Kungl. Maj:ts proposition nr 149 år 1967

Proposition 1967:149 - höst

Kungl. Maj:ts proposition nr 149 år 1967

1

Nr 149

Kungl. Maj:ts proposiiion till riksdagen angående stiftelse för utgivning
av en informationstidskrift för invandrare; given
Stockholms slott den 13 oktober 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Rune B. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att Kungl. Maj :t bemyndigas bilda eu stiftelse med
ändamål att äga och ge ut en informationstidskrift för invandrare. 1

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 sand. Nr 149

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 149 år 1967

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 13 oktober 1967.

N ärva rande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Kling, Johansson,
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Odhnoff/VVickman, Moberg.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, anmäler efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om stiftelse för
utgivning av eu informationstidskrift för invandrare och anför.

Enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 27 januari 1966 har jag tillkallat
en arbetsgrupp1 med uppgift att kartlägga de sociala, kulturella och
andra problem, som möter utlänningar vilka invandrat till Sverige, samt
att överväga vilka åtgärder som bör vidtas för att underlätta deras anpassning
i det svenska samhället.

Gruppen, som arbetar under benämningen arbetsgruppen för invandrarfrågor,
har tagit upp frågorna om invandrarnas behov av periodisk, aktuell
information och deras villighet att betala för den. I samband därmed utarbetades
hösten 1966 en provtidning på finska, tyska, serbokroatiska, italienska
och grekiska språken, varjämte en opinionsundersökning genomfördes i
syfte att få ett fastare underlag för bedömning av frågorna. I en promemoria
den 21 mars 1967 redovisade arbetsgruppen till inrikesdepartementet positivt
resultat av opinionsundersökningen med förslag att en veckotidning för
utlänningar skall ges ut. Förslaget åtföljdes av kostnadsberäkningar för ut
givning av tidningen. Dessa bygger på förutsättningen att antalet prenumerationer
kommer att uppgå till 50 000, alternativt 30 000. Arbetsgruppen har
beräknat kostnaderna för ett introduktionsskede under hösten 1967 till
200 000 kr. Årskostnaderna väntas därefter vid det högre alternativet uppgå
till 1 037 000 kr., varav 337 000 kr. faller på redaktion, 270 000 kr. på tryckning,
300 000 kr. på administration, distribution och ackvisition samt 130 000
kr. på övriga kostnader. I prenumerationsintäkter har arbetsgruppen räknat
med 500 000 kr.

1 Ambassadören Kjell Öberg (ordförande), departementssekreteraren Åke Fors, departementsråden
Manfred Ribbing och Göran Waldau samt kanslirådet Ragnar Sohlman. De två sistnämnda
ersattes den 26 april 1967 av kanslirådet Rengt Dennis och jur. dr Åke Larsson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 149 år 1967

3

Arbetsgruppens förslag har granskats från organisatoriska och andra synpunkter
av statskontoret som den 20 juni 1967 till cliefen för inrikesdepartementet
överlämnat en redogörelse för resultatet av denna granskning. I redogörelsen
föreslås att en stiftelse skall inrättas med uppgift att som huvudman
för verksamheten vara tidskriftens ägare.

Över redogörelsen har yttranden avgetts av JK och statens avtalsverk.

Genom beslut den 30 juni 1967 uppdrog Kungl. Maj :t åt arbetsgruppen
att anställa personal samt vidta de åtgärder i övrigt som behövdes för att
utgivningen skulle kunna påbörjas under sista kvartalet 1967. I anslutning
härtill meddelades vissa närmare föreskrifter för förberedelsearbetet. Ställning
till frågan om den organisatoriska formen för utgivningen skulle enligt
beslutet tas senare.

Statskontoret

Statskontoret utgår i sin redogörelse från att eu tidskrift för invandrare
skall komma till stånd. Ämbetsverket förutsätter att statsmakternas syfte
med tidskriften är detsamma som gäller för arbetsgruppens för invandrarfrågor
verksamhet, nämligen att underlätta invandrarnas anpassning till det
svenska samhället. Anpassningen avser invandrarnas förhållande till samhällets
service och till medborgerliga skyldigheter. Det bör vara tidningens
huvuduppgift att informera om den samhällsservice, som invandrarna är
beroende av.

Statskontoret påpekar att opinionsundersökningen ger viss ledning för
att bedöma invandrarnas önskemål om ämnesområden för informationen.
Vissa samhällssektorer är dock relativt okända för immigranterna och har
därför inte prioriterats i undersökningen trots att kunskap om dessa områden
kan vara värdefull för en existens likvärdig med den övriga befolkningens.
Tidningens ledning bör därför fortlöpande pröva vilka områden av
offentlig service och annat som är väsentliga att informera om med avseende
på invandrarnas situation.

Statskontoret tar upp frågan om tidningen därutöver bör tilldelas en
aktiv roll som opinionsorgan. Ämbetsverket finner att direkt statligt engagemang
— utöver generella tidningssubventioner — i aktiva opinionsorgan
är svårt att förena med fri opinionsbildning och rekommenderar
därför att tidningen bedriver opinionsförmcdlande journalistik enbart i
den utsträckning som krävs för att framstå som intressant och läsvärd
produkt och för att de primära syftena skall kunna uppfyllas.

Beträffande huvudmannaskapet för tidskriften erinrar statskontoret
om tryckfrihetsförordningens bestämmelser om att ägare till periodisk
skrift skall vara svensk medborgare eller svensk juridisk person. Ämbetsverket
har inte funnit något existerande organ lämpat att vara huvud -

4

Kungl. Maj:ts proposition nr HD år 1967

man för tidningsverksamheten. Tanken att lägga uppgiften på arbetsgruppen
för invandrarfrågor avvisas under åberopande av att arbetsgruppens
primära uppgifter är så väsentliga att dessa inte bör störas av nytillkommande
administrativa uppgifter. Då formerna för centralt statligt engagemang
i invandrarfrågor f. n. övervägs, vilket kan leda till att arbetsgruppens
verksamhet i dess helhet kommer att omprövas, är det enligt
statskontorets mening olämpligt att nu förändra gruppens status i syfte
att uppfylla tryckfrihetsförordningens krav på ägare till periodisk skrift.

Statskontoret erinrar vidare om att chefen för justitiedepartementet i maj
1967 bemyndigats att tillkalla sakkunniga för att utreda frågan om vidgad
samhällsinformation in. in. och att utredningen kommer att behandla frågan
om ett centralt serviceorgan för ändamålet. Inom överskådlig framtid
kan sålunda komma att skapas ett organ som är lämpat att vara huvudman
för en invandrartidning. I avvaktan därpå föreslår ämbetsverket att
ett särskilt organ inrättas med uteslutande uppgift att såsom ägare driva
tidningsverksamheten. Av detta organ bör krävas att det är väl avpassat för
handläggning av de uppgifter som följer med ägarskap av periodisk skrift,
att det kan inpassas i den statliga administrativa miljön, att det lätt kan
bringas att upphöra när det inte längre behövs samt att det vid behov kan
anpassas till andra organ som i framtiden kan komma att överta tidningsdriften.

Statskontoret har övervägt de två organisationsformerna nämnd och stiftelse
och har stannat för att förorda den senare formen. Som motiv härför
anförs att stiftelser är vanliga i tidningsvärlden och att journalistiska normer
skall ha företräde framför administrativa aspekter i tidningsverksamheten.
Vidare synes stiftelseformen tillförsäkra den redaktionella ledningen
en oberoende ställning gentemot statsmakterna samtidigt som dessa inte
påtar sig ansvar för vad som publiceras i tidningen. Därmed minskas möjligheten
att undertrycka misshaglig publicering genom att påverka den
redaktionella ledningen.

Vid behandlingen av frågan om tidningens ledning framhåller statskontoret,
att den omständigheten att tidningen enligt förslaget skall vara passiv
som opinionsorgan inte är någon garanti för att alla parter bedömer tidningens
innehåll som ändamålsenligt och omisshagligt. Invändningar mot
den journalistik som bedrivs i tidningen kan väntas från myndigheter och
organisationer, vilkas verksamhetsområden behandlas. Om stiftelsens styrelse
utrustas med vittgående befogenheter med avseende på den redaktionella
verksamheten är det sannolikt att försök till påverkan utövas antingen
direkt mot styrelsen eller indirekt genom andra kanaler.

För att försvåra påtryckningar förordar statskontoret att utgivaransvaret
för tidningen läggs på chefredaktören. Representanter för myndigheter
eller organisationer, vilkas områden tidningens informationsspridning gäller,
bör inte beredas plats i tidningens styrande organ. Inte heller bör dessa parter
konsulteras i andra former än som är gängse i journalistisk verksamhet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1¥J år 1967

5

Det ekonomiska ansvaret för tidningsverksamheten bör enligt statskontoret
vila på stiftelsens styrelse. Ledningen för denna bör svara för upprättande
av budget för verksamheten, fatta och övervaka genomförandet av
sådana ekonomiska beslut att verksamheten bedrivs inom fastställda budgetramar
samt redovisa det ekonomiska utfallet av verksamheten.

Vad gäller kostnaderna för tidningsverksamheten har statskontoret med
endast smärre erinringar godtagit arbetsgruppens kostnadskalkyler.

Remissyttrandena

JK uttalar att en för ändamålet bildad stiftelse kan utgöra en i och för sig
lämplig lösning av frågan om huvudman för tidningsverksamheten. Vid
stiftelsebildningen bör sådana former iakttas att en självständig juridisk
person bildas till uppfyllande av kravet i 5 kap. 1 § första stycket tryckfrihetsförordningen
på ägare till periodisk skrift.

JK ifrågasätter om riksdagens beslut att anvisa medel till anpassningsåtgärder
för invandrare kan anses innefatta bemyndigande för Kungl. Maj :t
att med statligt kapital bilda en självständig stiftelse för tidningsverksamheten.

Statens avtalsverk har begränsat sig till frågan om anställnings- och arbetsvillkor
för arbetstagare hos stiftelsen. Enligt verkets mening bör tjänster
vid den föreslagna stiftelsen inte inordnas i det statliga lönegradssystemet.
Tjänsterna bör i stället konstrueras som arvodestjänster med individuell
lönesättning. Vid bestämmande av villkoren bör jämförelse ske med motsvarande
befattningar på den enskilda marknaden.

Departementschefen

I prop. 1967: 1 (bil. 13 s. 93) anförde jag att antalet utlänningar på den
svenska arbetsmarknaden under en följd av år har ökat starkt. De representerar
ett stort antal nationaliteter och har en mycket skiftande allmän
bakgrund. Anpassningen till våra förhållanden erbjuder för många av dem
i skilda avseenden stora problem. Organisationer, företag och enskilda har
tagit många lovvärda initiativ för att undanröja sådana svårigheter. I första
band är det emellertid enligt vad jag framhöll samhällets uppgift att, med respekt
för invandrarnas särart, skapa förståelse hos dem för våra kulturella
traditioner och låta dem bli delaktiga av vårt sociala och ekonomiska förmånssystem.
I anslutning till det anförda förordade jag att till anpassningsåtgärder
för invandrare för innevarande budgetår skulle anvisas ett
reservationsanslag av 1 000 000 kr. I fråga om medlens användning anförde
jag att det då inte var möjligt att närmare precisera vilka åtgärder som kan
bli aktuella. Jag framhöll emellertid att en opinionsundersökning gjorts för
att utröna invandrarnas behov av periodisk, aktuell information och att arbetsgruppen
för invandrarfrågor väntades lägga fram förslag om utgivning

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 149 år 1967

av en veckotidning för utlänningar om undersökningen gav positivt resultat.
Kostnaderna uppskattades till drygt 800 000 kr.

Vid riksdagsbehandlingen av mitt förslag föranledde vad jag anfört ingen
erinran från riksdagens sida (SU 11 p. 17, rskr 11).

Den berörda opinionsundersökningen, som lades fram under våren 1967,
visar att en av de angelägnaste uppgifterna är att minska invandrarnas
känsla av isolering genom att ge dem information om förhållandena i Sverige
och utvecklingen i deras hemland. Arbetsgruppen föreslog därför att en
informationstidning skulle få ges ut på fem språk för de invandrargrupper,
för vilka bristande kunskaper i svenska språket utgör särskilt stort hinder
att hålla sig informerade om aktuella frågor.

I maj medgav jag att arbetsgruppen fick vidta förberedande åtgärder för
att en tidskrift skulle kunna börja utges under sista kvartalet 1967. I juni
uppdrog Kungl. Maj :t åt arbetsgruppen att anställa personal för ändamålet
in. in.

Arbetsgruppen lämnade i sitt förslag frågan om organisationen för tidningsverksamheten
öppen. Sedermera har emellertid statskontoret tagit upp
detta spörsmål. I eu redogörelse för resultatet av sina överväganden i frågan
framhåller ämbetsverket att huvudmannaskapet bör utövas av ett organ
som smidigt kan anpassas till ändrade förutsättningar och som tillförsäkrar
den redaktionella ledningen en oberoende ställning gentemot statsmakterna
och fritar statsmakterna från ansvar för vad som publiceras i tidningen.
Statskontoret föreslår därför att en stiftelse bildas för ändamålet.

Också enligt min mening utgör en stiftelse den lämpligaste organisationsformen
för verksamheten. Stiftelse är en juridisk person som kommer till
stånd genom att egendom avsätts att som självständig förmögenhet tjäna
visst ändamål. För att bilda den föreslagna tidningsstiftelsen krävs alltså att
medel avsätts för att utgöra stiftelseförmögenhet. Som JK framhållit i sitt
yttrande bör frågan härom underställas riksdagen. Jag förordar att 100 000
kr. av anslaget Anpassningsåtgärder för invandrare för budgetåret 1967/68
får tas i anspråk härför. Viss del av anslaget bör, som tidigare förutsatts, användas
för att täcka årligt underskott i tidningsdriften.

Jag kan i allt väsentligt ansluta mig till statskontorets synpunkter och
förslag beträffande utgivandet och den redaktionella ledningen av tidningen
liksom till vad statskontoret anfört om riktlinjerna för verksamheten.

Som framgått av vad jag tidigare har anfört är det avsikten att tidningen
redan under sista kvartalet 1967 skall komma ut med sina första nummer.
I avvaktan på att en huvudman skapas för verksamheten har ordföranden
i arbetsgruppen för invandrarfrågor — efter samråd med mig — låtit registrera
sig som ägare av en periodisk skrift för invandrare. Avsikten är att
denna funktion vid riksdagens bifall till det nu framlagda förslaget skall
föras över på den nya stiftelsen. Jag kommer senare denna dag att föreslå
Kungl. Maj :t vissa provisoriska åtgärder för att trygga tidningsutgivningen
till dess riksdagens beslut föreligger.

7

Kungl. Maj:ts proposition nr i49 år 1967

Det tillkommer Kungl. Maj :t att i övrigt fatta de beslut och vidta de åtgärder
som fordras för att genomföra utgivandet av en informationstidskrift
för invandrare.

Under åberopande av vad jag anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen

bemyndiga Kungl. Maj :t att från anslaget Anpassningsåtgärder
för invandrare för budgetåret 1967/68 avsätta
100 000 kr. till en stiftelse med ändamål att äga och ge ut en
informationstidskrift för invandrare.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten