Yrkesregister m.m.

Proposition 1999/2000:8

Regeringens proposition

1999/2000:8

Yrkesregister m.m.

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 30 september 1999

Lena Hjelm- Wallén

Britta Lejon
(Justitiedepartementet)

Prop.

1999/2000:8

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås lagstiftning som gör det möjligt att fortsätta
förberedelserna inför en registerbaserad folk- och bostadsräkning.

Lagen (1995:1536) om provverksamhet avseende hushålls- och
bostadsuppgifter upphör att gälla den dag regeringen bestämmer, dock
senast vid utgången av år 1999. Enligt 5 § skall uppgifter i de
personregister som inrättats med stöd av lagen gallras senast när lagen
upphör att gälla. Uppgifterna i registren behövs emellertid för att bygga
upp ett lägenhetsregister på riksnivå. Uppgifterna måste därför bevaras
även efter år 1999. Detta bör åstadkommas genom att den tidpunkt då
provverksamhetslagen senast upphör att gälla flyttas fram. Med hänsyn
till det pågående lagstiftningsarbetet bör förlängning ske till utgången av
september 2001.

En ytterligare förutsättning för en registerbaserad folk- och
bostadsräkning är att det finns ett yrkesregister. Därför föreslås
lagstiftning som gör det möjligt att inrätta ett sådant register.
Uppgiftsskyldigheten i 4 och 5 §§ lagen (1992:889) om den officiella
statistiken, som avser näringsidkare samt stiftelser och sammanslutningar
som inte bedriver näringsverksamhet, ändras därigenom så att
uppgiftsskyldigheten kommer att gälla antalet anställda samt deras löner,
sysselsättning och yrken. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari
2000.

1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 8

Innehållsförteckning

Prop. 1999/2000:8

1    Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3

2   Lagtext...............................................................................................4

2.1      Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1536) om
provverksamhet avseende hushålls- och bostadsuppgifter. 4

2.2     Förslag till lag om ändring i lagen (1992:889) om den

officiella statistiken.............................................................5

3   Ärendet och dess beredning..............................................................6

4    Statistikens roll i samhället...............................................................7

5   Registerbaserad folk- och bostadsräkning........................................8

5.1      Nuvarande regler om den officiella statistiken...................8

5.2     Provverksamheten med registerbaserad folk- och

bostadsräkning och det fortsatta arbetet.............................9

5.3     Nuvarande regler för provverksamheten..........................10

5.4     Förlängd giltighetstid för provverksamhetslagen.............10

6   Yrkesregister...................................................................................11

Bilaga 1 Sammanfattning av SCB:s rapport Förutsättningar och
kostnader för uppbyggnad av ett yrkesregister i Sverige......15

Bilaga 2  Förteckning över remissinstanser..........................................18

Bilaga 3   Statistikregelgruppens författningsförslag............................19

Bilaga 4  Lagrådsremissens lagförslag.................................................21

Bilaga 5  Lagrådets yttrande.................................................................23

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 september 1999 24

Prop. 1999/2000:8

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1995:1536) om provverksamhet avseende
hushålls- och bostadsuppgifter,

2. lag om ändring i lagen (1992:889) om den officiella statistiken.

Lagtext

Prop. 1999/2000:8

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1536) om
provverksamhet avseende hushålls- och
bostadsuppgifter

Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsen till lagen

(1995:1536) om provverksamhet
uppgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Denna lag träder i kraft den 1
januari 1996 och upphör att gälla
den dag regeringen bestämmer,
dock senast vid utgången av år
1999.

avseende hushålls- och bostads-

Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1
januari 1996 och upphör att gälla
den dag regeringen bestämmer,
dock senast vid utgången av
september 2001.

2.2

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:889) om den Prop. 1999/2000:8
officiella statistiken

Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ lagen (1992:889) om den
officiella statistiken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

4§

Näringsidkare är skyldiga att för den officiella statistiken lämna
uppgifter om sin näringsverksamhet i fråga om

1. produktion av varor och tillhandahållande av tjänster,

2. förbrukning av varor och anlitande av tjänster,

3. antalet anställda, löner och 3. antalet anställda samt deras

sysselsättning,                         löner, sysselsättning och yrken,

4. lager- och förrådshållning,

5. investeringar,

6. beställningar, köp, försäljningar och leveranser av varor och tjänster,

7. priser för varor och tjänster,

8. intäkter, kostnader och vinster,

9. omsättning, tillgångar och skulder,

10. sparande samt kapital-, kredit- och valutaförhållanden,

11. omfattning av upplåtelse av nyttjanderätt.

Att särskild uppgiftsskyldighet föreligger för vissa näringsidkare
framgår av lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets
område.

Stiftelser och sammanslutningar
som inte bedriver näringsverk-
samhet är skyldiga att för den
officiella statistiken lämna
uppgifter om antalet anställda,
löner och sysselsättning.

5§

Stiftelser och sammanslutningar
som inte bedriver näringsverk-
samhet är skyldiga att för den
officiella statistiken lämna
uppgifter om antalet anställda samt
deras löner, sysselsättning och
yrken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

1* Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 8

3 Ärendet och dess beredning

Riksdagen beslutade år 1995 att det skall genomföras registerbaserade
folk- och bostadsräkningar, (prop. 1995/96:90, bet. 1995/96:FiU6, rskr.
1995/96:117). Samtidigt beslutades att en provverksamhet skulle
genomföras i Gävle kommun och Högalids församling i Stockholms
kommun för att närmare pröva möjligheterna att bygga upp ett
landsomfattande lägenhetsregister, införa folkbokföring på lägenheter,
testa statistikkvaliteten och precisera kostnaderna för detta. Riksdagen
antog i detta sammanhang lagen (1995:1537) om lägenhetsregister
(lägenhetsregisterlagen) och lagen (1995:1536) om provverksamhet
avseende hushålls- och bostadsuppgifter (provverksamhetslagen).
Riksdagen beslutade också om vissa ändringar i folkbokföringslagen
(1991:481) och i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister.

Vid registerbaserade folk- och bostadsräkningar (FoB) används
uppgifter i befintliga register. Det krävs ett lägenhetsregister med vissa
uppgifter om varje lägenhet. Vidare krävs att enskilda personer i
flerbostadshus folkbokförs på lägenhet. Då kan man knyta uppgifter om
ett enskilt hushåll till en lägenhet.

En annan förutsättning för en registerbaserad FoB är att det finns ett
yrkesregister. Inrättandet av ett sådant register för statistiska ändamål har
utretts vid flera tillfällen. Statistiska centralbyrån (SCB) har haft
regeringens uppdrag att utreda förutsättningarna för och bedriva
försöksverksamhet inför upprättandet av ett individbaserat yrkesregister
för statistikändamål. SCB redovisade uppdraget i en rapport den 29
januari 1998. En sammanfattning av rapporten finns i bilaga 1.
Rapporten har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna
finns i bilaga 2. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i
Justitiedepartementet (dnr Jul999/6).

En arbetsgrupp inom Finansdepartementet med uppgift att ta fram
förslag till den författningsreglering som behövs för att möjliggöra
registerbaserade folk- och bostadsräkningar redovisade den 20 november
1997 rapporten Lägenhetsregistret - författningsförslag (Ds 1997:77).
Rapporten har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna
finns i bilaga 2. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i
Justitiedepartementet (dnr Ju 1999/6).

En arbetsgrupp inom Finansdepartementet med uppgift att lämna
förslag till ändringar i författningarna på statistikens område
(Statistikregelgruppen) lämnade i en delrapport den 20 april 1998 förslag
till författningsändringar för att genomföra SCB:s förslag om
yrkesregister. Dessa innebar att uppgiftsskyldigheten för näringsidkare
skulle utvidgas med de anställdas yrken. Den fortsatta beredningen i
Regeringskansliet av registerbaserade FoB:ar kom till viss del att ändra
förutsättningarna för ett yrkesregister. Regeringen uppdrog därför åt
Statistikregelgruppen, numera inom Justitiedepartementet, att inkomma
med ett nytt förslag till de författningar som krävs för att bygga upp ett
yrkesregister. Statistikregelgruppen lämnade sitt förslag i en delrapport
den 3 juni 1999. Rapporten har remissbehandlats. En förteckning över
remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissvaren

Prop. 1999/2000:8

finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Jul999/6). Prop. 1999/2000:8
Statistikregelgruppens författningsförslag finns i bilaga 3.

Statistikregelgruppen har regeringens uppdrag att senast den 1
december 1999 redovisa förslag till ändringar i författningarna på
statistikens område, och skall senast den 1 mars 2000 redovisa författ-
ningsförslag om uppbyggnad av lägenhetsregister, folkbokföring på
lägenheter och registerbaserade folk- och bostadsräkningar. Regeringen
avser att återkomma till riksdagen i dessa frågor.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 9 september 1999 att inhämta Lagrådets
yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4.

Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.

Regeringen har i propositionens lagförslag beaktat Lagrådets syn-
punkter. Därtill har en mindre ändring av språklig art gjorts i förslaget till
ändring i provverksamhetslagen.

4 Statistikens roll i samhället

Statistik över allmänna samhällsförhållanden är en nödvändig kun-
skapskälla for att kunna utveckla demokrati och ekonomi i ett samhälle.
Den statliga statistiken ligger till grund för planering och beslut på
internationell, nationell, regional och kommunal nivå liksom inom
specifika samhällssektorer. Det pågående fördjupade samarbetet inom
EU och den förestående utvidgningen av antalet medlemsländer
förutsätter god tillgång till jämförbar statistik, främst ekonomisk statistik.
Statistik är en självklar utgångspunkt när förändringar i valdeltagandet
och befolkningens attityder till demokratin i stort undersöks och
debatteras. Konsekvenserna av de senaste årens stora ekonomiska
besparingar på statsbudgeten kan inte utvärderas utan stöd av statistiskt
material. Förutsättningarna för jämställdhetsarbetet underlättas om den
individbaserade statistiken är könsuppdelad. Utbildningsväsendet
använder sig också i hög grad av statistik. Forskningen har behov av
omfattande, detaljerade statistiska underlag, ofta i form av individdata.
Statistik är dessutom en viktig förutsättning för massmedias kritiska
granskning av samhället.

Den svenska officiella statistiken bygger sedan länge på en omfattande
användning av administrativa uppgifter med vars hjälp man byggt upp
olika statistiska register. Registren används både som bas för
urvalsundersökningar och för att ta fram totalräknad registerstatistik av
olika slag. Fördelen med registerbaserad statistik framför statistik
baserad på urvalsundersökningar är stora kostnadsbesparingar för
datainsamling och minskad börda för uppgiftslämnama. Sverige har
tillsammans med övriga nordiska länder kommit längst när det gäller att
utnyttja administrativa register för statistiska ändamål. Inom EU har
Kommissionen och vissa medlemsländer tidigare varit kritiska till

användning av adminstrativa register för detta ändamål. Sverige har varit
pådrivande i denna fråga inom EU och också fått gehör för detta, vilket
fatt till följd att Kommissionen numera accepterar och även
rekommenderar denna metodik. Ett viktigt skäl är önskemål om att
begränsa uppgiftslämnandet. Flera medlemsländer har övergått till att ta
fram statistik på detta sätt.

Registerbaserade folk- och bostadsräkningar är ett led i strävan att
genom ökad användning av administrativa register för statistikändamål
förenkla statistikproduktionen och minska uppgiftslämnandet. Redan
tidigare har folk- och bostadsräkningarna i stor utsträckning byggt på
registeruppgifter. Det som saknats för att möjliggöra en övergång till helt
registerbaserade undersökningar är register över lägenheter och yrken.
Danmark och Finland tillämpar sedan flera år helt registerbaserade folk-
och bostadsräkningar med stor framgång.

God tillgänglighet är en förutsättning för att sprida den kunskap som
finns i allt insamlat statistiskt material. Statistikdatabasema vid SCB
innehåller en stor mängd statistisk samhällsinformation som kan
vidarebearbetas av användaren. Databaserna är i dag tillgängliga på
Internet och avgiftsbelagda. För att öka tillgängligheten till denna stora
kunskapsmängd är det angeläget att tillgången till databaserna görs
avgiftsfri. Regeringen kommer därför att uppdra åt SCB att påböija ett
arbete som syftar till fri tillgång till de statistiska databaserna.

Prop. 1999/2000:8

5 Registerbaserad folk- och bostadsräkning

5.1 Nuvarande regler om den officiella statistiken

Den grundläggande regleringen av den officiella statistiken finns i lagen
(1992:889) om den officiella statistiken (statistiklagen). I 1 § andra
stycket föreskrivs att officiell statistik är sådan statistik för
samhällsplanering, forskning, allmän information och internationell
rapportering som en myndighet framställer enligt föreskrifter som
regeringen meddelar. Föreskrifter om uppgiftsskyldighet för enskilda
finns i 3-8 §§. Uppgiftsskyldigheten är förenad med vissa tvångsmedel
som regleras i 11-13 §§.

Ytterligare bestämmelser om den officiella statistiken finns i förord-
ningen (1992:1668) om den officiella statistiken (statistikförordningen). I
2 § föreskrivs att officiell statistik är sådan statistik som förtecknas i
bilagan. I förordningen finns också bestämmelser om vad som gäller vid
insamling av uppgifter, om samråd och information samt om statistikens
tillgänglighet. I bilagan till statistikförordningen förtecknas statistiken på
respektive område under ett 20-tal rubriker. Vidare anges vilken
myndighet som är ansvarig.

Efter införandet av statistiklagen genomfördes en författningsreglering
av de personregister som används för att ta fram officiell statistik och
som innehåller särskilt känsliga uppgifter. De övergripande
bestämmelserna om dessa infördes i lagen (1995:606) om vissa

personregister för officiell statistik (statistikregisterlagen). I lagen Prop. 1999/2000:8
föreskrivs att registren får föras endast för framställning av statistik och
endast av den myndighet som ansvarar för den officiella statistik som
uppgifterna i registret är avsedda för. Personregister far inrättas och föras
endast enligt föreskrifter som regeringen meddelar.

Kompletterande föreskrifter om de olika registren finns i förordningen
(1995:1060) om vissa personregister för officiell statistik (statistik-
registerförordningen). Förordningen innehåller detaljerade bestämmelser
om de register som omfattas av statistikregisterlagen med föreskrifter om
ändamål, innehåll och om tillåtna sambearbetningar. Förordningen
omfattar 13 personregister hos SCB och 18 personregister hos andra
statistik- och registeransvariga myndigheter. Den innehåller också en
reglering av användningen av uppgifter för SCB:s databasservice.

5.2 Provverksamheten med registerbaserad folk- och
bostadsräkning och det fortsatta arbetet

Regeringen beslutade den 1 februari 1996 att ge Lantmäteriverket,
Riksskatteverket och Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att
genomföra en provverksamhet med uppbyggnad av lägenhetsregister och
folkbokföring på lägenheter i Gävle kommun och i Högalids församling i
Stockholms kommun. Regeringen beslutade vidare den 23 maj 1996 och
den 24 april 1997 att ge Riksrevisionsverket i uppdrag att granska
provverksamheten och lämna förslag till kostnadsbegränsningar.

Myndigheterna redovisade under 1997 uppdragen i ett antal rapporter
och slutredovisade provverksamheten i en rapport den 15 april 1998.
Enligt myndigheterna fungerade uppläggningen av lägenhetsregistret i
försöksområdena tillfredsställande medan folkbokföringen på lägenheter
innebar vissa problem genom att en mindre del av befolkningen inte
kunde folkbokföras på lägenhet. Mot denna bakgrund beslutade
regeringen att ge SCB i uppdrag att utreda en alternativ metod för att
genomföra nästa folk- och bostadsräkning år 2000. Enligt denna metod
skulle SCB utnyttja registret över 1990 års folk- och bostadsräkning och
göra en kompletterande uppgiftsinsamling. En sådan engångslösning
bedömdes dock bli mycket kostsam.

Mot denna bakgrund bedömde regeringen i 1999 års ekonomiska
vårproposition (prop. 1998/99:100) fortsatta investeringar för att
möjliggöra registerbaserade folk- och bostadsräkningar vara det bästa
alternativet. Detta är en långsiktig investering som lägger grund för
framtida folk- och bostadsräkningar och möjliggör besparingar för staten
och kommunerna. Problemen i folkbokföringen bedöms vara av
övergående karaktär och kunna lösas bl.a. genom stabila
lägenhetsbeteckningar. På grund av förseningarna kan en registerbaserad
folk- och bostadsräkning genomföras först år 2004 eller 2005. En
förutsättning är ett landsomfattande lägenhetsregister, ett yrkesregister
och folkbokföring på lägenheter. Vidare krävs lagreglering av
genomförandet av folk- och bostadsräkningen med den behandling av

personuppgifter som skall ske. Riksdagen delade regeringens bedömning
(bet. 1998/99FiU:27, rskr. 1998/99:249).

5.3 Nuvarande regler för provverksamheten

Lägenhetsregisterlagen innehåller bestämmelser om ändamål och
innehåll för lägenhetsregistret samt skyldighet för fastighetsägare att
lämna uppgift om adress och lägenhetsbeteckning. Lagen trädde i kraft
för Gävle kommun och Högalids församling i Stockholms kommun den 1
januari 1996 och i övrigt den dag regeringen bestämmer.

Lägenhetsregisterförordningen innehåller en rad kompletterande
föreskrifter om främst registerinnehållet, som specificeras på
variabelnivå. Förordningen trädde i kraft den 15 juni 1996.

Provverksamhetslagen reglerar rätten att föra vissa personregister för
provverksamheten. Lagen upphör att gälla den dag regeringen
bestämmer, dock senast vid utgången av år 1999.

Prowerksamhetsförordningen innehåller en rad kompletterande
föreskrifter om innehållet i de register som far föras för
provverksamheten samt om rätten att sambearbeta personuppgifter.
Förordningen trädde i kraft den 15 juni 1996.

I 6 § folkbokföringslagen föreskrivs att en person som är bosatt på en
fastighet som innehåller flera bostadslägenheter skall folkbokföras också
på lägenhet. Lagen innehåller några ytterligare bestämmelser om
folkbokföring på lägenhet och om lägenhetsbeteckningar. För Gävle
kommun och och Högalids församling i Stockholms kommun trädde
bestämmelserna i kraft den 1 januari 1996 och i övrigt den dag som
regeringen bestämmer.

I 6 § lagen om folkbokföringsregister föreskrivs att ett lokalt
folkbokföringsregister får innehålla uppgifter om bl.a.
lägenhetsbeteckning. För Gävle kommun och Högalids församling i
Stockholms kommun trädde bestämmelserna i kraft den 1 januari 1996
och i övrigt den dag som regeringen bestämmer.

5.4 Förlängd giltighetstid för provverksamhetslagen

Regeringens förslag: Den tidpunkt då provverksamhetslagen senast
upphör att gälla flyttas fram till utgången av september 2001.

Statistikregelgruppens förslag: Den tidpunkt då provverk-
samhetslagen senast upphör att gälla flyttas fram till utgången av år 2001.

Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna godtar statistik-
regelgruppens förslag. Datainspektionen påtalar de problem som kan
uppkomma om giltighetstiden för provverksamhetslagen förlängs så att
lagen skall gälla efter den 30 september år 2001, då personuppgiftslagens
bestämmelser blir tillämpliga på behandlingen av personuppgifter.

Skälen för regeringens förslag: Provverksamhetslagen upphör att
gälla den dag regeringen bestämmer, dock senast vid utgången av år

Prop. 1999/2000:8

10

1999. Enligt 5 § skall uppgifter i de personregister som inrättats med stöd
av lagen gallras senast när lagen upphör att gälla.

De uppgifter som ingår i registren behövs för att bygga upp ett
lägenhetsregister på riksnivå. Eftersom detta arbete inte kan avslutas före
utgången av 1999 måste uppgifterna därför bevaras även efter år 1999.
Detta åstadkoms genom att den tidpunkt då provverksamhetslagen senast
upphör att gälla flyttas fram.

Personuppgiftslagen (1998:204) trädde i kraft den 24 oktober 1998.
Samtidigt upphävdes datalagen (1973:289). Enligt punkt 2 av
övergångsbestämmelserna till personuppgiftslagen gäller dock datalagen
t. o. m. den 30 september 2001 för sådan behandling av personuppgifter
som påbörjats före den 24 oktober 1998. Med hänsyn härtill och till det
pågående lagstiftningsarbetet beträffande den registerbaserade folk- och
bostadsräkningen, som kommer att innebära en anpassning till
personuppgiftslagen, skall förlängning ske till utgången av september
2001.

6 Yrkesregister

Regeringens förslag: Uppgiftsskyldigheten i 4 och 5 §§ statistiklagen
för näringsidkare samt för stiftelser och sammanslutningar som inte
bedriver näringsverksamhet ändras så att uppgiftsskyldigheten kommer
att gälla antalet anställda samt deras löner, sysselsättning och yrken.

Statistikregelgruppens förslag: Uppgiftsskyldigheten i 4 och 5 §§
statistiklagen för näringsidkare samt för stiftelser och sammanslutningar
som inte bedriver näringsverksamhet ändras så att uppgiftsskyldigheten
kommer att gälla sysselsättning, löner och yrken i fråga om anställda.

SCB:s förslag överensstämmer i stort med regeringens.

Remissinstanserna: En majoritet av de remissinstanser som yttrat sig
över SCB:s förslag förordar ett yrkesregister. Socialstyrelsen anser att
alla uppgifter till yrkesregistret skall inhämtas i ett sammanhang från
medborgarna själva. Arbetarskyddsstyrelsen ser en risk för
underskattning av antalet anställda i de fall då sysselsättning, lön eller
yrke inte rapporteras för samtliga. Antalet anställda bör därför i
fortsättningen begäras in som en separat uppgift. Svenska
arbetsgivareföreningen och Näringslivets nämnd för regelgranskning
tillstyrker att befintliga yrkesuppgifter i lönestatistiken används som
underlag för yrkesregistret men avstyrker att registreringsarbetet
kompliceras genom övergång till en mer detaljerad kodningsnivå efter
uppbyggnadsskedet. De båda organisationerna föreslår att en
undersökning görs av möjligheterna att helt eller till stor del undvika den
av SCB föreslagna direktinsamlingen av yrkesuppgifter hos företag som
inte ingår i lönestatistiken. Datainspektionen anser att de uppgifter om
yrke som behövs för statistikändamål och som bl.a. följer av EU-krav väl
tillgodoses genom att den enskilde själv lämnar uppgiften på sätt som
skett genom traditionella folk- och bostadsräkningar.

Prop. 1999/2000:8

11

Flertalet remissinstanser godtar statistikregelgruppens förslag.

Skälen för regeringens förslag: Syftet med ett yrkesregister är att
ersätta den insamling av yrkesuppgifter som tidigare skett från enskilda i
samband med folk- och bostadsräkningarna. Dessa uppgifter finns inte i
något befintligt register. Insamlingen måste därför ske på något annat
sätt. Som nämnts i det föregående har SCB på regeringens uppdrag utrett
förutsättningarna för ett individbaserat yrkesregister och bedrivit försöks-
verksamhet inför införandet av ett sådant register.

Ett yrkesregister skall tillgodose myndigheters, organisationers,
forskningens m.fl. krav på relevanta data. Yrkesuppgifter används för
bl.a. planering inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och
socialförsäkringarna, utbildningsplanering, samhällsplanering samt
yrkesmedicinsk och samhällsvetenskaplig forskning. Uppgift om yrke är
också en viktig variabel i arbetet för ökad jämställdhet mellan könen. Det
övergripande målet med uppgifterna i ett yrkesregister är att bilda
underlag för framställning av officiell statistik. Uppgifter i registret kan
användas tillsammans med andra uppgifter för officiell statistik.

Regeringen har i 1999 års ekonomiska vårproposition (prop.
1998/99:100) föreslagit att ett yrkesregister byggs upp på det sätt som
SCB har förordat. Det innebär att man utnyttjar befintliga uppgifter och
gör kompletterande insamlingar. Uppgiftslämnama belastas då inte
ytterligare. Den grupp som skall registreras är alla förvärvsarbetande i
åldern 16-64 år. Registret skall omfatta både anställda och egna
företagare och innehålla en yrkesuppgift per person. På sikt kan
yrkesregistret utvidgas till att omfatta fler anställningsförhållanden per
person och personer som saknar förvärvsarbete. Sysselsättningsregistrets
population kan därvid utgöra grunden. Yrkesuppgifter för anställda kan i
första hand hämtas från underlaget till den officiella lönestatistiken.
Kompletterande uppgifter om anställda och företagare kan hämtas från
olika SCB-register. Resterande uppgifter för anställda kan i huvudsak
hänföras till små företag utanför lönestatistiken. För var och en av dessa
kan insamlingen göras antingen för hela populationen på en gång eller
enligt ett rullande schema. Uppgifterna förutsätts samlas in med
uppgiftsplikt. Av kostnadsskäl förordas en enkätundersökning enligt ett
rullande schema där en femtedel av företagen kontaktas per år.
Uppbyggnadstiden för registret beräknas bli fyra år. Avsikten är att
registret skall vara färdigt när den registerbaserade folk- och
bostadsräkningen skall genomföras. Riksdagen godkände regeringens
förslag (bet. 1998/99FiU:27, rskr. 1998/99:249).

Socialstyrelsen förordar att uppgifterna till yrkesregistret samlas in
direkt från medborgarna. Från kvalitetssynpunkt är troligtvis en
personenkät med frågor om yrke och huvudsakliga arbetsuppgifter den
bästa metoden. Det är dock inte rimligt att genomföra en sådan enkät
med tanke på uppgiftslämnarbördan och de stora kostnader som en sådan
undersökning innebär. Kvaliteten i yrkesregistret bör successivt kunna
öka genom de förslag till förbättringar som SCB har presenterat.

Svenska arbetsgivareföreningen och Näringslivets nämnd för
regelgranskning har föreslagit att det undersöks om det är möjligt att helt
eller delvis undvika en direktinsamling av yrkesuppgifter hos företag

Prop. 1999/2000:8

12

som inte ingår i lönestatistiken. SCB redovisade den 17 mars 1999 en
särskild konsekvensanalys enligt förordningen om särskild
konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor (Fm
1998:2). SCB konstaterar i sin analys att användbarheten av ett
yrkesregister minskar väsentligt om man helt avstår från att samla in
uppgifter från de små företag som inte ingår i lönestatistiken. En allmän
bedömning är att nya arbetstillfällen i första hand kommer att skapas i
mindre och medelstora företag. Den yrkesmässiga exponeringen kan
också vara annorlunda i små företag än i stora, vilket skulle försvåra
analysen av hälsorisker. Enligt SCB är det emellertid möjligt att utesluta
en insamling av yrkesuppgifter från företag med en anställd. Detta skulle
innebära att ca 110 000 företag far en enkät vart femte år, dvs. drygt
20 000 företag per år, vilket är en minskning med ca 70 000 företag
jämfört med SCB:s ursprungliga förslag. SCB kommer under
uppbyggnadsperioden av yrkesregistret att ha fortsatt kontakt med
företagamas organisationer i fråga om åtgärder för att underlätta
uppgiftslämnandet för företagen.

Personuppgiftslagen (1998:204) innehåller allmänna bestämmelser om
behandling av personuppgifter. Syftet med lagen är att skydda människor
mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av
personuppgifter. Det finns inte några bestämmelser om när behandling av
personregister bör regleras i en särförfattning. Saken far avgöras från fall
till fall. Allmänt kan sägas att en särreglering kan vara motiverad t.ex.
när behandlingen omfattar personuppgifter om hela befolkningen eller en
stor del av denna eller när det rör sig om känsliga personuppgifter.

Statistikregelgruppen kommer senare att lämna förslag till en samlad
författningsreglering av den officiella statistiken. En fråga som
arbetsgruppen har att ta ställning till är om registret bör författnings-
regleras i det sammanhanget.

Med hänsyn till det nu nämnda arbetet och med beaktande av
karaktären av de personuppgifter som behandlingen kommer att avse
finns inte skäl att nu föreslå särregler för behandlingen utöver
personuppgiftslagens regler.

Kvaliteten på materialet i yrkesregistret förutsätter en skyldighet för
arbetsgivare att lämna uppgifter om de anställdas yrken. Den
uppgiftsskyldighet som för närvarande gäller för näringsidkare föreskrivs
i 4 § statistiklagen. I första stycket 3 föreskrivs att uppgifter om
näringsverksamhet skall lämnas i fråga om antalet anställda, löner och
sysselsättning. En motsvarande bestämmelse för stiftelser och
sammanslutningar som inte bedriver näringsverksamhet finns i 5 § och
för kommuner m.fl. görs i 6 § en hänvisning till 4 §.

Bestämmelserna i statistiklagen om uppgiftsskyldighet för närings-
idkare, stiftelser m.fl. beträffande den officiella statistiken skall
kompletteras och ändras så att uppgiftsskyldigheten kommer att omfatta
även uppgift om yrke. Den uppgiftsskyldighet för näringsidkare, som
redogjorts för i det föregående, omfattar nu bl.a. antalet anställda.
Avsikten är inte att den skyldigheten skall upphöra. Som Lagrådet
påpekat bör uppgiftsskyldighetens omfattning uttryckligen framgå av
bestämmelserna. Bestämmelsen skall mot bakgrund härav utformas så att

Prop. 1999/2000:8

13

uppgiftsskyldigheten kommer att gälla antalet anställda samt deras löner,
sysselsättning och yrken.

Den föreslagna ändringen skall gälla från den 1 januari 2000.

Finansiering

Kostnaderna för yrkesregistret beräknas till 8 miljoner kronor per år.
Som regeringen tidigare har redovisat i 1999 års ekonomiska
vårproposition (sid 88) och budgetpropositionen för 1999 (volym 2, sid
25) skall kostnaderna finansieras genom att anslaget Al 3
Utvecklingsarbete under utgiftsområde 2 minskas med 2 miljoner kronor,
anslaget Bl Riksförsäkringsverket under utgiftsområde 10 minskas med
2 miljoner kronor, anslaget B3 Forskning, utveckling och utbildning m.m.
under utgiftsområde 14 minskas med 2 miljoner kronor och anslaget E2
Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område minskas med
2 miljoner kronor.

Prop. 1999/2000:8

14

Sammanfattning av SCB:s rapport Förutsättningar
och kostnader för uppbyggnad av ett yrkesregister i
Sverige (dnr Jul999/6/F)

Användning och behov

SCB bedömer att behovet av ett yrkesregister, uppbyggt som ett
personregister med minst en yrkesuppgift per förvärvsarbetande person,
är väl styrkt. En yrkesredovisning behövs i en mängd olika
statistikgrenar. Det är rationellt att täcka dessa behov med hjälp av ett
yrkesregister. EU-kraven understryker detta.

Alternativa datainsamlingsmetoder

SCB har funnit att det finns alternativa huvudvägar vad gäller
datainsamlingsmetoder: antingen samla in data via individer eller via
företag och myndigheter.

Ett alternativ är att arbetsgivarnas kontrolluppgift till
skattemyndigheten i januari vaije år utökas med en yrkesuppgift som
efter registrering vidarebefordras till SCB. Metoden har inte kunnat
provas. Riksskatteverket anser att det finns risk för sammanblandning av
uppgifter, vilket kan försena taxeringsprocessen. Ett stort antal
dataprogram måste dessutom göras om.

Ett annat alternativ är att samla in yrkesuppgiftema genom en enkät till
arbetsgivarna. Metoden har provats på 200 slumpmässigt utvalda mindre
företag. Hälften av företagen fick koda sina anställda enligt den nya
yrkesstandarden (SSYK) på tresiffemivå, medan den andra hälften fick
lämna yrkesuppgifter i klartext om sina anställda. Som underlag för
reconcilieringen inhämtades uppgift om yrke och huvudsakliga
arbetsuppgifter från vaije anställd. Andelen felklassificerade av dem som
kodats centralt av SCB på fyrsiffemivå utifrån klartexter var betydligt
högre än för dem som företagen kodat på tresiffemivå.

Ett tredje alternativ är att samla in yrkesuppgiftema från
lönestatistiken. Nuvarande lönestatistik omfattar inom offentlig sektor
1,2 miljoner anställda och inom privat sektor drygt 1,1 miljoner
anställda. Inom offentlig sektor genomförs i princip separata
totalundersökningar av varje delsektor. Urvalsundersökning tillämpas för
både arbetare och tjänstemän inom privat sektor. Utredningen om ett
förstärkt förlikningsmannainstitut har föreslagit vissa förbättringar av
lönestatistiken inom privat sektor, bl. a. att alla företag med fler än 20
anställda skall totalundersökas. När det gäller klassificering av yrke i
lönestatistiken används flera olika system. Inom den privata sektom
tillämpas den nya yrkesstandarden SSYK, medan vaije delsektor inom
den offentliga sektom har sina egna befattningsnomenklaturer som man
försöker översätta till SSYK. Ett prov för att utröna lönestatistikens
kvalitet har genomförts. I undersökningen ingick 4 000 slumpmässigt
utvalda personer. Resultaten visar att yrkesuppgiftema i lönestatistiken

Prop. 1999/2000:8

Bilaga 1

15

för närvarande har brisfallig kvalitet. Felorsakerna varierar beroende på
uppgiftslämnare. Det totalt sett viktigaste är fel i översättningsnyckel
vilket, oftast beror på att den interna befattningskoden är svår att
översätta till SSYK, och en felaktig kodning.

SCB har också undersökt möjligheterna att hämta in yrkesuppgifter
från andra källor, exempelvis försäkringskassorna, arbetslöshetskassorna,
Arbetsmarknadsverkets databaser, allmänhetens självdeklarationer och
Pliktverkets databaser.

Överväganden och förslag

SCB har i inventeringen av olika datainsamlingsmetoder haft svårt att
hitta befintliga, heltäckande och tillräckligt detaljerade yrkesuppgifter.
Trots detta anser SCB att det inte är rimligt att skapa någon ny
primärkälla. Skälen är främst ekonomiska. Ur kvalitetssynpunkt är
säkerligen en personenkät med frågor om yrke och huvudsakliga
arbetsuppgifter den överlägset bästa metoden. SCB avvisar dock tanken
på en direktenkät till samtliga individer eller hushåll som både en
ekonomisk och praktisk omöjlighet. Med tanke på uppgiftslämnarbördan
ser SCB det inte som möjligt att införa en ny direktinsamling från
samtliga företag eftersom många företag redan lämnar yrkesuppgifter i
andra sammanhang. Däremot bör företag som inte lämnar yrkesuppgifter
kunna bidra med uppgifter. SCB:s förslag innebär i stället att man
utnyttjar befintliga uppgifter och gör kompletterande insamlingar.
Därmed belastar man inte uppgiftslämnama med dubbla insamlingar.
Målpopulationen skall utgöras av alla förvärvsarbetande i åldern 16-64
år. Registret bör vara årligt och så heltäckande som möjligt och inte
baseras på urval. Det skall omfatta både anställda och egna företagare,
med en yrkesuppgift per person. Strävan bör vara att yrkesregistret på
sikt kan utvidgas till att omfatta fler personer och
anställningsförhållanden. Vid avgränsningen av målpopulationen skall
sysselsättningsregistrets (ÅRSYS) population utgöra grunden. Dessutom
inkluderas personer utanför ÅRSYS som har haft en kontrolluppgift med
en löneinkomst om minst 50 000 kr per år. Den totala målpopulationen
uppgick 1996 till ca 4 miljoner personer, varav drygt 100 000 kan
hänföras till det sistnämnda kriteriet.

Yrkesuppgifter för anställda hämtas i första hand från den officiella
lönestatistiken. Kompletterande uppgifter om anställda och företagare
hämtas från olika SCB-register. Ytterligare uppgifter skulle kunna
hämtas från bl.a. parternas lönestatistik. Om arbetsförmedlingarna på sikt
kan knyta en tillsatt ledig plats till person, skapas en ny viktig källa.
Resterande yrkesuppgifter för anställda kan i huvudsak hänföras till de
180 000 små företag (1-20 anställda) utanför lönestatistiken. För
anställda i dessa företag kan yrkesuppgifter samlas in antingen genom en
enkätundersökning eller genom yrkesuppgiften på kontrolluppgiften.
Insamlingen kan göras antingen för hela populationen på en gång eller
för en femtedel per år enligt ett rullande schema. Uppgifterna förutsätts
insamlas under uppgiftsplikt. SCB förordar att yrkesuppgiften samlas in

Prop. 1999/2000:8

Bilaga 1

16

genom att skicka ut enkäter till en femtedel av företagen varje år enligt
ett rullande schema (36 000 företag per år). Målsättningen är att på sikt
skapa ett register på fyrsiffemivå enligt SSYK. Under ett
uppbyggnadsskede kommer registret att vara mindre detaljerat på
tresiffemivå.

Kvalitetsförbättringar och kvalitetssäkring

SCB kommer redan inom ramen för lönestatistiken att ta upp
diskussioner med de inblandade uppgiftslämnama och
statistikproducenterna om att rätta till konstaterade brister i täckning och
kvalitet. Bättre instruktioner, utbildning och granskning bör kunna höja
kvaliteten avsevärt. För att kunna förbättra översättningsnycklama krävs
vissa förbättringar i de interna befattningsnomenklaturema. Ett mål bör
vara att kvaliteten motsvarar yrkesuppgiftema i en traditionell folk- och
bostadsräkning. Det innebär att det slutliga registret bör ha små
täckningsbrister (inte mer än 5-10%) och att andelen felklassificeringar
inte bör överstiga 10-15%. SCB vet dock av erfarenhet från uppbyggnad
av andra stora register, såsom utbildnings- och sysselsättningsregistret,
att det kan komma att ta några år innan olika åtgärder ger önskad effekt.
Yrkesuppgiftema i yrkesregistret kommer att kontrolleras fortlöpande,
dels via rutinerna i datainsamlingsfasen, dels via årliga processdata från
datainsamlingen. Dessutom kommer årliga jämförelser att göras med
arbetskraftsundersökningama (AKU). Mera resurskrävande evalveringar
förslås utföras vart femte år eller när processtatistiken och resultaten från
de årliga sambearbetningama med AKU tyder på att kvaliteten förändrats
sedan evalveringen. Målet bör vara att kunna göra en kvalitetsdeklaration
varje år.

Kostnader

Genom en samordning mellan lönestatistiken och ett kommande
yrkesregister begränsas kostnaderna för ett yrkesregister avsevärt. SCB
förutsätter att de yrkesuppgifter från lönestatistiken som behövs för
registret fritt ställs till SCB:s förfogande. Inga kostnadsberäkningar har
gjorts för förvärv av dessa uppgifter. Den stora kostnaden uppstår i stället
vid insamlingen av yrkesuppgifter från de ca 180 000 företag som står
utanför lönestatistiken. Under uppbyggnadsskedet beräknas den årliga
kostnaden bli ca 8 miljoner kronor, medan driftkostnaderna för
påföljande år kommer att bli något lägre, ca 6 miljoner kronor. SCB
föreslår att uppbyggnaden och driften av yrkesregistret skall vara
anslagsfinansierad.

Prop. 1999/2000:8

Bilaga 1

17

Förteckning över remissinstanser

Remissyttranden över Rapporten Lägenhetsregistret
författningsförslag (Ds 1997:77) har lämnats av Datainspektionen,
Riksrevisionsverket, Post- och telestyrelsen, Posten AB, Statistiska
centralbyrån, Riksskatteverket, Riksarkivet, Lantmäteriverket, Svenska
kommunförbundet, Företagamas uppgiftslämnardelegation, Stockholms
kommun, Gävle kommun, Västerås kommun, Orust kommun,
Häijedalens kommun, Norrköpings kommun, Gotlands kommun,
Norrtälje kommun, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, Riksbyggen,
HSB, Föreningen för kommunal statistik och planering, Sveriges
fastighetsägareförbund och Sveriges bostadsrättsföreningars
centralorganisation.

Remissyttranden över SCB:s rapport Förutsättningar och kostnader
för uppbyggnad av ett yrkesregister i Sverige (dnr Jul999/6/F) har
lämnats av Datainspektionen, Socialstyrelsen, Riksförsäkringsverket,
Statistiska centralbyrån, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket,
Riksarkivet, Närings- och teknikutvecklingsverket, Arbetarskydds-
styrelsen, Arbetsmarknadsstyrelsen, Länsstyrelsen i Skåne län,
Länsstyrelsen i Norrbottens län, Arbetslivsinstitutet, Socialvetenskapliga
forskningsrådet, Forskningsrådsnämnden, Humanistiskt-samhälls-
vetenskapliga forskningsrådet, Epidemiologiskt centrum, Karolinska
institutet, Jämställdhetsombudsmannen, Socialforskningsinstitutet vid
Stockholms universitet, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering,
Rådet för arbetslivsforskning, Svenska kommunförbundet, Stockholms
kommun, Linköpings kommun, Umeå kommun, Landsorganisationen,
Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers central-
organisation, Svenska arbetsgivareföreningen, Näringslivets nämnd för
regelgranskning, Företagarnas riksorganisation, Folkhälsoinstitutet,
Statens skolverk och Högskoleverket.

Remissyttranden över Statistikregelgruppens delrapport
Yrkesregister m.m. (dnr Jul999/2598) har lämnats av
Datainspektionen, Socialstyrelsen, Riksförsäkringsverket, Statistiska
centralbyrån, Riksrevisionsverket, Statskontoret, Riksskatteverket,
Riksarkivet,          Lantmäteriverket,         Arbetarskyddsstyrelsen,

Arbetsmarknadsstyrelsen,         Arbetslivsinstitutet,         Svenska

kommunförbundet,         Forskningsrådsnämnden,         Svenska

arbetsgivareföreningen, Företagamas riksorganisation, och Näringslivets
nämnd för regelgranskning.

Prop. 1999/2000:8

Bilaga 2

18

Statistikregelgruppens författningsförslag

Prop. 1999/2000:8

Bilaga 3

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1536) om
provverksamhet avseende hushålls- och bostadsuppgifter

Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsen till lagen
(1995:1536) om provverksamhet avseende hushålls- och
bostadsuppgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Denna lag träder i kraft den 1
januari år 1996 och upphör att
gälla den dag regeringen
bestämmer, dock senast vid
utgången av år 1999.

Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1
januari år 1996 och upphör att
gälla den dag regeringen
bestämmer, dock senast vid
utgången av år 2001.

19

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:889) om den officiella
statistiken

Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ lagen (1992:889) om den
officiella statistiken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1999/2000:8

Bilaga 3

4§

Näringsidkare är skyldiga att för den officiella statistiken lämna
uppgifter om sin näringsverksamhet i fråga om

1. produktion av varor och tillhandahållande av tjänster,

2. förbrukning av varor och anlitande av tjänster,

3. antalet anställda, löner och 3. sysselsättning, löner och yrke

sysselsättning,                        i fråga om anställda,

4. lager- och förrådshållning,

5. investeringar,

6. beställningar, köp, försäljningar och leveranser av varor och tjänster,

7. priser för varor och tjänster,

8. intäkter, kostnader och vinster,

9. omsättning, tillgångar och skulder,

10. sparande samt kapital-, kredit- och valutaförhållanden,

11. omfattning av upplåtelse av nyttjanderätt.

Att särskild uppgiftsskyldighet föreligger för vissa näringsidkare framgår
av lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område.

Stiftelser och sammanslutningar
som inte bedriver närings-
verksamhet är skyldiga att är
skyldiga att för den officiella
statistiken lämna uppgifter om
antalet anställda, löner och
sysselsättning.

5§

Stiftelser och sammanslutningar
som inte bedriver närings-
verksamhet är skyldiga att för den
officiella     statistiken lämna

uppgifter om sysselsättning, löner
och yrken i fråga om anställda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

20

Lagradsremissens lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1536) om
provverksamhet avseende hushålls- och bostadsuppgifter

Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsen till lagen

Prop. 1999/2000:8

Bilaga 4

(1995:1536) om provverksamhet
uppgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Denna lag träder i kraft den 1
januari 1996 och upphör att gälla
den dag regeringen bestämmer,
dock senast vid utgången av år
1999.

avseende hushålls- och bostads-

Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1
januari 1996 och upphör att gälla
den dag regeringen bestämmer,
dock senast den 30 september
2001.

21

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:889) om den officiella
statistiken

Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ lagen (1992:889) om den
officiella statistiken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

4§

Näringsidkare är skyldiga att för den officiella statistiken lämna
uppgifter om sin näringsverksamhet i fråga om

1. produktion av varor och tillhandahållande av tjänster,

2. förbrukning av varor och anlitande av tjänster,

3. antalet anställda, löner och 3. sysselsättning, löner och yrke

sysselsättning,                        i fråga om anställda,

4. lager- och förrådshållning,

5. investeringar,

6. beställningar, köp, försäljningar och leveranser av varor och tjänster,

7. priser för varor och tjänster,

8. intäkter, kostnader och vinster,

9. omsättning, tillgångar och skulder,

10. sparande samt kapital-, kredit- och valutaförhållanden,

11. omfattning av upplåtelse av nyttjanderätt.

Att särskild uppgiftsskyldighet föreligger för vissa näringsidkare framgår
av lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område.

Prop. 1999/2000:8

Bilaga 4

Stiftelser och sammanslutningar
som inte bedriver näringsverk-
samhet är skyldiga att för den
officiella statistiken lämna
uppgifter om antalet anställda,
löner och sysselsättning.

5§

Stiftelser och sammanslutningar
som inte bedriver näringsverk-
samhet är skyldiga att för den
officiella statistiken lämna
uppgifter om sysselsättning, löner
och yrken i fråga om anställda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

22

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-09-17

Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Leif
Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.

Enligt en lagrådsremiss den 9 september 1999 (Justitiedepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i lagen (1995:1536) om provverksamhet avseende
hushålls- och bostadsuppgifter,

2. lag om ändring i lagen (1992:889) om den officiella statistiken.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn
Rickard Sahlsten.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet'.

Förslaget till lag om ändring i lagen om den officiella statistiken

Enligt den nuvarande lydelsen av 4 § första stycket 3 lagen om den
officiella statistiken omfattar näringsidkarens uppgiftsskyldighet bl.a.
antalet anställda. Enligt 5 § gäller detsamma för de där omnämnda
stiftelserna och sammanslutningarna. Vid föredragningen i Lagrådet
framkom att det inte är avsikten att denna skyldighet skall upphöra.
Uppgiftsskyldighetens omfattning bör uttryckligen framgå av
bestämmelserna. I båda lagrummen kan förslagsvis orden lyda: antalet
anställda samt deras löner, sysselsättning och yrken.

Förslaget till lag om ändring i lagen om provverksamhet avseende
hushålls- och bostadsuppgifter

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Prop. 1999/2000:8

Bilaga 5

23

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 september 1999

Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande och statsråden
Freivalds, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky,
Östros, Engqvist, Rosengren, Larsson, Lejon, Lövdén, Ringholm

Föredragande: statsrådet Britta Lejon

Prop. 1999/2000:8

Regeringen beslutar proposition 1999/2000:8 Yrkesregister m.m.

Eländers Gotab 59088, Stockholm 1999

24