Kungl. Maj:ts proposition nr 193 år 1961

Proposition 1961:193 - höst

Kungl. Maj:ts proposition nr 193 år 1961

1

JSr 193

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om rätt till visst avdrag vid 1962 års taxering
för företag, som år 1960 verkställt extra inbetalning i
riksbanken å konto för investering i rörelse; given
Stockholms slott den 27 oktober 1961.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogat förslag till förordning om rätt till visst avdrag vid 1962
års taxering för företag, som år 1960 verkställt extra inbetalning i riksbanken
å konto för investering i rörelse.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

Med hänsyn till önskvärdheten av att i det konjunkturläge, som kan förväntas
komma att råda under våren 1962, dämpa företagens investeringar

föreslås_på sätt förutskickats i proposition nr 162 till årets riksdag att

företag, som den 30 december 1961 äger utfå under år 1960 i riksbanken å
konto för investering i rörelse för mycket inbetalade medel, erbjudes visst
avdrag vid 1962 års taxering, om medlen bindes ytterligare ett år.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 193

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 193 år 1961

Förslag

till

förordning om rätt till visst avdrag vid 1962 års taxering
för företag, som år 1960 verkställt extra inbetalning
i riksbanken å konto för investering i rörelse

Härigenom förordnas som följer.

Företag, som enligt punkt 3) av övergångsbestämmelserna till förordningen
den 3 juni 1960 (nr 236) angående ändring i förordningen den 27 maj
1955 (nr 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning medgivits
extra avdrag på grund av extra inbetalning i riksbanken å konto för investering
i rörelse och som underlåter att hos länsstyrelsen göra framställning
enligt 18 § sistnämnda förordning om återbetalning före den 31 december
1962 av denna extra inbetalning eller del därav, må vid taxering till statlig
inkomstskatt för det beskattningsår, för vilket taxering i första instans
verkställes år 1962, åtnjuta avdrag med ett belopp motsvarande 10,5 procent
av den extra inbetalning, som kvarstår å kontot i riksbanken till den
31 december 1962. Medgives sådant avdrag, skall taxeringsnämnden härom
skriftligen underrätta taxeringsintendenten i länet.

Kungl. Maj :t äger, om det med hänsyn till läget på arbetsmarknaden befinnes
vara av synnerlig vikt, medgiva att medel, som föranleder avdrag enligt
nästföregående stycke, må återbetalas före den 31 december 1962 utan
att företaget går förlustigt sin rätt till avdrag. I sådant fall må, om och i
den mån Kungl. Maj :t finner skäligt, avdraget nedsättas.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Kungl. Maj.ts proposition nr 193 år 1961

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
å Stockholms slott den 27 oktober 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange,
Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam,
Hermansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om visst avdrag vid
1962 års taxering för företag, som år 1960 verkställt extra inbetalning i riksbanken
å konto för investering i rörelse samt anför därvid följande.

Inledning

I proposition nr 157 till 1960 års riksdag framlades förslag till ändringar
i 1955 års förordning om investeringsfonder för konjunkturntjämning. Det
intresse, som därvid stod i förgrunden, var att hindra företagen att i samband
med avsättning till sådana fonder erhålla en förstärkning av sin likviditet.
I samband därmed föreslogs, att nämnda förordning skulle kompletteras
med tillfälliga bestämmelser i syfte att stimulera företagen att under år
1960 göra större inbetalningar till riksbanken än som i och för sig krävdes
för rätt till avdrag för fondavsättning. Förslagen godtogs av riksdagen med
smärre jämkningar (SFS 1960: 236).

Även till årets riksdag har i proposition nr 162 förslag framlagts till motsvarande
tillfälliga bestämmelser att gälla vid 1962 års taxering beträffande
inbetalningar under år 1961, vilket förslag jämväl godtagits av riksdagen.
I sistnämnda proposition erinrade jag om att de företag, som på grund av
1960 års tillfälliga bestämmelser gjort extra inbetalningar i riksbanken,
äger utfå för mycket inbetalade medel den 30 december 1961. Jag framhöll
därvid att om konjunkturläget skulle utveckla sig så, att det befanns önskvärt
att dessa medel fick kvarstå i riksbanken, det fick övervägas om förmåner
i beskattningshänseende borde erbjudas företag, som band de år 1960
inbetalade medlen ytterligare ett år. Eventuellt förslag härom torde i så fall
få föreläggas höstriksdagen. Jag anhåller nu att få upptaga denna fråga till
behandling.

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 193 år 1961

1960 års tillfälliga bestämmelser m. m.

I proposition nr 162 till årets riksdag har redogörelse lämnats för bestämmelserna
i 1955 års lagstiftning om investeringsfonder för konjunkturutjämning
och för de avsättningar in. in. som gjorts till dylika fonder. Här må endast
erinras om följande. Genom 1955 års lagstiftning har asyftats att på
beskattningsområdet skapa en anordning, som kunde bidraga till utjämning
i produktion och sysselsättning. Bestämmelserna innebär, att. företagen skattefritt
får fondera vinstmedel för framtida investeringsändamål. Man har
velat uppmuntra företagen att uppskjuta investeringar vid högkonjunktur
och att, under arbetsmarknadsstyrelsens kontroll, i stället förlägga dem
till tider, då en ökad investeringsverksamhet från sysselsättningssynpunkt
befinnes önskvärd.

Rätt att göra avsättning enligt 1955 års förordning tillkommer endast
svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening. Avsättning får ske till investeringsfond
för skogsbruk med högst tio procent av den för beskattningsåret
redovisade bruttointäkten av skogsbruk och till investeringsfond för rörelse
med högst fyrtio procent av årsvinsten före skatt. Avdrag får dock åtnjutas
endast under förutsättning att ett belopp motsvarande fyrtiosex procent
(före 1961 års taxering fyrtio procent) av den gjorda avsättningen inbetalats
till ett särskilt räntelöst konto i riksbanken. Inbetalningen skall ha
verkställts senast den dag, då företaget haft att avgiva allmän självdeklaration
för det beskattningsår, då avsättning till investeringsfond skett.

För att stimulera företagen att under år 1960 göra större inbetalningar på
konto för investering i rörelse i riksbanken än som kräves för rätt till avdrag
för fondavsättning kompletterades, som förut nämnts, 1955 års förordning
om investeringsfonder genom beslut av 1960 års riksdag med vissa tillfälliga
bestämmelser. Dessa bestämmelser innebar att — om ett företag före
den 1 november 1960 inbetalat medel på konto för investering i rörelse i riksbanken
och vid 1961 års taxering yrkat avdrag för avsättning till investeringsfond
för rörelse med belopp motsvarande insättningen — företaget ägde vid
1961 års taxering, utöver avdrag motsvarande avsättningen, vid taxeringen
till statlig inkomstskatt erhålla ett extra avdrag. Detta extra avdrag utgjorde
12 procent av de medel som inbetalats före den 1 augusti 1960 och 8 procent
av vad som inbetalats nämnda dag eller senare, dock före den 1 november
1960. Det extra avdraget fick åtnjutas endast under förutsättning, att de inbetalade
medlen kvarstår i riksbanken till den 30 december 1961. Sistnämnda
dag äger företaget utfå 54 procent av de inbetalade medlen d. v. s. medel som
inbetalats utöver den obligatoriska insättningen, som utgör 46 procent av
fondavsättningen.

Enligt de här återgivna tillfälliga bestämmelserna inbetalades i riksbanken
före den 1 november 1960 cirka 770 milj. kronor, varav cirka 570 milj. kronor
före den 1 augusti 1960. Av de sålunda inbetalade medlen skall 54 procent
eller cirka 415 milj. kronor återbetalas den 30 december 1961.

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 193 år 1961

Återbetalningen av de för mycket inbetalade medlen måste — på sätt framhölls
i proposition nr 157 till 1960 års riksdag — av praktiska skäl ske efter
förordnande av länsstyrelsen på sätt stadgas i 18 § i 1955 ars förordning om
investeringsfonder. Enligt sistnämnda paragraf skall länsstyrelsen om ett
företag för visst beskattningsår å konto för investering inbetalat mer än 46
procent av det belopp, för vilket avdrag åtnjutits vid taxeringen — på framställning
av företaget förordna om återbetalning av det till kontot för mycket
inbetalade beloppet. Riksbanken har inte uppgift om det belopp, för vilket
avdrag åtnjutits vid taxeringen. Det måste därför ankomma pa länsstyrelsen
att fastställa hur mycket, som i det enskilda fallet skall återbetalas.

Företag, som önskar att år 1960 för mycket inbetalade medel återbetalas
den 30 december 1961, bör således i god tid dessförinnan göra framställning
till länsstyrelsen om att medlen återbetalas sistnämnda dag.

Den 30 december 1961 har valts som återbetalningsdag för att bereda företagen
möjlighet, om de så önskar, att nämnda dag återinbetala medlen å konto
för investering i rörelse eller eventuellt å konto för investering i skogsbruk.
Det blir emellertid då— såsom även framhölls i proposition nr 157 till 1960
års riksdag — fråga om ett uttag och en ny insättning, och den nya insättningen,
som då sker den 30 december 1961, avser det beskattningsår för vilket
insättning då kan göras. Även i det fall, då företaget önskar att de för år
1960 för mycket inbetalade medlen skall kvarstå i riksbanken som inbetalning
för beskattningsåret 1961, måste företaget göra framställning till länsstyrelsen
om återbetalning av de för mycket inbetalade medlen och därefter
meddela riksbanken att dessa medel skall kvarstå i riksbanken sasom inbetalning
för beskattningsåret 1961 å konto för investering i rörelse eller i
skogsbruk. Det är önskvärt att även framställning, som nu sagts, göres i god
tid före den 30 december 1961.

Departementschefen

De tillfälliga bestämmelser, som beslöts av 1960 års riksdag, om rätt till
extra avdrag för företag, som under år 1960 i riksbanken inbetalade ett belopp
motsvarande hela den beräknade kommande avsättningen till investeringsfond,
ledde, som förut nämnts, till att i riksbanken under tiden 1 juli—
31 oktober 1960 inbetalades cirka 770 milj. kronor. De extra inbetalningarna,
d. v. s. 54 procent av nämnda belopp eller cirka 415 milj. kronor, kommer
att återbetalas den 30 december 1961.

Såsom redan framhållits skall länsstyrelsen efter framställning från företagen
i fråga förordna om återbetalning av de för mycket inbetalade medlen.
Sedan länsstyrelsen förordnat om återbetalning av dessa medel, kan företaget
den 30 december 1961 disponera över desamma utan att gå förlustigt det
extra avdraget. Företaget kan då meddela riksbanken, att den år 1960 gjorda
extra inbetalningen skall kvarstå i riksbanken som inbetalning för ar 1961
å konto för investering i rörelse eller i skogsbruk. Men företaget kan också

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 193 år 1961

välja att uttaga medlen från riksbanken. Det torde vara realistiskt att räkna
med att om särskilda åtgärder inte vidtages — många företag kommer
att uttaga medlen.

Konjunkturläget under våren 1962 kan emellertid förväntas bli sådant att
det framstår som angeläget att de år 1960 gjorda extra inbetalningarna kvarstår
i riksbanken även efter den 30 december 1961. Såsom jag redan förutskickat
i prop. nr 162 till årets riksdag bör i sådant läge förmåner i beskattningshänseende
erbjudas företag, som binder dessa medel ytterligare ett år.
Dessa förmåner synes lämpligen böra ges formen av ett avdrag vid taxeringen
till statlig inkomstskatt motsvarande 10,5 procent av det belopp, som bindes
för ytterligare ett år.

Ett företag, som vill komma i åtnjutande av sådant avdrag, skall inte göra
framställning till länsstyrelsen om återbetalning av den del av 1960 års överskottsmedel,
som företaget avser att låta kvarstå i riksbanken. I den deklaration,
som avgives till 1962 års taxering, bör företaget meddela att företaget
avser att låta 1960 års extra inbetalning, eller eventuellt en del av densamma,
kvarstå till den 31 december 1962 och samtidigt yrka att få komma
i åtnjutande av avdraget i fråga.

Det bör åligga taxeringsnämnden att skriftligen underrätta taxeringsintendenten
om de fall, då avdrag medgives. Det får ankomma på taxeringsintendenten
att föranstalta om erforderlig kontroll av att förutsättningar för avdraget
förelegat.

Möjlighet bör finnas för Kungl. Maj :t att, om det med hänsyn till läget på
arbetsmarknaden bedömes vara av synnerlig vikt, medgiva att de medel, som
föranlett avdraget, får återbetalas före den 31 december 1962 utan att
företaget går förlustigt hela avdraget i fråga. Om avdraget nedsättes, synes
det böra avvägas så att företaget erhåller skälig avkastning för den tid medlen
innestått i riksbanken.

Slutligen må framhållas, att de företag, som väljer att låta de år 1960 på
investeringskonto för rörelse för mycket inbetalade medlen kvarstå ytterligare
ett år, har att hösten 1962 inkomma till länsstyrelsen med framställning
om återbetalning av dessa medel den 31 december 1962. Detsamma gäller
de företag, som för beskattningsåret 1961, före den 1 oktober 1961, gjort
inbetalning motsvarande hela den kommande fondavsättningen. De medel,
som då frigöres, kan — om företaget så önskar — användas för inbetalning
a investeringskonto för beskattningsåret 1962.

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom finansdepartementet
upprättats förslag till förordning om rätt till visst avdrag vid 1962 års taxering
för företag, som år 1960 verkställt extra inbetalning i riksbanken å konto
för investering i rörelse.

Föredragande departementschefen hemställer, att nämnda författningsförslag
måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 193 år 1961

7

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Olof Sundström

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 611122