Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1969

Proposition 1969:152 - höst

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1969

1

Nr 152

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
med särskilda bestämmelser om insättning på
skogskonto, m. mgiven Stockholms slott den 30
oktober 1969.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till

1) förordning med särskilda bestämmelser om insättning på skogskonto,

2) förordning om ändring i förordningen (1954: 142) om taxering för
inkomst av medel, som insatts å skogskonto,

3) lag om ändring i förordningen (1951:442) om rätt att av riksskattenämnden
erhålla förhandsbesked i taxeringsfrågor.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

Skattskyldig som haft intäkter av skogsbruk kan enligt gällande regler
få uppskov med taxeringen för den del av intäkten som satts in på särskilt
skogskonto i bank. Insättningen får för ett och samma beskattningsår avse
högst 60 % av köpeskillingen för rotsåld skog, 40 % av köpeskillingen
för leveransvirke och 40 % av saluvärdet av skogsprodukter, som tagits ut
till förädling i egen rörelse. För att bereda ytterligare lättnad i beskattningen
åt de skogsägare som drabbats av stormskador på skogen under
år 1969 föreslås i propositionen att insättningsbeloppen för dessa skattskyldiga
får höjas till 80 %, 50 % resp. 50 %.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 152

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1969

Vidare föreslås att skogsägare som har medel innestående på skogskonto
får disponera medlen fyra månader efter insättningen i stället för
såsom hittills fyra månader efter uppsägning.

Det föreslås också att rätten till förhandsbesked av riksskattenämnden
i taxeringsfrågor skall gälla även beträffande förordningen (1968: 276) om
uppskov i vissa fall med beskattning av realisationsvinst.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1969

3

Förslag

till

Förordning

med särskilda bestämmelser om insättning på skogskonto

Härigenom förordnas som följer.

Utan hinder av 2 § första stycket a)—c) förordningen (1954: 142) om
taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto, får skattskyldig,
som med intyg från skogvårdsstyrelsen i länet visar att skog stormfällts
i avsevärd omfattning under år 1969 på viss fastighet, beträffande den
förvärvskälla vari fastigheten ingår för beskattningsåren 1969, 1970 och
1971 åtnjuta uppskov med högst ett belopp, motsvarande summan av

a) åttio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen
för skog som avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b) femtio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen
för avyttrade skogsprodukter,

c) femtio procent av saluvärdet av skogsprodukter som under beskattningsåret
uttagits för förädling i egen rörelse.

Denna förordning träder i. kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I]- Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 152

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1969

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen (1954:142) om taxering för inkomst
av medel, sonx insatts å skogskonto

Härigenom föi’ordnas, att 6 § förordningen (1954: 142) om taxering
för inkomst av medel, som insatts å skogskonto, skall ha nedan angivna
lydelse.

(Nuvarande lydelse)

6 §‘

Skattskyldig, som vill disponera
å skogskonto innestående medel,
äger att fyra månader efter uppsägning
återfå det insatta beloppet.
Uppsägning må avse beloppet i
dess helhet eller del av detsamma,
dock att deluttag ej må understiga
1 000 kronor. Om särskilda förhållanden
det föranleda, äger Konungen
medgiva, att å skogskonto innestående
medel må uttagas utan att
föreskriven uppsägningstid iakttages.

Efter det------— — kvarstående medel.

(Föreslagen lydelse)

Skattskyldig, som vill disponera
å skogskonto innestående medel,
äger att fyra månader efter dagen
för insättning återfå det insatta beloppet.
Uttag må avse beloppet i
dess helhet eller del av detsamma,
dock att deluttag ej må understiga
1 000 kronor. Om särskilda förhållanden
det föranleda, äger Konungen
medgiva, att å skogskonto innestående
medel må uttagas utan att
föreskriven tid för medlens innestående
iakttages.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2 Senaste lydelse 1957: 652.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1969

5

Förslag

till

Lag

om ändring i förordningen (1951: 442) om rätt att av riksskattenämnden
erhålla förhandsbesked i taxeringsfrågor

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen (1951:442) om rätt att av
riksskattenämnden erhålla förhandsbesked i taxeringsfrågor skall ha nedan
angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

1

Riksskattenämnden må, därest sådant
för någon finnes vara av synnerlig
vikt, efter ansökan lämna besked
på förhand (förhandsbesked)
angående viss fråga, som avser sökandens
taxering till kommunal inkomstskatt,
statlig inkomstskatt,
statlig förmögenhetsskatt, utskiftningsskatt
eller ersättningsskatt,
ävensom viss fråga rörande tillämpningen
av förordningen angående
beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst. Förhandsbesked
må ock meddelas i frågor som
nu nämnts, därest detta finnes vara
av vikt för enhetlig lagtolkning eller
rättstillämpning.

Vad ovan
Om rätt -

(Föreslagen lydelse)

§‘

Riksskattenämnden må, därest sådant
för någon finnes vara av synnerlig
vikt, efter ansökan lämna besked
på förhand (förhandsbesked)
angående viss fråga, som avser sökandens
taxering till kommunal inkomstskatt,
statlig inkomstskatt,
statlig förmögenhetsskatt, utskiftningsskatt
eller ersättningsskatt,
ävensom viss fråga rörande tillämpningen
av förordningen angående
beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst eller förordningen
om uppskov i vissa fall
med beskattning av realisationsvinst.
Förhandsbesked må ock
meddelas i frågor som nu nämnts,
därest detta finnes vara av vikt
för enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning.

t fastigheten,
n mervärdeskatt.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse 1968: 433.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1969

Utdrag av protokoll över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på
Stockholms slott den 30 oktober 1969.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg,
Lidbom, Carlsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om vidgad rätt
till uppskov med taxering för inkomst av skog, som stormfällts under år
1969, m. in. och anför.

Inledning

En omfattande stormfällning av skog inträffade under september månad
1969 i södra Sverige. Sveriges skogsägareföreningars riksförbund har
med anledning härav gjort framställning om ökade möjligheter för drabbade
skogsägare att göra insättning på s. k. skogskonto. I samband med
att jag tar upp denna fråga vill jag också anmäla en framställning av
Svenska bankföreningen om justering av bestämmelserna om rätten att
ta i anspråk medel som står inne på skogskonto.

Över riksförbundets framställning har yttranden avgetts av riksskattenämndens
ordförande och skogsstyrelsen.

Yttranden över bankföreningens framställning har avgetts av riksskattenämnden,
länsstyrelserna i Värmlands, Västernorrlands och Jämtlands län
samt Svenska sparbanksföreningen.

Gällande bestämmelser om skogskonto m. m.

Bestämmelserna om skogskonto återfinns i förordningen (1954: 142)
om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto. Enligt 1 §
äger fysisk person, oskift dödsbo eller familjestiftelse, som har haft intäkt
av skogsbruk, rätt att få uppskov med inkomsttaxeringen för den del
av skogsintäkten som satts in på särskilt konto i bank (skogskonto).

7

Kiingl. Maj:ts proposition nr 152 år 1969

Syftet är främst att mildra verkningarna av den progressiva beskattningen
genom att intäkten fördelas på flera år. Bestämmelserna gör det också
m°jhgt för skogsägaren att skjuta upp taxeringen av skogskontomedlen
till år, då han haft kostnader för skogens vård och underhåll. Uppskovet
får åtnjutas till det år då medlen tas ut från skogskontot, dock högst tio
år (6 och 8 §§). Uttag får göras fyra månader efter det uppsägning av beloppet
skett (6 §).

Rätten till uppskov är begränsad i fråga om beloppet (2 §). För varje
förvärvskälla får uppskovet för ett och samma beskattningsår avse högst
ett belopp, motsvarande summan av

60 % av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för skog,
som avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

40 % av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade
skogsprodukter,

40 % av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret uttagits
för förädling i egen rörelse.

Avdragsrätten har vid tre tillfällen vidgats provisoriskt såsom stödåtgärd
vid inträffade stormfällningar. De omfattande stormfällningarna i
februari 1954 ansågs motivera att procenttalen för tillåten avsättning
höjdes till 80, 50 resp. 50 för de skogsägare som drabbats av stormskadorna.
De gynnsammare reglerna gällde för beskattningsåren 1954 och 1955.
En motsvarande höjning av procenttalen skedde för beskattningsåren
1956 och 1957 i anledning av stormfällningarna i södra Sverige i januari
1956. Reglerna gavs i sistnämnda fall i förordningen (1956: 180) med särskilda
bestämmelser angående insättning å skogskonto i vissa fall. Stormfällningarna
vintern 1966—1967 i olika delar av landet föranledde samma
höjning av procenttalen för beskattningsåren 1967—1969. Detta skedde genom
förordningen (1968: 41) med särskilda bestämmelser om insättning
på skogskonto.

Vidgad rätt till insättning på skogskonto

Framställningen

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund har i sin framställning begärt
att skattskyldig, som drabbats av de nu aktuella stormfällningarna
och som har rätt att göra insätttning på skogskonto, i stället för eljest gällande
maximibelopp skall få uppskov med

80 % av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för skog, som
avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

50 % av köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter,

50 % av saluvärdet av skogsprodukter som tagits ut för förädling i egen
rörelse.

Framställningen avser insättningar under åren 1970 och 1971.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1969

Stormskadornas omfattning

Uppgifter om stormskadornas omfattning har lämnats av riksförbundet
och skogsstyrelsen. Det framgår att Älvsborgs län drabbats hårdast. Den
stormfällda virkesmängden där beräknas uppgå till 4,5 milj. skogskubikmeter.
För Jönköpings län redovisas skador på 1,5 milj. skogskubikmeter
medan skadorna för Kalmar, Kronobergs och Hallands län antages uppgå
till 1—1,5 milj. skogskubikmeter. Stormskador har också förekommit i
Östergötlands, Göteborgs och Bohus samt Skaraborgs län. Sammanlagt beräknas
stormfällningen omfatta mellan 9 och 12 milj. skogskubikmeter.
Lokalt är skadorna mycket koncentrerade och motsvarar ibland mer än
tio års avverkningar för enskilda skogsägare. Värdet av den stormfällda
skogen uppskattar riksförbundet till ca 300 milj. kr., vilket belopp emellertid
enligt skogsstyrelsen torde vara alltför lågt.

Remissyttrandena

Riksskattenämndens ordförande erinrar om den ökade rätt till insättning
på skogskonto som föranleddes av 1966—67 års stormfällningar och framhåller
att stormarna i september 1969 torde ha förorsakat än större skador
än stormarna 1966—1967. Han finner det skäligt att, såsom riksförbundet
begärt, även nu medge en tillfällig ökning av rätten till insättning på skogskonto.
Härvid bör bestämmelserna utformas i överensstämmelse med dem
som tillkom med anledning av 1966—67 års stormfällningar.

I fråga om giltighetstiden för de tillfälliga bestämmelserna framhåller
riksskattenämndens ordförande att Iikviderna för det i september 1969
stormfällda virket i huvudsak torde bli hänförliga till beskattningsåren
1970 och 1971. Bestämmelserna bör därför i första hand avse dessa år.
Emellertid torde vissa likvider bli hänförliga redan till beskattningsåret
1969. Även detta år bör därför enligt riksskattenämndens ordförande omfattas
av bestämmelserna.

Skogsstyrelsen finner med hänsyn till stormskadornas omfattning alla
skäl tala för att de extraordinära bestämmelser rörande avsättning till
skogskonto, som införts vid tidigare svåra stormfällningar, sätts i kraft
även denna gång. Styrelsen erinrar i sammanhanget om stormskadeberedningens
förslag (Stencil Jo 1969: 3) att beslut om sådana bestämmelser borde
fattas så skyndsamt som möjligt med hänsyn till den stimulerande effekt
ett sådant beslut har på upparbetningen av det skadade virket.

Även skogsstyrelsen anser att de särskilda bestämmelserna bör gälla i
fråga om beskattningsåren 1969—1971.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1969

9

Frågan om uppsägningstiden

Framställningen

Svenska bankföreningen begär i sin framställning sådan ändring i 6 §
skogskontoförordningen att den tid av fyra månader, efter vilken skattskyldig
får disponera medel på skogskonto, räknas antingen från — såsom
nu — uppsägningsdagen eller från dagen för insättningen.

Till stöd för framställningen anför föreningen att bestämmelserna om
viss uppsägningstid har kommit till för att hindra att den uppskovsrätt,
som den skattskyldige åtnjuter när medel placeras på skogskonto, missbrukas
genom att insättning göres någon dag före deklarationens avlämnande
och uttag någon dag därefter. Under förarbetena hade föreslagits
att en motsvarande spärr skulle åstadkommas genom en föreskrift att uttag
inte fick ske förrän viss tid efter insättningen. En sådan bestämmelse
ansågs emellertid kunna medföra svårigheter i den praktiska tillämpningen
och man valde därför i stället metoden med viss uppsägningstid.

Numera har emellertid, säger föreningen, de praktiska förutsättningarna
för spärrning av skogskontomedel delvis ändrats. Sedan någon tid förekommer
hos bänkinstituten en ny inlåningsräkning, sparkonto. På denna
nya räkning, som ger högre effektiv ränta ju längre pengarna står inne, förekommer
inte någon uppsägningstid, utan uttag kan ske vid anfordran.

Föreningen framhåller att det på grund av de förmånliga räntevillkoren
är angeläget att det nya sparkontot kan användas även för placering av
skogskontomedel. Det är dock, sägs det, tekniskt besvärligt att på denna
räkning tillämpa systemet med uppsägning som villkor för uttag. Däremot
möter det inga större svårigheter att spärra medel under viss tid efter insättningen.
Det skulle därför enligt föreningen vara till fördel att för skogskontomedel
på sparkonto få tillämpa denna metod.

I fråga om en del andra räkningar som också lämpar sig för placering
av skogskontomedel anser föreningen det vara mera praktiskt att alltjämt
begagna ordningen med viss uppsägningstid.

Remissyttrandena

Föreningens förslag tillstyrks av remissinstanserna. Riksskattenämnden
anmärker emellertid att, om man inför en bestämmelse om att skogskontomedel
får tas ut fyra månader efter insättningsdagen, det är meningslöst
att ha kvar en bestämmelse om rätt till uttag fyra månader efter
uppsägning. Sistnämnda tidpunkt kan nämligen aldrig inträffa tidigare
än fyra månader från insättningsdagen.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1969

Departementschefen

Stormfällningarna under hösten 1969 har varit av stor omfattning. Inom
vissa områden är skadorna mycket koncentrerade och kan för enskilda
skogsägare motsvara mer än tio års normal avverkning. Virkesuttaget Blir
sålunda väsentligt större än vanligt och kostnaden för skogsvårds- och
reproduktionsåtgärder blir i många fall betydande under flera år framåt.

De nu aktuella förhållandena överensstämmer i stort med dem som förelåg
vid stormfällningarna 1954, 1956 och 1966—67. Liksom vid dessa tillfällen
bör drabbade skogsägare få vidgade möjligheter att utnyttja skogskonto.
En snabb upparbetning av det stormfällda virket stimuleras härigenom,
vilket är värdefullt från skogsvårdssynpunkt. Dessutom kan skogsägarna
avsätta en del av likviden för den stormfällda skogen til! senare år
då kostnader för reproduktionsåtgärder bestrids.

Beträffande tiden för de särskilda bestämmelsernas giltighet delar jag
den uppfattning som förts fram av riksskattenämndens ordförande och
skogsstyrelsen.

Jag förordar alltså att skogsägare som i betydande grad drabbats av
stormfällningar under 1969 tillfälligt får vidgad rätt att göra insättning på
skogskonto. Bestämmelserna bör utformas enligt vad som skedde vid de
tidigare tillfällena. Den övre gränsen för insättning på skogskonto bör
således höjas till 80 % av intäkten för rotsåld skog och 50 % av intäkten
för avyttrade eller till egen rörelse uttagna skogsprodukter. Såsom förutsättning
för tillämpning av bestämmelserna bör vidare gälla, att den skattskyldige
genom intyg från skogsvårdsstyrelsen i länet visar att skog stormfällts
på fastigheten i avsevärd omfattning under år 1969. Med hänsyn till
att likvider för stormfällt virke kan antas i allmänhet bli hänförliga til!
något av beskattningsåren 1969—1971 bör bestämmelserna avse dessa tre
beskattningsår.

När det gäller rätten att disponera skogskontomedel gäller f. n. såsom
förutsättning att uppsägning skett minst fyra månader i förväg. Numera
finns emellertid hos bankinstituten en typ av konto beträffande vilken
uppsägning inte tillämpas. Denna typ kan i många fall vara förmånlig att
använda för skogskonto. Behov finns alltså av en bestämmelse som medger
dispositionsrätt till skogskontomedel viss tid efter insättning. Bankföreningens
framställning har också tillstyrkts av alla remissinstanserna.

Såsom riksskattenämnden anmärkt blir emellertid bestämmelsen om uppsägningstid
överflödig om tiden också kan räknas från insättningsdagen.
Jag förordar därför den ändringen i 6 § skogskontoförordningen att skattskyldig
får disponera innestående medel fyra månader efter dagen för insättningen.
Någon fara för missbruk av en sådan regel synes inte förelig -

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1969 11

ga. Jag förutsätter givetvis att bestämmelsen om att medlen skall stå spärrade
viss tid från insättningen ovillkorligen iakttages.

Slutligen vill jag ta upp en fråga rörande förordningen om rätt att av
riksskattenämnden erhålla förhandsbesked i taxeringsfrågor. I samband
med omläggningen förra året av fastighetsvinstbeskattningen infördes en
rätt till uppskov i vissa fall med beskattningen av realisationsvinst då
den skattskyldige avser att förvärva ersättningsfastighet. Bestämmelserna
om uppskov omfattas inte uttryckligen av rätten till förhandsbesked. Det
finns emellertid ett praktiskt behov av att kunna få förhandsbesked också
beträffande frågor om uppskov, t. ex. om viss fastighet kan i förordningens
mening anses som ersättningsfastighet för den försålda fastigheten. Jag föreslår
därför att förordningen om förhandsbesked kompletteras i detta hänseende.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom
proposition föreslår riksdagen att anta inom finansdepartementet upprättade
förslag till

1) förordning med särskilda bestämmelser om insättning på skogskonto,

2) förordning om ändring i förordningen (1955:14-2) om taxering för
inkomst av medel, som insatts å skogskonto,

3) lag om ändring i förordningen (1951:442) om rätt att av riksskattenämnden
erhålla förhandsbesked i taxeringsfrågor.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690S78