Riksdagens protokoll 2007/08:140 Torsdagen den 4 september

ProtokollRiksdagens protokoll 2007/08:140

Riksdagens protokoll 2007/08:140 Torsdagen den 4 september Kl. 13:00 - 13:39

1 § Justering av protokoll

  Justerades protokollet för den 28 augusti. 

2 § Avsägelse

  Talmannen meddelade att Börje Vestlund (s) avsagt sig uppdraget som suppleant i näringsutskottet.    Kammaren biföll denna avsägelse. 

3 § Anmälan om kompletteringsval till näringsutskottet

  Talmannen meddelade att Socialdemokraternas riksdagsgrupp på grund av tidigare uppkommen vakans anmält Börje Vestlund som ledamot i näringsutskottet.    Talmannen förklarade vald till    ledamot i näringsutskottet
Börje Vestlund (s) 

4 § Anmälan om fördröjt svar på interpellation

  Till riksdagen hade inkommit följande skrivelse:    Interpellation 2007/08:840

Till riksdagen  
Interpellation 2007/08:840 Barns läsande   av Monica Green (s)  
Interpellationen kommer att besvaras torsdagen den 11 september 2008.  Skälet till dröjsmålet är sedan länge inplanerade externa engagemang.  Stockholm den 26 augusti 2008 
Kulturdepartementet  
Lena Adelsohn Liljeroth

5 § Svar på interpellation 2007/08:825 om statsministerns kontakter med Västsveriges näringsliv

Anf. 1 Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Herr talman! Patrik Björck har frågat statsministern om han avser att ta initiativ för att stödja tillväxt och näringsliv i Västsverige och om han avser att föra en dialog med Västsvenska Industri- och Handelskammaren.   Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.  Jag har, och har haft, en kontinuerlig, återkommande och mycket intressant dialog med västsvenska företrädare om hur vi gemensamt kan utveckla tillväxten och näringslivet i Västsverige. Frågor om bland annat företags- och innovationsklimat och infrastruktur har varit viktiga områden som har diskuterats – allt i syfte att kunna ge goda förutsättningar för tillväxten i Västsverige.  Regeringen för en aktiv näringspolitik och regional tillväxtpolitik som nu ger alla delar av landet möjligheter att utvecklas. Resultatet är mycket gott med sjunkande arbetslöshet och sjukskrivningstal och ökat företagande runt om i hela Sverige.  Vår uppfattning är att en av de viktigaste åtgärderna för att stärka en regions konkurrenskraft och förutsättningarna för näringslivets utveckling är att öka det lokala och regionala inflytandet. Varje region måste ges möjlighet att på bästa sätt nyttja sina unika förutsättningar. Därför avser regeringen att permanenta försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning i bland annat Västra Götaland.  Representanter för regeringen för kontinuerligt en dialog med regionala företrädare inom ramen för Nationellt forum för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Syftet med forumet är att skapa möjlighet för regeringen att regelbundet möta politiska regionala företrädare för att diskutera regionala tillväxtfrågor och näringslivets behov och förutsättningar runt om i landet. Under året har frågor som infrastruktur, gränsöverskridande samarbete och strukturfonder diskuterats.  För att främja samverkan mellan regionala och statliga aktörer samt förbättra det tvärsektoriella arbetet har regeringen bland annat gett ett 20-tal statliga myndigheter i uppdrag att utveckla sin samverkan med regionala aktörer.  Tillsammans med regionala och lokala aktörer stöder regeringen tillväxt och näringsliv i Västsverige bland annat genom det regionala strukturfondsprogrammet som omfattar 572 miljoner kronor EU-medel för perioden 2007–2013. Därtill kommer offentlig och privat medfinansiering.  Om alla delar av Sverige kan utvecklas och bidra till den gemensamma tillväxten tjänar folkhushållet på detta.  Jag kan försäkra Patrik Björck om att den här regeringen stöder och utvecklar tillväxt och näringsliv i Västsverige lika väl som i övriga delar av landet. 

Anf. 2 PATRIK BJÖRCK (s):

Herr talman! Tack, näringsministern, för svaret!  I den här kammaren har vi ett flertal gånger tidigare diskuterat arbetsformerna för regeringen. Då har vi diskuterat hur regeringen har hanterat debatter i medier och riksdag. Orsaken till det har varit att det har varit kritik från såväl journalister som opposition mot att regeringen i allmänhet och statsministern i synnerhet – interpellationen var ursprungligen ställd till statsministern – undviker debatt.  Nu har den här frågan vidgats ytterligare eftersom kritik inte har kommit bara från pressen och oppositionen utan nu också från näringslivet. Man upplever situationen precis på samma sätt som oppositionen och medierna, det vill säga att regeringen i allmänhet och statsministern i synnerhet undviker debatt.  Det är detta som har gjort att jag har ställt de här frågorna till statsministern, och nu har näringsministern fått i uppdrag att besvara dem i statsministerns ställe.  Om man tittar på de konkreta frågorna i interpellationen kan man konstatera att jag inte får något svar på den första.  Avser statsministern att ta initiativ till en dialog med Västsvenska Industri- och Handelskammaren? Jag får inget svar av näringsministern på den frågan.  Den andra frågan i den här interpellationen är om statsministern avser att ta initiativ till att stödja tillväxt och näringsliv i Västsverige. Åtminstone jag skulle vilja påstå att svaret är något tunt, även om det finns ett försök till ett svar.  Bakgrunden till den här interpellationen är en mycket kraftig reaktion från Västsvenska Industri- och Handelskammaren. Man beskriver en situation. Man försökte nå statsminister Fredrik Reinfeldt redan direkt efter valsegern 2006 för att prata om viktiga tillväxtfrågor för Västsverige, men man har fått ett blankt nej.  Man säger då i det här brevet: Vi kan inte undgå att förvånas över ditt och din regerings ointresse för att utveckla ett idéutbyte med oss. Det är en förvåning som nu sprids i allt vidare kretsar i Västsverige.  Det är ju det som är bakgrunden till interpellationen och som har gjort att jag och många med mig som naturligtvis inte bara intresserar sig för näringslivet i allmänhet utan också för Västsverige – jag är ju ledamot från Västsverige – blir väldigt förvånade. Vi förstår inte riktigt hur regeringen agerar i det här fallet, att man på ett sådant flagrant sätt nonchalerar och inte bryr sig om den här utsträckta handen från näringslivet i en viktig dialog.  Man säger också att det är en spridd uppfattning bland näringslivet i Västsverige att statsministern inte är tillräckligt synlig. Det här är en kritik som på punkt efter punkt kommer på plats från olika delar av samhället. Alla är entydiga på den här punkten. Statsministern är inte synlig, och statsministern vill egentligen inte diskutera eller debattera med någon, inte heller med näringslivet.  Man beskriver också hur man hade en mycket bättre kontakt med den förra statsministern Göran Persson som vid flera tillfällen hade långa möten med Västsvenska Industri- och Handelskammaren, med statsråd och tjänstemän och generaldirektörer. Där kunde man då diskutera för Västsverige väldigt viktiga frågor. Man lyckades då bygga upp en dialog med den tidigare regeringen som man nu saknar helt och hållet.  Det var en av de viktiga delarna i den här interpellationen. Jag får faktiskt inget som helst svar från näringsministern, om man avser att ta något initiativ till att öppna den här dialogen med Västsvenska Industri- och Handelskammaren. Det tycker jag är allvarligt.  Sedan är det naturligtvis allvarligt att den här kritiken är så utbredd från hela samhället, att man saknar dialogen med regeringen. Det gäller inte bara Västsvenska Industri- och Handelskammaren. Även Svenskt Näringsliv säger att man har samma kritik. Man är förvånad över bristen på intresse för dialog med näringslivet. Det säger alltså Svenskt Näringslivs ordförande, Signhild Arnegård Hansen.  Jag återkommer med den andra punkten i interpellationen, i debatten. 

Anf. 3 LARS HJÄLMERED (m):

Herr talman! Patrik Björck har ställt en interpellation till statsministern med anledning av att Västsvenska Industri- och Handelskammaren önskade men inte fick till ett möte med statsministern.  Patrik Björck antyder i sin interpellation att detta indikerar en typ av ointresse och ett storstadsperspektiv från regeringens och statsministerns sida.  Herr talman! Man kan utifrån Patrik Björcks interpellation få intrycket att företrädare för vår regering över huvud taget inte träffar företrädare för västsvenskt näringsliv och inte heller lyssnar på och tar intryck av de viktiga frågor som vi västsvenskar lyfter fram från gång till annan.  Jag är själv från Västsverige. Jag konstaterar att jag inte delar Patrik Björcks uppfattning. Jag känner mig därför manad att ge någon typ av nyansering när det gäller två av de frågor som han lyfter fram i sin interpellation.  Det första handlar om möten och närvaro, och det andra handlar om vad regeringen de facto under de här två åren har levererat till gagn för det västsvenska näringslivet.  Utifrån vad Västsvenska Industri- och Handelskammaren har sagt och som nu återberättas av interpellanten kan man få intrycket att inga möten och besök har skett. Saken är precis tvärtom. Jag tänkte ta några konkreta exempel på detta.  Det första handlar om att en av statsministerns närmaste medarbetare, statssekreteraren H G Wessberg har varit i Göteborg och träffat Svenskt Näringsliv och flera av dess medlemsorganisationer för att lyssna och diskutera företagandets villkor.  Ett annat exempel är att finansministern i samband med att budgeten för 2008 presenterades var nere på det så kallade Börssällskapet i Göteborg och träffade flera av de ledande företrädarna för det västsvenska näringslivet, varav många är medlemmar i Västsvenska Industri- och Handelskammaren. Vad jag förstår kommer samma sak att ske nu när budgeten presenteras inom ett par veckor.  Så sent som förra torsdagen var näringsministern själv på den så kallade Underleverantörsdagen i Trollhättan och pratade om fordonsindustrins villkor. Jag tycker, herr talman, att med de exemplen – och fler finns – visar vår regering ett intresse och ett engagemang för det västsvenska näringslivet.  Låt mig därefter gå in på den andra delen som Patrik Björck tar upp. Det handlar om att ta intryck, för rimligen måste det vara det uttalade målet och syftet att man får företrädare för riksdag och regering och andra att lyssna på de synpunkter, perspektiv, idéer, önskemål och ganska ofta krav som lyfts fram. Även i den delen tycker jag att regeringen har på fötterna.  Som göteborgare och västsvensk tycker jag att alliansen har levererat till gagn för det västsvenska näringslivet. Jag tänkte, herr talman, eftersom tiden medger det, ta fyra korta exempel på detta.  Det första är att genom en lång rad beslut steg för steg göra det enklare och förmånligare att vara företagare. Det handlar om sjuklöneansvaret, färre momsredovisningar för mindre företag, avskaffande av förmögenhetsskatten och en hel del annat som steg för steg utvecklar villkoren.  Det andra är den kommande närtidssatsningen inom infrastrukturen där det finns goda förhoppningar om att få till en ny älvförbindelse i Göteborg och en ny hamnbana till Göteborgs hamn.  Det tredje är det som partiledarna i alliansen presenterade förra veckan, nämligen forskningssatsningen, en historiskt stor satsning. Inte minst kommer det våra universitet och högskolor i Västsverige till del som kan lägga en grund för bra forskning och att man utbildar duktiga personer som sedan kan verka i näringslivet.  För det fjärde och sista har vi fordonsindustrins villkor. Det gavs tydliga besked från näringsministern på besöket i Trollhättan för en vecka sedan om att de viktiga forskningsprojekt som pågår och har pågått under lång tid kommer att fortsätta och fortsätta på en hög nivå för att ge fordonsindustrin bra villkor och samtidigt ta hand om de viktiga klimatutmaningar som vi står inför.  Sammantaget, herr talman, tycker jag att regeringen har gjort och gör ett gott arbete till gagn för våra företag i västra Sverige genom att lyssna och vara närvarande. Detta tycker jag sker vare sig Västsvenska Industri- och Handelskammaren får möjlighet att äta lunch med statsministern eller inte. Jag undrar varför Patrik Björck väljer att fokusera så himla mycket på formfrågan snarare än innehållet i detta. 

Anf. 4 GUNNAR ANDRÉN (fp):

Herr talman! Förra veckan var jag i Norrbotten. Det slumpade sig så att dagen efter att jag hade varit där hade Dagens Nyheter en ekonomibilaga där de visade att det nästan är en boom i Norrbotten när det gäller investeringar. Det är alldeles riktigt att det är på det sättet. Jag har också läst i LO-tidningen, ganska långt bak i senaste numret, där det fanns en beskrivning av att det nu är rekordsysselsättning i Sverige.  Den här typen av informationer gör att man kan fundera över vad statsråden ska göra. Vi som har varit med något längre minns till exempel att man hade Norrbottensdelegationer och Uddevallapaket.  Senast under Göran Perssons tid var det ett jättelikt paket för Västsverige där man flyttade 13 miljarder kronor – säkert på goda grunder, jag var inte emot det – från andra delar av Sverige till Västsverige för att vi skulle rädda sysselsättningen framför allt på Saab i Trollhättan. Det var riktigt. Statsministern åkte också till Rüsselheim, och det var riktigt gjort. För det var en viktig insats för Sverige.  Men, herr talman, man måste ha mer helikopterperspektiv än vad Västsvenska Industri- och Handelskammaren och näringslivet i Göteborg har. Göteborg är en utomordentligt viktig del av Sverige, den mest industrialiserade delen, vill jag säga. Det är klart att vi ska ha jättelika satsningar på strukturreformerna där, men en regering måste också se till hela landet. Kalmar, Karlskrona, Åmål och andra delar tillhör Sverige. Det gäller att inte glömma bort detta.  För min del tycker jag att Västsvenska Industri- och Handelskammaren som Patrik Björck försvarar så intensivt skulle fundera över varför statsministern inte har varit i Norrtälje sedan han blev vald. Det är min valkrets. Jag kräver inte att han ska åka till Norrtälje, för jag tror att Norrtälje, Nykvarn och så vidare i första hand måste sköta sig själva med hjälp av den ordinarie politiken så att vi kan få god sysselsättning i alla delar av landet.  Är det något som jag fruktar är det att vi får nya delegationer med statsråd som åker ut med paniksatsningar med 10 miljoner hit och 100 miljoner dit. Därför är det så väldigt viktigt, som Lars Hjälmered säger här, att de generella stora satsningarna kommer att placeras på de ställen där de gör allra mest nytta.   Jag tror att det som Göran Persson gjorde med satsningarna på infrastrukturen i Västsverige var det bästa vi kunde göra för Sveriges del i det läget. Men i framtiden måste varje regering och varje riksdag överväga var man bäst satsar de pengar vi har tillgång till.   Därför tycker jag för min del att Svenskt Näringsliv borde samverka över hela landet och inte bara göra sådana aktioner som man nu gör i Göteborg. Det kan hända att man på det sättet blir uppmärksammad. Men jag tillhör, herr talman, inte dem som blir väldigt imponerade av den typen av saker – man klagar på att just statsministern inte kommer – utan man ska se till resultatet.   Jag tycker att vi fortsättningsvis ska satsa på just det som Lars Hjälmered och statsrådet har sagt här, på ordentlig infrastruktur och forskningspolitik i hela landet. Det är det som ger bäst resultat. Det kommer att gynna Västsveriges näringsliv mera än ytterligare tio resor av statsministern just till Västsveriges näringsliv. 

Anf. 5 Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Herr talman! Jag tror inte att bilden av den alliansregering vi nu har är att vi undviker debatt. Det tror jag inte är den generella bild som svenska folket har. Det är snarare så att vi debatteras mer än någonsin.   Jag kan tycka att det är en något ovanlig fråga att diskutera statsministerns almanacka i riksdagen, men det är ju riksdagsledamöterna själva som avgör vilka frågor de vill ställa. Jag kan också förstå att Socialdemokraterna har som ideal och modell för statsministerskap Göran Persson, eftersom det är det som ni har valt att lyfta fram.  Men nu är det så att alliansregeringen har en annan modell. Dels är vi en flerpartiregering, dels har vi en modern statsminister som lyfter fram olika statsråd, ansvariga statsråd på de olika områdena. Om man har ett problem som man vill diskutera, som man vill förändra, är det oftast bra att få träffa ansvarigt statsråd som sitter och arbetar med frågorna konkret varje dag.  Vår statsminister Fredrik Reinfeldt håller inte på och intervenerar i de olika statsrådens portfölj. Han låter oss ta ansvar, och vi är väldigt glada över det. Jag tror att det blir en starkare regering om man jobbar på det sättet.   När det gäller de dialoger som vi har med Västsvenska Industri- och Handelskammaren, Svenskt Näringsliv och andra som finns runt om i hela Sverige får jag naturligtvis ta ansvar för de områden som jag har: näringspolitik, regional tillväxtpolitik, energifrågorna. Jag tycker att vi har en mycket bra dialog.  Det är viktigt att säga att det inte är antalet möten som avgör utvecklingen. Vi skulle kunna resa runt på väldigt många möten, men jag tror att besvikelsen skulle bli väldigt stor om vi aldrig levererade något resultat.  Nu är vi i ett läge där vi har haft en bra dialog med näringslivet runt om i Sverige. Vi är också i ett läge där vi tack vare att vi har varit kloka i vårt regerande har sett till att fler människor har arbete. Det har skapat ett ekonomiskt utrymme som gör att vi har ett reformutrymme på över 30 miljarder. Det kan vi nu investera i saker och ting som är bra för näringslivet i hela Sverige, inklusive Västsverige: infrastruktur som är en viktig del för att företagen ska kunna utvecklas, forskning och innovation som vi presenterade häromveckan som innebär att vi nu kan säkra och fortsätta investeringar i fordonsindustrin bland annat men också på andra viktiga områden som läkemedel, klimat och teknik. Vi har energipolitiken som ska skapa säkra och långsiktiga villkor för landets företagare framöver. Vi har klimatfrågan där vi måste investera så att Sverige fortsatt kan vara i en ledande position och så vidare.  Det är faktiskt väldigt trevligt att vara ansvarigt statsråd och kunna säga att vi nu kan se till att investera för framtiden. Vi kan skapa långsiktiga villkor som är goda för svenskt näringsliv runt om i hela Sverige. Vi behöver inte, som den tidigare regeringen, åka runt med diverse paket och akututryckningar, utan vi kan skapa ett generellt bra näringslivsklimat för tillväxt i hela landet. Det är det som är grunden, och lägger man en sådan grund behöver man inte åka ad hoc och leverera olika paket som många gånger är kostsamma och inte så verkningsfulla.  Jag känner mig alltså väldigt trygg med den dialogen, och jag kan också meddela att jag nästa måndag ska ha ett nytt möte med Västsvenska Industri- och Handelskammaren för ett gäng ungdomar därnere. Att vi har ständiga kontakter med just den här organisationen är alltså självklart, och det ankommer på mig att ansvara för näringsfrågorna, eftersom jag är ansvarigt statsråd. 

Anf. 6 PATRIK BJÖRCK (s):

Herr talman! Det är klart att vi har Göran Persson som ideal, men det var inte det som var problemet. Problemet var att Västsvenska Industri- och Handelskammaren jämförde och ansåg att den tidigare regeringen skötte dessa frågor på ett betydligt mer seriöst sätt. Att man jämför den nya regeringen med den gamla är väl inte så konstigt, och man konstaterar alltså att jämförelsen utföll till den gamla regeringens fördel.  Det är heller inte bara Västsvenska Industri- och Handelskammaren som framför den här kritiken. Jag är bekymrad över att man så lättvindigt viftar bort kritiken, för om ordföranden i Svenskt Näringsliv, Signhild Arnegård Hansen, säger att det i första hand är småföretagen som är kritiska men att även representanter för våra största företag är förvånade över bristen på intresse för dialog med näringslivet, då blir jag bekymrad, och det borde även regeringen bli över att Svenskt Näringsliv upplever det på det sättet.  När regeringen sedan anser att man har en fantastiskt fin kontakt med Svenskt Näringsliv förstår jag inte riktigt vad som får ordföranden att gå vidare i sin kritik och säga: ”Efter statsministerns tal på Svenskt Näringslivs stämma slås jag av känslan att han tycker att vi företagare inte har förstånd nog att förstå vårt eget bästa, en föga framgångsrik attityd.” Hon uppmanar därefter statsministern ”att lägga sin mästrande attityd åt sidan och öka dialogen med både stora och små företag”.  Det är den situationen vi har i dag i Sverige mellan regeringen och näringslivet, och den är oroande.  Det är naturligtvis inte antalet möten som avgör – det kan jag förstå – utan det är resultatet. Men om regeringen hade kunnat leverera ett resultat, varför har då frustrationen från svensk företagsamhet varit så stor? Varför har vi haft alla de här upproren och uttrycken för att man saknar kontakter?  Vi kan ta ett konkret exempel. Lars Hjälmered var inne på det, och vi har diskuterat det i kammaren förut. Det gäller den satsning på fordonsforskning som den socialdemokratiska regeringen gjorde tillsammans med fordonsindustrin.  Vi har under hela året försökt pressa regeringen på besked om vad som skulle hända med den. Vi ställde frågor till näringsministern i kammaren tidigt i våras, och då sade näringsministern att den typen av satsningar tillsammans med fordonsindustrin inte är önskvärda. Det var ingenting att ha och ingenting som regeringen pysslade med.  Vi hade också en interpellationsdebatt bara häromveckan i kammaren då frågan om regeringen skulle göra någon satsning tillsammans med fordonsindustrin återigen kom upp, eftersom tiden höll på att rinna ut – forskarna var oroliga, och industrin var orolig.  Nu kom visserligen ministern med ett besked häromdagen, men det var ett otydligt besked, det var ett sent besked och det var ett ofullständigt besked. Innehållet är osäkert. Vi vet fortfarande inte vilka nivåer satsningen innehåller när det gäller den fordonspolitiska forskningen. Näringsministern säger att man eventuellt ska bibehålla den nuvarande nivån, den som den socialdemokratiska regeringen drog i gång, men man vågar inte ens svara på frågan hur stor satsningen är.  Det här skapar konkret oro. Det är inte antalet möten som avgör, utan det är naturligtvis innehållet i politiken. I näringsministerns första svar säger hon att resultatet av regeringens politik är mycket gott med sjunkande arbetslöshet. Näringsministern säger att hon inte behöver åka runt i landet, och det är möjligt, men jag åker runt i landet, och då stöter jag på varsel och oroliga människor och företagare som undrar vad regeringen håller på med. 

Anf. 7 LARS HJÄLMERED (m):

Herr talman! Jag vill i mitt andra anförande för tydlighetens skull påpeka att jag tycker att Västsvenska Industri- och Handelskammaren är en bra organisation som värnar västsvenska intressen. Nu fick de inte den nämnda lunchen med statsministern. Däremot har flertalet av dess företrädare som sitter i dess styrelse, representanter för företag som Volvo och Saab och annat, träffat regeringen, statsråd och tjänstemän vid otaliga tillfällen.  Låt mig också komma in på det här med fordonsindustrin. Jag tycker att det visar på att regeringen har ett stort intresse av att ge fordonsindustrin långsiktiga och bra förutsättningar, inte minst med de besked som kom med den kommande fordonsforskningen. Jag tror att det finns en skillnad mellan det som alliansregeringen gör och det som den förra regeringen gjorde, och det är att alliansregeringen säger att det är upp till de statliga myndigheterna, ytterst Vinnova, att göra upp med industrin och se hur man kan utforma detta på bästa sätt till gagn för näringslivet, för att klara utmaningen inom klimatområdet etcetera utan att man för den skull politiskt ska bestämma ned på detaljnivå. Där finns en stor skillnad.  Jag tycker också att det är viktigt att komma ifrån formfrågan. Jag tycker inte att det är speciellt intressant om statsministern träffar nämnda handelskammare på lunch eller inte, utan det är de innehållsmässiga frågorna som är relevanta, till exempel hur vi kan utveckla Göteborg till en bättre stad att leva och verka i, och då är fordonsindustrins förutsättningar viktiga.  Utöver forskningen handlar det om de kommande utsläppskraven på bilar som kommer att vara helt avgörande för Saab i Trollhättan och Volvo i Göteborg. Vi är många i riksdagen som jobbar med kolleger i EU-parlamentet för att få till rimliga krav.  Det handlar om att Chalmers som stiftelse ska kunna utvecklas och till exempel kunna köpa de fastigheter man aldrig fick köpa under den socialdemokratiska regeringen och att Göteborgs universitet kan fullfölja Havsmiljöinstitutet, vilket är utomordentligt viktigt för staden.  Jag hoppas att vi kan få igenom de initiativ som kommer inom områden som till exempel lärlingsutbildning och spetsutbildning till exempel för att utveckla utbildningssystemet i Göteborg till gagn för näringslivet – allt detta inom infrastrukturen. Jag har gott hopp om det hela. 

Anf. 8 GUNNAR ANDRÉN (fp):

Herr talman! I den mån jag uttryckte mig förklenande om Västsvenska Industri- och Handelskammaren vill jag ta tillbaka det. Jag tycker att det är en utomordentlig institution. Det var bara sättet att arbeta just i det här sammanhanget som jag tycker kanske var något inskränkt.  Jag lade häromdagen märke till att regeringen hade utnämnt chefen för Volvo Lastvagnar, Leif Johansson, till ordförande för den nya teknikdelegationen som ska ta fram ny teknik och så vidare. Jag tycker att det är väldigt bra att Leif Johansson vill ställa sin kunskap och sina insikter till regeringens förfogande. Det är ett lysande exempel på hur regeringen kan ta till vara det allra bästa tekniska och marknadsmässiga kunnande vi har. Det är möjligt att man på Scania i Södertälje inte blev så glad över detta, men jag tycker att det var ett väldigt bra val i alla fall, för då använder man verkligen den kunskap vi behöver.  Jag gläds också över att jag ser att den satsning som Göran Persson gjorde i Trollhättan har lett till att man i en svår situation nu säkrar fler arbetsplatser i Trollhättan med nya linjer som förläggs där uppe.  Det finns naturligtvis ett jätteproblem som vi också måste diskutera, nämligen att fordonsindustrin i hela världen är inne i en mycket svår situation där utbudet av bilar av alla slag är enormt mycket större än efterfrågan. Detta kommer vi inte att komma undan, och därför är det så viktigt att denna regering satsar långsiktigt så att vi kan ligga i spetsen när det gäller nya motorer, kanske elbilar och så vidare.  Där tycker jag att regeringen har visat stor framsynthet, och jag förväntar mig ytterligare saker i detta. Det tycker jag fortfarande, herr talman, är väldigt mycket viktigare än många besök av statsministern hos olika handelskamrar. 

Anf. 9 Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Herr talman! Låt mig först säga att jag tror att Västsvenska Industri- och Handelskammaren och alla andra organisationer blir mest nöjda när vi levererar. Samtal och diskussioner har sin tid, och vi är väldigt glada över de inspel och konkreta förslag som kommer i de här samtalen. Vi har haft ganska många nu om man räknar tillbaka under de här två åren. Men i grunden blir de här samtalen väldigt tröttsamma om vi från regeringens sida inte klarar av att leverera. Vi kan göra det – vi har gjort det, och vi kommer att göra det i den kommande budgeten.  Låt mig ta ett exempel som gäller fordonsindustrin, och då vill jag ge en tillrättavisning.  Jag har aldrig sagt att vi inte skulle satsa på fordonsindustrin i forskningen. Det är väldigt viktigt att poängtera det. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att något sådant påstås.  Det jag har sagt är att vi behöver göra generella satsningar på miljö, klimat och säkerhet, för det är där svensk fordonsindustri är stark. Men ska vi satsa på forskningspengar är det inte regeringen som i sin vishet ska sitta och peka ut vilka forskningsprojekt som ska få pengar, utan det är de som har kompetens och de som vi har utsett att medfinansiera den typen av projekt.  Det vi gör från regeringens sida är att avsätta medel till Vinnova, Energimyndigheten, forskningsråd och andra som kan vara med och medfinansiera. När de sedan tillsammans med fordonsindustrin har hittat fram till vad det är vi ska satsa på i Sverige finns det möjlighet att göra det.  Tack och lov är situationen nu sådan att vi kan öka investeringar i forskning och innovation. 15 miljarder kronor kommer vi att finansiera fram till 2012. 15 miljarder kronor – det är otroligt mycket pengar. Men det här är en investering för framtiden.  Hur kan vi göra det? Jo, därför att regeringen har gjort rätt saker.  När vi tog över var det över en miljon människor i utanförskap. Låt oss aldrig glömma det. Det var arvet efter socialdemokratiskt regeringsinnehav. Och det är klart att när färre arbetar är det färre som tjänar pengar och färre som betalar skatt.  När vi tillträdde var vår fulla koncentration på att skapa jobb och tillväxt i hela landet. Människor ska få jobb, ska få tjäna pengar och ska kunna betala skatt till det gemensamma.  Nu är vi i ett läge där vi har drygt 30 miljarder i utrymme för olika investeringar, och nu har vi möjlighet att gå vidare med näringspolitiken och ytterligare förbättra för svenskt näringsliv. Vi har möjlighet att göra kraftfulla satsningar, som jag säger, på forskning och innovation.  Vi har möjlighet att göra kraftfulla satsningar när det gäller infrastruktur, och infrastrukturfrågan är en av de viktigaste frågorna som Västsvenska Industri- och Handelskammaren har lyft fram. En del i detta som de har lyft fram är den privata medfinansieringen. Jag tycker att det är så spännande att se att Västsvenska Industri- och Handelskammaren så konkret har lyft fram olika möjligheter att få mer infrastruktur för pengarna.  Det skulle vara intressant att bara testa en sådan idé och se vad Socialdemokraterna tycker om den typen av initiativ. Är det bra att Västsvenska Industri- och Handelskammaren kommer med den typen av initiativ? Tycker ni att regeringen ska stödja den typen av initiativ, där privata näringslivet går in och medfinansierar?  Utöver det presenterade miljöministern i går satsningar på havsmiljön, som har en stor betydelse för Västsverige. Lärlings- och yrkesutbildningen, som har nämnts här, är en viktig del för att dessa företag ska kunna ha utbildad arbetskraft. En effektivare arbetsmarknadspolitik innebär att människor som blir arbetslösa verkligen får hjälp att komma tillbaka till arbetslivet igen.  Jag tror att människor kommer att se att den tillväxtpolitik som den här regeringen har fört har skapat trygghet och långsiktighet och kan ge möjlighet för Sverige att komma tillbaka. Det är inte genom utanförskap vi bygger Sverige, utan det är genom gemenskap och människors möjlighet till eget arbete som vi bygger framtiden. 

Anf. 10 PATRIK BJÖRCK (s):

Herr talman! Näringsministern säger att näringslivet nog blir mest nöjt när vi levererar. På något sätt är det väl just det som det handlar om. Jag delar uppfattningen att det enda som näringslivet är nöjt med är om man levererar. Jag underskattar inte Svenskt Näringsliv på det sätt som Lars Hjälmered gör, som tror att de bara är ute efter en lunch. Det är självklart att man är ute efter leverans.  Problemet är att Svenskt Näringsliv inte är nöjda, för regeringen har inte levererat. Det är det som är hela poängen.  Västsvenska Industri- och Handelskammaren är upprörd och missnöjd. Svenskt Näringsliv och deras organisationer är upprörda och missnöjda just för att regeringen inte levererar. Det är självklart att de inte bryr sig om någon sorts lunch.  När det sedan gäller fordonsforskningen, som väl egentligen är det enda konkreta som har kommit fram i den här debatten, är det så att det är vi socialdemokrater som för det första har startat hela det här programmet och för det andra har tvingat regeringen att motvilligt under galgen fullfölja det, förhoppningsvis – vi har ännu inte fått några siffror på hur mycket man ämnar satsa.  Men faktum är att näringsministern den 12 februari i en interpellationsdebatt i kammaren säger: Jag vill vara tydlig med att regeringen inte har samma ansats med stödprogram till vissa branscher som den förra regeringen.  Det var alltså precis den typen av program som fordonsindustrin efterfrågade. Det ville man inte stödja. Sedan har vi fortsatt att pressa regeringen gång på gång, så sent som för två veckor sedan i den här kammaren i en interpellationsdebatt. Nu kommer man krypande och säger att man kanske möjligen ska göra en satsning. 

Anf. 11 Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Herr talman! Det är klart att Svenskt Näringsliv och andra ställer höga krav på den här regeringen. Jag kan bara meddela att när de gör mätningar framgår det att man är mer nöjd med den här regeringen än vad man är med Socialdemokraterna. Det är väl ändå den jämförelsen som vi ska göra.  Jag tror att det är bra om man har höga krav på den här regeringen, därför att vi vill kunna leverera. Och vi kommer att kunna göra mycket bra saker tack vare att vi har gjort rätt saker tidigare.  Jag vill korrigera en sak när det gäller fordonsindustrin. Det vi har sagt är att vi inte vill ha separata branschprogram, därför att vi vill göra satsningar som handlar om det vi ska satsa på för framtiden. Miljö och säkerhet är de områden som gäller branschen fordon. Men att göra den typen av satsningar innebär inte att det är olika branscher som finns med i den forskningen. Vi pekar ut vad det är för viktiga samhälleliga uppgifter som vi vill ha lösta med forskningen. Klimatfrågan är ett sådant samhälleligt problem. Fordonsindustrin har en betydelse för om vi ska kunna minska klimatutsläppen. Det är så vi resonerar. Men det är inte regeringen som ska sitta och peka ut vad det ska satsas på och inte.  Jag tycker att det är jättebra om Socialdemokraterna vill ge stöd till den forskningen. Det är alldeles utmärkt om vi är överens över blockgränsen om att den typen av satsningar i forskningen är viktig. Men jag tror att det är viktigt att se att klimatfrågan är en viktig fråga som vi måste lösa och där olika branscher måste ha sin ingång i detta.  Till sist vill jag säga att det känns väldigt bra att vara ansvarigt statsråd just nu, i ett läge där Sverige befinner sig i något slags vändpunkt. Vi har minskat utanförskapet. Vi har ökat jobbtillväxten. Men det finns också en hel del varsel runt om i Sverige. Det vi vill göra är att skapa framtidstro hos människor så att de ser: Även om du skulle förlora ditt jobb och även om du blir permitterad finns det en möjlighet för dig att få jobb på andra ställen, i andra företag och i andra verksamheter.  Regeringen ska ge så goda företagsvillkor som det bara är möjligt. Vi ska satsa på infrastruktur nu när vi har råd. Vi ska satsa på välfärdslösningar så att vi kan gå en ljus framtid till mötes. Det har vi möjlighet att göra tack vare det vi har gjort under de två år som har varit.    Överläggningen var härmed avslutad. 

6 § Anmälan om inkommen faktapromemoria om förslag från Europeiska kommissionen

  Talmannen anmälde att följande faktapromemoria om förslag från Europeiska kommissionen inkommit och överlämnats till utskott:  2007/08:FPM137 Förslag till nytt direktiv om europeiska företagsråd KOM(2008)419 till arbetsmarknadsutskottet  

7 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

  Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar framställts   
den 4 september

2007/08:1607 Tillgången på vårdpersonal 
av Cecilia Widegren (m) 
till statsrådet Lars Leijonborg (fp) 
2007/08:1608 Sveriges deltagande i FN:s Durban Review Conference 
av Birgitta Ohlsson (fp) 
till utrikesminister Carl Bildt (m) 
2007/08:1609 Snabb tillväxt av vargstam 
av Margareta B Kjellin (m) 
till miljöminister Andreas Carlgren (c) 
2007/08:1610 Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 
av Monica Green (s) 
till finansminister Anders Borg (m) 
2007/08:1611 Ungdomars ekonomiska situation 
av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) 
till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp) 
2007/08:1612 Ofria val i Vitryssland 
av Gunnar Andrén (fp) 
till utrikesminister Carl Bildt (m) 
2007/08:1613 Verkställighetshinder och rätt till uppehållstillstånd 
av Matilda Ernkrans (s) 
till statsrådet Tobias Billström (m) 
2007/08:1614 Forskning om nya antibiotikaläkemedel 
av Göran Lindblad (m) 
till statsrådet Lars Leijonborg (fp) 
2007/08:1615 Möjlighet för asylsökande till återförening med anhöriga i Sverige 
av Anita Brodén (fp) 
till statsrådet Tobias Billström (m) 
2007/08:1616 Hälsa för funktionshindrade 
av Gunvor G Ericson (mp) 
till statsrådet Maria Larsson (kd) 
2007/08:1617 Garnisonen i Eksjö 
av Carina Hägg (s) 
till försvarsminister Sten Tolgfors (m) 
2007/08:1618 Dom mot iranska kvinnorättskämpar 
av Birgitta Ohlsson (fp) 
till utrikesminister Carl Bildt (m) 

Frågorna redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 16 september. 

8 § Anmälan om skriftliga svar på frågor

  Anmäldes att skriftliga svar på följande frågor inkommit   
den 3 september

2007/08:1562 Satsningar mot dyskalkyli 
av Raimo Pärssinen (s) 
till utbildningsminister Jan Björklund (fp) 
2007/08:1565 Skogsindustrin 
av Raimo Pärssinen (s) 
till näringsminister Maud Olofsson (c) 
2007/08:1566 Förtydligande av 1982 års namnlag 
av Barbro Westerholm (fp) 
till justitieminister Beatrice Ask (m) 

den 4 september

2007/08:1563 Åtgärder mot törskatesvampen 
av Fredrik Lundh (s) 
till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) 
2007/08:1564 Gravrätten 
av Dan Kihlström (kd) 
till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m) 
2007/08:1567 Ökade kunskaper för lärarkåren om Förintelsen 
av Lennart Sacrédeus (kd) 
till utbildningsminister Jan Björklund (fp) 
2007/08:1568 Skydd och rättssäkerhet för personer med demenssjukdom 
av Catharina Bråkenhielm (s) 
till statsrådet Maria Larsson (kd) 
2007/08:1569 Förbud mot snabba sms-lån 
av Ulf Holm (mp) 
till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp) 
2007/08:1570 Etniska och religiösa vårdcentraler 
av Carina Hägg (s) 
till statsminister Fredrik Reinfeldt (m) 
2007/08:1572 Statsbidrag för bredbandsutbyggnad på landsbygden 
av Matilda Ernkrans (s) 
till statsrådet Åsa Torstensson (c) 

Svaren redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 16 september. 

9 § Kammaren åtskildes kl. 13.39.

    Förhandlingarna leddes av talmannen.      Vid protokollet 


PER PERSSON  


/Eva-Lena Ekman