1918. Andra kammaren. Nr 80

ProtokollRiksdagens protokoll 1918:80

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1918. Andra kammaren. Nr 80.

Onsdagen den 19 juni.

Kl. 2 e. m.

§ 1.

Justerades de vid kammarens sammanträde den 13 innevarande
juni förda protokollen.

§ 2.

Föredrogas vart för sig:

statsutskottets memorial, nr 256, i anledning av andra kammarens
återremiss av punkt 2 i statsutskottets memorial nr 244 beträffande
kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om beviljande av anslag
till fångvården och statens arbetsanstalter m. m. ävensom med förslag
till anvisande av vissa anslag under andra huvudtiteln; och

bevillningsutskottets betänkande, nr 64, i anledning av särskilda
Kung], Maj:ts propositioner rörande ändringar i 1 och 3 §§ i förordningen
den 19 november 1914 angående stämpelavgiften.

Kammaren biföll vad utskotten i nämnda memorial och betänkande
hemställt.

§ 3.

Vidare föredrogs och lades till handlingarna bevillningsutskottets
memorial, nr 65, i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut
rörande utskottets betänkande nr 53 i anledning av dels Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till förordning angående försäljning
av pilsner m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

§ 4.

Vid härpå punktvis skedd föredragning av bevillningsutskottets
betänkande, nr 66, angående beräkning av vissa bevillningar å tillläggsstat
för år 1918 biföll kammaren vad utskottet i detta betänkande
hemställt.

Andra hammarens protokoll 1918. Nr SO.

1

Kr KO. 2

Oas-dagen den 19 juni.

§ 5.

Ant/, bevill- A föredragningslistan fanns härefter uppfört bevillningsutskott

ningama för betänkande, nr 67, angående beräkning av bevillningarna för år
ir im■ 1919.

Efter föredragning av jnmkten l:o, angående inkomst- och förmögenhetsskatten,
yttrade:

Herr R ö i n g: Herr talman, mina herrar! Skulle några utländska
parlamentariker infinna sig vid kammarens sammanträde
i dag. då den ytterst viktiga frågan angående beräkningen av bevillningarna
för år 1919 föreligger till behandling och avgörande,
och finna, att här i Sveriges riksdag detta ärende föredrages och
avgöres inför så gott som fullständigt tomma bänkar, så skulle
dessa parlamentariker förutsätta, att de fått en felaktig uppgift
angående vilket ärende, som förelåg till behandling här i kamrarna
i dag. Ty överallt i utlandet är den fråga, om det nu gäller
att avgöra, eu fråga, som tilldrar sig den största uppmärksamhet
och som i regel föranleder debatter som vara den ena dagen efter
den andra. Men som bekant är förhållandet det mosatta här i vårt

land. . . ,

Det fåtal av kammarens ledamöter, som i dag är närvarande
och som haft tillfälle att taga del av bevillningsutskottets betänkande
nr 67, ha utan tvivel bemäktigats av en beklämmande
känsla, när de tagit del av de svindlande summor som äro upptagna
i inkomstberäkningen och de enorma utgifter som äro beslutade för
år 1919. Glädjande nog hava dock inkomsterna för 1919 kunnat
beräknas så pass fördelaktigt — speciellt ha regeringen liksom bevill
ni lig&ut skott et ansett sig kunna beräkna krigskonjunktursskatten
för år 1919 till 80,800,000 kronor — så att riksdagen i år
icke behövt pålägga svenska folket nya direkta skatter till mer än
i runt tal 60 miljoner kronor, och dessa nya skatter hava uteslutande
lagts på de mest bärkraftiga skuldrorna.

När man i bevillningsutskottet deltar i detta ärendes behandling.
måste man naturligtvis ställa den frågan till sig: hur skall
det bli möjligt, om utgiftsökningen fortgår på sammansätt som det
sista året, att kunna få budgeten att gå ihop för det år, som kommer
närmast efter år 1919? Ja, svaret blir: det går icke annat
än på någon av följande två vägar. Antingen måste man se till,
att staten skaffar sig ökade inkomster, eller också far man se till
att göra behövliga besparingar. Den första vägen, som kanske ur
många S57npunkter skulle vara bäst och angenämast att ga tror
jag knappast är framkomlig, emedan skatteskruven nu tilldragits
så°hårt, att man icke kan tänka på att i någon större utsträckning
ytterligare beskatta det svenska folket, såvida landet icke kommer i
det mest förtvivlade läge; och att erhålla ökade inkomster från de
affärsdrivande verken, järnvägar, post, telegraf och telefon, kunna
vi ej heller beräkna, då numera avgifterna äro så väsentligt, hörna,
att inan åtminstone för tillfället knappast kan tänka sig möjligheten

O udd ngen den 19 juni.

\r m>.

av vare sig högre taxor för person- eller godstrafik vid våra järnvägar
eller högre post-, telegraf- eller telefonavgifter än de, som
nu gälla eller under den närmaste framtiden komma att träda i
kraft. Nej, det blir nog att gå den andra vägen och försöka spara
allt vad sparas kan, och då gäller det icke blott för regeringen, när
den för 1919 års riksdag skall framlägga sin proposition rörande
de olika huvudtitlarna, att iakttaga största möjliga sparsamhet utan
även för oss riksdagsmän att vid frågornas behandling vid 1919 års
riksdag se till, att all möjlig sparsamhet iakttages.

Enlig-t mitt förmenande är det dock icke nog att spara vis-ä-vis
nya utgifter, som förestå vid 1919 års riksdag, utan man måste
även söka att göra högst avsevärda besparingar i fråga om utgifter
för sådana ändamål, som alltid ansetts och även äro mycket
beaktansvärda, men för vilka man under de förhållanden, varunder
vi nu leva, oavvisligen måste se till, att utgiftsposterna i
största möjliga grad begränsas. Hur skall detta vara möjligt att
åstadkomma? Jo, jag tror, att man möjligen skulle kunna komma
ett gott stycke på väg, om regeringen, omedelbart efter det vi lämnat
riksdagen, ville tillsätta en parlamentarisk kommission, bestående
av medlemmar speciellt från statsutskottet, vilken kommission
skulle få i uppdrag att undersöka, huruvida det låter sig göra att
på så många punkter som möjligt vidtaga begränsningar i utgifterna
för ändamål, som äro väl värda understöd, men för vilka man
i fortsättningen, så länge förhållandena äro sådana de nu äro, icke
kan bevilja de medel, som man hittills har gjort, det må röra handel,
näringar, jordbruk eller andra utgiftsposter under de olika huvudtitlarna.
Det är min bestämda övertygelse, att om en dylik kommission.
bestående av de bästa krafterna inom riksdagen, finge arbeta
på denna uppgift, skulle det vara möjligt för denna kommission
att inkomma till regeringen med förslag till betydande
begränsningar, så att besparingar kanske uppgående till tiotals miljoner
kronor kunde föreslås och sedermera genomföras.

Jag skulle vara mycket tacksam, om den närvarande finansministern
ville beakta det uppslag, som jag tagit mig friheten att
i detta sammanhang framföra, och jag tillåter mig till sist. herr
talman, endast be att få yrka bifall till utskottets hemställan.

Herr Hansson i Stockholm: Jag skall givetvis icke här
inför de få här församlade ingå på en närmare diskussion, huruvida
det icke vore möjligt att gå den första väg, herr Röing antydde, nämligen
att öka statens inkomster för att finna nödiga medel för de
ökade utgifterna. Det, som föranledde mig att begära ordet, var
när herr Röing talade om besparingar på sådana områden, där visserligen
anslag kunde anses vara väl motiverade, men där man, särskilt
med hänsyn till rådande förhållanden, borde undersöka, om
icke inskränkningar kunde göras. Jag väntade verkligen att i detta
sammanhang få höra herr Röing tala om fjärde och femte huvudtitlarna.
och jag blev något överraskad, när han endast nämnde
handel, industri och jordbruk. Jag vill icke låta detta tillfälle gå

Ang. heiiIlningarna
för
nr 1 it I It.
(Forte.)

Nr 80. 4

ODsdagen den 19 juni.

Ang. bevillning
ar na för
år 1919.
(Forts.)

förbi, när här frågan om nödvändiga besparingar bragts på tal,
att som min mening uttala, att om besparingar skola göras, man i
första hand bör överväga att inskränka utgifterna under fjärde
och femte huvudtitlarna. Det är visserligen sant, att man vid behandlingen
av dessa huvudtitlar utgått från, att man icke skulle
rubba 1914 års beslut, utan att man genom att hålla sig inom
ramen av nämnda beslut, uppfyllt allan rättfärdighet. Min övertygelse
är emellertid, att om vi komma in i så abnorma förhållanden,
att det blir nödvändigt att vidtaga extra ansträngningar för att få
statens finanser att gå ihop, bör man i första hand tänka på att
göra besparingar i fråga om dessa utgifter för fullkomligt improduktiva
ändamål, som äro samlade under fjärde och femte huvudtitlarna.
Kunde en sådan parlamentarisk kommission, som herr Röing
ifrågasatt, göra något på detta område, tror jag, att den hade en
verklig uppgift att fylla.

Vidare anfördes ej. Utskottets hemställan bifölls.

Punkterna 2:o—15:o.

Vad utskottet hemställt bifölls.

§ 6.

Slutligen föredrogos vart efter annat bankoutskottets

memorial, nr 83, angående instruktion för nästa riksdags bankoutskott;
och

utlåtande, nr 84, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om ändrad lydelse av 2, 4, 5 och 6 §§ i lagen den
11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension.

Utskottets i nämnda memorial och utlåtande gjorda framställningar
biföllos.

§ 7.

Anmäldes och godkändes följande förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen, nämligen

från konstitutionsutskottet:

nr 450, angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets
grundlagar;

nr 451, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, ur 290, med
förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om
kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 m. m.;

nr 452, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 277 med
förslag till lag om ändrad lydelse av § 2 mom. 1, 2, 3 och 4, § 18
samt § 40 mom. 1 i förordningen om landsting den 21 mars 1862;

nr 453, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till dels lag om ändrad lydelse av §§ 1, 2, 10, 13» 19, 21, 22, 23, 30,

Onsdngcu den 11) juni.

Nr M).

3G, 38 och 31) i förordningen den 21 mars 1832 om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd, dels lag om ändrad lydelse av §§ 1, 3 och
4 i lagen den 25 juni 1909 angående folkskoleväsendet i vissa städer,
dels och lag om ändrad lydelse av 1, 2, 3, 4, 5 och 7 i lagen den
15 maj 1903 angående folkskoleväsendet i Stockholm;

nr 454, i anledning av Kungl. M a j ds proposition nr 2(51 med
förslag till lag om ändrad lydelse av § 28, § 29 monn 1 och § 42 i
förordningen om kommunalstyrelse pa landet den 21 mars 1862, till
lag om ändrad lydelse av §§ 21, 22 och 31 i förordningen om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862 samt, till lag om ändrad lydelse
av"§ 2 mom. 6 och 7 samt §§ 3 och 16 i förordningen om landsting
den 21 mars 1862 ävensom om upphävande av § 2 mom. 5 i.sistnämnda
förordning, ävensom av i anledning därav väckta motioner
om ändring dels i riksdagsordningen, dels ock i kommunalförfattningarna; nr

455, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 262 med förslag-
till lag om ändrad lydelse av § 28, § 29 mom. 4,^ §§ 30—32 och
§ 36 mom. 2 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21
mars 1862, till lag om ändrad lydelse av § 23, § 24 mom. 1, §§ 27
och 28, § 29 mom. 1, §§ 30, 31, 35 och 40 i förordningen om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862 samt till lag om ändrad lydelse
av § 6 mom. 2, § 10 mom. 1, §§ 11—14, § 15 mom. 1, §§ 16, 17, 20
och 22 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj
1862 jämte en inom riksdagen i ämnet väckt motion;

nr 456, angående uppskov med behandlingen av från sistlidne
riksdag vilande förslag till ändrad lydelse av §§ 103 och 108 regeringsformen
samt § 13, § 14 mom. 2, § 15 mom. 1 och 4, § 17 mom.
1 och 2, § 21, § 69 och § 70 riksdagsordningen, så ock till övergångsstadganden
i regeringsformen och riksdagsordningen;

från bevillningsutskottet:

nr 419, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning om ändrad lydelse av 17 § 5 mom. i förordningen den
14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker m. in.;

in- 420, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning angående handel med skattefri sprit m. in., dels
ock i ämnet väckta motioner;

nr 421, i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till
förordning angående vissa alkoholhaltiga preparat;

nr 422, dels i anledning av Kungl. Maj ds porposition med förslag
till förordning om extra inkomst- och förmögenhetsskatt för ar
1919 dels ock angående särskild tilläggsskatt för år 1918 å inkomst,
och förmögenhet;

nr 446, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslagtill
förordning angående vissa ändringar i förordningen den 28 oktober
1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid laxering
m. m.;

nr 447, i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till
förordning angående försäljning av pilsner m. m.;

Kr SO. 6

Onsdagen (ien 19 juni.

nr 448, i anledning- av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till
förordning om ändrad''lydelse av 20 § i förordningen den 28 oktober
1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt samt avdelning 4:o) i de vid
samma förordning fogade särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen
m. m.; och

nr 449, i anledning av två Kungl. Maj:ts propositioner med förslag
till ändringar i vissa delar av förordningen den 30 juni 1916 om
krigskonjunkturskatt; samt

från statsutskottet:

nr 4 A, angående regleringen av utgifterna under riksstatens för
år 1919 fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till lantförsvarsdepartementet; nr

4 B, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1918 fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till lan t försvarsdepartementet; nr

394, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående löneoch
pensionsreglering för lärarpersonalerna vid allmänna läroverken,
högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna, folk- och småskolorna,
de högre folkskolorna och de kommunala mellanskolorna jämte
i ärendet väckta motioner;

nr 407, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation
av den lägre tekniska undervisningen jämte i ärendet
väckta motioner;

nr 423, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående fastställande
av postverkets stat för driftkostnader år 1919 m. m.;

nr 424, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition ångande fastställande
av telegrafverkets stat för driftkostnader under år 1919
m. m.;

nr 425, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om anvisande
av medel till beredande av tvångsuppfostran åt minderåriga manliga
förbrytare m. m.;

nr 426, i anledning av Kungl. Maj:t.s proposition angående tillfällig
lönereglering för tjänstemän vid postsparbanken jämte en i
ämnet väckt motion;

nr 427, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för upprätthållande av kommerskollegii verksamhet under år
1919 m. m.;

nr 429. i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående tillfällig
lönereglering för tjänstemän vid postverket m. m. ävensom i
ämnet väckta motioner;

nr 430, i anledning av Kungl. Ma,j:ts proposition angående tillfällig
lönereglering för tjänstemän vid telegrafverket m. m. jämte
i ämnet väckta motioner;

nr 431, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillfällig
lönereglering för tjänstemän vid statens vattenfallsverk m. m.
jämte i ämnet väckta motioner;

nr 432, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
om ändringar i visa delar av gällande telefon- och telegrafreglementen
samt i ämnet väckta motioner;

Ousdagcn den 19 juni

Nr Ml.

nr 433, i anledning av Kungl. Mai :ts proposition till riksdagen
med förslag till överenskommelser dels angående malmbrytning inom
Luossavara och Grängesbergs malmfält dels angående redan medgiven
malmbrytning inom Kirunavara och Gellivare malmfält ävensom
en i ämnet väckt motion;

nr 436, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition angående rcsebidrag
till vissa patienter vid radiumhemmet i Stockholm;

nr 437, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beredande
av fyllnadsarvode åt eu särskild föredragande i finansdepartementet; nr

438, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående ytterligare
statsbidrag å tilläggsstat för år 1918 till det frivilliga brandväsendet; nr

439, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beredande
av arvodesfyllnad åt tjänstemän, som på förordnande uppehålla
kammarättsrådstjänstgöring;

nr 441, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avlöningsförhöjning
för viss fångvårdstjänstemän;

nr 442, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillstånd
för vissa ordinarie befattningshavare hos postsparbanken att i
och för åtnjutande av avlöningsförhöjning genom ålderstillägg tillgodoräkna
sig viss tjänstgöring;

nr 443, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående avsättning till statsverkets fond av
rusdrycksmedel;

nr 444, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
ävensom i propositionen med förslag till tilläggsstat för år 1918 gjorda
framställningar om anslag för oförutsedda utgifter; och

nr 445, i anledning av väckt motion angående ersättning åt lokomotivreparatören
M. Holmberg för flyttning till annan tjänstgöringsort.

Vidare anmäldes och godkändes bankoutskottets förslag till
riksdagens skrivelser:

nr 468, till Konungen med reglemente för riksbankens styrelse
och förvaltning; samt

nr 469, till fullmäktige i riksbanken med överlämnande av bankoreglementet.

§ 8.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 2,32 e. m.

In fidem

i Per Cronvall.