Statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 2002

Proposition 1993/94:240

Regeringens proposition

1993/94:240

Statlig garanti för anordnande av olympiska
vinterspel i Sverige år 2002

Prop.

1993/94:240

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 14 april 1994

Carl Bildt

Bo Lundgren
(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen
att utifrån de i propositionen redovisade förutsättningarna utställa en
statlig ekonomisk garanti för genomförande av de vinterolympiska spelen
i Östersund och Åre kommuner år 2002.

Under förutsättning att riksdagen godkänner förslaget bör regeringen
senare ta upp förhandlingar med representanter för kommunerna i denna
fråga om de närmare förutsättningarna för en statlig garanti.

1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 240

Innehållsförteckning

Prop. 1993/94:240

1 Förslag till riksdagsbeslut                                              3

2 Ärendet och dess beredning                                     3

3 Allmänt                                                       3

3.1. Framställningen om statlig garanti                              3

3.2. Remissinstanserna                                           5

3.3. Utredarens överväganden                                    7

4 Garanti för de olympiska vinterspelen år 2002                    10

Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser                          14

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde

den 14 april 1994                                                 15

1 Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1993/94:240

Regeringen föreslår att riksdagen

bemyndigar regeringen att utifrån de i propositionen redovisade
förutsättningarna utställa en statlig ekonomisk garanti för genomförande
av de olympiska vinterspelen i Östersund och Åre kommuner år 2002.

2 Ärendet och dess beredning

I en framställning till regeringen den 15 november 1993 har Östersunds
och Åre kommuner genom ett gemensamt bildat bolag, Vinterspelen i
Östersund-Åre Aktiebolag (bolaget), anhållit om fullständiga ekonomiska
garantier från staten för att ansöka om att få arrangera de olympiska
vinterspelen i kommunerna år 2002. Bolagets framställning finns
tillgänglig i Finansdepartementet (dnr 4997/93). Framställningen har
remissbehandlats. Remissinstanserna redovisas i bilaga 1. En sam-
manställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Finansdepartementet
(dnr 4997/93).

Generaldirektör Christer Wadelius har på uppdrag av Finansdepar-
tementet utrett förutsättningarna för en statlig garanti för genomförandet
av de olympiska vinterspelen i Östersund/Are år 2002. Utredaren har i
sitt arbete haft tillgång till såväl bolagets framställning som remissvaren.
Utredarens rapport finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr 4997/93).

3 Allmänt

3.1 Framställningen om statlig garanti

Bolaget är det för kommunerna gemensamma organet för förberedelserna
och genomförandet av vinterspelen. Det representerar också kommunerna
vid överläggningar om statlig ekonomisk garanti för spelen. För att
bedriva kampanjen för kommunernas kandidatur fram till Internationella
olympiska kommitténs (IOK) beslut om val av arrangör för OS år 2002
har Sveriges olympiska kommitté (SOK) bildat Stiftelsen för Vinter-OS
i Östersund år 2002. I stiftelsens styrelse finns företrädare för SOK, de
båda kommunerna, länsidrotten, näringslivet och länsmyndigheterna.

Östersunds och Åre kommuner har beslutat ansöka om värdskapet för
vinter-OS år 2002. Ansökan skall vara inlämnad till IOK senast den
1 oktober 1994. IOK kräver att det samtidigt med ansökningen lämnas
en statlig ekonomisk garanti för spelens genomförande. Ansökningen
kommer att behandlas slutligt vid IOK:s session i Budapest den 16 juni
1995.

I sin framställning till regeringen framhåller kommunerna bl.a.
följande. Det är angeläget för regionen och landet att erhålla de
olympiska vinterspelen till Östersund och Åre år 2002. Spelen ger
möjligheter att marknadsföra och profilera Sverige och Jämtlands län,

att ge en injektion för kompetensutveckling, utbildning och forskning i Prop. 1993/94:240
länet. Genom ett olympiskt vinterspel i Östersund och Åre får Sverige ett
komplett vintersportcentrum för träning och tävling och ledarutbildning.
Vidare framför kommunerna att spelen kommer att få prägel av ett
miljöanpassat spel.

Efter samråd med SOK har kommunerna utrett förutsättningarna för att
arrangera de olympiska vinterspelen år 2002. De i utredningen föreslagna
investeringarna och programmen har beräknats i samråd med berörda
intressenter, myndigheter och företag samt därefter godkänts av SOK och
de berörda olympiska specialförbunden. Utredningen baseras på kända
krav på program, standardkrav och tävlingsregler vilka formuleras av
IOK. Utredningen visar att de infrastrukturella förutsättningarna att
förlägga ett vinterolympiskt spel till Östersund och Åre är mycket goda.
Nödvändiga kompletteringar såsom utbyggnader av kommunikationer och
kapaciteten för boende kommer i huvudsak att genomföras inom
befintliga planer för orternas behov. Vinterspelen avses bli kompakta spel
i Åre respektive Östersund.

I utredningen redovisas beräknade kostnader och intäkter för spelens
genomförande i prisläget i november 1993. Enligt nedan redovisad kalkyl
beräknas kostnaderna uppgå till 5 545 miljoner kronor och intäkterna till
3 090 miljoner kronor. Kostnadsberäkningen baseras i hög grad på
förhållanden i Lillehammer. Till den statliga ekonomiska garantin
framställs dessutom önskemål om medel till en s.k. efterbruksfond där
överskottet skall bekosta den framtida driften av de olympiska anlägg-
ningar som är av den omfattningen och storleken att de har mer än
regionalt intresse.

BOLAGETS FÖRSLAG TILL TOTAL KOSTNADS- OCH INTÄKTSKALKYL
FÖR ARRANGÖREN (TKR)

INVESTERINGAR Arenor Boende Media Övrigt Investeringar Moms	1 251 000 281 000 223 000 296 400 2 051 400 512 200	INTÄKTER TV-ersättningar Sponsoravtal Biljetter Försäljning, mm Restvärden inkl moms Summa intäkter	1 600 000 870 000 200 000 220 000 200 000 3 090 000
DRIFTSKOSTNADER
Administration	930 000
Tele, Radio, TV	731 000
Presscenter	90 000
Arrangemang	230 000
Anläggningar	140 000
Service, boende	140 000
Marknadsföring	245 000
Driftskostnader	2 506 000
Moms	426 000
KAPITALKOSTNADER	50 000	UNDERSKOTT	2 455 600
		Varav moms	938 200
Summa utgifter	4 607 400
Summa moms	938 200	EFTERBRUKSFOND	180 000

5 545 600

Bolagets kalkyler bygger bl.a. på 3 300 aktiva och ledare från 75 Prop. 1993/94:240
nationstrupper, 6 500 massmediarepresentanter (varav 1 500 i Åre) och
en publik med 1 300 000 försålda biljetter (varav 150 000 i Åre). Bolaget
räknar med stort intresse från och behov av frivilligt arbetande. 12 000
frivilliga beräknas medverka.

Bland större investeringar i arenor finns nybyggnader av ishockeyhal-
lar, bob- och rodelbana, hoppbackar, skidskyttestadion, skidstadion och
skridskoarena samt en olympisk by i Östersund. I Are rör det sig om
investeringar huvudsakligen i befintliga alpina anläggningar, nybyggnad
av en ishall samt ett nytt presscenter. Investeringar förutses även i tele-
kommunikation .

De huvudsakliga intäkterna i kalkylen utgörs av försäljningen av
sändningsrätten för TV. Beräkningen har skett främst med utgångspunkt
dels i avtalet mellan IOK och Lillehammer, dels i avtalet mellan IOK och
Atlanta vad gäller de olympiska sommarspelen år 1996.

Under ärendets beredning har kommunerna i kompletterande skrivelser
framfört att de är beredda att bl. a. finansiera vissa anläggningar som
finns upptagna i framställningen om en statlig garanti. Dessa åtaganden
utgörs av investeringar om 205 miljoner kronor och en minskning av
efterbruksfondens storlek från 180 miljoner kronor till 120 miljoner
kronor.

Kalkylen är en investerings- och drifitskalkyl. I kalkylen beaktas inte
samhällsekonomiska effekter såsom ytterligare ianspråktagande av
samhällelig service, skatteinkomster, valutaintäkter, sysselsättning- eller
regionalekonomiska effekter. Vissa sådana bedömningar har dock också
redovisats.

Enligt bolagets beräkningar kommer direkta investeringar i OS-
anläggningar att medföra 4 000 årsarbeten och förberedelserna och
genomförandet 2 000 årsarbeten. Därutöver antas effekten på sys-
selsättning till följd av ökad turism i landet bli 8 000 årsarbeten fördelade
över åren 1995 - 2002, varav 2 500 årsarbeten förutsätts tillkomma i
Jämtlands län. Dessutom beräknas vissa indirekta sysselsättningseffekter
till 3 500 årsarbeten. Vidare påvisas andra effekter såsom goodwillvärde
för Sverige och näringslivet samt valutaeffekter.

3.2 Remissinstanserna

Rikspolisstyrelsen, Vägverket, Luftfartsverket och Generaltullstyrelsen
har i sina remissyttranden redovisat kostnader och andra konsekvenser
för respektive myndighet av ett vinterspel i Östersund/Åre. Nu identifier-
bara utgifter uppgår till ca 600 miljoner kronor, men kan stiga när
omfattningen av insatserna blivit mer definitiv. Samtliga myndigheter
utgår från att de kompenseras för merutgifter.

Försvarsmaktens organisationsmyndighet ställer sig positiv till spelen
och till att aktivt bistå med resurser för sjukvårds-, sambands-, trafik-
och transporttjänst i utbildningssyfte. Myndigheten förutsätter dock att
eventuella merkostnader kommer att täckas.

Riksrevisionsverkets (RRV) remissvar bygger på en kostnadsjämförelse Prop. 1993/94:240
med OS i Lillehammer år 1994. RRV har utgått från de uppgifter som
verket erhållit från den norska Riksrevisjonen som nära följt kostnadsut-
vecklingen för vinterspelen i Lillehammer. RRV har i sitt remissvar
också redovisat en samhällsekonomisk och en statsfinansiell kalkyl för
OS i Östersund/Åre år 2002.

RRV anser att merkostnaderna, jämfört med bolagets kalkyl, för att
arrangera vinterspelen i Östersund/Åre kan komma att ligga i intervallet
0-2 100 miljoner kronor för investeringar och drift samt 2 500 miljoner
kronor för ökade myndighetsinsatser. RRV utgår i sina beräkningar från
schablonmässiga antaganden, som baseras på kostnaderna i Lillehammer,
och pekar på ökade myndighetskostnader, avsaknaden av en reservfond,
underskattning av investeringar i idrottsanläggningar, mediateknik,
infrastruktur och kulturbyggnader samt driftskostnader. RRV menar att
en arrangörs ambitionsnivå för spelens genomförande stiger efter det att
man tilldelats spelen och att detta för med sig stora merkostnader. När
det gäller de finansiella intäkterna gör RRV ingen annan bedömning än
bolaget.

Statens fastighetsverk har granskat de investeringskalkyler som har
tagits fram och finner dessa väl genomarbetade och gjorda med den
noggrannhet man kan begära i detta tidiga skede. Verket anmäler dock
att i kalkylen har kostnaderna för anläggningsdelar som är oförändrade
i förhållande till kommunernas ansökan inför vinterspelen år 1998 räknats
upp med 13 %. Enligt de uppräkningstal som tillämpas inom statsförvalt-
ningen bör uppräkningstalet för samma tid i stället vara ± 0 %.

SOK och Sveriges Riksidrottsförbund (RF) tillstyrker en garanti. SOK
anför att samrått skett med samtliga de olympiska vinteridrottsförbunden,
som alla tillstyrker ansökningen. RF betonar att det är mycket positivt för
idrottens utveckling med stora internationella idrottsevenemang.
Olympiska spel är den samlade världsidrottens höjdpunkt. RF ser därför
positivt på försök att få OS till Sverige. RF påpekar också att en satsning
på OS i Östersund ej får inverka negativt på de årliga anslag som normalt
tillkommer idrottsrörelsen.

Telia AB framhåller att förutsättningarna för spelen är goda eftersom
infrastrukturen med bl.a. optoteknik och AXE redan är utbyggd.

Sveriges Television och Sveriges Radio pekar på att kostnaden för
mediainsatsema i enlighet med deras tidigare uppgifter kommer att bli ca
100 miljoner kronor högre än vad som angivits i kalkylen.

Luftfartsverket anger att de investeringar som behövs för att Östersunds
flygplats skall kunna ta emot den internationella trafiken under spelen
beräknas ge 300 årsarbeten.

Domän AB pekar på att man ser direkta positiva effekter av spelen
eftersom man beräknar att vissa infrastruktursatsningar kan bli till viss
direkt nytta för företaget.

RRV bygger sina antaganden på att de samhällsekonomiska effekterna
i form av produktionsökning och ökad turism till följd av olympiska
vinterspel i Östersund och Are har en begränsad betydelse. Vidare menar
RRV att spelen har miljömässiga negativa effekter och positiva goodwill-

effekter. Ur statsfinansiell synpunkt menar RRV att spelen kan gå med Prop. 1993/94:240
ett underskott i intervallet 2 400 - 7 000 miljoner kronor. Detta bygger
på RRV:s grundläggande antagande att arbetslösheten vid tidpunkten för
investeringar och genomförande av spelen är av så ringa omfattning att
de personer som kommer att sysselsättas annars skulle vara sysselsatta
med annan verksamhet. RRV redovisar dock ingen annan bedömning än
bolaget vad gäller antalet sysselsatta för investeringar och driften av
spelen. Utifrån RRV:s antaganden uppstår ej heller någon positiv effekt
av indirekta skatteintäkter till staten.

Naturvårdsverket efterlyser en miljökonsekvensutredning som bl.a.
behandlar frågor om påverkan av miljön i olika tidsperspektiv och
åtgärder för att kretsloppsanpassa spelen.

Länsstyrelsen och Landstinget i Jämtlands län pekar på de positiva
effekter ett OS i Östersund skulle ge för både länet och landet och
tillstyrker att staten garanterar spelen.

Länsstyrelsen betonar att ett genomförande av spelen bör kunna bli en
lönsam regionalpolitisk satsning.

Bolaget har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på
remissvaren. Vad gäller de specificerade kostnaderna som vissa
myndigheter pekat på för sin del vill bolaget anföra följande. Polis-
bevakning vid idrottsarrangemang är ej en kostnad för arrangören.
Bolaget vill inte ifrågasätta Rikspolisstyrelsens beräkningar men pekar på
möjligheten av viss överlappning mellan beräknade kostnader inom
garantiansökan och polisens beräkningar. Vidare anser bolaget att
investeringarna på 83 miljoner kronor i Rikspolisstyrelsen remissvar
torde ha ett avsevärt restvärde. Vad gäller remissvaren från Vägverket,
Luftfartsverket och Generaltullstyrelsen menar bolaget att vissa kostnader
och investeringar kan begränsas genom alternativa lösningar.

Det kan nämnas att bolaget i en senare skrivelse till regeringen pekat
på att synpunkterna från Naturvårdsverket ligger i linje med den profil
som kampanjen och ett eventuellt olympiskt vinterspel i Östersund och
Åre kommer att ha. Bolaget anser också att de resurser för mediainsatser
om 100 miljoner kronor som Sveriges Television och Sveriges Radio
anser saknas i bolagets ansökan finns beräknade som en sponsorintäkt.
Denna intäkt har förts direkt mot de redovisade kostnaderna för
mediainsatser med motsvarande summa.

3.3 Utredarens överväganden

Den av Finansdepartementet anlitade särskilda utredaren, general-
direktören Christer Wadelius, har i en rapport till departementet redovisat
sina resultat. Utredaren finner att de anläggningar som bolaget redovisar
fyller de krav som ställts av IOK. Han har vid granskning av de kalkyler
som bolaget gjort funnit att bedömningen av kostnaderna för de
olympiska vinterspelen i Östersund/Are år 2002 är noggrann och seriös.
Utredaren pekar på svårigheten att bedöma många utgifter, vilket fått till

följd att bolaget, remissinstanserna och han själv i sin utredning kan ha Prop. 1993/94:240
kommit till mycket olika slutsatser.

Utredaren framhåller följande. Investeringarna i idrottsarenor uppgår
enligt kalkylen till 1 565 miljoner kronor inklusive mervärdesskatt. Trots
att Östersund inte avser att bygga någon hall för skridskoåkningen blir
investeringarna i idrottsanläggningar endast 30 miljoner kronor lägre än
i Lillehammer. Risken för att kraven på en inomhushall för skridsko i ett
senare skede kan bli stora. Investeringskostnaden skulle därmed öka med
ca 160 miljoner kronor.

Kostnaderna för komplettering av de alpina anläggningarna i Åre, 330
miljoner kronor, är nästan lika höga som för de nya anläggningarna i
Lillehammer. Detta är förvånande mot bakgrund av att Åre tidigare
ansetts i det närmaste klart att ta emot ett OS. Utredaren pekar på att den
föreslagna utökningen av skidåkningsanläggningama sannolikt skulle
förbättra balansen mellan antalet tillgängliga bäddar och skidåkningsmöj-
lighetema i Åre. Kostnaden för OS-arrangören borde kunna minskas
genom att det bolag som äger anläggningarna står för ny-
investeringskostnadema och att OS-arrangören hyr tävlingsbanor och
liftsystem under spelen.

Investeringskostnader som baserats på handlingar av det här aktuella
slaget brukar vanligen åsättas en kostnadspost oförutsedda kostnader som
normalt uppgår till 10%. Enligt remissyttrande från Statens fastighetsverk
är det verkets bedömning att byggkostnaderna från år 1989 till år 1993
inte har ökat med 13% som antagits i kalkylen utan enligt gällande
statliga index varit oförändrade. Man kan utifrån detta hävda att det finns
en viss reserv dolt i de redovisade bygginvesteringskostnadema.

Sammantaget bedömer utredaren att investeringskostnaderna kan sänkas
med minst 100 miljoner kronor. Däremot finner han att driftskostnaderna
kalkylerats med ca 200 miljoner kronor för lågt. Dessa merkostnader
avser främst administrativa kostnader samt kostnader för olika kultur-
arrangemang.

När det gäller intäkterna i kalkylen, där försäljning av rätten till TV-
sändningar är klart dominerande, bör noteras att det avtal som tecknats
med IOK om sändningsrätten till Nagano-spelen visar att ett motsvarande
avtal i Östersund kan ge en extra intäkt med knappt 300 miljoner kronor.
Av försiktighetsskäl beräknar utredaren emellertid intäkterna för spelen
till samma belopp som bolaget.

Utredaren redovisar som sin uppfattning en reviderad kalkyl där
kostnaderna för spelen uppgår till 5 745 miljoner kronor och intäkterna
till 3 090 miljoner kronor. Resultatet blir således ett underskott på 2 655
miljoner kronor.

Som jämförelse kan nämnas att motsvarande kostnader för OS i
Lillehammer uppgick till 7 064 miljoner kronor och intäkterna till 2 974
miljoner kronor. Där blev det alltså ett underskott på 4 090 miljoner
kronor.

För att besvara frågan om det statsfinansiella värdet på spelen bör man
enligt utredaren lägga till de kostnader om 800 miljoner kronor vilka

faller på berörda myndigheter. Sammantaget blir det underskott som Prop. 1993/94:240
förväntas bli täckt av staten 3 455 miljoner kronor.

Östersund/Åres kalkyl förutsätter att kostnader för polis- och tullbevak-
ning, insatser från militär, investeringar i flygplatser, järnvägar och
tidigareläggning av vissa väginvesteringar bekostas med statsmedel.
Omfattningen av flera av dessa insatser utanför bolagets kalkyl är i
dagsläget mycket svåra att beräkna men det är inte troligt att de uteblir
helt. Omfattningen kan beräknas till 600 miljoner kronor enligt remiss-
myndigheterna, 100 miljoner kronor för jämvägsinvesteringar och
ytterligare minst 100 miljoner för oförutsedda kostnader, sammanlagt
alltså 800 miljoner kronor. Ungefär 300 miljoner av dessa kostnader är
investeringar. Kostnaderna för motsvarande insatser i Lillehammer
uppgick till 1 047 miljoner kronor.

I samband med vinter-OS arrangeras också olympiska spel för
handikappade, Paralympics. I Östersund/Åres kalkyl finns inte några
kostnader för dessa tävlingar upptagna. Kostnaderna i Lillehammer har
beräknats till 100 miljoner kronor. Lika stora kostnader bör beräknas för
Östersund/Åre.

UTREDARENS FÖRSLAG TILL REVIDERAD KOSTNADS- OCH
INTÄKTSKALKYL (TKR)

	Bolagets kalkyl	Utredarens kalkyl	+ /-
Investeringar	2 563 600	2 463 600	- 100 000
Driftskostnader	2 932 000	3 132 000	+ 200 000
Paralympics		100 000	+ 100 000
Kapitalkostnader	50 000	50 000	0
S:a kostnader	5 545 600	5 745 600	+ 200 000
Intäkter	3 090 000	3 090 000
Underskott	2 455 600	2 655 600	+ 200 000
varav moms	938 200	987 600	+ 49 400
Efterbruksfond	180 000		- 180 000
Övriga kostnader		800 000	+ 800 000
varav moms		60 000	+ 60 000

Totalt inkl myndighetskostnader beräknar utredaren således underskottet till

3 455 miljoner kronor

Utredaren delar bolagets uppfattning om en ökad direkt sysselsättning
till följd av spelen avseende 6 000 årsarbeten i förberedelse, genomföran-
de och anläggningsarbete. Ökningen i turism bör dock inte bli av en
omfattning att den skulle ge 10 000 årsarbeten utslaget över fem år utan,
menar utredaren, bör mer försiktigt beräknas till 7 500 årsarbeten
inklusive indirekta effekter. Med denna beräkning kommer han fram till
inkomster för stat och kommun som uppgår till 3 125 miljoner kronor,
varav intäkter från mervärdesskatt utgör 1 050 miljoner kronor. Han
pekar på att även måttliga förändringar i antagandena får stor konsekvens
för beräkningen av dessa värden.

Ett OS kommer enligt den reviderade kalkylen att ge 15 000 årsarbeten
under åren före, under och efter spelen. Av dessa är 4 000 relaterade till
byggnadsinvesteringar och resten till administrationen av vinterspelen och
framför allt till ökad turism.

Investeringarna kommer att ge ett väsentligt tillskott till bygg-
sysselsättningen i regionen under en längre period. Byggarbetslösheten
i Jämtland-Häijedalen är för närvarande 58% vilket innebär drygt 1 000
personer. Med det fästighetsöverskott inom både lokalsidan och
bostadssidan som finns i regionen och i landet i övrigt tyder det mesta på
att sysselsättningen kommer att vara låg för lång tid framåt. Utspritt över
tiden, från det att Östersund/Åre utses till invigningsåret, kommer
investeringarna att ligga i storleksordningen 300-400 miljoner kronor per
år vilket inte bedöms förorsaka några överhettningstendenser.

Jämtlands län har för närvarande ca 6 000 arbetslösa inklusive de ovan
nämnda byggnadsarbetarna. Enligt gällande prognoser väntas inga stora
förbättringar de närmaste åren. Någon överhettning på arbetsmarknaden
till följd av ett OS uppkommer sannolikt inte.

Prop. 1993/94:240

4 Garanti för de olympiska vinterspelen år 2002

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att utifrån de i
propositionen redovisade förutsättningarna utställa en statlig
ekonomisk garanti för genomförande av de vinterolympiska spelen
i Östersund och Åre kommuner år 2002.

Skälen för regeringens förslag: Från svensk sida har inför såväl 1984
års, 1988 års, 1992 års, 1994 års som 1998 års tävlingar gjorts ansök-
ningar hos IOK om att få arrangera olympiska vinterspel.

Enligt IOK:s regler fordras normalt att en OS-arrangör av staten
tillförsäkras ekonomiska garantier för spelens genomförande. Riksdagen
har med anledning av bl.a. denna regel vid de tidigare ansökningstill-
fällena beslutat om sådana statsgarantier (prop. 1977/78:146, bet.
1977/78:KrU23, rskr. 1977/78:275, prop. 1980/81:200, bet. 1980/81:
KrU35, rskr. 1980/81:428, prop. 1985/86:104, bet. 1985/86:KrU23,
rskr. 1985/86:331, prop. 1987/88:24, bet. 1987/88:KrU8, rskr.
1987/88:87 och prop. 1990/91:55, bet. 1990/91:KrU12, rskr. 1990/91:
127). IOK beslutade dock i de nu nämnda fållen att erbjuda OS till andra
orter, nämligen Sarajevo i dåvarande Jugoslavien, Calgary i Canada,
Albertville i Frankrike, Lillehammer i Norge respektive Nagano i Japan.

Det är av stor vikt för såväl Sverige som för svensk idrott att större
internationella idrottsevenemang kan förläggas till vårt land. Ett arrange-
mang som OS ger näringsliv och samhälle direkta inkomster genom ett
ökat antal besökare till landet och bidrar samtidigt till att göra Sverige
känt utomlands. Redan det förhållandet att Sverige kandiderar till OS har
positiv betydelse i detta sammanhang. Det är mot denna bakgrund

10

motiverat att staten, liksom tidigare, ställer en ekonomisk garanti for Prop. 1993/94:240
anordnande av olympiska vinterspel i Östersund/Are. Regeringen vill
betona att såväl denna framställning som eventuella framtida framställ-
ningar om statlig garanti för olympiska spel prövas utifrån de förutsätt-
ningar som gäller i det enskilda fallet och inte ges någon prejudicerande
verkan. Regeringen förutsätter att näringslivet lever upp till den
ekonomiska medverkan man gett uttryck för i stödet för kampanjen.

Under förutsättning att riksdagen godkänner förslaget bör regeringen
senare ta upp förhandlingar med representanter för de båda kommunerna
(bolaget) om de närmare förutsättningarna för en statlig garanti. I det
följande redovisas utgångspunkterna för en sådan garanti.

Regeringen anser att de kostnader för investeringar som redovisats av
bolaget i det stora hela förefaller rimliga. Det bör nämnas att eventuella
kvalitetshöjningar på anläggningar enligt regeringens uppfattning bör
finansieras inom ramen för garantiåtagandet.

Även när det gäller kostnader för driften har bolaget i sin kalkyl
beaktat erfarenheter från andra olympiska vinterspel, främst Lilleham-
mer. Mot denna bakgrund och utredningen i övrigt anser regeringen att
bolagets beräkning av kostnaderna för driften i stort är tillfredsställande
utförd. Därvid bör man rikta uppmärksamhet mot de problem som RRV
och utredaren pekat på i denna del, exempelvis kan risken av ökade
kostnader för administration och kultur nämnas.

Av stor betydelse för spelens finansiering är intäkterna från försäljning-
en av TV-rättighetema. Det är också av stor betydelse att OS-budgeten
tillförsäkras största möjliga intäkter genom försäljning av rätten att
använda OS-symbolen och sponsoring. Bolaget, remissinstanserna och
utredaren är eniga om nivån på intäkterna för spelen. Regeringen är i och
för sig inte av någon annan uppfattning. En viss osäkerhet råder
emellertid när det gäller de intäktsbedömningar som kan göras för
närvarande.

Det finansiella kontraktet mellan arrangörerna och IOK sluts direkt
efter det att arrangörsorten utses, vilket sker sju år innan spelen hålls.
Förändringar i valutakurser är svåra att förutse, vilket påverkar intäkterna
från TV-rättighetema och internationell sponsring. Med den konstruktion
av en statsgaranti som regeringen föreslår kommer utvecklingen i fråga
om intäkterna att vara avgörande för i vilken utsträckning statsgarantin
behöver tas i anspråk. Det är därför av stor vikt att alla möjligheter tas
till vara att täcka de beräknade kostnaderna genom ökade intäkter.

Garantibeloppet för spelen föreslås omfatta utgifter om högst 5 645
miljoner kronor. Oförutsedda kostnader för drift och investeringar som
omfattas av garantiramen skall finansieras genom omprioriteringar.
Samtliga ekonomiska beräkningar bör ta sin utgångspunkt i prisläget i
november 1993. En kostnads- och intäktskalkyl i enlighet med dessa
överväganden ger således ett beräknat underskott av 2 555 miljoner
kronor. Därtill kommer kommunernas önskemål om en efterbruksfond
för att möjliggöra drift av vissa idrottsanläggningar efter OS. Regeringen
föreslår att frågan om en efterbruksfond, dess konstruktion och omfatt-
ning bör bli föremål för överläggningar mellan staten och bolaget.

11

Den statliga ekonomiska garantin för spelen bör omfatta det av bolaget Prop. 1993/94:240
redovisade utgiftsprogrammet kompletterat med utredarens förslag
avseende anläggningar i Åre. Risken för en viss ökning av driftskost-
naderna bör beaktas. Garantin bör också rymma frågan om en efterbruks-
fond samt kostnaderna för Paralympics (Handikapp-OS). Det av
regeringen föreslagna högsta beloppet för en statlig garanti om 5 645
miljoner kronor har beaktat kostnaderna för detta.

Överläggningar mellan staten och bolaget bör utgå från att kommuner-
na fullt ut tar ansvaret för de olympiska vinterspelens genomförande och
ekonomi. Avtalet bör om möjligt utformas så att risktagandet i viss
utsträckning fördelas mellan staten och kommunerna. En strävan bör vara
att kommunerna tar största möjliga ekonomiska ansvar för spelens
genomförande. Här bör kommunernas yttrande om möjligheten av att stå
för vissa investeringskostnader särskilt uppmärksammas. Kommunerna
har pekat på möjligheten att bl.a. finansiera vissa idrottsanläggningar som
finns upptagna i framställningen om en statlig garanti.

Den ekonomiska verksamheten inom OS-budgeten bör bedrivas så att
det inte uppstår några onödiga likviditetsproblem eller något behov av
alltför tidig lånefinansiering. Kommunala investeringsåtaganden på en
rimlig nivå bör också bidra till att kommunernas ekonomiska ansvar efter
spelen för anläggningar och därtill knutna driftskostnader kan up-
prätthållas. Garantin för spelen skall endast utlösas i den mån utgifterna
överstiger inkomsterna.

Statens garantiåtagande bör gälla endast mot bolaget. Som ett villkor
för garantin bör bl.a. gälla att staten ges insyn genom revision av
verksamheten. Näringslivets uttalade intresse för att medverka med olika
investeringar måste tas till vara. Bolaget bör uppta erforderliga kontakter
med näringslivet om detta snarast. Idrottsrörelsens uttalade stöd för att
ansöka om de olympiska vinterspelen år 2002 bör också vara en garanti
för dess medverkan med ideellt arbete vilket är av avgörande betydelse
för spelens genomförande.

Såväl kommunerna som Naturvårdsverket har pekat på behovet av att
värna miljön i samband med spelen. Regeringen delar denna bedömning
och anser att den fortsatta planeringen för spelen bör innefatta utar-
betande av en utredning avseende miljökonsekvenserna av spelens
genomförande.

Statsfinansiella kostnader uppkommer också genom de merkostnader
som myndigheter kan beräknas få som ett resultat av att spelen förläggs
till Sverige. Remissinstanserna har pekat på beräknade merkostnader upp
till 600 miljoner kronor. Utredaren har skattat behovet till 800 miljoner
kronor, varav 60 miljoner kronor utgör mervärdesskatt. Regeringen
bedömer att merkostnaderna för myndigheterna ligger i storleksordningen
800 miljoner kronor. Regeringen vill betona att alla eventuella merkost-
nader för myndigheter kommer att bli föremål för sedvanliga budget-
beredningar.

De statsfinansiella kostnaderna kan alltså beräknas till sammanlagt
drygt 3 000 miljoner kronor.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

12

Långsiktigt och vid full sysselsättning av produktionsfaktorerna är det Prop. 1993/94:240
inte rimligt att räkna med att total sysselsättning eller total produktion
påverkas av ökade offentliga utgifter till olika områden. Sysselsättningen
på lång sikt bestäms i huvudsak av hur flexibel och väl fungerande
arbetsmarknaden är. I detta fåll är det dock orealistiskt att räkna med full
sysselsättning på den lokala arbetsmarknaden i Östersund/Åre regionen.

Bland de samhällsekonomiska intäkterna av ett vinter-OS år 2002 är
goodwillvärdet för Sverige och för svenskt näringsliv betydande. Ett OS
innebär en mycket stark exponering av värdlandet, såväl under förbere-
delseåren som under själva spelen. Spelens attraktionskraft avspeglas i de
miljardbelopp som betalas för TV-rättighetema och den stora up-
pmärksamheten i media som spelen ges. Detta ger en indikation på värdet
av den reklam för Sverige och svenskt näringsliv som ett olympiskt
vinterspel skulle ge.

Ett olympiskt vinterspel i Sverige kommer att engagera idrotts- och
allmänintresserade i alla samhällsgrupper och upplevas som en mycket
positiv händelse för en stor del av befolkningen. Vid sidan av de direkta
goodwilleffektema innebär därför ett OS i Sverige sannolikt betydande
positiva väl färdseffekter.

I en statsfinansiell kalkyl har i allmänhet förändringar i produktionens
och konsumtionens sammansättning budgeteffekter eftersom olika typer
av produktion och efterfrågan beskattas olika. Därmed påverkas statens
intäkter. Spelen kommer med all sannolikhet att leda till ökad turism, inte
minst från utlandet. Samtidigt bör noteras att annan produktion kan
komma att trängas undan då turistnäringen expanderar. Genomförandet
av det utgiftsprogram som spelen medför bör ske på ett sådant sätt att
annan ekonomisk verksamhet i området så långt möjligt inte påverkas
negativt. Sammantaget bedömer regeringen att den inhemska konsum-
tionen kommer att öka. Detta innebär att underlaget för bl.a. mervärdes-
beskattningen ökar.

Storleken av de positiva skatteeffekterna bestäms till icke oväsentlig del
av den ökade turismen. Ökad sysselsättning och konsumtion beräknas ge
positiva ekonomiska bidrag till det allmänna.

Även indirekt bör ett OS kunna ge positiva effekter för statens finans-
er. Svenskt näringsliv bör kunna öka sina volymer och vinster i hand-
eln med utlandet med stöd av den goodwilleffekt som ett vinter-OS i
Sverige skulle medföra. Ökad produktion för export bör på sikt leda till
ökade skatteintäkter för såväl stat som kommun.

Enligt regeringens bedömning kan de statsfinansiella kostnaderna, med
utgångspunkt i kommunernas framställning, remissyttrandena och
generaldirektör Wadelius utredning, beräknas till drygt 3 000 miljoner
kronor. De ovan redovisade statsfinansiella intäkterna är mer svårbe-
räknade. Regeringen anser dock att vid en samlad bedömning överväger
de positiva effekterna av olympiska vinterspel i Östersund/Åre år 2002.
Sammantaget anser regeringen mot denna bakgrund att en statlig garanti
bör beviljas.

13

Förteckning över remissinstanser

Prop. 1993/94:240

Bilaga 1

Ansökan om statlig garanti för Olympiska Vinterspel år 2002 (Dnr
4997/93).

Rikspolisstyrelsen, Överbefälhavaren, Fortifikationsförvaltningen, Väg-
verket, Luftfartsverket, Generaltullstyrelsen, Statens Fastighetsverk,
Riksrevisionsverket, Statens Naturvårdsverk, Länsstyrelsen i Jämtlands
län, Landstinget i Jämtlands län, Domän AB, Sveriges Olympiska
Kommitté, Sveriges Riksidrottsförbund, Sveriges Radio AB, Sveriges
Television AB och Telia AB.

14

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdet den 14 april 1994

Prop. 1993/94:240

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden

B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson,
Svensson, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Lundgren,
Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Lundgren

Regeringen beslutar proposition 1993/94:240 Statlig garanti för
anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 2002.

15