Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1967

Proposition 1967:152 - höst

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1967

1

Nr 152

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
dels fortsatt giltighet au 1 § andra stgcket lagen
den 31 maj 1963 (nr 268) om igångsättningstillstånd för
byggnadsarbete, dels ändrad lydelse av 3 § samma lag;
given Stockholms slott den 13 oktober 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden och lagrådets protokoll, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till lag angående dels fortsatt giltighet
av 1 § andra stycket lagen den 31 mars 1963 (nr 268) om igångsättningstillstånd
för byggnadsarbete, dels ändrad lydelse av 3 § samma lag.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Rune B. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås dels att giltighetstiden för Kungl. Maj :ts nuvarande
fullmakt att införa krav på igångsättningstillstånd för vissa byggnadsarbeten
skall förlängas till utgången av år 1969, dels att beslutanderätten
i ärenden om igångsättningstillstånd skall tillkomma Kungl. Maj :t
eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, arbetsmarknadsmyndigheterna. 1

1 —B ihan g till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 152

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 1967

Förslag

till

Lag

angående dels fortsatt giltighet av 1 § andra stycket lagen den 31 maj 1963 (nr
268) om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete, dels ändrad lydelse av

3 § samma lag

Härigenom förordnas, dels att 1 § andra stycket lagen den 31 maj 1963 om
igångsättningstillstånd för byggnadsarbete1 skall äga fortsatt giltighet till
utgången av år 1969, dels att 3 § samma lag skall erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan anges.

(Nuvarande lijdelse) (Föreslagen lydelse)

3 §.

Igångsättningstillstånd meddelas
av arbetsmarknadsstyrelsen eller,
efter dess bemyndigande, av länsarbetsnämnden.

Igångsättningstillstånd meddelas
av Konungen eller, efter Konungens
bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen
eller länsarbetsnämnden.

Igångsättningstillstånd må

i arbetet.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. 1

1 Senaste lydelse av 1 § andra stycket se 1965:809.

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1967

3

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på
Stockholms slott den 6 oktober 1967.

Närvarande :

Statsråden Andersson, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff’
Wickman, Moberg.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, anmäler efter
gemensam beredning med statsrådets Övriga ledamöter fråga om förlängd

f°r KUngL M<1J:tS fullmakt att införa ^av på igångsätt ningstillstand
för vissa byggnadsarbeten, in. in. och anför.

+ .nLf?e" ^Cn 31 maj 1963 (nr 268; ändr‘ senast 1965: 809) om igångsättningstillstand
för byggnadsarbete innehåller bl. a. fullmakt för Kungl. Mai :t att
nar allvarlig brist på arbetskraft i byggnadsindustrin råder eller annat avsevart
hinder för byggnadsverksamheten föreligger, förordna att byggnadsaibete
av visst slag inte får påbörjas utan igångsättningstillstånd. Denna
uHmakt loper ut vid utgången av år 1967. Frågan om förlängd giltighetstid
or ullmakten bor nu tas upp till behandling. I samband därmed bör också
overvagas ändring av lagens bestämmelse om vem beslutanderätten i tillstandsärenden
skall tillkomma.

Historik och nuvarande ordning

Lagen om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete föregicks av lagen
ioaq = J?ni ..^943 <''nr om tillståndstvång för byggnadsarbete. Enligt
ars ag ägde Kungl. Maj :t i den mån det behövdes »för att upprätthålla
ett last penningvärde och befrämja en ändamålsenlig användning av förnödenheter
och arbetskraft» förordna att byggnadstillstånd skulle fordras
Lagen anyandes främst som ett instrument för investeringsbegränsning
men också som ett medel att nå en så långt möjligt jämn fördelning av
byggnadsverksamheten under olika delar av året. Fr. o. m. år 1959 användes
1J43 ars lag enbart i sistnämnda syfte. Arbetsmarknadsmyndigheterna bestämde
genom igångsättningstillstånd tiden för arbetenas påbörjande och

kunde aven meddela föreskrifter om arbetsstyrkans storlek och sammansättning.
1

1 ” B ihan g till riksdagens protokoll 1967. 1 sand. AV 152

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1967

År 1963 fattade statsmakterna (prop. 1963: 124, L3U 24, rskr 284) principbeslut
om övergång till ett system för säsongutjämning inom byggnadsbranschen
genom frivillig samverkan mellan byggarbetsmarknadens parter,
kommunerna och arbetsmarknadsmyndigheterna. För att skapa en
möjlighet att ingripa för den händelse de på frivillighet grundade åtgärderna
skulle visa sig otillräckliga beslutade riksdagen samtidigt om fullmakt
för Kungl. Maj:t att i ett sådant läge förordna att igångsättningstillstånd
skall inhämtas från arbetsmarknadsmyndighet innan byggnadsarbete
påbörjas. Fullmakten ges i lagen om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete,
som trädde i kraft den 1 juli 1963 samtidigt som lagen om tillståndstvång
för byggnadsarbete upphörde att gälla. Systemet med frivillig samverkan
— vilken sker inom byggarbetsnämnder — tillämpas f. n. fullt ut.
Fullmakten har alltså inte utnyttjats.

I och med att lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete upphörde
att gälla saknades legala möjligheter att begränsa enskild byggnadsverksamhet.
Nyssnämnda fullmakt gav nämligen inte möjlighet härtill. På
grund av överhettning av konjunkturen inom byggnadssektorn uppstod
emellertid snart behov att kunna få till stånd en sådan begränsning. Genom
lagen den 29 maj 1964 (nr 300), som trädde i kraft den 18 juni 1964,
angående ändrad lydelse av 1 § lagen om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete
gavs Kungl. Maj :t fullmakt att för särskilt område förordna
att byggnadsarbete av visst slag som var att anse som mindre angeläget från
allmän synpunkt inte fick påbörjas utan igångsättningstillstånd. Förutsättning
för sådant förordnande var att det i området rådde allvarlig brist
på arbetskraft inom byggnadsindustrin. Förordnande skulle avse viss tid.

Föreskrifter om i vilka områden och för vilka objekt igångsättningstillstånd
krävdes togs in i kungörelsen den 31 maj 1963 (nr 269) med tillämpningsföreskrifter
till lagen om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete
(ändrad lydelse se 1964:301 och 1965:89). Utanför denna reglering lämnades
bostadsbyggandet, industrins anläggningar samt byggnader för sjukvård,
socialvård och undervisningsväsendet (se prop. 1964: 95 s. 17, L3U
30, rskr 186). Dessa byggnadsarbeten fick alltså påbörjas utan igångsättningstillstånd.

Den fullmakt som 1964 års prioriteringslagstiftning innefattade gällde
bara till utgången av år 1965. Som framgår av det anförda var den begränsad
även i vissa andra avseenden. Genom lagen den 17 december 1965 (nr
809) angående ändrad lydelse av 1 § lagen om igångsättningstillstånd för
byggnadsarbete förlängdes emellertid giltighetstiden för fullmakten, med
vissa ändringar, till utgången av år 1967. Enligt 1965 års lagstiftning kan
förordnande att igångsättningstillstånd skall krävas meddelas föi hela landet
och utan annan tidsbegränsning än som följer av lagens giltighetstid. Föiordnande
kan grundas på — förutom brist på arbetskraft i bvggnadsindu -

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1967

■stiin — annat avsevärt hinder för byggnadsverksamheten såsom brist på
kapital eller byggnadsmaterial.

1965 års lagstiftning föranledde ändringar i tillämpningskungörelsen
varigenom ytterligare slag av byggnadsarbeten hänfördes till den oprioriterade
kategorin. Hit bör enligt tillämpningskungörelsen i dess nuvarande lydelse
fl966: 85 och 160) byggnadsarbete som avser

1) bensinstation, reparationsverkstad för motorfordon, parkeringshus
samt sådan parkeringsanläggning, som ej inrättas i anslutning till ny
bo stadsbebyggel se;

2) hus som helt eller till huvudsaklig del inrymmer butiks-, kontorseller
banklokaler;

3) kommunal förvaltningsbyggnad;

4) byggnad som helt eller till huvudsaklig del inrymmer kyrkliga eller
andra samlingslokaler eller nöjeslokaler;

5) sporthall eller annan idrottsanläggning;

6) bostadshus som uppföres utan statligt stöd och ej är avsett uteslutande
för fritidsändamål;

7) bostadshus som är avsett uteslutande för fritidsändamål, om arbetet
ingår i ett byggnadsföretag som omfattar mer än ett sådant hus eller om
huset genom arbetet erhåller en bostadsyta överstigande 80 kvadratmeter;

8) kommunal gata, väg eller annan samfärdsled som icke behöves för
nytt bostadsområde;

9) sjukhus som avses i sjukvårdslagen den 6 juni 1962 (nr 242) eller
sjukhem som avses i stadgan den 22 april 1960 (nr 114) angående enskilda
sjukhem m. m.;

10) hem som avses i 18 § lagen den 4 januari 1956 (nr 2) om socialhjälp;

11) kommunal eller enskild byggnad för undervisningsändamål som
uppföres utan statsbidrag;

12) rivning av flerfamiljshus inom område med stadsplan i kommun
med över 30 000 invånare.

Enligt 3 § lagen om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete meddelas
igångsättningstillstånd av arbetsmarknadsstyrelsen eller, efter dess bemyndigande,
av länsarbetsnämnden.

Kungl. Maj :t har genom beslut den 6 maj 1966 föreskrivit dels att igångsättningstillstånd
skall meddelas för i första hand bostäder som uppförs
utan statligt stöd samt sjukhus, sjukhem och ålderdomshem (punkterna
6, 9 och 10) i den mån kostnaderna för sådana byggnadsarbeten ryms inom
vissa angivna ramar, dels att stor restriktivitet skall iakttas vid tillståndsgivningen
i övrigt. Efter hand som ramarna fyllts genom tillståndsgivningen
har Kungl. Maj :t genom ytterligare beslut, senast den 25 augusti
1967, utvidgat ramarna.

Genom förordningen den 24 februari 1967 (nr 44) om investeringsavgift
för vissa byggnadsarbeten har statsmakterna fått ytterligare ett instrument
för begränsning av investeringarna inom byggnadssektorn. Enligt förordningen
skall eu investeringsavgift om 25 % på byggnadskostnaden betalas

(i Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1967

till staten för byggnadsarbete som sätts i gång under tiden den 1 mars 1967—
den 30 september 1968, om arbetet avser vissa angivna objekt. Dessa motsvarar
dem som tagits upp under punkterna 1—5 och 7 i den föregående
framställningen. Kungl. Maj :t kan medge befrielse från investeringsavgift
helt eller delvis, om läget på arbetsmarknaden påkallar det eller andra synnerliga
skäl föreligger.

Departementschefen

Effekten av prioriteringen och investeringsavgiften

Under år 1967 har det rått bättre balans på byggarbetsmarknaden än
under åren närmast dessförinnan. I hög grad är denna förbättring ett resultat
av den allmänna åtstramning som den ekonomiska politiken undergått.
Den hårda finanspolitiken har kompletterats med selektivt insatta
medel. Aktiviteten inom vissa delar av byggnadsverksamheten har dämpats
genom kravet på igångsättningstillstånd och genom investeringsavgiften.

Det nuvarande systemet med prioritering av byggnadsverksamhet genom
kravet på igångsättningstillstånd har, med vissa ändringar, tillämpats sedan
mitten av år 1964. De ansökningar om igångsättningstillstånd, som därefter
gjorts fram till utgången av år 1966 och som då var bordlagda eller ännu inte
prövats, avsåg byggnadsarbeten till en kostnad av nära 3 100 milj. kr. Ansökningar
om tillstånd till arbeten för 862 milj. kr. hade avslagits. Under
tiden januari—augusti 1967 har tillkommit bordlagda eller ännu inte prövade
ansökningar motsvarande nära 600 milj. kr. och avslagna ansökningar
motsvarande 68 milj. kr.

Myndigheterna har successivt skärpt restriktiviteten vid tillståndsgivningen.
För sådana tillståndspliktiga byggnadsarbeten, som inte varit föremål
för Kungl. Maj :ts kvotering genom systemet med ramar, meddelades
sålunda igångsättningstillstånd under tiden juli 1966—februari 1967 lör
arbeten till en kostnad av ca 145 milj. kr. per månad, men under tiden mars
—augusti 1967 till endast omkring 60 milj. kr. per månad.

Även prövningen av ansökningar om befrielse från investeringsavgift har
präglats av restriktivitet. Under tiden mars—augusti 1967 avslog Kungl.
Maj :t ansökningar om befrielse från investeringsavgift för byggnadsarbeten
till en kostnad av ca 300 milj. kr. och medgav befrielse från avgift för arbeten
till en kostnad av ca 110 milj. kr.

Till följd av denna selektiva politik har byggandet av bostäder, ålderdomshem
och skolor kunnat vidgas utöver ursprungliga planer för år 1967. Sålunda
beräknas ytterligare 2 500 bostadslägenheter, 1 800 ålderdomshemsplatser
och skolor för ytterligare 200 milj. kr. komma att påbörjas under år 1967.

Behovet av fortsatt prioritering

Den 31 augusti 1967 fanns hos de tillståndsbeviljande myndigheterna icke
avgjorda ansökningar om igångsättning av oprioriterade byggnadsarbeten

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1967

7

för en total byggnadskostnad av omkring 3 700 milj. kr. Som framgår av
det föregående torde denna siffra inte återspegla hela efterfrågetrycket inom
den tillståndspliktiga sektorn, eftersom dels en del av beloppen för avslagna
ansökningar måst antas representera alltjämt aktuella byggprojekt, dels
investeringsavgiften får antas ha medfört att åtskilliga projekt vilar tills
avgiftsplikten upphör.

Det är alltså tydligt att det finns ett avsevärt, uppdämt behov av ökad
byggnadsverksamhet inom vissa områden. Den totala byggnads- och anläggningsverksamheten
under år 1966 beräknas ha uppgått till nästan 22 miljarder
kr. Enbart ett omedelbart påbörjande av de arbeten som avses med
inneliggande ansökningar om igångsättningstillstånd skulle alltså kräva en
ökning av igångsättningen under ett år med närmare 20 %. I praktiken torde
visserligen en stor del av ansökningarna avse byggnadsarbeten som av tekniska
eller andra skäl inte kan sättas i gång med kort varsel. Även om
hänsyn tas härtill skulle emellertid en ohämmad igångsättning sannolikt
medföra besvärande balansrubbningar för byggnadsverksamheten.

Vid tillkomsten av den nu gällande fullmakten för Kungl. Maj :t att förordna
om tillståndstvång ansåg jag det sannolikt (prop. 1965: 173 s. 30)
att behovet av komplement till de generella finans- och penningpolitiska
medlen för att påverka investeringsverksamheten inom byggnadssektorn
skulle komma att kvarstå under relativt lång tid. Utvecklingen efter år
1965 har stärkt denna uppfattning. Det finns inget som tyder på att behovet
av instrument som gör det möjligt att direkt påverka omfattningen och
inriktningen av byggnadsverksamheten kommer att bli mindre i framtiden.
Snarare bör man räkna med ett växande behov av att kunna styra
denna verksamhet så att de från samhällets synpunkt mest angelägna
behoven blir tillgodosedda i första hand och så att en jämn sysselsättning
främjas. Från denna utgångspunkt har jag kommit till slutsatsen att man
måste eftersträva en mer långsiktig lösning av dessa problem. Jag har därför
tidigare i dag hemställt om och fått Kungl. Maj :ts bemyndigande att
tillkalla sakkunniga med uppgift att utreda frågor om planering av byggnadsoch
anläggningsverksamhetens omfattning och inriktning.

De sakkunniga skall överväga vilka metoder som i framtiden bör tilllämpas
för att samhället skall tillförsäkras erforderligt inflytande på inriktningen
och omfattningen av investeringarna inom byggnadssektorn. I fråga
om valet av de medel som skall användas i detta syfte är direktiven förutsättningslösa.
Om det visar sig att åtgärder alltjämt behövs för att påverka
igångsättningen av enskilda byggnadsprojekt, skall de sakkunniga pröva
om en lagstiftning härom bör omfatta hela byggnadsverksamheten eller
endast delar av denna. Den nuvarande verksamheten för att på frivillig
väg åstadkomma säsongutjämning kommer också att prövas vid utredningsarbetet.

Som jag nämnde förut löper fullmakten för Kungl. Maj :t att förordna
om tillståndstvång för byggnadsarbete ut vid årsskiftet 1967/68. Investe -

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1967

ringsavgift skall inte utgå för byggnadsarbete som påbörjas efter den 30
september 1968.

Vad jag anfört i det föregående om risken för balansrubbningar i byggnadsverksamheten
och om behovet av att kunna styra denna verksamhet gör
det enligt min mening uteslutet att avvakta resultatet av sakkunnigutredningen
utan att under tiden ha tillgång till det instrument som det nuvarande
systemet med tillståndstvång utgör. Jag föreslår därför att giltighetstiden
för den nuvarande fullmakten för Kungl. Maj :t förlängs till utgången av
år 1969.

Beslutanderätten i ärenden om igångsättningstillstånd

Så länge lagen om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete kunde
användas bara i säsongutjämnande syfte och tillämpas endast för visst område
låg det närmast till hands att befogenheten att meddela igångsättningslillstånd
skulle tillkomma Kungl. Maj :t underställda organ, arbetsmarknadsstyrelsen
och länsarbetsnämnden. Det ter sig, allmänt sett, knappast ändamålsenligt
att Kungl. Maj :t i enskilda fall prövar om igångsättning av byggnadsföretag
är lämplig från lokala säsongmässiga arbetsmarknadssynpunkter.

Sedan möjlighet öppnats till en prioritering med syfte att tillgodose också
allmänna samhällsekonomiska intressen — lagstiftningen utnyttjas som
jag sagt tidigare f. n. bara i detta syfte — har tillståndsgivningen fått en
vidare uppgift än tidigare. Till följd härav föreligger ett intresse av att
Kungl. Maj :t skall ha möjlighet att direkt påverka tillståndsgivningen.
En sådan möjlighet kan skapas genom en ordning som innebär att tillståndsgivningen
i princip ankommer på Kungl. Maj :t med befogenhet för
Kungl. Maj :t att till arbetsmarknadsmyndigheterna delegera tillståndsgivningen
i lämplig utsträckning. För att en sådan ordning skall kunna komma
till stånd behöver lagen ändras så, att befogenheten att meddela igångsättningslillstånd
tillkommer Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,
arbetsmarknadsstyrelsen eller länsarbetsnämnden. Jag förordar
att en sådan lagändring genomförs.

Hemställan

I enlighet med det anförda har inom inrikesdepartementet upprättats
förslag till lag angående dels fortsatt giltighet av 1 § andra stycket lagen den
31 maj 1963 (nr 268) om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete, dels
ändrad lydelse av 3 § samma lag. Förslaget torde få fogas till statsrådsprotokollet
i detta ärende som bilaga.1

Jag hemställer att lagrådets yttrande över lagförslaget inhämtas för det
i 87 § regeringsformen omförmälda ändamålet genom utdrag av protokollet.

1 Bilagan, som är likalydande med det vid propositionen fogade förslaget, har uteslutits här.

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1967

<)

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl.
Höghet Regenten.

Ur protokollet:
Britta Gyllensten

10

Kiingl. Maj:ts proposition nr 152 år 1967

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 12 oktober 1967.

N ärvarande:
f.d. justitierådet Lind,
justitierådet Aeexanderson,

regeringsrådet Ringdén,
justitierådet Westerlind.

Enligt lagrådet den 11 oktober 1967 tillhandakommet utdrag av protokoll
över inrikesärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen
av Halland, i statsrådet den 6 oktober 1967, hade Kungl. Maj :t förordnat,
att lagrådets utlåtande skulle för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet
inhämtas över upprättat förslag till lag angående dels fortsatt giltighet
av 1 § andra stgcket lagen den 31 maj 1963 (nr 268) om igångsättningstillstånd
för byggnadsarbete, dels ändrad lydelse av 3 § samma lag.

Förslaget, som finns bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
t. f. departementsrådet C. G. Källner.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:
Ingrid Hellström

Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 1967

11

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 13 oktober 1967.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Kling, Johansson,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, anmäler efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets den 12
oktober 1967 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 6 oktober 1967
remitterade förslaget till lag angående dels fortsatt giltighet av 1 § andra
stycket lagen den 31 mars 1963 (nr 268) om igångsättningstillstånd för
byggnadsarbete, dels ändrad lydelse av 3 § samma lag.

Föredragande upplyser, att lagrådet lämnat lagförslaget utan erinran,
och hemställer att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att
antaga förslaget.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Britta Gyllensten