•.VtOAs.lSfA' S i .'\vVVi''l.\v.',v. v.l A,\N \\V’V

ProtokollRiksdagens protokoll 1892:6

Antal sidor
9
riksdag
tvåkammaren
kammare
Andra kammaren
session
lagtima

Kammarens protokoll

I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.

PDF

,* IV./

•.VtOAs.lSfA'' S i .''\vVVi''''l.\v.'',v. v.l A,\N \\V’V

RIKSDAGENS PROTOKOLL.

1892. Andra Kammaren. N:o 6.

Onsdagen den 10 februari.

Kl. 11 f. m.

''■‘■MU i’1! ■ i ii v; .. • f-.U .

§ I Justerades

protokollet för den 2 dennes.

§ 2.

Jemlikt förut fattadt beslut företogos nu val af dels sex revisorer
för deltagande uti innevarande års granskning af statsverkets, riksbankens
och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning, och dels
tre suppleanter för desse revisorer; och blefvo dervid utsedde:

riksdagsmannen

till revisorer:

H. Andersson i Nöbbelöf

med

181

röster,

G. Eriksson i Mörviken

»

181

P. Andersson i Högkil

»

180

»

»

0. Erickson i Bjersby

»

180

»

»

S. G. von Friesen , Y

»

118

»

och

»

J. Johnsson i Bollnäs

117

samt

riksdagsmannen

till suppleanter:

J. Bengtsson i Gullåkra

med

148

röster,

»

A. G. Björkman

»

114

och

Tf

Ollas A. Ericsson

no

§ 3.

Vid härefter anstäldt val af två revisorer och två revisorssuppleanter
för hvart och ett af riksbankens afdelningskontor i orterna utsagos: Andra

Kammarens Prat. 1892. N:o 6.

1

N:o 6.

2

\

Onsdagen den 10 Februari, f. m.
vid afdelningskontoret i Göteborg:
till revisorer:

kaptenen G. P. F. Pettersson i Venersborg med 146 röster
och nämndemannen J. Larsson i Grafveröd •» 96 »

till suppleanter:

f. d. riksdagsmannen S. B. Bruhn i Yallda med 96 röster,
och landstingsmannen J. M. Johansson i Hellbyn »61 »

vid afdelningskontoret i Malmö:
till revisorer:

t. f. domänintendenten M. Borgström i Aby med 104 röster
och landtbrukaren P. Patilsson i Ekeberga » 73 »

till suppleanter:

landstingsmannen J. Nilsson i Toarp med 97 röster,

och f. d. riksdagsmannen R. E. L. Barm i Malmö »61 »

vid afdelningskontoret i Luleå:

och

till revisorer:

regementsintendenten J. J. Clausen i Öjebyn
kommissionslandtmätaren A. U. Orstadius i Piteå,
hvardera med 65 röster.

till suppleanter:

afvittringsstyresmannen IL W. Boström i Neder-Luleå med 80 röster
och v. konsuln J. Sällström i Nederkalix » 55 »

vid afdelningskontoret i Östersund:
till revisorer:

f. d. riksdagsmannen G. Eriksson i Myckelgård med 90 röster
och direktören J. F. Broman i Ope » 63 »

till suppleanter:

kronofogden P. Söderman i Östersund
och landstingsmannen P. Edling i Bräcke,

hvardera med 64 röste)''.

och

Onsdagen den 10 Februari, f. m.
vid afdelningskontoret i Vexla :
till revisorer:

landtbrukaren J. Andersson i Hjertanäs
f. d. riksdagsmanneg A. F. Petersson i TTgglekull,
hvardera med 72 röster.

N:o «

till suppleanter:

nämndemannen B. G. Carlsson i Bäck med 89 röster

och landstingsmannen 8. Johansson i Grännaforssa »55 »

vid afdelningskontoret i Jönköping:
till revisorer:

häradsköfdingen A. H. G. Ljunggren i Säfsjö med 99 röster
och f. d. riksdagsmannen B. Hay i Jönköping »63 »

till suppleanter:

landtbrukaren A. Pettersson i Katrineholm med 66 röster
och » J. Biländer i Önnarp »47 »

vid afdelningskontoret i Kalmar:
till revisorer:

godsegaren C. Hildebrand i Skedemosse
rådmannen O. Mellin i Kalmar,
hvardera med 70 röster.

och

till suppleanter:

landtbrukaren S. O. Lundell i Ebbetorp med 68 röster

och f. d. riksdagsmannen O. Bondeson i Blomstermåla »44 »

vid afdelningskontoret i Karlstad:
till revisorer:

ingeniören E. Biesért i Lennartsfors
och f. d. riksdagsmannen E. Dahlgren i Ransäter,

hvardera med 50 röster.

till suppleanter:

bruksegaren II. F. Lexow i Forsnäs
och f. d. riksdagsmannen N. Pehrsson i Önnerud,

hvardera med 38 röster.

Nto 6.

4 Onsdagen den 10_ Februari, f. m.

vid afdelningskontoret i Hernösand :
till revisorer:

disponenten N. V. Dahlberg i Yäija
och f. d. riksdagsmannen P. Vestman i Rossvik,

hvardera med 70 röster.

till suppleanter:

redaktören G. R. Peterson i Sundsvall
och direktören O. Sten i Hernösand,

hvardera med 55 röster.

vid afdelningskontoret i Visby;
till revisorer:

riksdagsmannen C. A. Bokström i Visby med 104 röster
och » O. B. Olsson i Maglehult » 70 »

till suppleanter:

riksdagsmannen L. Norrby i Fardhem med 59 röster

och » N. P. B. Lindgren i Oscarshamn »56 »

Mellan de suppleanter, som erhållit lika antal röster, anstäldes lottningar
för bestämmande af ordningen dem emellan; och utföllo dessa
lottningar med den ordningsföljd här ofvan angifvits.

§ 4.

Justerades protokollsutdrag angående de i nästförestående två paragrafer
omförmälda val.

§ 5.

™ Efter föredragning af Kongl. Maj:ts på kammarens bord hvilande
proposition till Riksdagen, med förslag till ändrad lydelse af 6, 13, 15,
16, 22 och 28 §§ riksdagsordningen, hänvisades densamma till behandling
af konstitutionsutskottet.

§ 6.

Föredrogs och hänvisades till Andra Kammarens tillfälliga utskott
n:o 2 herr P. Waldenströms m. fl. motion N:o 169.

§ 7.

Till kammarens afgörande förelåg till en början lagutskottets utlåtande
n:o 1, i anledning af verkstäld granskning af justitieombudsmannens
embetsförvaltning.

5

N:o «.

Onsdagen den 10 Februari, f. m.

I detta utlåtande anmälde utskottet, att justitieombudsmannen genom
oveld, nit och skicklighet motsvarat Riksdagens förtroende.

Efter uppläsande häraf anförde:

Herr Pettersson i Österhaninge: Herr talman! Mine her rar!

Jag har begärt ordet, icke för att på något sätt inlägga min gensaga
mot det slutliga resultatet, hvartill lagutskottet kommit efter granskningen
af justitieombudsmannens embetsberättelse, eller att denna genom
oveld, nit och skicklighet motsvarat Riksdagens förtroende, ej heller
för att uttala mig angående det mål, som utskottets flertal i motiveringen
ansett bort föranleda justitieombudsmannens åtgärd, utan jag
har velat begagna tillfället endast för att yttra några ord i sammanhang
med den del af sagda berättelse, som finnes intagen å sidorna
24—25, och innehåller fortsättningen och slutbehandlingen af det mot
kyrkoherden i Algutstorps pastorat, kontraktsprosten J. H. Vingqvist,
anstälda åtal för obehörig uppgift i ett prestbetyg.

Stödjande sig på kongl. förordningen af den 20 januari 1865,
som innehåller, att uti ett fräjdebetyg icke får meddelas andra uppgifter,
än huruvida den person, som det gäller, vid dess utfärdande eger medborgerligt
förtroende eller icke, har justitieombudsmannen fullföljt målet;
och genom utslag utaf den 3 mars 1891 har högsta domstolen förklarat,
att ofvannämnde Vingqvist har förfarit felaktigt, då han meddelade
angående den person, som betyget gälde, andra uppgifter än
dessa.

Derom är nu ingenting att säga, att gällande lag och författning
bringas till heders och efterlefnad i vårt land. Men anmärkningsvärdt
torde väl det förhållandet vara, att ännu år 1892, sedan detta passerat,
det gifves domstolar uti riket, som reqvirera prestbetyg i enlighet med
det beryktade kongl. fångvårdsstyrelsens cirkulär af den 10 april 1863,
reqvirera så kallade fullständiga betyg, d. v. s. begära upplysning angående
den tilltalades person, om han förut varit för brott straffad. De
begära således någonting, som enligt ofvannämnde kongl. förordning
icke får meddelas. Ty enligt justitieombudsmannens egna ord uti berättelsen
vid lagtima riksdagen 1891 är genom kongl. förordningarne
den 20 januari 1865 och den 28 november 1873 bestämdt, hvad fräjdebetyg,
som af presterskapet utfärdas, rätteligen får innehålla, dervid ej
göres någon skilnad, om personen är häktad eller icke, ej heller om
betyget äskas af embetsmyndighet eller enskild person. Och hvad
äldre stadganden innefatta häremot stridande, kan icke längre hafva någon
tillämpning.

Såsom ytterligare stöd för att dessa förordningar lägga hinder i
vägen för utfärdande af betyg i öfverensstämmelse med detta af mig
åberopade kong], fångvårdsstyrelsens cirkulär må anföras, hvilket också
läses i samma berättelse, att vid riksdagen år 1879 väcktes motion
om att Riksdagen måtte besluta den ändring i eller tillägg till donämnda
förordningarna af 1865 och 1873, att, utan hinder af desamma, det

Nso 6.

6

Onsdagen den 10 Februari, f. m.

skulle åligga presterskapet att, då i embets- eller tjensteväg fräjdebevis
äskades angående för brott tilltalad person, i betyget anteckna, om
denne förut undergått bestraffning för brott. Denna motion blef af
Riksdagens båda kamrar utan votering afslagen.

Jag har här handlingar, som utvisa, att Finsponga läns häradsrätt
hos Konungens befallningshafvande i Örebro län sökt och erhållit handräckning
för att utbekomma prestbevis i öfverensstämmelse med det
mycket omtalade kong! fångvårdsstyrelsens cirkulär af den 10 april
1863, och likaledes kan styrkas, att länsstyrelsen i Kristianstads län
hos Stockholms stads konsistorium anhållit om åläggande för pastor i
Kungsholms församling att utfärda betyg i dylikt syfte. Protest afgifven
i det först åberopade fallet har ådragit den protesterande klander;
hans förfarande har kommenterats under rubrik: »försummelse
af prest».

Man må nu hafva hvilka åsigter i öfrigt som helst, så torde det väl
få medgifvas, att prest såsom embetsman härutinnan har blifvit satt
uti en allt annat än behaglig mellanhand, tv meddelar han de begärda
upplysningarna, så utsätter han sig för åtal, och meddelar han dem
icke, så blir han föremål för handräckningsåtgärder och för offentligt
och enskildt klander.

Härtill kommer, att en tredje part också blir lidande, nemligen
den häktade, hvars dom och ransakning i det först af mig här åberopade
fallet blef onödigtvis uppskjuten.

Jag har, som sagdt, icke något yrkande att göra, men jag har
velat, till den kraft och verkan det hafva kan, påpeka dettp, lindrigast
sagdt, oefterrättliga förhållande.

Herr L ilien berg: Det torde icke vara lämpligt, att kammaren

nu inlåter sig på den fråga, som den förre talaren har väckt. Här
hafva inom kammaren väckts motioner om prest- och fräjdebevis och
deras innehåll, och dessa motioner äro remitterade till lagutskottet. Då
lagutskottets betänkande inkommer, torde vara rätta tiden att taga denna
fråga under behandling.

Vidare yttrades ej. Utlåtandet lades till handlingarne.

§ 8.

Härefter föredrogos, hvart för sig, lagutskottets utlåtanden:

n:o 2, i anledning af Kong! Maj:ts proposition med förslag till
lag angående ändrad lydelse af 1 kap. 6 § giftermålsbalken; och

n:o 3, i anledning af Kong!. Maj:ts proposition angående ändrad
lydelse af 53 § i stadgan om skiftesverket i riket den 9 november 1866.

Onsdagen den 10 Februari, f. m.

7

N:o 6.

På framställning af herr talmannen beslöt kammaren att, i enlighet
med derom mellan herrar talmän träffad öfverenskommelse, nästa
lördag den 13 dennes företaga val af de tjugufyra valmän, hvilka, jemte
ett lika antal från Första Kammaren, hade att välja Riksdagens justitieombudsman
och hans efterträdare, äfvensom sex suppleanter för nämnde
valmän.

Herr J. Bratt aflemnade följande tre af honom med flere undertecknade
motioner, nemligen:

n:o 170, angående antagande af grunder för ny härordning m. m.;

n:o 171, om afskrifning af de å viss jord hvilande grundskatter; och

n:o 172, angående ändring i lagen om lindring i rustnings- och
roteringsbesvären den 5 juni 1885.

Härjemte yttrade herr Bratt: I sammanhang med aflemnandet

af dessa motioner får jag yrka:

l:o) att Andra Kammaren för sin del besluter tillsättandet af ett
särskildt utskott, bestående af åtta ledamöter från hvardera kammaren,
och att Första Kammaren inbjudes att biträda detta beslut;

2:o) att, i händelse detta förslag vinner båda kamrarnes bifall, de
af åtskilliga motionärer jemte mig väckta motionerna, afseende en omorganisation
af försvarsväsendet, måtte till det särskilda utskottet remitteras
samt stats-, bevillnings- och lagutskotten derom underrättas,
med hänsyn till vidtagande af sådan åtgärd från deras sida, hvarom i
§ 8 af reglementariska föreskrifter för Riksdagen förmäles.

Såväl de aflemnade motionerna som herr Bratts i sammanhang
dermed framstälda förslag om tillsättande af ett särskildt utskott begärdes
på bordet och bordlädes.

§ 10.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:

herr A. Henricson
» A. G. Olsson i Frösvi
» E. J. Ekman
» J. W. Lyckholm

under 8 dagar fr. o. in. den 13 dennes,

» 8 » » »10»

» 4 » » »11»

»11 » » »13 »

» 5 » » »15 »

och » A. Hansson i Solberga

§ 11-

N:o 6.

8

Onsdagen den 10 Februari, f. m.

§ 12.

Justerades protokollsutdrag.

§ 13.

Till bordläggning anmäldes följande inkomna ärenden:

statsutskottets utlåtanden:

n:o 11, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beviljande
af vissa förmåner för enskilda jernvägsanläggningar;

n:o 12, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och
förbättring, bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning
af vattensjuka marker samt angående vilkoren för sådana
statsbidrags åtnjutande;

n:o 13, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
till Vesterås stad af vissa delar af kronolägenheten Kungsängen;
och

n:o 14, i anledning af tre af Kongl. Maj:t afgifna propositioner
angående efterskänkande af kronans rätt till vissa danaarf; samt

lagutskottets utlåtanden:

n:o 4, i anledning af väckt förslag om ändrad lydelse dels af 38 §
i förordningen angående inteckning i fast egendom den 16 juni 1875,
dels ock af 86 § utsökningslagen;

n:o 5, i anledning af väckt motion med förslag till ändrad lydelse
af 5 § 2 mom. i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21
mars 1862, 57 § 1 mom. i förordningen om kommunalstyrelse i stad
nämnde dag samt 40 § 1 mom. i förordningen om kommunalstyrelse i
Stockholm den 23 maj 1862;

n:o 6, i anledning af dels genom framställning af justitieombudsmannen,
dels genom motion väckta förslag om ändrad lydelse af 102
och 140 §§ i konkurslagen den 18 september 1862; och

n:o 7, i anledning af väckta motioner om ändrad lydelse af lagen
angående byggnad och underhåll af kyrka m. m. den 12 juni 1885,
af lagen angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och
underhåll af prestgård den 1 maj 1885 samt af lagen angående skyldighet
att deltaga i kostnad för byggnad och underhåll af tingshus och
häradsfängelse den 26 september 1884.

n

Nso 6.

Onsdagen den 10 Februari, f. m.

§ 14.

Till kammaren hade inkommit följande sjukbetyg, som upplästes:

l:o) att Herr professor Christian Lovén af sjukdom är hindrad att
under de närmaste dagarne närvara vid Riksdagens sammanträden intygar,
Stockholm den 9 februari 1892

Robert Tigerstedt,
med. d:r, professor.

2:o) att Generallöjtnant A. Ryding lider af blodbrist (Ansemia), att
han på grund deraf bör iakttaga stillhet och tills vidare ej kan infinna
sig vid riksdagen, varder härmed betygadt.

Sköfde den 7 februari 1892.

G. Ekelund,
bataljonsläkare.

3:o) att Rådman W. Skytte på grund af sjukdom (Furuncul) tills
vidare är förhindrad att infinna sig vid riksdagens sammanträden, intygas
härmed.

Stockholm den 7 februari 1892.

Oscar Gibson,
leg. läkare.

4:o) att Rådmannen Herr W. Skytte på grund af sjukdom (Furuncul)
tills vidare är förhindrad att inställa sig vid riksdagens sammanträden,
intygas härmed.

Stockholm den 8 februari 1892.

Oscar Gibson,
leg. läkare.

Härefter åtskildes kammarens ledamöter kl. 2,5 3 e. m.

•In fidem
Ilj. Nehrman.

Andra Kammarens Prot. N:o G.

9

Kammarens protokoll

I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.