om vissa tullfrågor avseende ADB-hantering

Proposition 1992/93:208

Regeringens proposition
1992/93:208

om vissa tullfrågor avseende ADB-hantering

Prop.

1992/93:208

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 1 april 1993.

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Bo Lundgren

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag till ändringar i tullagen och i lagen om
automatisk databehandling vid taxeringsrevision, m.m. Ändringarna berör
i huvudsak frågor om automatisk databehandling (ADB) med anknytning
till tullverksamhet. Det gäller regleringen av det tekniska förfarandet vid
elektroniskt uppgiftslämnande till tulldatasystemet (TDS), skyldighet för
importörer att bevara vissa styrkande handlingar som i regel inte behöver
företes vid elektroniskt uppgiftslämnande och tullmyndighets rätt att ta
del av ADB-lagrade uppgifter vid revision.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1993.

1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 208

Propositionens lagförslag                                      Prop. 1992/93:208

1 Förslag till

Lag om ändring i tullagen (1987:1065)

Härigenom föreskrivs i fråga om tullagen (1987:1065)

dels att 11a, 75-78 och 115 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 16 a §, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

H a §'

Tullmyndigheten kan ge tillstånd till att tulldeklaration och andra
uppgifter som skall avges enligt denna lag eller enligt lagen (1987:1069)
om tullfrihet m.m. får lämnas genom ett elektroniskt dokument till tull-
datasystemet eller på annat sätt med hjälp av automatisk databehandling.

Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning vars innehåll och
utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande.

Ett tillstånd enligt första stycket
får förenas med villkor om det
tekniska förfarandet för uppgifts-
lämnandet och om förfarandet i
övrigt.

Regeringen får meddela före-
skrifter om det tekniska förfarandet
för uppgiftslämnandet och om för-
farandet i övrigt.

Ett tillstånd enligt första stycket
får förenas med särskilda villkor
om det tekniska förfarandet för
uppgiftslämnandet och om förfa-
randet i övrigt.

En tullmyndighet får genom tulldatasystemet överföra elektroniska

dokument och andra upptagningar till en uppgiftslämnare.

16 §

Den för vars räkning en vara
förts in till tullområdet är skyldig
att i skälig omfattning genom
räkenskaper, anteckningar eller på
annat lämpligt sätt sörj a för att det
finns underlag för att fullgöra
deklarationsskyldigheten och för
kontroll av hur den har fullgjorts.

Avser tulldeklarationen en vara
som är införselreglerad skall vad
som nu sagts även gälla handlingar
som visar att införselvillkoren är
uppfyllda.

1 Senaste lydelse 1992:573.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:208

75

För kontroll av att anmälnings-
och uppgiftsskyldighet enligt denna
lag eller enligt föreskrifter som
meddelats med stöd av lagen full-
gjorts riktigt och fullständigt får
tullmyndigheten, utöver undersök-
ning enligt 63 §, förelägga den
som är uppgiftsskyldig att för
granskning tillhandahålla tullmyn-
digheten räkenskaper, anteckningar
och andra handlingar som rör hans
verksamhet. Även den för vars
räkning en vara införts eller utförts
och annan som bedriver verksam-
het av sådan beskaffenhet att upp-
gift som är av betydelse för kon-
trollen kan hämtas ur anteckningar
eller andra handlingar, som rör
verksamheten, kan föreläggas att
tillhandahålla handlingar som be-
hövs för kontrollen.

76

I beslut om granskning enligt
75 § skall tullmyndigheten för-
ordna en eller flera tjänstemän att
verkställa granskningen. Tull-
myndigheten får, när det behövs,
bestämma tid och plats för gransk-
ningen.

Underlaget skall bevaras under
fem år efter den dag då varan
anmäldes till förtullning eller den
längre tid som för vissa uppgifter
eller handlingar kan vara
föreskriven i annan lag eller
författning.

§

För kontroll av att anmälnings-
och uppgiftsskyldighet enligt denna
lag eller enligt föreskrifter som
meddelats med stöd av lagen full-
gjorts riktigt och fullständigt får
tullmyndigheten, utöver undersök-
ning enligt 63 §, förelägga den
som är uppgiftsskyldig att för
granskning tillhandahålla tullmyn-
digheten räkenskaper, anteckningar
och andra handlingar som rör hans
verksamhet. Även den för vars
räkning en vara förts in eller förts
ut kan föreläggas att tillhandahålla
handlingar som behövs för kon-
trollen. Detsamma gäller andra
personer som bedriver verksamhet
av sådan beskaffenhet att uppgift
som är av betydelse för kontrollen
kan hämtas ur anteckningar eller
andra handlingar, som rör verk-
samheten.

Avser ett föreläggande enligt
första stycket räkenskaper som förs
med hjälp av automatisk data-
behandling skall dessa därvid efter
tullmyndighetens bestämmande
tillhandahållas i utskrift eller på
medium för automatisk databe-
handling.

§

I beslut om granskning enligt
75 § skall tullmyndigheten för-
ordna en eller flera tjänstemän att
verkställa granskningen. Tull-
myndigheten får, när det behövs,
bestämma tid och plats för gransk-
ningen. Om den som granskas
medger det får granskningen göras
också i annat utrymme hos honom
än sådant som huvudsakligen
används för verksamheten.

1* Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 208

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:208

77 §

Om det är möjligt, skall gransk-
ningen ske på sådant sätt och på
sådan tid att den inte hindrar verk-
samheten för den vars handlingar
är föremål för granskning. Om
räkenskaper och andra handlingar
skall granskas på någon annan
plats än där de förvaras, skall de
mot kvitto överlämnas till den som
skall verkställa granskningen.
Handlingarna skall lämnas tillbaka
så snart som möjligt.

Om det är möjligt, skall gransk-
ningen ske på sådant sätt och på
sådan tid att den inte hindrar verk-
samheten för den vars handlingar
är föremål för granskning. Den får
inte utan särskilda skäl verkställas
hos enskild mellan kl. 19 och kl. 8.
Om räkenskaper och andra hand-
lingar skall granskas på någon
annan plats än där de förvaras,
skall de mot kvitto överlämnas till
den som skall verkställa gransk-
ningen. Handlingarna skall lämnas
tillbaka så snart som möjligt.

78

Den som verkställer gransk-
ningen får ta del av handlingar
som är av betydelse för denna även
om den, vars handlingar är föremål
för granskningen, är skyldig att
iaktta tystnad om deras innehåll.
Föreligger sådan skyldighet eller
anser den vars handlingar skall
granskas att handlingens innehåll
inte bör komma till någon annans
kännedom, får länsrätten på talan
av honom besluta att handlingen
skall undantas från granskningen,
om synnerliga skäl motiverar det.
Länsrättens beslut får inte över-
klagas.

Den som verkställer gransk-
ningen får ta del av handlingar
som är av betydelse för denna även
om den, vars handlingar är föremål
för granskningen, är skyldig att
iaktta tystnad om deras innehåll.
Föreligger sådan skyldighet eller
anser den vars handlingar skall
granskas att handlingens innehåll
inte bör komma till någon annans
kännedom, får länsrätten på talan
av honom besluta att handlingen
skall undantas från granskningen,
om synnerliga skäl motiverar det.

Länsrätten får besluta om be-
gränsning av rätten att bearbeta
sådana räkenskaper som enligt
75 § andra stycket tillhandahållits
på medium för automatisk data-
behandling, om det behövs för att
uppgifter, som enligt första stycket
skall undantas från granskningen,
inte skall bli tillgängliga för den
som verkställer granskningen.

Länsrättens beslut får inte över-
klagas.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:208

115

Regeringen får bemyndiga
Generaltullstyrelsen att meddela
föreskrifter i de ämnen som anges
i 3 §, 5 § andra stycket, 7 § första
stycket 1, 7 § andra stycket, 8 §
första stycket 2 och andra stycket,
9 § första stycket, 12 § tredje
stycket, 14 § andra stycket, 15 §
tredje stycket, 16 § första stycket,
27, 34 a, 44 och 45 §§, 47 §
första stycket andra meningen,
49 § första stycket, 51 § andra
stycket, 52 § andra stycket, 72 §,
73 § tredje stycket och 110-
113 §§.

§2

Regeringen får bemyndiga
Generaltullstyrelsen att meddela
föreskrifter i de ämnen som anges
i 3 §, 5 § andra stycket, 7 § första
stycket 1, 7 § andra stycket, 8 §
första stycket 2 och andra stycket,
9 § första stycket, 11 a § tredje
stycket, 12 § tredje stycket, 14 §
andra stycket, 15 § tredje stycket,
16 § första stycket, 27, 34 a, 44
och 45 §§, 47 § första stycket
andra meningen, 49 § första
stycket, 51 § andra stycket, 52 §
andra stycket, 72 §, 73 § tredje
stycket och 110-113 §§.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

2 Senaste lydelse 1992:573.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987:1231) om automatisk
databehandling vid taxeringsrevision, m.m.

Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 6 §§ lagen (1987:1231) om
automatisk databehandling vid taxeringsrevision, m.m. skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse                          Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:208

Denna lag gäller vid myndighets
revision avseende skatter och so-
cialavgifter som innefattar automa-
tisk databehandling av personupp-
gifter i personregister enligt datala-
gen (1973:289).

Denna lag gäller vid myndighets
revision avseende skatter och so-
cialavgifter samt vid granskning
enligt 75 § tullagen (1987:1065),
när åtgärden innefattar automatisk
databehandling av personuppgifter
i personregister enligt datalagen
(1973:289).

Datainspektionen utövar tillsyn över att granskning som sker med hjälp
av automatisk databehandling inte medför otillbörligt intrång i personlig

integritet. Härvid tillämpas 15 §
(1973:289).

Den som verkställer revisionen
skall lämna datainspektionen de
uppgifter om den automatiska data-
behandlingen som inspektionen
begär för sin tillsyn.

andra stycket och 16 § datalagen

Den som verkställer revisionen
eller granskning enligt 75  §

tullagen (1987:1065) skall lämna
Datainspektionen de uppgifter om
den automatiska databehandlingen
som inspektionen begär för sin
tillsyn.

Den som har beslutat om revi-
sionen och den hos vilken revi-
sionen sker får överklaga datain-
spektionens beslut enligt denna lag
hos regeringen. Även justitiekans-
lern får överklaga ett sådant beslut
för att ta till vara allmänna intres-
sen.

Den som har beslutat om revi-
sionen eller granskning enligt 75 §
tullagen (1987:1065) och den hos
vilken revisionen eller gransk-
ningen sker får överklaga Data-
inspektionens beslut enligt denna
lag hos regeringen. Även Justitie-
kanslern får överklaga ett sådant
beslut för att ta till vara allmänna
intressen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 april 1993

Prop. 1992/93:208

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Friggebo,
Johansson, Laurén, Hörnlund, af Ugglas, Dinkenspiel, Thurdin, Hells-
vik, Wibble, Björk, Davidson, Könberg, Lundgren, Unckel, P. Wester-
berg och Ask

Föredragande: statsrådet Lundgren

Proposition om vissa tullfrågor avseende ADB-
hantering

1 Ärendet

Den 3 september 1986 tillkallade chefen för Finansdepartementet en
särskild utredningsman (f.d. generaldirektören Sven Moberg) att utreda
hur Tullverkets pappersbaserade rutiner skulle kunna ersättas med
elektroniskt uppgiftslämnande. Utredningen antog namnet Tulldata-
utredningen och lämnade den 1 september 1987 ett delbetänkande,
Datoriseringen av Tullverkets export- och importrutiner - Förstudie,
(SOU 1987:40) och den 27 juni 1989 slutbetänkandet Datoriseringen av
tullrutinema - Slutrapport (SOU 1989:40). I delbetänkandet presenterades
grunddragen i ett tulldatasystem och i slutbetänkandet lämnades förslag
till hur ett sådant system bör utformas i detalj. Tulldatautredningen
lämnade inte några författningsförslag utan föreslog i en skrivelse den
1 september 1988 att författningsförslagen borde beredas i särskild
ordning.

Regeringen bemyndigade den 17 november 1988 chefen för Finans-
departementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lämna
förslag om de författningsändringar som behövs inför Tullverkets
datorisering. Med stöd av detta bemyndigande förordnade departe-
mentschefen den 15 december 1988 dåvarande rättschefen Johan
Hirschfeldt till särskild utredare.

Utredningen antog namnet Utredningen om lagstiftningsbehovet vid
tulldatoriseringen (TDL-utredningen).

I april 1989 överlämnade TDL-utredningen delbetänkandet Tullregister-
lag m.m (SOU 1989:20). Där behandlas bl.a. grundläggande förvalt-
ningsrättsliga frågor med anknytning till elektroniska dokument och
nödvändiga författningsändringar för en datorisering av procedurerna vid
export av varor. Betänkandet låg till grund för en proposition med
förslag till tullregisterlag m.m. (prop. 1989/90:40). Riksdagen antog den
nya lagstiftningen (bet. 1989/90:SkU 19, rskr. 1989/90:188, SFS
1990:137-139). Regeringen beslutade senare om de förordningar som

1** Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 208

kompletterar lagstiftningen i ämnet (SFS 1990:179-181). Författningarna Prop. 1992/93:208
trädde i kraft den 1 juni 1990. Tulldatasystemet (TDS) togs därefter i
bruk på exportsidan.

I april 1990 överlämnade utredningen delbetänkandet Författningsregle-
ring av nya importrutiner m.m. (SOU 1990:37). Där behandlas i första
hand de författningsändringar som bedömdes behövliga till följd av
Tulldatautredningens förslag till nya importrutiner och de rättsliga frågor
som aktualiserats genom Tulldatautredningens slutbetänkande. TDL-
utredningens betänkandet låg till grund för en proposition med förslag till
en anpassning av tullklareringsrutinema vid import till ett datoriserat
förfarande (prop. 1990/91:75). Riksdagen antog den nya lagstiftningen
(bet. 1990/91 :SkU 16, rskr. 1990/91:173, SFS 1991:157). Regeringen
utfärdade därefter förordningen (1991:1297) om ändring i tullförordning-
en (1987:1114). Författningarna trädde i kraft den 1 januari 1992.

I mars 1992 lämnade TDL-utredningen sitt slutbetänkande Kontroll-
frågor i tulldatoriseringen m.m. (SOU 1992:23). I betänkandet behandlas
föreskrifter om uppgiftslämnande och vissa rättsliga frågor om kontroll.
Kontrollfrågorna avser främst tullmyndigheternas tillgång till företagens
ADB-baserade räkenskaper och rätt att öppna brev och andra förtroliga
försändelser för tullkontroll. Vidare behandlas vissa registerfrågor, såsom
utlämnande av personuppgifter ur tullregistret till utlandet. Utredningens
sammanfattning av betänkandet bör fogas till protokollet i detta ärende
som bilaga 1.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-
serna bör fogas till protokollet som bilaga 2.

En sammanställning av remissyttrandena över betänkandet har
upprättats i Finansdepartementet och finns tillgänglig i lagstift-
ningsärendet (Dnr 2528/92). Till protokollet bör fogas de delar av
utredningens lagförslag som inte är identiska med lagförslagen i
lagrådsremissen som bilaga 3.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 18 mars 1993 att inhämta Lagrådets yttrande
över lagförslagen. De till Lagrådet överlämnade förslagen bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 4.

Lagrådet som yttrat sig över de de remitterade förslagen den 25 mars
1993, lämnar förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 5. Jag har efter att lagrådet lämnat
sitt yttrande gjort några redaktionella ändringar i lagförslagen.

Jag avser att nu ta upp frågan om lagstiftning på grundval av TDL-
utredningens slutbetänkande. Utredningens förslag om reglering av
brevöppning behandlas dock inte i detta sammanhang.

2 Reglering av det tekniska förfarandet vid
lämnande av elektroniska dokument till TDS

Prop. 1992/93:208

Mitt förslag: Regeringen får meddela föreskrifter om det tekniska
förfarandet och förfarandet i övrigt för lämnande av elektroniska
dokument till tulldatasystemet. Befogenheten får delegeras till
Generaltullstyrelsen.

Utredningens förslag överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Statskontoret har efterlyst en generell lösning för
alla områden där elektroniska dokument kan komma att användas. I
övrigt har remissinstanserna inte haft någon invändning mot utredningens
förslag.

Skälen för mitt förslag: Begreppet elektroniskt dokument infördes i
svensk lagstiftning i samband med införandet av tullregisterlagen
(1990:137). Begreppet definierades i 12 a § tullagen (numera 11 a §) som
en upptagning vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst
tekniskt förfarande. Det tekniska förfarandet reglerades i lag endast
genom att det i paragrafens tredje stycke anges att ett tillstånd att lämna
uppgifter elektroniskt får förenas med villkor om det tekniska förfarandet
för uppgiftslämnandet och om förfarandet i övrigt. Som skäl för att inte
mer utförligt reglera det tekniska förfarandet i lag angav föredragande
statsråd i prop. 1989/90:40 s. 27 att området befann sig under utveckling
och att parterna måste ha möjlighet att anpassa sig till detta.

Området för elektronisk överföring av uppgifter får fortfarande anses
vara under teknisk utveckling. TDS har emellertid varit i bruk i olika
delar sedan mitten av år 1990 och Generaltullstyrelsen har kommit långt
med utvärderingen av de för TDS nödvändiga villkoren. Den som önskar
lämna uppgifter via elektroniskt dokument till TDS måste ha en viss typ
av abonnemang och sända informationen i vissa angivna teckenkoder.
Överföringen skall ske i vissa fastställda standardmeddelanden i visst
angivet format. För ändamålet har utarbetats ett s.k. dataregelverk som
till övervägande del bygger på internationella standarder. Förändringar
av standarder m.m. kommer säkerligen att ske. Sådana ändringar torde
framöver hanteras mer praktiskt i ett generellt regelverk än genom
ändrade villkor i varje enskilt tillståndsbeslut.

En reglering av sådant slag avser förpliktelser för enskilda i förhållande
till det allmänna och skall därför ha stöd i lag. Detaljregleringen av
förfarandet bör dock ske på myndighetsnivå. Jag delar utredningens
uppfattning att det i tullagen bör införas en rätt för regeringen att
meddela föreskrifter och att detta bemyndigande skall kunna delegeras till
Generaltullstyrelsen.

Bestämmelsen i nuvarande tredje stycket 11 a § tullagen bör dock
behållas. Därigenom ges behövliga möjligheter till särskilda lösningar i
enskilda fall.

Att i detta sammanhang ordna en mer generell lösning som även täcker Prop. 1992/93:208
områden utanför TDS låter sig inte nu göras. Inte heller torde ett
genomförande av vad jag förordat försvåra införandet av sådana mer
generella regler som Statskontoret efterlyser.

Mitt förslag innebär ändringar illa och 115 §§ tullagen.

3 Styrkande handlingar

Mitt förslag: En särskild arkiveringsskyldighet införs för impor-
törer avseende styrkande handlingar. Bevarandetiden blir fem år.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med mitt.

Remissinstanserna har i huvudsak inte invänt mot förslaget. Invänd-
ningar har dock riktats mot de enskilda delarna i förslaget.

Riksskatteverket anser att bevarandetiden bör vara sju år liksom
motsvarande regel i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Industriförbundet, Grossistförbundet och Svenska arbetsgivarföreningen
anser att bevarandetiden bör vara kortare med hänsyn till EG-lagstift-
ningen och att eftertulltaxeringstiden och företagens besvärstid bör
anpassas därtill.

Generaltullstyrelsen och TCO/TULL-KUST har ansett att sättet för
bevarande bör regleras, att en sanktionsmöjlighet bör införas samt att det
även bör kunna åläggas en skyldighet att bevara handlingar som visar att
införselvilkoren är uppfyllda för en importreglerad vara och utförselvill-
koren för krigsmateriel, viss högteknologisk materiel och produkter som
kan användas i massförstörelsesyfte. Även Kommerskollegiet har ansett
att frågan om sanktionsmöjlighet bör övervägas ytterligare.

Skälen för mitt förslag: När en vara anmäls till förtullning skall den
tullskyldige lämna en deklaration till tullmyndigheten. Generaltullstyrel-
sen får föreskriva att till en sådan tulldeklaration skall fogas vissa
handlingar för att styrka uppgifterna i deklarationen om den vara som
skall förtullas. Sådana handlingar kallas styrkande handlingar.

Det finns inte några särskilda krav i tullagstiftningen på bevarande av
styrkande handlingar hos den tullskyldige. En sådan skyldighet kan finnas
på andra grunder, främst till följd av bokföringslagens bestämmelser,
men i andra fall finns inte något krav på bevarande. I det grundläggande
förtullningsförfarande som hittills tillämpats har en sådan föreskrift
ansetts överflödig eftersom underlaget bifogats deklarationen.

Avsikten är dock att styrkande handlingar som huvudregel inte skall
behöva visas upp vid elektroniskt uppgiftslämnande. Ett sådant krav skall
föreligga endast när en tullmyndighet särskilt begär att viss styrkande
handling skall visas upp. Därmed uppstår ett behov av att styrkande
handlingar bevaras.

I de fall Generaltullstyrelsen hittills har tillåtit den som har tillstånd att

10

lämna uppgifter elektroniskt att inte bifoga styrkande handlingar, har i Prop. 1992/93:208
stället som villkor för tillståndet uppställts en skyldighet att bevara
underlaget i det enskilda fallet. För det fall villkoret inte har följts har
tillståndet kunnat återkallas.

Detta förfarande kan användas när det är importören själv som har
tillståndet att lämna uppgifterna elektroniskt. I framtiden skall dock en
stor del av uppgiftslämnandet ske via ombud med stöd av ombudets
tillstånd till elektroniskt uppgiftslämnande. I dessa fall är det varken
lämpligt eller ens möjligt att i ombudets tillstånd lämna individuella
föreskrifter om arkiveringsskyldighet vare sig för honom eller hans
huvudman, dvs. för den för vars räkning varan införs. Det framstår
därför som nödvändigt att lämna förfarandet med villkor lämnade i
tillstånden när nu TDS byggs ut.

En bestämmelse om skyldighet för den för vars räkning en vara förs
in i landet att bevara styrkande handlingar bör därför tas in i tullagen.
Genom att använda uttrycket "den för vars räkning en vara förts in"
undviks att någon annan än importören blir skyldig att bevara underlaget.
Någon sådan skyldighet bör inte åläggas ombud eller Postverket i de fall
dessa kan vara tullskyldiga vid införsel för annans räkning.

Med styrkande handlingar avses sådana handlingar som visar att de
uppgifter om en vara som har lämnats i en tulldeklaration är riktiga. Det
är i första hand faktura eller motsvarande handling, frakt- och försäk-
ringshandlingar samt andra handlingar som avser köpet eller införseln av
varan. Det kan även vara handlingar upprättade av den tullskyldige,
såsom en värdeförsäkran i vissa fall, returintyg, användningsuppgift m.fl.
intyg samt försäkringar som skall lämnas vid tillämpning av lagen
(1987:1069) om tullfrihet m.m. och tullfrihetsförordningen (1987:1289).
Ytterligare exempel på styrkande handlingar är varucertifikat och
exportörsdeklarationer som utfärdats av myndighet eller exportör i
exportlandet.

I vissa fall krävs importlicens eller importtillstånd för att en vara skall
få föras in i landet. Sådana tillstånd utfärdas efter beslut av svensk
myndighet. När det gäller handlingar som utfärdats av svensk myndighet
finns inte något behov av att ålägga enskilda att bevara sådana hand-
lingar. Dessa handlingar kan ju rekvireras från myndigheten vid behov.
Därutöver finns det i vissa fall krav enligt de författningar som reglerar
de enskilda tillstånden på att tillståndet skall visas upp för tullmyn-
digheten. I sådant fall kan tullmyndigheten givetvis inte underlåta att
begära in sådant intyg. Som exempel kan nämnas sundhetscertifikat för
växter och tillstånd till legal införsel av narkotika. Det kan dock tänkas
förekomma fall, vid elektroniskt uppgiftslämnande, där Tullverket kan
avstå från att begära in sådana handlingar som visar att ett införselvillkor
är uppfyllt och som inte finnas bevarade på annat sätt. Jag delar därför
Generaltullstyrelsens uppfattning att bevarandekravet även uttryckligen
bör omfatta sådana handlingar. Även i de fall där det inte är oundgäng-
ligen nödvändigt att den enskilde bevarar t.ex. intyg utfärdade av svensk
myndighet kan det framstå som lämpligt att denne ändå göra det.

11

Det finns inte tillräckligt underlag för att i detta sammanhang i tullagen Prop. 1992/93:208
införa en motsvarande skyldighet att bevara styrkande handlingar vid
export.

Generaltullstyrelsen har vidare föreslagit att möjligheter att reglera
sättet för handlingarnas bevarande bör införas. Som skäl för detta har
anförts att det är viktigt att handlingarna lätt kan återfinnas vid en
kontroll. Detta torde dock även vara ett intresse för den enskilde. Om
handlingar som den enskilde är skyldig att bevara och som behövs för att
styrka uppgifterna i en deklaration inte kan visas upp på begäran av
tullmyndigheten torde detta som regel vara till nackdel för den enskilde.
Frågan om hur handlingarna skall bevaras bör därför inte regleras i lag.
Detta torde inte utgöra ett hinder för Generaltullstyrelsen att lämna
rekommendationer om hur verket anser att handlingarna bör bevaras.

Bevarandetiden bör vara fem år efter den dag varan anmäldes till
förtullning. Skäl att bestämma bevarandetiden till längre tid har inte
framkommit. Tiden har bestämts med hänsyn till den period under vilken
eftertulltaxering kan företas. Det är inte lämpligt att i detta sammanhang
överväga ändringar avseende tiden för eftertulltaxering. Inte heller bör
olika bevarandetider föreskrivas för vissa typer av handlingar. För det
fall ifrågavarande material även omfattas av bokföringslagens be-
stämmelser bör i lagtexten införas en hänvisning till att det finns
särskilda föreskrifter om skyldigheten att föra räkenskaper. Härigenom
begränsar regeln inte bokföringslagens bestämmelser om arkiverings-
tidens längd, som är tio år.

Utredningen har inte föreslagit någon sanktionsregel kopplad till
skyldigheten att bevara handlingarna. Jag delar utredningens bedömning
att en sådan regel skulle stå i strid med det sanktionssystem som annars
gäller på beskattningens område. Visar det sig vid kontroll att handlingar
som behövs för att styrka riktigheten i yrkanden i en tulldeklaration
saknas kan detta leda till skönstulltaxering med tulltillägg. Brister i
hanteringen av styrkande handlingar påverkar naturligtvis även bedöm-
ningen av om en importör är lämpad att få lämna uppgifter elektroniskt.

Bestämmelserna om bevarande av styrkande handlingar bör tas in i en
ny paragraf, 16 a §, i tullagen.

12

4 Kontroll av ADB-lagrade uppgifter

Prop. 1992/93:208

Mitt förslag: En tullmyndighets rätt att ta del av ADB-baserade
räkenskaper regleras. Till bestämmelsen fogas efter taxeringslagens
förebild en regel som klart markerar vilka utrymmen som den
enskilde är skyldig att lämna tillträde till i samband med granskning.
Bestämmelsen kompletteras med en regel om tidpunkten för
granskningen. Datatinspektionens rätt att utfärda föreskrifter
avseende ADB-revision skall även omfatta Tullverkets verksamhet.

Utredningens förslag överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm, Standardiseringskom-
missionen i Sverige, Stockholms Handelskammare, Grossistförbundet och
Malmö Tingsrätt har anfört att pågående utredningar på dataområdet och
avseende EG bör avvaktas. Statskontoret har ansett att importmoms-
hanteringen bör överföras till skattemyndigheterna och att Tullverket
därmed inte skulle ha behov av att genomföra ADB-baserade revisioner.
Föreningen Auktoriserade Revisorer och Riksskatteverket har tillstyrkt
förslaget i sin helhet. Övriga remissinstanser som har yttrat sig har haft
synpunkter på olika delar av förslaget. Hovrätten för Nedre Norrland har
ansett att begreppet räkenskaper bör definieras i tullagen. General-
tullstyrelsen och TCO/TULL-KUNT har ansett att Tullmyndigheterna bör
få samma befogenheter som skattemyndigheterna. Industriförbundet och
SAF har ansett att företagen bör få avgöra om begärt material skall
överlämnas till Tullverket i utskrift eller på ADB-medium.

Skälen för mitt förslag: Tullverket har långt gående kontrollbefogen-
heter avseende räkenskaper. Det är dock oklart om material som lagras
med hjälp av automatisk databehandling (ADB) omfattas av tullagens
handlingsbegrepp. Eftersom ADB används i mycket stor omfattning inom
näringslivet och då kontrollen av handlingar naturligtvis inte skall vara
beroende av på vilket sätt uppgifter i räkenskaper lagras, bör det nu klart
regleras att tullmyndigheterna har rätt att ta del av ADB-baserade
räkenskaper.

Hovrätten för Nedre Norrland har ansett att begreppet räkenskaper bör
definieras. Det är riktigt att begreppet inte har ett klart och entydigt
innehåll. Det är dock inte avsikten att begreppet i detta sammanhang
skall ha någon annan innebörd än det har i de andra sammanhang där
begreppet förekommer i lagstiftning. Jag anser att det därför inte är
lämpligt att definiera begreppet särskilt i tullagen.

I fråga om sättet för Tullverket att få del av ett företags ADB-baserade
räkenskaper delar jag TDL-utredningens uppfattning att tulltjänstemännen
inte själva skall få använda företagets tekniska utrustning. Skattemyn-
digheterna har en vidare befogenhet vid taxeringsrevison men jag anser
att det för närvarande inte finns skäl att på tullområdet införa en
möjlighet att använda företagens tekniska utrustning.

13

Utredningen har föreslagit att Tullverket skall få avgöra om uppgifterna Prop. 1992/93:208
i ett enskilt fall skall lämnas på papper eller på ADB-medium. Skall
uppgifterna lämnas på ADB-medium skall de enligt utredningens förslag
lämnas i ett för Tullverket läsbart skick. Från näringslivshåll har
framförts att detta kan vara en belastning för vissa företag och att
företaget därför bör få avgöra formen för utlämnande av uppgifterna.

I de allra flesta fall torde valet av medium för överlämnande av
uppgifterna kunna ske i samförstånd mellan Tullverket och företaget så
att en för båda parter godtagbar lösning kan nås.

Enligt min mening kan det dock finnas berättigade kontrollskäl för
Tullverket att kräva att uppgifterna lämnas på ADB-medium och inte på
papper. Det har inte framkommit något som talar så starkt mot utred-
ningens förslag att detta kontrollintresse bör få vika. Naturligtvis skall
dock Tullverket i sådant fall, såväl som i sina andra kontakter med
näringslivet, göra kontakterna så smidiga för näringslivet som Tullverkets
arbetsuppgifter tillåter. Detta innebär att Tullverket - om kontrollbehovet
inte motiverar det - inte skall begära att få ut uppgifterna på ADB-
medium om det innebär problem eller avsevärda kostnader för företaget.

Förslaget berör 75 § tullagen.

I syfte att ge samma skydd mot otillbörligt intrång i den personliga
integriteten vid Tullverkets granskning av ADB-baserade räkenskaper
som vid skattemyndighets taxeringsrevision bör ändringar göras i 1, 3
och 6 §§ lagen (1987:1231) om automatisk databehandling vid taxerings-
revision, m.m.

Dessutom bör efter taxeringslagens förebild tillägg göras i 7678 §§
tullagen. Tillägget i 76 § avser vilka utrymmen som den enskilde är
skyldig att lämna tillträde till i samband med granskningen. Tillägget i
77 § avser den tid under vilken granskning får verkställas hos enskild.
Tillägget i 78 § innebär att en länsrätt kan förbjuda sådan bearbetning av
ADB-baserade räkenskaper som gör sådana uppgifter tillgängliga som
länsrätten funnit inte skall bli föremål för granskning.

5 Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom Finansdepartementet upprättats
förslag till

1. lag om ändring i tullagen (1987:1065),

2. lag om ändring i lagen (1987:1231) om automatisk databehandling
vid taxeringsrevision, m.m.

Förslagen har granskats av Lagrådet.

6 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen

att anta lagförslagen.

14

7 Beslut

Prop. 1992/93:208

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag föredraganden
lagt fram.

15

TDL-utredningens sammanfattning av slutbetänkandet (SOU 1992:23) Prop. 1992/93:208
Kontrollfrågor i tulldatoriseringen                                    Bilaga 1

(De två första styckena i utredningens sammanfattning, som behandlar
utredningens tidigare betänkanden har här uteslutits.)

I föreliggande betänkande, som är utredningens slutbetänkande, behandlar
utredningen föreskrifterna om uppgiftslämnandet och vissa rättsliga frågor
om kontroll. Kontrollfrågoma avser främst tullmyndigheternas tillgång
till företagens ADB-baserade räkenskaper och rätt att öppna brev och
andra förtroliga försändelser för tullkontroll. Vidare behandlas vissa
registerfrågor, såsom utlämnande av personuppgifter ur tullregistret till
utlandet.

Utvecklingen av den rättsliga regleringen av uppgiftslämnandet och
tullkontrollen.

I avsnitt 2 redovisar utredningen bl.a. lagtekniska frågor kring tullagen
och lämnar en beskrivning av den rättsliga regleringen av uppgifts-
lämnandet och tullkontrollen.

Betydelsen av ett svenskt EG-medlemskap och av EES-avtalet

I avsnitt 3 lämnas en redogörelse över utvecklingen inom EG och vilka
konsekvenser denna kan medföra för svenskt vidkommande. Enligt
utredningen får ett svenskt EG-medlemskap konsekvenser för debitering
och uppbörd av tull, mervärdesskatt och andra skatter och avgifter,
insamling av uppgifter för handelsstatistiskt ändamål samt för den
reguljära kontroll- och klareringsverksamheten i samband med trafiken
till och från utlandet. I det arbetsprogram EG-kommissionen lagt fram
den 30 januari 1991 för realiserandet av en tullunion anges som
väsentliga uppgifter antagandet av en för EG gemensam tullagstiftning
och avskaffandet av de interna gränserna den 1 januari 1993 samt
införandet av gemensamma sanktioner vid brott mot EGs tullagstiftning.

När det gäller tulltaxeringsarbetet innebär ett svenskt medlemskap rent
teoretiskt om såväl Norge som Finland också vinner medlemskap att
detta arbete grovt räknat reduceras till 30 procent av nuvarande
resursnivå. Gränsuppbörden av mervärdesskatt vid handel mellan EG-
medlemmar är avsedd att tas bort efter år 1992. Skatteuppbörden och
skattekontrollen för denna handel skall skötas på i princip samma sätt
som i fråga om den interna handeln. Statistikinsamlingen avseende
internhandeln inom EG är tänkt att kopplas till uppbörden av mervärdes-
skatt när ett enhetligt skattesystem införs inom EG.

Vid tidpunkten för regeringens beslut om tilläggsdirektiv för TDL-
utredningen hade frågan om ett svenskt medlemskap i EG av regeringen
inte förts under riksdagens prövning. Situationen har nu ändrats och mot
bakgrund av de konsekvenser ett EG-medlemskap kan medföra bl.a.
antagande av en EG-tullag och ett system för statistikinsamling anser
utredningen att endast de författningsändringar som bedöms nödvändiga
i ett kortare perspektiv bör genomföras.

16

EES-avtalet innebär inte någon skyldighet för Sverige att ändra sina Prop. 1992/93:208
tullprocedurer. Avtalet lägger inte heller något hinder i vägen för nya Bilaga 1
nationella procedurregler. EES-avtalet medför således inte några direkta
konsekvenser för utredningens arbete.

Uppgiftslämnande

I avsnitt 4 behandlar utredningen den rättsliga regleringen av sättet för
uppgiftslämnandet, dels uppgiftsskyldighetens omfattning och hur den är
rättsligt reglerad. Utredningen föreslår mot bakgrund av ett eventuellt
svenskt EG-medlemskap inte några lagändringar i denna fråga. Utred-
ningen redovisar dock i och för sig tänkbara förändringar i bilaga 4
(lagskissen) och bilaga 5 (motiv till lagskissen) till betänkandet.

Utlämnande av personuppgifter till utlandet

Utredningen konstaterar att undantagsregeln i 1 kap. 3 § tredje stycket
sekretesslagen medger att uppgifter ur tullregistret lämnas till utländsk
myndighet eller mellanfolklig organisation utan datainspektionens
medgivande, om utlämnandet sker enligt lag eller förordning. Samtliga
tullsamarbetsavtal som innehåller regler om uppgiftsutbyte som
Sverige träffat med främmande länder har genom förordning införlivats
med svensk rätt. Det innebär således att datainspektionens medgivande
enligt 7 kap. 16 § andra stycket samma lag i dessa fall inte blir
erforderligt. Gällande ordning behöver därför inte ändras för att
möjliggöra det informationsutbyte som följer av Sveriges internationella
åtaganden.

När det gäller förfarandet för informationsutbytet av uppgifter ur
tullregistret föreslår vi dock två nya regler i tullregisterlagen. Den ena
innehåller en allmän regel om utlämnande av uppgifter på ADB till
utländsk myndighet och mellanfolklig organisation. Den andra reglerar
det fallet då uppgifter som lämnas ut skall användas för automatisk
databehandling i en stat som inte har anslutit sig till den europeiska
dataskyddskonventionen. I sådana fall fordras enligt förslaget datainspek-
tionens medgivande.

Styrkande handlingar (kontrollunderlaget)

Mot bakgrund av att styrkande handlingar enligt den ordning som
förutsattes i Tulldatautredningnens förslag och som ligger bakom TDS
normalt inte skall behöva lämnas vid ett elektroniskt uppgiftslämnande
föreslår vi efter förebild i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter, att den för vars räkning en vara förs in i landet
(importören), oavsett om han lämnar uppgifterna elektroniskt eller inte,
skall vara skyldig att i skälig omfattning genom räkenskaper, anteck-
ningar eller på annat lämpligt sätt sörja för att underlag finns för att
fullgöra tulldeklarationsskyldigheten och för kontroll av den (an-
teckningsskyldighet m.m.). Vi har däremot inte funnit att någon
motsvarande regel behövs för exportörer.

17

Vi föreslår vidare att underlaget skall bevaras under fem år efter den
dag varan anmäldes till förtullning. Det motsvarar den tid under vilken
eftertulltaxering kan äga rum.

Kontrollbefogenheter

ADB-baserade räkenskaper

I avsnitt 7 redogör utredningen för de nuvarande bestämmelserna rörande
tullens befogenhet att granskaden anmälnings- och/eller uppgiftsskyldiges
räkenskaper, anteckningar och andra handlingar och de problem en sådan
kontroll möter när företagen datoriserar sina ekonomisystem. Någon
skyldighet för den som granskas att låta tullmyndigheten använda dennes
terminal eller annat tekniskt hjälpmedel för att ta del av datoriserade
räkenskaper m.m. eller att tillhandahålla myndigheten dessa på medium
för ADB föreligger inte enligt dessa bestämmelser.

En jämförelse görs med motsvarande bestämmelser om räkenskapskon-
troll m.m. på skatteområdet i övrigt.

Utredningen föreslår, med beaktande av den jämförelsevis begränsade
inriktningen vid tullkontroll till förhållanden som rör in- och utförsel av
varor, att tullens befogenheter såvitt avser ADB-baserade räkenskaper
begränsas till en rätt att få ut sådana räkenskaper i form av utskrift eller
på ADB-medium i maskinläsbar form.

När det gäller behovet av skydd för personuppgifter konstateras att det
är mindre vid tullens ADB-revision än när det gäller skattemyndigheter-
nas taxeringsrevision. Utredningen anser dock inte att frågan om
integritetsskydd bör lämnas oreglerad. Utredningen föreslår att bestäm-
melserna i 1-4 §§ och 6 § lagen (1987:1231) om automatisk databehand-
ling vid taxeringsrevision, m.m. samt den särskilda förordningen
(1987:1232) som ger datainspektionen rätt att utfärda föreskrifter om
verkställighet av "ADB-lagen" skall omfatta även tullens verksamhet.

Utredningen föreslår vidare efter taxeringslagens förebild dels att
granskning hos enskild inte utan särskilda skäl får verkställas mellan kl.
19.00 och kl. 08.00, dels att sådan granskning i bostadsutrymmen och
andra utrymmen som inte hör till verksamheten får ske endast med den
granskades medgivande.

Brev och andra postförsändelser

I avsnitt 8 redogör vi för tullverkets nuvarande befogenhet att undersöka
brev och andra postförsändelser. Vi menar att befogenheten måste ges
ett klarare stöd i tullagen. Vi förslår därför en regel som uttryckligen ger
tullverket en sådan befogenhet i de fall det finns anledning anta att
försändelsen innehåller en vara.

Vi föreslår samtidigt att man lagfäster de begränsningar i kontrollbefo-
genhetema som skyddet av brevhemligheten påkallar. Den undersökning
tullmyndigheten gör av brev och andra sådana försändelser för kontroll
av anmälnings- och uppgiftsskyldigheten får inte vara mer ingående än
vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med undersökningen.

Prop. 1992/93:208

Bilaga 1

18

En sådan försändelse får öppnas endast hos sådan tullmyndighet där
sådana försändelser tullklareras. Beslut om öppnande får fattas endast av
chefen vid myndigheten eller den tjänsteman som särskilt förordnats att
göra det. Över undersökningen skall föras protokoll. Av protokollet skall
framgå ändamålet med undersökningen och vad som därvid förekommit.
Har ett brev eller en liknande försändelse öppnats skall adressaten
underrättas så snart som möjligt om inte särskilda skäl föranleder annat.
Detsamma gäller avsändaren om denne är känd.

S.k. kurirpaket föreslås inte omfattade av denna särskilda ordning.

Straff

Utredningen anser inte att den som underlåter att iaktta en så allmänt
hållen bestämmelse om anteckningsskyldighet m.m. som föreslagits skall
kunna drabbas av straffansvar. En straffbestämmelse grundad på en så
allmänt hållen regel skulle stå i strid mot det sanktionssystem som eljest
gäller på beskattningens område.

Prop. 1992/93:208

Bilaga 1

19

Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över TDL- Prop. 1992/93:208
utredningens slutbetänkande, Kontrollfrågor i tulldatoriseringen Bilaga 2
m.m. (SOU 1992:23)

Riksdagens ombudsmän (JO), Riksåklagaren (RÅ), Datainspektionen
(DI), Bokföringsnämnden (BFN), Kommerskollegium (KK), Postverket,
Generaltullstyrelsen (GTS), Riksskatteverket (RSV), Statskontoret,
Riksrevisionsverket (RRV), Hovrätten för Nedre Norrland, Malmö
tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Standardiseringskommissionen i
Sverige, Stockholms Handelskammare, Grossistförbundet Svensk Handel,
Industriförbundet, Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR), Tjänste-
männens Centralorganisation (TCO)/TULL-KUST, Svenska arbets-
givareföreningen (SAF), Företagens uppgiftslämnardelegation (FUD) och
Sveriges Speditör Förbund.

20

TDL-utredningens förslag till ändringar i 75 - 78 §§ tullagen och till

ny 16 a § tullagen.

Nuvarande lydelse

16

75

För kontroll av att anmälnings-
och uppgiftsskyldighet enligt denna
lag eller enligt föreskrifter som
meddelats med stöd av lagen full-
gjorts riktigt och fullständigt får
tullmyndigheten, utöver undersök-
ning enligt 63 §, förelägga den
som är uppgiftsskyldig att för
granskning tillhandahålla tullmyn-
digheten räkenskaper, anteckningar
och andra handlingar som rör hans
verksamhet. Även den för vars
räkning en vara införts eller utförts
och annan som bedriver verksam-
het av sådan beskaffenhet att upp-
gift som är av betydelse för kon-
trollen kan hämtas ur anteckningar
eller andra handlingar, som rör
verksamheten, kan föreläggas att
tillhandahålla handlingar som be-
hövs för kontrollen.

76

I beslut om granskning enligt
75 § skall tullmyndigheten för-

Prop. 1992/93:208

Bilaga 3

Föreslagen lydelse

a §

Den för vars räkning en vara in-
förts är skyldig att i skälig omfatt-
ning genom räkenskaper, anteck-
ningar eller på annat lämpligt sätt
sörja för att underlag finns för att
fullgöra deklarationsskyldigheten
och för kontroll av den.

Underlaget skall bevaras under
fem år efter den dag då varan
anmäldes till förtullning.

Om det i lag eller annan författ-
ning har föreskrivits längre tid för
bevarande av vissa uppgifter gäller
den föreskriften.

§

För kontroll av att anmälnings-
och uppgiftsskyldighet enligt denna
lag eller enligt föreskrifter som
meddelats med stöd av lagen full-
gjorts riktigt och fullständigt får
tullmyndigheten, utöver under-
sökning enligt 63 §, förelägga den
som är uppgiftsskyldig att för
granskning tillhandahålla tullmyn-
digheten räkenskaper, anteckningar
och andra handlingar som rör hans
verksamhet. ADB-baserade räken-
skaper skall därvid efter tullmyn-
dighetens bestämmande tillhanda-
hållas i utskrift eller på ADB-
medium. Även den för vars räk-
ning en vara införts eller utförts
och annan som bedriver verksam-
het av sådan beskaffenhet att
uppgift som är av betydelse för
kontrollen kan hämtas ur anteck-
ningar eller andra handlingar, som
rör verksamheten, kan föreläggas
att tillhandahålla handlingar som
behövs för kontrollen.

§

I beslut om granskning enligt
75 § skall tullmyndigheten för-

21

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ordna en eller flera tjänstemän att
verkställa granskningen. Tullmyn-
digheten får, när det behövs, be-
stämma tid och plats för gransk-
ningen.

77

Om det är möjligt, skall gransk-
ningen ske på sådant sätt och på
sådan tid att den inte hindrar verk-
samheten för den vars handlingar
är föremål för granskning. Om
räkenskaper och andra handlingar
skall granskas på någon annan
plats än där de förvaras, skall de
mot kvitto överlämnas till den som
skall verkställa granskningen.
Handlingarna skall lämnas tillbaka
så snart som möjligt.

ordna en eller flera tjänstemän att
verkställa granskningen. Tullmyn-
digheten får, när det behövs, be-
stämma tid och plats för gransk-
ningen. Om den som granskas
medger det får granskningen göras
också i annat utrymme hos honom
än sådant som huvudsakligen
används för verksamheten.

§

Om det är möjligt, skall gransk-
ningen ske på sådant sätt och på
sådan tid att den inte hindrar verk-
samheten för den vars handlingar
är föremål för granskning. Den får
inte utan särskilda skäl verkställas
hos enskild mellan kl. 19.00 och
kl. 8.00. Om räkenskaper och
andra handlingar skall granskas på
någon annan plats än där de förva-
ras, skall de mot kvitto överlämnas
till den som skall verkställa gran-
skningen. Handlingarna skall läm-
nas tillbaka så snart som möjligt.

Prop. 1992/93:208

Bilaga 3

78 §

Den som verkställer granskningen får ta del av handlingar som är av
betydelse för denna även om den, vars handlingar är föremål för
granskningen, är skyldig att iaktta tystnad om deras innehåll. Föreligger
sådan skyldighet eller anser den vars handlingar skall granskas att
handlingens innehåll inte bör komma till någon annans kännedom, får
länsrätten på talan av honom besluta att handlingen skall undantas från
granskningen, om synnerliga skäl motiverar det.

Länsrätten får besluta om be-
gränsning av rätten att bearbeta
sådana ADB-baserade räkenskaper
som avses i 75 § andra meningen
om det behövs för att uppgifter som
enligt första stycket skall undantas
från granskningen inte skall bli
tillgängliga för den som verkställer
granskningen.

Länsrättens beslut får inte överklagas.

22

Lagrådsremissens lagförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i tullagen (1987:1065)

Prop. 1992/93:208

Bilaga 4

Härigenom föreskrivs i fråga om tullagen (1987:1065)

dels att 11a, 75-78 och 115 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 16 a §, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 a §>

Tullmyndigheten kan ge tillstånd till att tulldeklaration och andra
uppgifter som skall avges enligt denna lag eller enligt lagen (1987:1069)
om tullfrihet m.m. får lämnas genom ett elektroniskt dokument till tull-
datasystemet eller på annat sätt med hjälp av automatisk databehandling.

Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning vars innehåll och
utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande.

Regeringen får meddela före-
skrifter om det tekniska förfarandet
för uppgiftslämnandet och om för-
farandet i övrigt.

Ett tillstånd enligt första stycket får förenas med villkor om det
tekniska förfarandet för uppgiftslämnandet och om förfarandet i övrigt.

En tullmyndighet får genom tulldatasystemet överföra elektroniska
dokument och andra upptagningar till en uppgiftslämnare.

16 a §

Den för vars räkning en vara
förts in är skyldig att i skälig om-
fattning genom räkenskaper, an-
teckningar eller på annat lämpligt
sätt sörja för att det finns underlag
för att fullgöra deklarationsskyl-
digheten och för kontroll av hur
den har fullgjorts.

Avser tulldeklarationen en vara
som är införselreglerad skall vad
som nu sagts även gälla handlingar
som visar att införselvillkoren är
uppfyllda.

Underlaget skall bevaras under
fem år efter den dag då varan
anmäldes till förtullning.

Om det i lag eller annan författ-
ning har föreskrivits längre tid för
bevarande av vissa uppgifter gäller
den föreskriften.

23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

75

För kontroll av att anmälnings-
och uppgiftsskyldighet enligt denna
lag eller enligt föreskrifter som
meddelats med stöd av lagen full-
gjorts riktigt och fullständigt får
tullmyndigheten, utöver un-
dersökning enligt 63 §, förelägga
den som är uppgiftsskyldig att för
granskning tillhandahålla tullmyn-
digheten räkenskaper, anteckningar
och andra handlingar som rör hans
verksamhet. Även den för vars
räkning en vara införts eller utförts
och annan som bedriver verksam-
het av sådan beskaffenhet att upp-
gift som är av betydelse för kon-
trollen kan hämtas ur anteckningar
eller andra handlingar, som rör
verksamheten, kan föreläggas att
tillhandahålla handlingar som be-
hövs för kontrollen.

76

I beslut om granskning enligt
75 § skall tullmyndigheten förord-
na en eller flera tjänstemän att
verkställa granskningen. Tullmyn-
digheten får, när det behövs, be-
stämma tid och plats för gransk-
ningen.

77

Om det är möjligt, skall gransk-
ningen ske på sådant sätt och på
sådan tid att den inte hindrar verk-
samheten för den vars handlingar
är föremål för granskning. Om
räkenskaper och andra handlingar
skall granskas på någon annan
plats än där de förvaras, skall de
mot kvitto överlämnas till den som
skall verkställa granskningen.

§

För kontroll av att anmälnings-
och uppgiftsskyldighet enligt denna
lag eller enligt föreskrifter som
meddelats med stöd av lagen full-
gjorts riktigt och fullständigt får
tullmyndigheten, utöver un-
dersökning enligt 63 §, förelägga
den som är uppgiftsskyldig att för
granskning tillhandahålla tullmyn-
digheten räkenskaper, anteckningar
och andra handlingar som rör hans
verksamhet. Räkenskaper som förs
med hjälp av automatisk databe-
handling skall därvid efter tullmyn-
dighetens bestämmande tillhan-
dahållas i utskrift eller på medium
för automatisk databehandling.
Även den för vars räkning en vara
förts in eller förts ut kan före-
läggas att tillhandahålla hand-
lingar som behövs för kontrollen.
Detsamma gäller andra personer
som bedriver verksamhet av sådan
beskaffenhet att uppgift som är av
betydelse för kontrollen kan hämtas
ur anteckningar eller andra hand-
lingar, som rör verksamheten.

I beslut om granskning enligt
75 § skall tullmyndigheten förord-
na en eller flera tjänstemän att
verkställa granskningen. Tullmyn-
digheten får, när det behövs, be-
stämma tid och plats för gransk-
ningen. Om den som granskas
medger det får granskningen göras
också i andra utrymmen hos honom
än de som huvudsakligen används
för verksamheten.

§

Om det är möjligt, skall gransk-
ningen ske på sådant sätt och på
sådan tid att den inte hindrar verk-
samheten för den vars handlingar
är föremål för granskning. Den får
inte utan särskilda skäl verkställas
hos enskild mellan kl. 19 och kl 8.
Om räkenskaper och andra hand-
lingar skall granskas på någon
annan plats än där de förvaras,

Prop. 1992/93:208

Bilaga 4

24

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1992/93:208

Bilaga 4

Handlingarna skall lämnas tillbaka skall de mot kvitto överlämnas till
så snart som möjligt.                den som skall verkställa gransk-

ningen. Handlingarna skall lämnas
tillbaka så snart som möjligt.

78 §

Den som verkställer granskningen får ta del av handlingar som är av
betydelse för denna även om den, vars handlingar är föremål för
granskningen, är skyldig att iaktta tystnad om deras innehåll. Föreligger
sådan skyldighet eller anser den vars handlingar skall granskas att
handlingens innehåll inte bör komma till någon annans kännedom, får
länsrätten på talan av honom besluta att handlingen skall undantas från
granskningen, om synnerliga skäl motiverar det.

Länsrätten får besluta om be-
gränsning av rätten att bearbeta
sådana räkenskaper som förs med
hjälp av automatisk databehandling
och som avses i 75 § andra me-
ningen om det behövs för att
uppgifter, som enligt första stycket
skall undantas från granskningen,
inte skall bli tillgängliga för den
som verkställer granskningen.

Länsrättens beslut får inte överklagas.

115

Regeringen får bemyndiga gene-
raltullstyrelsen att meddela före-
skrifter i de ämnen som anges i 3
§, 5 § andra stycket, 7 § första
stycket 1, 7 § andra stycket, 8 §
första stycket 2 och andra stycket,
9 § första stycket, 12 § tredje
stycket, 14 § andra stycket, 15 §
tredje stycket, 16 § första stycket,
27, 34 a, 44 och 45 §§, 47 §
första stycket andra meningen, 49
§ första stycket, 51  § andra

stycket, 52 § andra stycket, 72 §,
73 § tredje stycket och 110-
113 §§.

§2

Regeringen får bemyndiga gene-
raltullstyrelsen att meddela före-
skrifter i de ämnen som anges i 3
§, 5 § andra stycket, 7 § första
stycket 1, 7 § andra stycket, 8 §
första stycket 2 och andra stycket,
9 § första stycket, 11 a § tredje
stycket, 12 § tredje stycket, 14 §
andra stycket, 15 § tredje stycket,
16 § första stycket, 27, 34 a, 44
och 45 §§, 47 § första stycket
andra meningen, 49 § första
stycket, 51 § andra stycket, 52 §
andra stycket, 72 §, 73 § tredje
stycket och 110-113 §§.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

25

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987:1231) om automatisk
databehandling vid taxeringsrevision, m.m.

Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 6 §§ lagen (1987:1231) om
automatisk databehandling vid taxeringsrevision, m.m. skall ha följande
lydelse.

Prop. 1992/93:208

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Denna lag gäller vid myndighets
revision avseende skatter och so-
cialavgifter som innefattar automa-
tisk databehandling av personupp-
gifter i personregister enligt datala-
gen (1973:289).

§

Denna lag gäller vid myndighets
revision avseende skatter och so-
cialavgifter samt sådan granskning
som sker med stöd av 75 § tullagen
(1987:1065) som innefattar auto-
matisk databehandling av person-
uppgifter i personregister enligt
datalagen (1973:289).

3 §

Datainspektionen utövar tillsyn över att granskning som sker med hjälp
av automatisk databehandling inte medför otillbörligt intrång i personlig

integritet. Härvid tillämpas 15 §
(1973:289).

Den som verkställer revisionen
skall lämna datainspektionen de
uppgifter om den automatiska data-
behandlingen som inspektionen
begär för sin tillsyn.

6

Den som har beslutat om revi-
sionen och den hos vilken revi-
sionen sker får överklaga datain-
spektionens beslut enligt denna lag
hos regeringen. Även justitiekans-
lern får överklaga ett sådant beslut
för att ta till vara allmänna intres-
sen.

andra stycket och 16 § datalagen

Den som verkställer revisionen
eller granskning enligt 75  §

tullagen (1987:1065) skall lämna
Datainspektionen de uppgifter om
den automatiska databehandlingen
som inspektionen begär för sin
tillsyn.

§

Den som har beslutat om revi-
sionen eller granskning enligt 75 §
tullagen (1987:1065) och den hos
vilken revisionen eller gransk-
ningen sker får överklaga Data-
inspektionens beslut enligt denna
lag hos regeringen. Även Justitie-
kanslem får överklaga ett sådant
beslut för att ta till vara allmänna
intressen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

26

LAGRÅDET

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-03-25

Prop. 1992/93:208

Bilaga 5

Närvarande: justitierådet Per Jermsten, justitierådet Inger Nyström,
regeringsrådet Leif Lindstam.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 18 mars 1993 har rege-
ringen på hemställan av statsrådet Lundgren beslutat inhämta lagrådets
yttrande över förslag till

1. lag om ändring i tullagen (1987:1065),

2. lag om ändring i lagen (1987:1231) om automatisk databehandling
vid taxeringsrevision, m.m.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Per
Kjellson.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

27