om kommunala bostadstillägg till folkpension år 1994

Proposition 1993/94:5

Regeringens proposition

1993/94:5

om kommunala bostadstillägg till folkpension
år 1994

Prop.

1993/94:5

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 9 september 1993.

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Bo Könberg

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa förändringar i reglerna för kommunalt
bostadstillägg till folkpension (KBT). Förändringarna utgör ett steg i
riktning mot ett helt statligt system för bostadsstöd till pensionärer som
avses att genomföras fr.o.m. den 1 januari 1995. Vidare föreslås i pro-
positionen att det särskilda kommunala bostadstillägget (SKBT) förlängs
till att gälla även under år 1994.

I propositionen aviseras ändrade regler för statsbidrag för KBT. En
kommun måste från och med den 1 januari 1994 lämna KBT för bo-
stadskostnad mellan 150 och 3 500 kronor med minst 85 %. Kommunen
får statsbidrag med 70 % av sina kostnader inom detta intervall. Stats-
bidrag lämnas inte för sådana kostnader som täcker mer än 90 % av
bostadskostnad inom intervallet.

1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 5

Propositionens lagförslag

Prop. 1993/94:5

Förslag till

Lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1991:162) om
särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension, dels
ändring i samma lag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:162) om särskilt kom-
munalt bostadstillägg till folkpension , som gäller till utgången av år
1993,

dels att lagen skall fortsätta att gälla till utgången av år 1994,

dels att 2 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

2 §

Det särskilda kommunala bostadstillägget utges om den pensionsbe-
rättigades inkomster efter avdrag för skälig bostadskostnad understiger
kommunens socialbidragsnorm eller det högre belopp som följer av
Socialstyrelsens allmänna råd om vägledande socialbidragsnorm, allt

räknat per månad. Tillägget utgör i

Vid tillämpning av första stycket
beaktas följande inkomster, näm-
ligen

a)  folkpension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
dock inte handikappersättning,

b) pensionstillskott enligt lagen
(1969:205) om pensionstillskott,
dock minskat med 25 procent av
basbeloppet när fråga är om pen-
sionstillskott till förtidspension,

c) tilläggspension enligt lagen om
allmän försäkring till den del pen-
sionen föranleder minskning av
pensionstillskott,

d) särskilt pensionstillägg enligt
lagen (1990:773) om särskilt pen-
sionstillägg till folkpension för
långvarig vård av sjukt eller han-
dikappat barn,

e)  kommunalt bostadstillägg
enligt lagen (1962:392) om hust-
rutillägg och kommunalt bostads-
tillägg till folkpension,

f) hälften av den inkomst som
medräknas vid bestämmande av
årsinkomst enligt 5 § sistnämnda
lag.

sådant fall skillnadsbeloppet.

Vid tillämpning av första stycket
beaktas följande inkomster, näm-
ligen

a)  folkpension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
dock inte handikappersättning,

b) pensionstillskott enligt lagen
(1969:205) om pensionstillskott
och tilläggspension enligt lagen om
allmän försäkring till den del pen-
sionen föranleder minskning av
pensionstillskott, det sammanlagda
beloppet dock minskat med 25
procent av basbeloppet när det är
fråga om förtidspension,

c) särskilt pensionstillägg enligt
lagen (1990:773) om särskilt pen-
sionstillägg till folkpension för
långvarig vård av sjukt eller han-
dikappat barn,

d)  kommunalt bostadstillägg
enligt lagen (1962:392) om hust-
rutillägg och kommunalt bostads-
tillägg till folkpension,

e) hälften av den inkomst som
medräknas vid bestämmande av
årsinkomst enligt 5 § sistnämnda
lag.

1 Lagen senast förlängd 1992:1742.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:5

Inkomsterna enligt andra styck-
et a)-cj skall sammanlagda alltid
anses utgöra lägst 1,5 gånger
basbeloppet för den som är ogift
och lägst 1,325 gånger basbe-
loppet för den som är gift.

Inkomsterna enligt andra stycket
a) och b) skall sammanlagda alltid
anses utgöra lägst 1,515 gånger
basbeloppet minskat med två pro-
cent för den som är ogift och lägst
1,34 gånger basbeloppet minskat
med två procent för den som är
gift.

Bostadskostnaden skall anses skälig om den inte överstiger den högsta
godtagbara kostnad som följer av den norm Socialstyrelsen och Riks-
försäkringsverket rekommenderar för bostadskostnader vid beräkning av
underhållsbidrag eller det högre belopp som följer av kommunens social-
bidragsnorm.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om bostadsstöd som avser tid före ikraftträdandet.

1* Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 5

Socialdepartementet

Prop. 1993/94:5

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 september 1993

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,
Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,
Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell,
Lundgren, P. Westerberg,

Proposition om kommunala bostadstillägg till
folkpension år 1994

1 Inledning

Kommunalt bostadstillägg (KBT) är en inkomstprövad förmån som kan
lämnas till den som uppbär folkpension i form av ålderspension, förtids-
pension, omställningspension eller särskild efterlevandepension och som
är folkbokförd i kommunen eller till där folkbokförd hustru som har
hustrutillägg.

Det kommunala bostadstillägget betalas ut enligt grunder som kommu-
nen bestämmer. Tilläggen varierar därför storleksmässigt kommunerna
emellan. Inkomstprövningen sker dock enligt regler som är fastställda i
lag och är lika över hela landet. Vidare krävs att KBT lämnas med lägst
det belopp som uppfyller kriterierna för statsbidrag.

I förordningen (1979:830) om statsbidrag till KBT föreskrivs fr.o.m.
den 1 mars 1993 att statsbidrag lämnas under förutsättning att KBT, före
inkomstprövning och oberoende av bostadens storlek, täcker minst 85 %
av den del av den månatliga bostadskostnaden som ligger mellan 150
och 3 000 kronor per månad. Kommunen får statsbidrag med 70 % av
sina kostnader för KBT inom de nämnda kostnadsgränsema. Statsbidrag
lämnas dock endast för KBT som täcker högst 95 % av bostadskost-
naden. Kommunerna har möjlighet att betala KBT även för bostadskost-
nader som ligger utanför statsbidragsförordningens gränser och för kost-
nader som inte är knutna till bostadskostnaden. Merkostnaderna för detta
måste dock i sin helhet bekostas av kommunen. Statsbidrag kan också
lämnas för KBT till personer som bor på t.ex. ålderdomshem eller sjuk-
hem under förutsättning att bostadstillägget inte täcker bostadskostnader
som utgör en del av en avgift för vars bestämmande endast pensionärens
inkomst får läggas till grund.

Reglerna för inkomstprövning innebär att förmånen minskas med en
viss andel av den försäkrades årsinkomster vid sidan av folkpension och
pensionstillskott. Även förmögenhet beaktas vid inkomstprövningen. Om
den årliga sidoinkomsten överstiger 1 000 kronor för en ensamstående
pensionär resp. 1 500 kronor för ett pensionärspar minskas bostads-

tillägget med 35 % av den del av sidoinkomsten upp till 1,5 basbelopp
som överstiger nämnda fribelopp. För sidoinkomst som överstiger 1,5
basbelopp minskas bostadstillägget med 40 % av sidoinkomsten.

Med årsinkomst avses den inkomst för år räknat som en pensionär kan
antas komma att få under den närmaste tiden. Som inkomst räknas dock
inte allmänt barnbidrag, folkpension eller ATP till den del pensionen
föranlett minskning av pensionstillskottet. För en pensionär som har
folkpension i form av ålderspension beaktas vid inkomstprövningen inte
heller inkomster av anställning eller intäkt av aktiv näringsverksamhet.

Värdet av förmögenhet och avkastning därav beräknas enligt föreskrif-
ter som utfärdas av Riksförsäkringsverket (se RFFS 1979:5). Enligt
dessa föreskrifter beaktas vid beräkning av avkastning av förmögenhet
tillgångar som aktier, obligationer, banktillgodohavanden, kontanter
utöver sådana avsedda för hushåll och löpande utgifter, fordringar, an-
delar i ekonomiska föreningar och näringsfastigheter. Avkastningen på
förmögenheten beräknas till 5 % av det beräknade värdet. Till för-
mögenhetens avkastning skall läggas 10 % av det belopp varmed för-
mögenheten överstiger för den som är gift 60 000 kronor och för den
som är ogift 75 000 kronor. Vid inkomstprövningen tas inte hänsyn till
förmögenhet eller avkastning av förmögenhet i form av privatbostads-
fastighet eller privatbostad.

För sammanlevande makar beräknas vardera makens inkomst utgöra
hälften av makarnas sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögen-
het hälften av deras sammanlagda förmögenhet.

I augusti 1993 utbetalades KBT till 578 599 pensionärer med i genom-
snitt 1 442 kronor per månad.

Den 1 januari 1991 infördes särskilt kommunalt bostadstillägg (SKBT)
som komplement till KBT. SKBT kompenserar de pensionärer som har
låg eller ingen ATP för höga boendekostnader upp till i vart fall Social-
styrelsens norm för skälig högsta boendekostnad. SKBT fyller ut skill-
naden mellan å ena sidan den pensionsberättigades allmänna pension och
övriga inkomster enligt reglerna för beräkning av årsinkomst vid pröv-
ning av KBT och å andra sidan socialbidragsnormen i den pensions-
berättigades kommun eller det högre belopp som följer av Socialstyrel-
sens allmänna råd om vägledande socialbidragsnorm. SKBT utges av
kommunen med statsbidrag för 100 % av kostnaderna.

I augusti 1993 utbetalades SKBT till 18 320 pensionärer med i genom-
snitt 312 kronor per månad.

Prop. 1993/94:5

2 Utvecklingen av systemet med bostadsstöd till
pensionärer

Ett ofta ifrågasatt förhållande vad gäller KBT är de stora skillnader i
ersättningsnivåer som finns mellan olika kommuner. I KBT-utredningens
betänkande Bostadsstöd till pensionärer (SOU 1992:21) som lades fram
våren 1992 föreslogs grundläggande förändringar av regelsystemet. Det

centrala i utredningens förslag var att bostadsstödet skulle förstatligas,
vilket skulle åstadkomma ett enhetligt bostadstillägg för pensionärer över
hela landet.

Som anfördes i proposition 1992/93:134 om förändringar i de kommu-
nala bostadstilläggen för år 1993 m.m. är avsikten att ett förstatligande
av bostadsstödet till pensionärer skall ske den 1 januari 1995. I nämnda
proposition föreslogs, som en förberedelse för ett förstatligande vissa
förändringar i syfte att reducera skillnaderna mellan kommunernas er-
sättningsnivåer. Dessa förändringar har genomförts den 1 mars 1993.
Jag kommer nu att redovisa förändringar som jag anser bör genomföras
fr.o.m. den 1 januari 1994. Förändringarna innebär ett ytterligare steg
mot mer enhetliga ersättningsregler och mot ett bostadstillägg som i
större utsträckning fungerar som högkostnadsskydd.

Jag avser senare att föreslå regeringen att återkomma till riksdagen
med ett samlat förslag till ett nytt system för bostadstillägg till pensionä-
rer som skall träda i kraft den 1 januari 1995.

Regelsystemet för KBT innehåller speciella regler för förtidspensio-
närer. Inkomstberäkningen för KBT för en förtidspensionär skiljer sig
från den inkomstberäkning som görs för övriga pensionärer. Enligt
nuvarande inkomstregler för KBT betraktas inte folkpension, pensions-
tillskott och den del av ATP som reducerat pensionstillskott som in-
komst. Eftersom förtidspensionärer har rätt till högre pensionstillskott än
övriga pensionärer kan dessa således ha högre inkomst innan bostads-
tillägget reduceras. Med dagens regler och basbelopp kan en förtids-
pensionär ha 16 856 kronor mer i inkomst än en ålderspensionär innan
bostadstillägget reduceras och kan därmed erhålla 5 900 kronor mer per
år i KBT än en ålderspensionär med samma inkomst.

Som jag nyss nämnde bör regeringen återkomma med förslag till nya
regler för KBT som skall gälla från den 1 januari 1995. I det samman-
hanget bör även inkomstberäkningen för förtidspensionärer övervägas. I
1993 års budgetproposition aviserades mot bakgrund av de ökande för-
säkringsutgiftema för förtidspension en översyn av de ekonomiska vill-
koren för förtidspensionärer och att det därvid borde prövas olika åt-
gärder för att begränsa försäkringens utgifter för förtidspension. Frågan
om inkomstberäkningen för förtidspensionärer övervägs inom ramen för
denna översyn.

Behovet av det särskilda kommunala bostadstillägget (SKBT) har min-
skat betydligt i och med förändringarna av ersättningsreglerna den
1 mars 1993. Antalet pensionärer som behöver SKBT har minskat från
42 000 i februari 1993 till ca 18 000 i augusti 1993. Med de nya regler
som jag anser bör gälla från den 1 januari 1994 beräknas antalet SKBT-
tagare minska ytterligare. Fortfarande skulle dock ett antal pensionärer
hamna under socialbidragsnormen om SKBT inte betalas ut, varför lagen
(1991:162) om särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension bör
förlängas till att gälla även under år 1994.

Riksdagen beslutade i december 1992 om avgifter inom äldre- och
handikappomsorgen (prop. 1992/93:129, bet. 1992/93:SoU12, rskr.
1992/93:132, SFS 1993:47). Beslutet innebär bl.a. att särregleringen

Prop. 1993/94:5

enligt 35 § socialtjänstlagen av avgifter som avser helinackordering i
särskilda boendeformer för service och omvårdnad upphör. Sjukhemmen
ingår i begreppet särskild boendeform för service och omvårdnad enligt
20 § socialtjänstlagen och är därmed likställda med övriga kommunala
boendeformer som ålderdomshem, servicehus och gruppbostäder. Kom-
munerna får genom riksdagsbeslutet bestämma skäliga avgifter för boen-
de enligt grunder som kommunerna själva bestämmer. Om kommunen
väljer att fastställa en boendekostnad på t.ex. sjukhem eller ålderdoms-
hem, som inte är inkomstrelaterad eller utgör en del av avgiften för t.ex.
service och vård, är denna boendekostnad KBT-grundande. KBT-kost-
nadema för denna nya grupp pensionärer kommer att bli beroende av
vilken nivå för boendekostnader som kommunerna fastställer.

Antalet pensionärer som får KBT för boende i särskilda boendeformer
har successivt ökat sedan den 1 mars 1993. I augusti 1993 betalades
KBT ut till närmare 18 000 pensionärer på ålderdomshem och sjukhem
med i genomsnitt 1 227 kronor per månad.

Det nya systemet innebär att den bostadskostnad som ligger till grund
för bostadstillägget och därmed statsbidraget, bestäms av samma instans
som uppbär statsbidraget. Konstruktionen innehåller i sig inga kostnads-
dämpande moment varför erfarenheter av detta system får ägnas upp-
märksamhet. Regeringen har uppdragit åt Socialstyrelsen att noga följa
utveckling och utformning av kommunernas avgiftssystem inom äldre-
och handikappomsorgen. I uppdraget ingår bl.a. att redovisa hur bo-
stadskostnader i särskilda boendeformer fastställs och nivån på dem i
förhållande till bostadsstorlek och standard. En lägesrapport har lämnats
den 1 juni 1993 och slutrapport skall lämnas till regeringen den
1 december 1993. Om Socialstyrelsens rapport skulle utvisa att nuvar-
ande form för fastställande av dessa bostadskostnader fungerar kostnads-
drivande kan det bli nödvändigt att införa särskilda regler med syfte att
begränsa statens KBT-kostnader för de särskilda boendeformerna.

Prop. 1993/94:5

3 Statsbidrag till kommunalt bostadstillägg till
folkpension för år 1994

Min bedömning: En kommun bör få statsbidrag med 70 % av
sina kostnader för KBT mellan en nedre bostadskostnadsgräns på
150 kronor och en övre gräns på 3 500 kronor per månad. Som
förutsättning gäller att minst 85 % av bostadskostnaden ersätts
med KBT. Statsbidrag lämnas dock inte för kostnader som täcker
mer än 90 % av bostadskostnaden.

Skälen för min bedömning: Storleken av de kommunala bostads-
tilläggen bestäms av respektive kommun. För kommunens kostnader för
KBT ges under vissa villkor statsbidrag med 70 %. Enligt förordningen

(1979:830) om statsbidrag till kommunalt bostadstillägg till folkpension
måste sedan den 1 mars 1993 bostadskostnad mellan 150 kronor och
3 000 kronor per månad ersättas med minst 85 % för att statsbidrag
skall betalas ut. Statsbidrag betalas dock inte för KBT som ersätter mer
än 95 % av bostadskostnaden.

Som tidigare anförts är avsikten att fr.o.m. den 1 januari 1995 för-
statliga bostadsstödet till pensionärer och därvid åstadkomma ett bostads-
stöd som är lika över hela landet. Då skillnaderna mellan kommunernas
regler tidigare varit betydande bör en utjämning ske stegvis. Ett första
steg mot enhetliga regler togs den 1 mars 1993 då villkoren för stats-
bidrag ändrades enligt vad jag nyss redovisat. De nya reglerna innebar
bl.a. att de övre bostadskostnadsgränsema för KBT höjdes väsentligt.

Till följd av de nya reglerna är kommunernas regler nu avsevärt mer
enhetliga samtidigt som mer KBT totalt betalas ut. Antalet pensionärer
som uppbär KBT har ökat med ca 34 000 sedan i mars 1993. Samtidigt
har behovet av det särskilda bostadstillägget minskat.

För att kunna genomföra ett förstatligande med helt enhetliga regler
utan kraftiga omställningar den 1 januari 1995 bör nu ett ytterligare steg
mot större enhetlighet tas. Med anledning av detta anser jag att vill-
koren för statsbidrag bör ändras den 1 januari 1994 så att KBT under
1994 måste utges med minst 85 % av bostadskostnad mellan 150 kronor
och 3 500 kronor per månad for att statsbidrag skall betalas ut. Stats-
bidrag bör samtidigt inte betalas ut för bostadskostnad utanför detta
intervall och inte heller för KBT som täcker mer än 90 % av bo-
stadskostnaden.

För att pensionärer inte skall få minskat KBT till följd av att ersätt-
ningsgraden sänks till en lägre ersättningsgrad än 90 % bör det i likhet
med nuvarande statsbidragsförordning finnas en bestämmelse som be-
gränsar kommunernas möjligheter att sänka ersättningsgraden. En kom-
mun som i dag ersätter mer än 90 % av bostadskostnaden inom nuvar-
ande intervall får sänka kompensationsgraden till lägst 90 %. En kom-
mun som i dag ersätter mindre än 90 % av bostadskostnaden får där-
emot inte sänka ersättningsgraden alls.

Endast ett mindre antal kommuner ersätter för närvarande högre bo-
stadskostnad än 3 500 kronor. Samtidigt har ca 70 % av kommunerna
en ersättningsgrad inom det intervall som f.n. berättigar till statsbidrag
(85 - 95 %). Med utgångspunkt i detta torde de flesta pensionärer under
1994 komma att omfattas av regler som ger KBT med 85 - 90 % av
bostadskostnad mellan 150 och 3 500 kronor per månad. Detta ger goda
förutsättningar för att genomföra helt enhetliga regler den 1 januari
1995.

Det totala anslaget för de kommunala bostadstilläggen beräknas med
anledning av de nya statsbidragsreglema bli oförändrat. Höjningen av
den övre gränsen bekostas av den sänkta procentsatsen. Förändringen
innebär samtidigt en omfördelning mellan KBT-tagama. Pensionärer
med höga bostadskostnader får högre KBT medan pensionärer med en
bostadskostnad upp till ca 3 000 kronor får minskat KBT. Minskning-
arna blir som mest 143 kronor per månad. Störst minskning får en pen-

Prop. 1993/94:5

sionär som har en bostadskostnad på 3 000 kronor per månad. Pensio-
närer med en bostadskostnad på 3 500 kronor per månad eller mer får
med förslaget en ökning med 307 kronor per månad.

Därmed kommer bostadstillägget att ges en ökad karaktär av högkost-
nadsskydd så att medlen för KBT i större utsträckning fördelas till pen-
sionärer med höga bostadskostnader, som i dag får betala en relativt stor
andel av bostadskostnaden själva. Samtidigt får pensionärer med låg
eller medelhög bostadskostnad betala en något större andel av bo-
stadskostnaden själva. Omfördelningen innebär således en mer jämnt
fördelad egenavgift.

Sänkningen av ersättningsgraden till 90 % medför en ökad egenavgift
inom vaije del av bostadskostnadsintervallet - egenavgiften stiger med
ökande bostadskostnad. Därmed får systemet med bostadstillägg en mer
kostnadsdämpande konstruktion.

Högkostnadsinriktningen leder således till att pensionärer med hög bo-
stadskostnad får höjt KBT. Därmed ökar det belopp som dessa pensio-
närer får över när hyran är betald och även marginalen gentemot social-
bidragsnormen. Detta innebär samtidigt att nästan alla pensionärer med
särskilt kommunalt bostadstillägg (SKBT) får höjt KBT, vilket kommer
att minska antalet SKBT-tagare.

Prop. 1993/94:5

4 Särskilt kommunalt bostadstillägg (SKBT)

Mitt förslag: Lagen (1991:162) om särskilt kommunalt bostads-
tillägg till folkpension förlängs till att gälla även under år 1994.
Den lägsta inkomst som påförs en pensionär anpassas till nuvaran-
de pensionsnivåer och till att pensionen beräknas efter 98 % av
basbeloppet.

Skälen för mitt förslag: Lagen (1991:162) om särskilt kommunalt bo-
stadstillägg till folkpension tidsbegränsades till en böljan i avvaktan på
förslag från KBT-utredningen. Efter förslag från denna gavs lagen för-
längd giltighetstid till den 31 december 1992. Den förlängdes senare till
den 31 december 1993.

Behovet av SKBT minskade betydligt i och med förändringarna den
1 mars 1993 och kommer att minska ytterligare år 1994 med det förslag
som jag tidigare redovisat. Även under år 1994 kommer emellertid en
grupp pensionärer att vara beroende av SKBT för att inte befinna sig
under socialbidragsnormen även om de utbetalade beloppen som regel
kommer att vara låga.

Jag föreslår därför att SKBT förlängs till att gälla även under 1994 och
beräknar kostnaderna för detta till 35 miljoner kronor, varav den del
som belöper på första halvåret 1994 bedöms rymmas inom ramen för
anslaget till KBT för budgetåret 1993/94. Behovet av ett särskilt bo-
stadstillägg efter ett förstatligande av det kommunala bostadstillägget får

övervägas i samband med kommande förslag till nytt bostadstillägg för Prop. 1993/94:5
pensionärer.

I samband med att lagen förlängs bör 2 § lagen (1991:162) om särskilt
kommunalt bostadstillägg till folkpension justeras. Av tredje stycket i
andra paragrafen framgår att det sammanlagda beloppet av folkpension,
pensionstillskott samt tilläggspension till den del tilläggspensionen föran-
lett minskning av pensionstillskottet minst skall vara 1,5 basbelopp för
ogift och 1,325 basbelopp för den som är gift. Dessa minimibelopp
motsvarade vid lagens tillkomst ett folkpensionsbelopp (0,96 resp. 0,785
basbelopp) och ett pensionstillskott (0,54 basbelopp).

Den 1 januari 1993 har pensionstillskottet höjts till 0,555 basbelopp.
Samtidigt beräknas pensionen utifrån 98 % av basbeloppet. Sammanta-
get medför detta att en pensionär får något lägre pension än de 1,5 resp.
1,325 av ett oreducerat basbelopp som förutsätts i lagen om SKBT.

Visserligen är SKBT-beräkningen till viss del schabloniserad men jag
föreslår ändå att beräkningssättet för den minsta inkomst som skall an-
vändas vid beräkning av SKBT justeras och att minimiinkomsten under
år 1994 beräknas till 1,515 basbelopp minskat med 2 % för den som är
ogift och 1,34 basbelopp minskat med 2 % för den som är gift. I och
med ändringen blir den fastställda SKBT-inkomsten något lägre än tidig-
are för flertalet SKBT-tagare, vilket medför att SKBT höjs i motsvar-
ande grad.

I paragrafens andra stycke bör vidare en redaktionell ändring göras på
så sätt att punkterna b) och c) slås samman.

5 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Socialdepartementet upp-
rättats förslag till

lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1991:162) om särskilt kommu-
nalt bostadstillägg till folkpension, dels ändring i samma lag.

6 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta lagförslaget.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan-
den har lagt fram.

10

Innehållsförteckning

Prop. 1993/94:5

Proposition...................................1

Propositionens huvudsakliga innehåll ...................1

Propositionens lagförslag...........................2

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 september 1993 4

1     Inledning ................................4

2    Utveckling av systemet med bostadsstöd till pensionärer .... 5

3     Statsbidrag till kommunalt bostadstillägg till folkpension

för år 1994 ...............................7

4    Särskilt kommunalt bostadstillägg (SKBT) ............9

5    Upprättade lagförslag........................10

6    Hemställan ..............................10

7     Beslut .................................10

11

gotab 45024, Stockholm 1993