carlgren (c) 
2007/08:1030 Guld, gruvdrift och näringspolitik 
av Britta Rådström (s) 
till näringsminister Maud Olofsson (c) 
2007/08:1031 Färre börsbolag och sämre kontroll 
av Hans Olsson (s) 
till statsrådet Mats Odell (kd) 
2007/08:1032 Framförhållning i narkotikaklassningen 
av Mikael Oscarsson (kd) 
till statsrådet Maria Larsson (kd) 
2007/08:1033 Bevarandet av bruksmiljö i Österbybruk 
av Agneta Gille (s) 
till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m) 
2007/08:1034 Användning av perkloretylen 
av Magdalena Streijffert (s) 
till miljöminister Andreas Carlgren (c) 
2007/08:1035 Framtida fordonsforskning 
av Lars Hjälmered (m) 
till näringsminister Maud Olofsson (c) 
2007/08:1036 Privatisering av rättsväsendet 
av Thomas Bodström (s) 
till justitieminister Beatrice Ask (m) 
2007/08:1037 Livsmedelspriserna och världens fattiga 
av Birgitta Eriksson (s) 
till statsrådet Ewa Björling (m) 
2007/08:1038 Sparandedirektivet och informationsutbytet 
av Lars Johansson (s) 
till finansminister Anders Borg (m) 
2007/08:1039 Lika konkurrensvillkor för grannländer 
av Cecilia Widegren (m) 
till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) 
2007/08:1040 Stigande matpriser och svälten 
av Birgitta Eriksson (s) 
till statsrådet Gunilla Carlsson (m) 

Frågorna redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 8 april. 

9 § Anmälan om skriftligt svar på fråga

  Anmäldes att skriftligt svar på följande fråga inkommit   
den 3 april

2007/08:1004 De ekonomiska och sociala rättigheterna och Sveriges politik för global utveckling 
av Bodil Ceballos (mp) 
till statsrådet Gunilla Carlsson (m) 

Svaret redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 8 april. 

10 § Kammaren åtskildes kl. 09.43.

    Förhandlingarna leddes av talmannen.      Vid protokollet 


PER PERSSON  


/Eva-Lena Ekman