1919. Första kammaren. Nr 6

ProtokollRiksdagens protokoll 1919:6

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1919. Första kammaren. Nr 6.

Onsdagen den 24 september.

Kammaren sammanträdde ikl. 3 e. m.

Herr statsrådet Nilson avlämnade Kungl. Maj:ts proposition
nr 18, angående vissa ändrings- och tilläggsarbeten vid Västgöta kasernetablissemang.

Justerades protokollen för den 27 nästlidne augusti och den
1 innevarande månad.

Upplästes och lädes till handlingarna en från justitiedepartementet
inkommen avskrift av följande lydelse:

Kungl. Maj:ts utslag på de besvär lands tingsmännen
A. H. Hedström i Gäddvik och J. Sundberg
i Sävast anfört över ett av Norrbottens läm
landsting vid sammanträde den 19 juli 1919 förrättat
val av ledamöter i riksdagens första kammare
för landstingsområdet; över vilka besvär redaktören
Andreas Johnsson och grosshandlaren
Algot Degerstedt avgivit förklaring; givet i Regeringsrätten
den 2 september 1919.

Sedan Kungl. Maj:t den 20 juni förordnat om nya val i hela
riket till riksdagens första ''kammare, företogs av landstinget vid ovan
omförmälda sammanträde val av fem ledamöter i nämnda kammare
för tiden till den 1 januari 1921.

Vid valet avgåvos 40 valsedlar, som samtliga godkändes. Av
dessa buro 14 valsedlar partibeteckningen »Det Arbetande Folket»,
14 valsedlar partibeteckningen »Moderata och Lantmannagruppen»,
11 valsedlar partibeteckningen »De Frisinnade» och 1 valsedel partibeteckningen
»Arbetarpartiet». Å de med partibeteckningen »Det
Arbetande Folket» försedda valsedlarna upptogos ovan strecket två
namn, nämligen såsom första namn bankkamreraren Einar Kruse i
Malmberget och såsom andra namn redaktören Cad Winberg i Stockholm,
vilka således erhöllo plats inom gruppen i nu nämnd ordning.
De med partibeteckningen »Moderata och Lantmannagruppen» för Första

kammarens protokoll vid urtima riksdagen 1919. Nr 6. 1

Nr 6. 2

Onsdagen den 24 september.

sedda valsedlarna upptogo såsom första namn biskopen Olof Bergqvist
i Luleå och såsom andra namn hemmansägaren Bernhard Rotqvist
i Vittjärv, i följd varav Bergqvist och Rutqvist tilldelades plats
inom grupper i enahanda ordning. De 11 valsedlar, som avgivits
av gruppen »De Frisinnade», upptogo alla såsom första namn professorn
Paul Hellström i Luleå och såsom andra namn grosshandlaren
D. Hansén i Gammelstad.

Vid fördelning av de fem platserna emellan de olika valmansgrupperna
blev, enär grupperna »Det Arbetande Folket» samt »Moderata
och Lantmannagrupper» var för sig erhållit det högsta jämförelsetalet
14, lottning verkställd, därvid första platsen förklarades
tillkomma gruppen »Det Arbetande Folket» och dess första namn
Kruse.

Den andra platsen tilldelades gruppen »Moderata och Lantmannagruppen»
samt dess första namn Bergqvist.

Vid den tredje platsfördelningen erhöll gruppen »De frisinnade»
plats på grund av sitt därnäst största jämförelsetal, vilken plats
besattes med gruppens första namn Hellström.

Då även vid tilldelandet av den fjärde platsen grupperna »Det
Arbetande Folket» samt »Moderata och Lantmannagruppen» innehade
samma andra jämförelsetal 7, anställdes lottning, därvid den fjärde
platsen förklarades tillkomma gruppen »Det Arbetande Folket»
och dess andra namn Winberg.

Den femte platsen tilldelades härefter gruppen »Moderata och
Lantmannagruppen» och dess andra namn Rutqvist; och hade således
till ledamöter av riksdagens första kammare utsetts Kruse, Bergqvist,
Hellström, Winberg och Rutqvist.

I besvären hava klagandena med bifogande av intyg, utvisande
att Kruse blivit för år 1916 taxerad till bevillning för ett belopp av
2,930 kronor samt till inkomst- och förmögenhetsskatt för 2,500 kronor,
anfört: Då Krusa enligt nämnda intyg icke under tre år närmast
före valet skattat till staten för minst 3,000 kronors årlig inkomst
samt ej veterligen ägde fastighet, hade, jämlikt § 6 i lagen om val
till riksdagen, Kruses namn å valsedlarna med partibeteckningen
»Det Arbetande Folket» bort anses såsom obefintligt. Å sistnämnda
valsedlar förekomme utom Kruses namn allenast ett namn, som avsåge
själva riksdagsmannavalet, nämligen Winbergs. Sedan Kruses
namn, såsom ske bort, förklarats obefintligt och Winberg blivit vald,
hade gruppen i enlighet med § 8 i sistnämnda lag bort från vidare
jämförelse uteslutas. Då därjämte gruppen »Moderata och Lantmannagruppen»
genom tillsättande av andra och fjärde platserna fått sig
tilldelad plats så många gånger, som motsvarade antalet av de namn
å gruppens valsedlar, vilka avsåge själva riksdagsmannavalet, hade
även sistnämnda grupp bort uteslutas från vidare jämförelse. Sedan
sålunda för jämförelse återstått grupperna »De Frisinnade» och »Arbetarepartiet»
med respektive jämförelsetal 5 Va och 1, hade den förra
gruppen bort såsom förfogande över största jämförelsetalet tilldelas
femte platsen och Hansén, som stode såsom andra namn a den frisin -

Onsdagen den 24 september.

3 Nr 6.

Dåde gruppens lika lydande valsedlar, förklaras vald. På grund härav
yrkade klagandena, att Kruses namn måtte anses såsom obefintligt
å valsedlarna samt Winberg, Bergqvist, Hellström Rutqvist och
Hansén förklaras valda.

Det upplystes, att Kruse i skrivelse till Kungl. Maj:ts befallningshavande
i Norrbottens län den 23 juli 1919 avsagt sig uppdraget
att vara riksdagsman i första kammaren, att Kungl. Maj:ts befallningshavande
i underdånig skrivelse sistberörda dag, under åberopande
av föreskriften i § 28 mom. 2 riksdagsordningen, gjort anmälan
om Kruses avsägelse, att kungl. Maj:t genom nådigt brev den
1 augusti 1919, på grund av stadgandet i mom. 2 av sistnämnda paragraf
i riksdagsordningen, anbefallt Kungl. Maj:ts befallningshavande
föranstalta, att riksdagsman i Kruses ställe bleve för länet i vederbörlig
ordning utsedd, samt att Kung], Majrts befallningshavande
den 14 augusti 1919 verkställt ny röstsammanräkning, därvid redaktören
Kredrik Ström i Stockholm, som upptagits såsom första namn under
strecket å samtliga de med partibeteckningen »Det Arbetande Folket»
försedda fjorton valsedlarna, förklarats i Kruses ställe vara vald till
ledamot av riksdagens första kammare för tiden till den 1 januari
1921.

Kungl. Maj :t har låtit sig föredragas dessa besvär.

Enär Kruse, som ej visats äga fast egendom, under år 1916 taxerats
för allenast tvåtusenniobundratrettio kronors inkomst samt han
således icke under tre år näst före valet skattat till staten för minst
tretusen kronor årlig inkomst, har han enligt stadgandet i § 9 riksdagsordningen
vid valet icke varit valbar till ledamot av riksdagens
första kammare, i följd varav jämlikt § 6 i lagen om val till riksdagen
Kruses namn skall anses såsom obefintligt å de valsedlar, varå
det upptagits. Då den med »Det Arbetande Folket» betecknade gruppens
samtliga valsedlar alltså skola anses hava ovan strecket upptagit
endast Winbergs namn, har densamma, på grund av stadgandet
i § 8 lagen om val till riksdagen därom att, sedan en grupp redan fått
sig tilldelad plats, så många gånger, som motsvarar antalet av de
namn å gruppens valsedlar, vilka avse själva riksdagsmannavalet,
gruppen skall från vidare jämförelse uteslutas, vid valet icke kunnat
erhålla mera än en plats. Vid sådant förhållande och med tilllämpning
av den i landstinget för besättande av den första riksdagsmannaplatsen
verkställda lottningen tillkomma de fem platserna
de särskilda grupperna och å deras valsedlar upptagna namn i följande
ordning, nämligen den första platsen gruppen »Det Arbetande
Folket» och dess första namn Winberg, d-en andra platsen gruppen
»Moderata och Lantmannagruppen» och dess första namn Bergqvist,
den tredje platsen gruppen »De Frisinnade» och dess första namn
Hellström, den fjärde platsen gruppen »Moderata och Lantmannagruppen»
och dess andra namn Rutqvist samt den femte platsen gruppen
»De Frisinnade» och dess andra namn Hansén.

Kungl. Maj:t prövar fördenskull lagligt att, med upphävande

jNr 6. 4

Onsdagen den 24 september.

av den i landstinget hållna valförrättningen såvitt densamma överklagats,
förklara Winberg, Bergqvist, Hellström, Rutqvist och Hansén
vara i nu nämnd ordning valda till ledamöter för Norrbottens län
i riksdagens första kammare för tiden intill den 1 januari 1921,

i följd varav den av Kungl. Maj:ts befallningshavande den 14
augusti 1919 verkställda, av Kruses avsägelse föranledda sammanräkningen
för utseende av riksdagsman i Kruses ställe och det därvid
gjorda förklarandet, att Ström valts till riksdagsman, till all kraft
och verkan förfallit.

Detta länder vederbörande till efterrättelse.

(L. S.)

Hjalmar Nyman.

Rätt avskrivet, betygar
Ivar Brynolf.

t. f. kanslisekreterare.

Utslag på besvär av A. H. Hedström m. fl.

Herr vice talmannen erhöll på begäran ordet och yttrade:

Jag hemställer, att kammaren måtte för sin del besluta, att
tredje särskilda utskottet skall jämväl behandla Kungl. Maj:ts proposition
nr 18 ävensom de ytterligare framställningar, som kunna
komma att av Kungl. Maj:t eller i enskilda motioner göras i detta
ämne eller i andra, i oskiljaktigt sammanhang därmed stående frågor.

Denna hemställan bifölls.

Jämlikt § 37 mom. 1 riksdagsordningen skulle andra kammaren
inbjudas att förena sig med första kammaren i detta beslut.

Vid föredragning av Kungl. Maj:ts denna dag avlämnade proposition
nr 18 blev densamma på begäran bordlagd.

Anmäldes och bordlädes andra särskilda utskottets utlåtanden:

nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
lag om arbetstidens begränsning ävensom i ämnet väckta motioner;

nr 2, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
lag om arbetstiden å svenska fartyg ävensom i ämnet väckta motioner;
och

nr 3, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
lag om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbetare samt
en i ämnet väckt motion; ävensom

Onsdagen den 24 september.

5

Kr G.

tredje särskilda utskottets utlåtanden:

nr 5, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för
Göteborgs lyceum för flickor att komma i åtnjutande av statsbidrag,
oaktat visst villkor för erhållande av dylikt bidrag ej uppfyllts;

nr 6, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förstärkning
av de uti staten för akademien för de fria konsterna uppförda
anslagsposterna till belysning, undervisningsmateriell m. m.
för år 1919; samt

nr 7, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande
för Kungl. Maj:t att verkställa fastighetsbyte med danska
staten i syfte att bereda lokaler för svenska beskickningen och svenska
konsulatet i Köpenhamn m. m.

Ordet lämnades på begäran till herr vice talmannen, som
yttrade:

Herr talman, mina herrar! Sedan det blivit satt i fråga, huruvida
lantbrukaren Axel Linnér, som i kraft av riksdagsmannaval av
Kronobergs läns landsting, förrättat den 19 juli 1919, blivit befullmäktigad
att för tiden till den 1 januari 1920 vara ledamot av riksdagens
första kammare, skulle vara behörig för riksdagsmannakallets
utövande, har denna sak varit föremål för undersökning, därav framgått,
enligt utdrag av taxeringslängden för inkomstbevillning och för
inkomst- och förmögenhetsskatt inom Nottebäcks socken av Kronobergs
län år 1916, att Linnér 1916 varit beskattad för en inkomst av
endast 1,500 kronor och att han enligt taxeringslängden för fast egendom
varit i besittning av fast egendom till ett värde av endast 28,000
kronor. Dessutom har genom skrivelse från landsfogden i Kronobergs
län uppgivits, att bemälde Linnér på gjord förfrågan förklarat, att
han intetdera av åren 1916 eller 1918 annorstädes än inom Nottebäcks
socken varit taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt eller
ägt fast egendom. Då nu § 9 riksdagsordningen föreskriver, att för
valbarhet till första kammaren man skall för de tre sista åren vant
taxerad till en årlig inkomst av minst 3,000 kronor eller ägt fastighet
till taxeringsvärde, icke understigande 50,000 kronor, torde därav
framgå, att Linnér är obehörig för riksdagsmannakallets utövande.
Dessutom föreskriver riksdagsordningens § 32, att kammaren skall
yttra sig angående riksdagsmans behörighet att utöva riksdagsmannakallet
i ett fall sådant som detta, och enligt § 28 riksdagsordningen
skall kammaren, i händelse den finner någon obehörig, därom göra anmälan
till Konungen.

På grund av vad jag anfört hemställer jag, att kammaren måtte
förklara ledamoten av denna kammare Axel Linnér obehörig till riksdagsmannakallets
utövande, samt att kammaren därom gör anmälan
hos Konungen.

Yad herr vice talmannen sålunda hemställt bifölls, varefter ett

A. Linnérs
obehörighet
till utövande
av riksdagsmannakall.

Nr & 6 Torsdagon den 25 september.

uppsatt förslag till skrivelse i ämnet till Konungen upplästes och godkändes.

Justerades ett protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens
sammanträde avslutades kl. 3,18 e. m.

In fidem

A. v. Krusenstjerna.

Torsdagen den 25 september.

Kammaren sammanträdde kl. 3 e. m.

Upplästes ett från andra kammaren ankommet protokollsutdrag
nr 55, utvisande att nämnda kammare förenat sig med första kammaren
i dess beslut, att tredje särskilda utskottet skulle behandla
jämväl Kungl. Maj:ts proposition nr 18, angående vissa ändringsoch
tilläggsarbeten vid Västgöta regementes kasernetablissemang,
m. m.

Vid i sammanhang härmed skedd föredragning av berörda kungl.
proposition, nr 18, blev densamma hänvisad till tredje särskilda utskottet.

Föredrogos, men bordlädes ånyo på flera ledamöters begäran andra
särskilda utskottets utlåtanden nr 1—3 och tredje särskilda utskottets
utlåtanden nr 5—7.

Anmäldes och bordlädes

första särskilda utskottets utlåtanden:

nr 4, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förbud
tillsvidare i vissa fall av skatteköp; och

nr 5, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inställande
av skatteköp enligt kungörelsen den 4 februari 1811 jämte
övriga författningar om användande av de till bruken och bergverken
upplåtna rekognitionsskogarna; samt

tredje särskilda utskottets utlåtande nr 8, i anledning av dels
Kungl. Maj :ts proposition med förslag till lag om ändrad utbildningstid
för vissa värnpliktiga av 1919 års klass m. m., dels ock i ämnet
väckta motioner.

Fredagen den 26 september.

7 Nr 6.

Herr vice talmannen erhöll på begäran ordet och yttrade:

Herr talman! Jag får hemställa, att kammaren måtte besluta,
att på morgondagens föredragningslista främst bland två gånger bordlagda
ärenden sättes tredje särskilda utskottets utlåtande nr 7, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande för
Kungl. Maj:t att verkställa fastigetsbyte med danska staten m. m.

Härtill lämnade kammaren sitt bifall.

Justerades ett protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens
sammanträde avslutades kl. 3,12 e. m.

In fidem

A. v. Krusenstjema.

Fredagen den 26 september.

Kammaren sammanträdde kl. 3 e. m.

Herr Hatisén anmälde, att han denna dag inställt sig vid riksdagen.

Föredrogos, men bordlädes ånyo på flera ledamöters begäran
första särskilda utskottets utlåtanden nr 4 och 5 samt tredje särskilda
utskottets utlåtande nr 8.

Vid ånyo skedd föredragning av tredje särskilda utskottets utlåtande
nr 7, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande
för Kungl. Maj:t att verkställa fastighetsbyte med
danska staten i syfte att bereda lokaler för svenska beskickningen och
svenska konsulatet i Köpenhamn m. m., bifölls vad utskottet i detta
utlåtande hemställt.

På framställning av herr talmannen beslöts, att handläggningen
av återstående ärenden på föredragningslistan skulle uppskjutas till
nästa sammanträde.

Upplästes följande till kammaren inkomna skrift med därvid
fogade läkarintyg:

Nr 6.

8

Fredagen den 26 september.

Till talmannen i riksdagens första kammare.

Som jag på grund av sjukdom icke kunnat bevista riksdagens
senaste sammanträden och sjukdomen icke synes vara av det lätt
övergående slaget, så vågar jag härmed vördsammast anhålla att bliva
befriad från uppdraget att vara ledamot av riksdagens första kammare.

Grimmene per Falkabo den 22 september 1919.

Carl Berglund.

Läkarintyg bifogas.

Bevittnas:

Bisa Johanson. Albert Rabén.

Ledamoten av riksdagens första kammare herr Carl Berglund.
Gimmene är för närvarande av sjukdom hindrad infinna sig vid riksdagssammanträden.
Detta intygas härmed.

Tidaholm den 22 september 1919.

T. Edgren.

stadsläkare

På gjord proposition godkände kammaren det hinder, som herr
Berglund åberopat till stöd för sin avsägelse av riksdagsmannauppdraget.

På sedermera av herr talmannen gjord framställning beslöt kammaren
att till Konungen avlåta en skrivelse med anmälan om den
gjorda avsägelsen samt den därigenom inom kammaren uppkomna
ledigheten, varefter ett i sådant avseende uppsatt förslag .tjill underdånig
skrivelse upplästes och godkändes.

Herr vicetalmannen erhöll på begäran ordet och yttrade:

Herr talman! Jag får hemställa, att kammaren måtte besluta, att
på morgondagens föredragningslista måtte bland två gånger bordlagda
ärenden omedelbart efter andra särskilda utskottets utlåtande
nr 1 sättas tredje särskilda utskottets utlåtande nr 8, i anledning av
dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad utbildningstid
för vissa värnpliktiga av 1919 års klass m. m., dels ock i
ämnet väckta motioner.

Denna hemställan bifölls.

Anmäldes och godkändes tredje särskilda utskottets förslag till
riksdagens skrivelse nr 9, till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att verkställa

Fredagen den 26 september.

9 Nr fi.

fastighetsbyte med danska staten i syfte att bereda lokaler för svenska
beskickningen och svenska konsulatet i Köpenhamn m. m.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens
sammanträde avslutades kl. 3,14 e. m.

In fidem

A. v. Krusen stjerna.

Första kammarens protokoll vid urtima riksdagen 1019.

AV 6

2