Riksdagens protokoll 1975/76:47 (12-16 januari 1976)

ProtokollRiksdagens protokoll 1975/76:47

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975/76:47

Måndagen den 12 januari

Kl.  11.00

§ 1 Hälsningsanförande

Hen TALMANNEN:

Jag hälsar kammarens ärade ledamöter välkomna till del fortsatta arbetet under 1975/76 ärs riksmöte.

§ 2 Överlämnande av budgetpropositionen

Nr 47

Måndagen den 12 januari 1976

Hälsningsanförande

Överlämnande av budgetpropositio -nen

Överlämnande av kommittéberättelsen

Ersättare för riksdagsledamot

Herr finansministern STRÄNG avlämnade regeringens proposition 1975/76:100 med förslag till statsbudget och yttrade:

Herr lalman! Jag hemställer att till herr lalmannen fä överlämna regeringens budgetproposition för budgetåret 1976/77.

§ 3 Överlämnande av kommittéberättelsen

Herr justitieministern GEIJER avlämnade regeringens skrivelse 1975/76:103 med redogörelse för verksamheten inom kommittéväsendet och anförde:

Herr lalman! Jag ber att få överiämna 1976 års kommittéberällelse.

§ 4 Justerades protokollen för den 8, 9, 10, 11, 12 och 13 december 1975.

§ 5 Upplästes följande till kammaren inkomna skrivelse:

Till riksdagens kammare

Då undertecknad från årsskiftet engageras som landstingsråd vid Värmlands läns landsting ber Jag fä avsäga mig uppdraget som ersättare lill riksdagen.

Karislad  1975-12-10 Erik Janson

Denna avsägelse godkändes av kammaren.

§ 6 Ersättare för riksdagsledamot

Hen TALMANNEN:

Såsom lidigare anmälts har herr Olsson i Edane, som t. o. m. den 31

Nr 47

Måndagen den 12 januari 1976

Anmälan av återkomst

Meddelande   om sammanträdesti-der, m. m.

december 1975 tjänstgjorl som ersättare för riksdagsledamot under tid herr Sven Aspling är statsråd, efterträtt avgången ledamot av kammaren. Herr Johansson i Arvika har fr. o. m. den I Januari 1976 inträtt som ersättare atl i herr Asplings ställe fullgöra dennes uppdrag som riksdagsledamot.

§ 7 Anmälan om återkomst

Hen TALMANNEN:

Jag får meddela all herrar Sundman, Wachtmeisler i Johannishus, fru Anér, fru Hambraeus, herr Gustavsson i Alvesta och fru tredje vice lalmannen Neltelbrandl den 14 december 1975 återtagit sina platser i riksdagen, varigenom uppdragen som ersättare upphört för fru Andersson i Täby, herrar Bengtsson i Sölvesborg, Wikström, Andersson i Falun, Olsson i Markaryd och Norrby i Åkersberga.

§ 8 Meddelande om sammanträdestider, m. m.

Hen TALMANNEN:

Till kammarens ledamöter har utdelats en preliminär plan för kammarens sammanträden under liden den 12 Januari-den 31 maj. Denna plan överensstämmer med det förhandsmeddelande som lämnades den 10 december 1975 utom i vad avser torsdagarna den 25 mars och den 6 maj. För all bereda utskotten ytteriigare arbetsmöjligheter hälls nämnda dagar endast bordläggningsplena med början kl. 14.00, I förteckningen har vidare angivits alt kvällsplenum inle kommer all anordnas tisdagen den 18 maj.

Av tidsplanen framgår all den första frågestunden äger rum torsdagen den 22 januari kl. 14.00. Kammarens första arbetsplenum hålls onsdagen den 11 februari. Den allmänpolitiska debatten tar sin början onsdagen den 4 februari och finansdebatlen onsdagen den 10 mars. Tisdagssam-manlrädena börjar kl. 15.00 i stället för kl. 16.00 för all mer tid skall stå till förfogande för besvarande av interpellalioner.

Den allmänna motionstiden utgår tisdagen den 27 januari kl. 17.00, Ett sammanträde för bordläggning av då föreliggande motioner hålls kl. 17.30 samma dag.

Jag vill erinra om alt till kammarens ledamöter utdelats bl. a. en förteckning över propositioner avsedda att avlämnas under våren 1976 och etl meddelande om riksdagens arbete, m. m.

§ 9 Föredrogs och hänvisades

Proposition

1975/76:77 till skaiteulskoitei

§ 10 Föredrogs och bifölls interpellationsframställningen 1975/76:75.        Nr 47

8 11 Bordlades

Proposition och skrivelse

1975/76:100 med förslag till stalsbudgel för budgelåret  1976/77

1975/76:103 med överlämnande av 1976 års kommittéberällelse

Måndagen den 12 januari 1976

§  12 Anmäldes och bordlades

Propositioner och skrivelse

1975/76:50 om ändring i ärvdabalken, m. m.

1975/76:79 om ändrade regler för beskattning av fåmansföretag m. m.

1975/76:84 med förslag lill lag om skyldighet för arbetsgivare all anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen, m. m.

1975/76:87 om utbyggnad av Stiftelsen Industricentras anläggningar i Strömsund och Lycksele

1975/76:90 med förslag lill ny lag om behandlingen av häktade och anhållna m. fl., m. m.

1975/76:94 om medgivande atl i visst fall avslå fasl egendom som har lillfallil allmänna arvsfonden som arv

1975/76:101 med förslag om tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret 1975/76

1975/76:102 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

8 13 Anmäldes och bordlades

Redogörelse

1975/76:11  Riksdagens revisorers verksamhetsberättelse för år 1975

§ 14 Herr lalmannen meddelade all propositionerna nr 100 och lOI skulle sättas sist pä morgondagens föredragningslista.

§ 15 Anmäldes och bordlades

Motioner

1975/76:168 av herr Ahlmark m.ft. om bättre skydd för individens integritet i datasamhället

1975/76:169 av herr Fågelsbo om begränsning av omfånget på offentliga ulredningsbelänkanden

1975/76:170 av herrar Andersson i Örebro och Petersson i Röslånga om avdragsrätt vid inkomstbeskattningen för matkostnad för blinds le-darhund

1975/76:171 av herr Hermansson m. fl. om befrielse för kommuner och landsting frän skyldighet att erlägga allmän arbetsgivaravgift samt uttagande av extra bolagsskatt

1975/76:172 av herrar Johansson i Skärstad och Magnusson i Nennesholm om slopande av beskattningen av fritt bränsle från egen fastighet

1975/76:173 av herr Sjöholm om preliminärt skatteavdrag vid utbetalning

Nr 47

Måndagen den 12 januari 1976

av sjukpenning

1975/76:174 av herr Sjöholm om ett system med fast anställda offentliga försvarare i brottmål

1975/76:175 av herr Sjöholm om marknadsmässig lön för arbete utfört av intagna i fångvårdsanslalt

1975/76:176 av herr Sjöholm om slopande av den summariska betalningsprocessen hos allmän domstol

\915/1()M1 av herr Hermansson m. fl. om erkännande av Folkrepubliken Angolas regering

1975/76:178 av herr Hallgren m.fl. om avbrytande av projekteringen av militärt övningsfält pä Gotland

1975/76:179 av herr Hermansson m. fl. om höjning av pensionstillskotten, m. m.

1975/76:180 av herr Sjöholm om införande av en generalklausul i lagen om allmän försäkring

1975/76:181 av herr Torwald om rätt lill sjukpenning vid vård av sjukt barn

1975/76:182 av herr Hermansson m. fl. om statligt övertagande av personalkostnaderna vid barnstugorna

1975/76:183 av herr Sjöholm om förbud mot tobaksrökning i vissa offentliga lokaler

1975/76:184 av herr Fågelsbo om kostnaderna för undersökning och bevarande av fast fornlämning

1975/76:185 av herr Sjöholm om förbud mol amatörboxning

1975/76:186 av herr Norrby i Åkersberga med anledning av propositionen 1975/76:88 om åtgärder inom skärgårdsområdena

1975/76:187 av herr Hermansson m. fl. om utvidgat prisstopp

1975/76:188 av herr Hermansson m. jl. om allmänna pensionsfondens förvaltning, m. m.

1975/76:189 av herr Hermansson m. fl. om förstatligande av Gölaverken och Kockums Mekaniska Verkstad, m. m,

1975/76:190 av herrar Stridsman och Johansson i Holmgården om igångsättande av gruvdrift i Kaunisvaara

1975/76:191 av herr Hermansson in. fl. om åtgärder mot ungdomsarbetslösheten

1975/76:192 av herr Fälldin m.fl. om datapolitiken

1975/76:193 av herr Fälldin m. fl. om regionall uppbyggda fastighets-dataregister, m. m.

§ 16 Anmälan av interpellalioner

Anmäldes och bordlades följande interpellalioner som ingivits till kammarkansliet

den 12 januari

1975/76:76 av herr Hermansson (vpk) till herr utrikesministern om utvecklingen i Spanien efter general Francos död:

I Spanien fortsätter förtrycket även efter general Francos död. Fascismen sitter kvar vid maklen. De förhoppningar om en liberalisering av regimen som av kretsar inom och utom Spanien knöls lill prins Juan Carlos och hans trontillträde har icke infriats. Fascisterna fortsätter sill terrorvälde mol det spanska folket, fasl nu under kunglig mask. Endasl en mindre del av de politiska fångarna har frigivits. Tusentals spanjorer hålls alltjämt fängslade av politiska skäl.

Francos död väckte slora farhågor och stor fruktan hos dem som söker upprätthålla förtrycket, slora förhoppningar hos dem som kämpar för demokrati och frihet i Spanien. Den demokratiska oppositionen är samlad i två slora block. Glädjande nog har vissa gemensamma deklarationer kunnat antas av de bägge blocken. Motståndsrörelsen mol fascismen synes ha konsoliderats och flytlal fram sina ställningar. Den aktuella strejk-rörelsen visar atl kampten utvecklas pä bred front.

I delta läge är del oerhört viktigt all den demokratiska opinionen i andra länder ger sill helhjärtade stöd lill frihetens krafter i Spanien och inle inlåter sig på kompromisser och flirt med fascismen under kunglig mask. Det är förnedrande när t. ex. den svenska ambassaden i Bonn ensam av de nordiska ambassaderna i staden hissar flaggan på halv stång vid Francos död. Del är elt hugg i ryggen pä Spaniens kämpande folk när en representant för det officiella Sverige reser till kröningen av Francos utsedde politiske arvtagare.

Ell rakt motsatt handlande måste krävas frän regeringens och övriga ansvariga myndigheters sida. 1 dag är del mer nödvändigi än någonsin atl visa solidaritet i handling med Spaniens kämpande folk. Del kan ske pä mänga sätt. Det kan ske genom bidrag lill de insamlingar för den spanska motståndsrörelsen som bedrivs av olika organisationer. Det kan ske genom de bojkollätgärder som vid olika lidpunkter visar sig ändamålsenliga. Här kan erinras om den uppmaning att bojkotta turistresorna till Spanien bakom vilken bl. a. de stora fackliga organisationerna ställt sig. Del kan ske genom all vi åter och åter upprepar, frän möten och demonstrationer men ocksä i brev och telegram från organisationer och enskilda, vårt stöd till den spanska motståndsrörelsens krav: Fullständig amnesti och frihet ål alla politiska frångår! Slut på arresteringarna - upphäv terroristlagen! Demokratiska fri- och rättigheter ät Spaniens folk!

Den svenska arbetarrörelsen har alllid tagit en klar ställning genom

Nr 47

Måndagen den 12 januari 1976

Anmälan   av  interpellalioner

Nr 47

Måndagen den 12 januari 1976

Anmälan   av   in-terpellationer

atl fördöma del fascistiska förtrycket i Spanien och i olika former stödja den demokratiska motståndsrörelsen. Även Sveriges regering och riksdag bör fortlöpande markera sin avsky för det fascistiska terrorväldet och sill stöd för frihetens krafter i Spanien.

Mot denna bakgrund hemställer Jag om kammarens tillstånd all lill herr utrikesministern fä slälla följande frågor:

1.    Hur bedömer regeringen utvecklingen i Spanien efler Francos död?

2.    Vilka olika former av stöd lill Spaniens kämpande folk vill regeringen befordra?

10

1975/76:77 av herr Lövenborg (vpk) till herr industriministern om gruvdrift i Kaunisvaara:

LKAB:s utredare har funnit all investeringskostnaderna för en gruvbrytning i Kaunisvaara kan komma att uppgå till 1,5 miljarder kronor. Med della som bakgrund har det från skilda håll framförts antydningar om all della är en alltför hög investeringskostnad och all projektet därför inle kan komma lill stånd.

Del flnns all anledning atl med bestämdhet tillbakavisa elt sådant resonemang. Gruvdrift i Kaunisvaara har sedan lång lid tillbaka bedömts som nödvändig för Pajala kommuns framtid. Den långvariga åderlåtningen pä arbelslillfällen som skeil inom de iradilionella basnäringarna jord- och skogsbruk har försall hela Tornedalen i en ohållbar situation. Särskilt bekymmersam är situationen i Pajala kommun, som tvingats notera ett drastiskt minskat befolkningstal och en snedvriden åldersfördelning.

Gruvdriften är elt konkret projekt som skulle kunna vända den nuvarande negativa utvecklingen och skapa förutsättningar för utveckling och industriell förnyelse. Ett negativt besked är däremot ett förödande slag mot hela Tornedalen och inte minst gentemot Pajala kommun.

Att i den situationen låta en av LKAB-ledningen uträknad kostnad bli ett väsentligt skäl att ytterligare förhala frågan vore alt cyniskt och brutalt överge befolkningen i övre Tornedalen, som under många är. inle minst inför varje valrörelse, har hållits på förhoppningarnas halster.

En gruvbrytning i Kaunisvaara handlar inle enbari om själva gruvdriften, även om den kan ge ell tillskott på 800 arbelslillfällen. Därtill kommer ännu mer i form av indirekt sysselsättning. Malmbrytningen kan således bli inkörsporien lill en bred utveckling i siället för den tillbakagång som Tornedalen drabbats av under mänga år.

Tanken på gruvbrytning har hållils levande sedan början av 1900-ialel. Länge ansåg man all den relativt höga svavelhalten utgjorde ett avgörande hinder för exploatering. I vart fall framhölls den från LKAB-håll som elt starkt negativt faktum. Nu är della problem enligl expertisen löst genom en ny metod.

Nu lyder mycket på all de nya argumenten för ytterligare förhalning eller skrinläggning av hela projektet kommer att röra sig kring inve-

steringskosinaderna.

Frän kommunistiskt häll avvisar vi della resonemang, Pajala är snart en död kommun om det inte snabbi skapas nya arbetstillfällen av minst den omfattning som här är i fråga. Från länssynpunkl är det också nödvändigt att skapa en motvikt till den starka expansion som nu pågår i Luleåområdet. Det gäller den regionala balansen.

Det är regeringen som har att fatta beslut, och såviii hillills är bekant har man inget annat projekt av lika slor omfattning i beredskap. Den vägledande fakiorn för regeringens beslut måste vara den nytta projektet har för folket och bygden och den samhällsekonomiska loialkalkylen. Då måste beslutet också bli positivt, och det finns ingen anledning alt ytterligare förhala frågan. Det är bråttom för Pajala och Tornedalen, och det bör vara angelägel för regeringen alt snabbi skingra befolkningens växande oro och misstankar om atl nya undanmanövrer förbereds.

Med hänvisning till del anförda hemställer Jag om kammarens lillslånd alt till herr industriministern fä rikta följande frågor:

1.   När avser regeringen att fatta beslut om gruvbrytning i Kaunisvaara?

2.    Kommer den samhällsekonomiska loialkalkylen att bli vägledande för beslutet?

3.    Om regeringens beslut trots alll det anförda kommer att bli negativt, finns det då i beredskap någol projekt av minst samma storleksordning som snabbi kan förverkligas?

Nr 47

Måndagen den 12 januari 1976

Anmälan   av   in-terpellationer

1975/76:78 av herr Petersson i Röslånga (fp) till herr socialministern om fortsatt framställning av THX-preparat:

Uppgifter i massmedia tyder på all veierinärmedicine doktor Elis Sandberg fr. o. m. den I februari i år tvingas upphöra med de THX-injektioner som tusentals människor anser sig behöva och som de själva upplever har förbättrat deras sjukdomstillstånd och icke minst bidragit till alt de - fortfarande enligl egna uppgifter - sluppil dö i förlid. För dessa människor har beslutet alt slänga de olika klinikerna blivit ett chockbesked. Det sista hoppet om fortsatt liv har ryckts ifrån dem, och det är begripligt att de reagerar med bitterhet, vrede och förtvivlan. För dem firar byråkratin och prestigen den slutgiltiga segern. Deras rätt till den behandling de själva önskar förvägras dem. och del blir i fortsättningen endasl ell fätal förunnat att kunna fortsätta med liknande behandlingar i andra länder.

Siängningsbeslulel är föranlett av en inspektion frän socialstyrelsen efler det att några personer fått infektionssjukdomar i samband med THX-injektioner. Vid inspektionen konstaterades all få av de krav som siälls pä läkemedelslillverkning i Sverige var uppfyllda.

Dr Sandberg i sin tur hävdar all del var förslå gången under mer än 20 år av fliligl THX-injicerande som infektioner konstaterats i samband med dylika injektioner och alt della bör ställas i relation lill de infektioner som förekommer inom den vanliga sjukvården.

Nr 47

Måndagen den 12 januari 1976

Anmälan   av   interpellalioner

Kampen mellan socialstyrelsen och dr Sandberg har nu pågått i flera år. Dr Sandberg har två gånger ställts inför domstol. Vid första tillfället fälldes han för brott mol läkemedelsförordningen. Framstående experter hävdar att THX inle har någon bevisad effekt på cancer eller andra svårartade sjukdomar. Detta till trots fortsätter folk att köa till de olika klinikerna för att bli behandlade, och många människor påstår med bestämdhet all de blivit befriade från sina sjukdomar just på grund av dessa injektioner. Del sista "halmstrået" har gett dem frihet från besvär.

Närmast tillhör jag ännu tvivlarna, men är förslående för dessa svårt sjuka människors agerande i en förtvivlad situation. Några läkare från Sverige och andra länder delar också dessa patienters uppfattning alt THX är ett verksamt preparat för många svåra sjukdomar.

De allra senaste åren i synnerhet har THX väckt internationell uppmärksamhet, och det är föremål för forskning och används som behandlingsmetod av flera läkare i Europa. Frän USA meddelades för ca ett är sedan att ansedda forskare där använder ett extrakt frän kalvbräss och lyckats isolera etl hormon - "ihymosin" - vilket lär ha positiva effekter pä flera sjukdomar. Och även i värt land förekommer forskning på detta område. 1 Umeå har forskare gjort en analys av THX och med stor säkerhet funnit alt "Ihymosin" ingick som elt av flera specifika hormoner.

Dr Sandberg har brutit mol lagar och förordningar när del gäller lä-kemedelsframslällning. Men hans envishet och entusiasm för forskningen kring ihymuskörteln är respektingivande, och tusentals människor kan vittna om all de blivit bättre efter behandling med THX. Del är därför tragiskt att människor skall behöva förvägras den behandling som de själva önskar, som de tror pä och som kanske har framtiden för sig.

Med della som bakgrund anhåller Jag alt till herr socialministern få slälla följande fråga:

Vill statsrådet medverka lill att dr Sandberg kan få fortsätta sin THX-verksamhel och forskning åtminstone på dispens?

1975/76:79 av herr Claeson (vpk) till herr bosladminislern om åtgärder mot oskäliga bränslekostnader i privatägda flerfamiljshus:

I slutet av år 1975 aktualiserades i massmedia ånyo den orättvisa som drabbar många hyresgäster som har s. k. inklusiveklausuler då det gäller bränslekostnaderna. Hyresgästföreningen i Storstockholm har ocksä nyligen tillskrivit regeringen och riksdagspartierna och krävt sådan ändring i hyreslagsliftningen som ger hyresgästerna rättvisa bränslekosinader.

För ungefiir två år sedan besvarade bosladsminislern i riksdagen en fråga frän mig om han var beredd alt, mol bakgrunden av de erfarenheter man redan då hade, medverka lill förbud mot sådana oskäliga bränsleklausuler, I svaret refererades gällande beslämmelser på hyresmarknaden beträffande bränsleersättningar och anfördes all om bränsleklausulerna inte ledde lill tillfredsställande resullat skulle del i första hand ankomma

på hyresnämnderna att pröva frågan om en ändring av dessa.

Vidare sade bostadsministern bl. a. att Stockholms faslighetsägareför-ening, efler framställning frän Hyresgästföreningen, meddelat atl man den 22 februari 1974 skulle behandla frågan vid styrelsesammanträde, alt statens hyresråd beslutat att avvakta överläggningar mellan parts-organisationerna, att han utgick från all om hyresgästernas representanier upplevde saken så att det var brister i lagstiftningen skulle man höra av sig till honom, och att han inte hade någol principiellt emot att, om del visar sig föreligga en brist eller ell behov, rätta delta genom lagstiftning.

Ca 150 000 hushåll i Storstockholmsomrädel som bor i privatägda flerfamiljshus ivingas nu belala bränslekostnader som ibland uppgår lill dubbelt så stora belopp som för motsvarande lägenheter hos allmännyttiga bostadsföretag och fasligheter där man debilerar de verkliga bränslekosl-naderna. Del borde vara självklart atl ingen hyresgäst skall tvingas alt belala mer än vad uppvärmningen kostar, dvs. enligl en s. k. exklusiveklausul. Dessutom borde del åligga varje fastighetsägare atl medverka lill åtgärder för all spara bränsle ulan all eftersätta bra värme- och varm-valtenhållning.

Trots de uppenbara orättvisor den s. k. fastighelsägarklausulen medför synes fastighetsägarorganisationen i Stockholm vägra all byta ut denna mot ett mera rättvisande syslem för beräkning av bränslekostnaderna. Även om man bonser ifrån delta och alt del f n, främst är etl Stor-stockholmsproblem är det angeläget atl stoppa möjlighelerna för privata husägare att göra vinster på exempelvis uppvärmnings- och vattenkost-nader genom att debitera högre kostnader än de verkliga,

Etl förbud mol sådana klausuler och tillägg som inle svarar mot eller baserar sig på de verkliga kostnaderna skulle också underlätta för hyresgästerna all själva kontrollera sina hyror. Del bruksvärdessystem som finns i hyreslagsliftningen skulle även bli rättvisare med lotalhyror, dvs. hyror som inrymmer värmekostnader, avgifter för vallen och avlopp och eventuella övriga tillägg. En klar fördel med ell sådant förbud och en sådan förändring är vidare atl del mäste kunna bidraga till en betydande energibesparing. Om bränslekostnaderna ställs i direkt relation lill förbrukningen ökar givelvis hyresgästernas intresse all spara pä" värme och varmvallen.

Moi bakgrunden av del anförda hemsläller Jag om kammarens lillslånd all lill herr bostadsministern slälla följande frågor:

1.    Anser bostadsministern nuvarande möjligheter för fastighetsägare all skaffa sig överkompensalion via bränsleutlagen lillfredställande?

2.    Anser bosladsminislern all påtagliga hyresskillnader belräffande exempelvis bränsle- och va-tillägg, vilka hänför sig till olika inklusiveklausuler och procenttal och som tas ul vid sidan av den övriga hyran, är förenliga med bruksvärdessystemei?

3.    Är bosladsminislern beredd alt snarast söka medverka till införande av ett system beträffande bränsledebitering som skapar rättvisa för hy-

Nr 47

Måndagen den 12 januari 1976

Anmälan   av  in-terpellationer

13

Nr 47

Måndagen den 12januari 1976

Meddelande   om .frågor

resgäsierna men som även stimulerar lill sparande av energi?

4. Avser regeringen alt la initiativ till lagstiftning eller lagändring i syfte all förhindra all oskäliga bränslekostnader tas ut av hyresgästerna och som innebär att bränsle- och va-tillägg inräknas i de s. k. bruksvärdeshyrorna?

§ 17 Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 7 januari

1975/76:158 av fru Fredrikson (c) till herr socialministern om fortsatt framställning av THX-preparat:

Tusentals patienter ställs ulan del för dem nödvändiga THX-preparatet, då dr Elis Sandberg i Aneby av socialstyrelsen ivingas upphöra med framställningen av preparatet.

Amerikanska forskningserfarenheter som nyligen publicerats visar atl del ur samma sorts ihymuskörllar som dr Sandberg använt går att få fram hormonpreparat som kan användas mot leukemi. Det svenska läkemedelsföretaget KABI har funnit de amerikanska rönen sä intressanta alt de skall tas upp pä förelagels forskningsprogram. Del är förvånansvärt all samtidigt som ell statligt läkemedelsförelag startar forskning om THX-preparat förbjuder socialstyrelsen dr Sandbergs THX-verksamhet.

Är statsrådet beredd medverka till all THX-klinikernas verksamhel får fortsätta i avvaktan på erfarenheterna från amerikansk forskning och från den forskning som det statliga läkemedelsföretaget KABI planerar?

den 9 januari

14

1975/76:159 av herr Hörbeig (fp) lill herr socialministern om hygieniska krav på enskilda sjukvärdskliniker:

På många håll finns hygieniska problem av betydande omfattning vid våra offentliga sjukvårdsinrättningar. Den s. k, sjukhussjukan har fått en omfattning som är direkt oroande. Som bekant har landslingen frän 1975 fält inrälla en särskild försäkringsform för ersäiining ål de palienier som drabbas därav, - Man får förulsätla alt socialstyrelsen gör sitt yttersta för all komma lill rätta med della allvarliga problem inom vår offentliga sjukvård,

I avvaktan på all socialstyrelsen för egen del lyckas eliminera nämnda missförhållanden borde styrelsen avhålla sig från atl för enskilda sjukvårdskliniker uppställa sådana krav all deras verksamhel måsie nedläggas.

Som exempel kan anföras en klinik, som har verkal i över 20 år och under denna lid enligl uppgift givil ca 5 miljoner injeklioner utan all det i mer än några enstaka fall inträffat infektioner. Kliniken i fråga omfattas med stort förtroende av berörda patienter, och behandlingen uppvisar en infektionsfrekvens, som för mången offentlig sjukvårdsinrättning skulle anses såsom högst tillfredsställande.

Mol denna bakgrund vill Jag fråga, om statsrådet är beredd ingripa så, alt socialstyrelsen inle uppställer sådana formella krav för preparat-framställning att enskild sjukvårdsklinik Ivingas nedlägga sin verksamhel trots bevisligen många ärs fullt tillfredsställande framställningsmeiodik.

Nr 47

Måndagen den 12 januari 1976

Meddelande   om .frågor

1975/76:160 av herr Ångström (fp) till herr kommunikationsministern om prishöjningarna på inrikesfiygets linjer lill övre Norrland:

Anser kommunikationsministern all de kraftiga prishöjningarna på inrikesflygels linjer lill övre Norrland slår i överensslämmelse med riksdagens ullalade regionalpoliiiska målsällning all skapa ell "rundare Sverige" genom billigare och bällre kommunikaiioner?

den 12 januari

1975/76:161 av herr Westberg i Ljusdal (fp) till herr socialministern om del fortsatta utredningsarbetet beträffande den psykiska hälsovården:

Under 1960-talel väcktes från folkpartiet flera motioner om den psykiska folkhälsan. Med anledning av en partimotion 1969 uttalade sig riksdagen för behovel av en förutsättningslös utredning om den psykiska hälsovården. Socialstyrelsen fick i uppdrag alt verkställa ulredningen. Utredningens inledande etapp har redovisats i boken "Psykisk hälsa och mänsklig miljö" av Hans Lohmann.

Vill statsrådet redovisa hur del fortsalla utredningsarbetet planerats?

1975/76:162 av herr Petersson i Gäddvik (m) till herr kommunikationsministern om prishöjningarna på inrikesflygets linjer lill övre Norrland:

Vid årsskiftet höjdes flygpriserna kraftigt på inrikeslinjerna. Mesl förvånande är all priserna höjdes mesl på de längsta och lönsammaste sträckorna. Så steg priserna på t. ex. linjen Stockholm-Luleå med hela 22 %. Della strider mot såväl regionalpoliiiska hänsyn som tidigare uttalanden från regeringen om etl "rundare Sverige".

Innebär de nya taxehöjningarna alt regeringen avser att frångå tidigare regionalpolitiska hänsyn beträffande taxepolitiken?

1975/76:163 av herr Dahlberg (s) lill herr kommunikationsministern om postservicen i glesbygder:

Nr 47

Måndagen den 12 januari 1976

Meddelande   om .frågor

I vilken utsträckning kommer postservicen i glesbygden att beakias i samband med den regionala trafikplaneringen?

1975/76:164 av herr Nordgren (m) lill herr jordbruksministern om skydd för det svenska fisket längs ostkusten:

Kustbevakningen i Gävleborgs län har konstaterat atl en östtysk fiskeflotta bedriver industrifiske utanför Hälsinglands och Gästriklands kuster. Man befarar att detta fiske ödelägger tillväxten för flera år. Delta är ett svårt slag mol våra redan hårt prövade fiskare.

Avser statsrådet atl vidtaga åtgärder för atl skydda det svenska fisket längs ostkusten?

16

§ 18 Kammaren åtskildes kl.  11.06.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemen