Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1968

Proposition 1968:166 - höst

Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1968

1

Nr 166

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående domartjänster
vid vissa underrätter; given Stockholms slott den 31
oktober 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitieärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag att ändra domarorganisationen vid
vissa underrätter med anledning av ändringar i den judiciella indelningen
den 1 januari 1969.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 166

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1968

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 31 oktober 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Gei jer, Myrdal,

Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om domartjänster
vid vissa underrätter och anför.

Kungl. Maj :t har förordnat om vissa ändringar i den judiciella indelningen
den 1 januari 1969. Dessa ändringar är i huvudsak beroende av ändringar
i den kommunala indelningen enligt fastställda planer och stämmer överens
med de principer som har tillämpats vid tidigare genomförda ändringar
i den judiciella indelningen. I vissa fall har ändringarna dessutom samband
med avgångar från domartjänster. Ändringarna utgör inte något föregripande
av det ställningstagande till principerna för en domkretsreform, som
statsmakterna beräknas kunna göra våren 1969. Kungl. Maj :ts beslut innebär
i vissa fall att domsagor upphör vid utgången av år 1968. I andra fall
förs områden från en underrätts domkrets till en annan underrätts. Arbetsbördan
ändras givetvis härigenom vid en del underrätter. Med anledning
härav bör vissa ändringar i fråga om ordinarie domartjänster företas den
1 januari 1969.

1. I Kalmar län bildas en ny domsaga, som kallas Möre och Ölands domsaga.
Domsagan bildas av Södra Möre domsaga och Ölands domsaga samt en
del av Norra Möre och Stranda domsaga. Ett område från Sevede och Tunaläns
domsaga läggs till Tjusts domsaga, som skall kallas Västerviks domsaga.
Återstående delar av Sevede och Tunaläns domsaga och Norra Möre
och Stranda domsaga läggs till Oskarshamns domsaga. Ingen av Sevede och
Tunaläns domsaga, Norra Möre och Stranda domsaga, Södra Möre domsaga
eller Ölands domsaga har mer än en ordinarie domartjänst, nämligen en
tjänst för häradshövding.

Häradshövdingtjänsten i Sevede och Tunaläns domsaga är vakant. Fullmakten
för häradshövdingen i Södra Möre domsaga har ändrats att avse
Möre och Ölands domsaga. Av de häradshövdingar som tjänstgör i de övriga
två domsagor som upphör är den ene skyldig att avgå med ålderspension
i början av år 1969.

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1968

Göta hovrätt föreslår att Västerviks domsaga, som redan har en ordinarie
tingsdomartjänst, får ytterligare en sådan tjänst. Möre och Ölands domsaga
föreslås få en ordinarie tingsdomartjänst utöver häradshövdingtjänsten.
Häradshövdingen i Ölands domsaga Gudmund Lindencrona, som beräknas
avgå med pension vid utgången av februari 1969, bör i enlighet med sina
egna önskemål förordnas att tjänstgöra i Möre och Ölands domsaga under
de två första månaderna 1969. Lindencronas häradshövdingtjänst bör föras
på övergångsstat under denna tid. För häradshövdingen i Norra Möre och
Stranda domsaga Klas Nilsson, som önskar avgå med pension vid den för
honom gällande pensioneringsperiodens nedre gräns den 1 juni 1971, bör
ordnas så att han intill dess inte går miste om någon lön.

Jag kan inte finna att arbetsbördan i Västerviks domsaga blir så stor, att
det behövs ytterligare en tingsdomartjänst i domsagan. I mån av behov bör
hovrätten i stället kunna ställa extra domarpersonal till förfogande. Däremot
biträder jag hovrättens förslag om ordinarie domartjänster i Möre
och Ölands domsaga och vad hovrätten har föreslagit i fråga om Lindencrona.
Sådana särskilda omständigheter föreligger, att Nilssons häradshövdingtjänst
bör föras på indragningsstat t. o. m. den 31 maj 1971, vilket
Nilsson, enligt vad jag har inhämtat, inte har någon erinran mot. Vid bifall
till vad jag nu har förordat kan tre häradshövdingtjänster dras in.

2. Till domkretsen för rådhusrätten i Luleå läggs vissa områden från Kalix
och Luleå domsagor.

Hovrätten för övre Norrland framhåller, att den judiciella indelningsändringen
medför minskat behov av extra domarpersonal i de båda domsagorna
medan rådhusrätten får sådan ökad arbetsbörda, att den bör tillföras
ytterligare en ordinarie rådmanstjänst.

Jag biträder hovrättens förslag att inrätta ytterligare en rådmanstjänst
vid rådhusrätten i Luleå. Medelsbehovet minskas vid sådant förhållande
med kostnaderna för ett fiskalskompetent biträde.

De av mig föreslagna ändringarna i domarorganisationen kan beräknas
leda till en besparing under anslaget Underrätterna: Avlöningar med omkring
100 000 kr. om året.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att den 1 januari 1969 inrätta
den tingsdomartjänst och den rådmanstjänst som förordats
i det föregående,

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsåtgärder
i fråga om två häradshövdingtjänster som angivits i
det föregående.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680541