Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 358

Proposition 1917:358

Antal sidor
13
riksdag
tvåkammaren
kammare
session
lagtima

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 358.

1

Nr 358.

Kungl. Majds nådiga proposition till riksdagen med förslag till lag
angående arbetsnämnder-, given Stockholms slott den 7
maj 1917.

Under åberopande av bilagda i statsrådet hållna protokoll vill Kungl.
Maj:t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag
angående arbetsnämnder.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.

GUSTAF.

Oscar von Sydow.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 311 höft. (AV 358.)

1

2

Kungl. Majds nåd. proposition nr 358.

Förslag

x till

Lag angående arbetsnämnder.

Härigenom förordnas som följer:

1 §■

För handhavande av de uppgifter, varom nedan förmäles, skola

finnas:

a) för hela riket en riksarbetsnämnd,

b) inom varje län eller, om län är delat i olika landstingsområden,
varje sådant område en länsarbetsnämnd, samt inom varje kommun inom
länet eller landstingsområdet en kommunal arbetsnämnd; ägande dock Konungen
för visst län eller landstingsområde förordna om undantag från
vad sålunda stadgats; samt

c) för Stockholms stad en kommunal arbetsnämnd och en arbetsnämnd,
beträffande vilken bestämmelserna nedan i denna lag angående
länsarbetsnämnd skola äga tillämpning

2 §•

Riksarbetsnämnden skall bestå av ordförande och minst sex andra
ledamöter, utsedda av Konungen. Länsarbetsnämnd skall bestå av ordförande
och sex andra ledamöter, utsedda av Konungen efter riksarbetsnämndens
i samråd med Konungens befallningshavande avgivna förslag.
Vid utseende av ledamöter i riksarbetsnämnden och länsarbetsnämnd skall
hänsyn tagas till erforderlig insikt i sociala frågor, särskilt rörande arbets-
och löneförhållanden i allmänhet.

För ledamöterna utses suppleanter.

Där landshövdingen (överståthållaren) icke utsetts till ledamot i
länsarbetsnämnd, äger han ändock deltaga i nämndens förhandlingar men
ej i dess beslut.

Kungl. Maj:ts nåd proposition nr 358.

3

3 §•

Kommunal arbetsnämnd skall bestå av det antal ledamöter, som av
Konungens befallningshavande bestämmes, dock minst tre, av vilka en
ledamot, tillika ordförande, utses av Konungens befallningshavande samt
övriga ledamöter väljas i stad av stadsfullmäktige eller, där sådana ej
finnas, på allmän rådstuga samt å landet av kommunalstämma.

Vid valet av ledamöter i kommunal arbetsnämnd bör iakttagas, att
såväl den för nämnden erforderliga, inom och utom kommunalförvaltningen
tillgängliga sakkunskapen på olika områden som de särskilda av
nämndens verksamhet berörda intressena utan ensidighet beaktas.

För ledamöterna utses suppleanter.

4 §•

Arbetsnämnd skall i fråga om arbetsmarknadens reglering samt
annan social verksamhet taga den befattning, som kan varda enligt lag
eller Konungens beslut densamma anförtrodd.

5 §•

För tillgodoseende av de olika intressena äger kommunal arbetsnämnd
för löpande ärenden eller särskilda uppgifter tillsätta en eller flera
avdelningar. Länsarbetsnämnd bör för löpande ärenden och särskilda uppgifter
bilda avdelningar. Avdelning skall bestå av minst en av nämndens
ledamöter, varjämte nämnden kan till medlem i avdelningen utse en eller
flera eljest lämpliga personer med rätt för dessa att deltaga i avdelningens
beslut. Nämnd äge åt avdelning uppdraga att på eget ansvar handhava
uppgift, som till densamma överlämnas.

Vad nu är sagt lände till efterrättelse jämväl i fråga om riksarbetsnämnden,
dock att beträffande handläggning där av vissa ärenden rörande
den allmänna tjänstepliktens tillämpning skall gälla vad därom är särskilt
stadgat.

Nämnd och avdelning äga att i erforderlig utsträckning antaga
tjänstemän och biträden samt tillkalla sakkunniga personer, dock utan
rätt för dessa att deltaga i beslut.

4

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 358.

6 §•

I länsarbetsnflmnd, så ock i kommunal arbetsnämnd, som består av
mer än tre ledamöter, bör minst en ledamot vara kvinna. Angående villkoren
i övrigt för att kunna vara ledamot i kommunal arbetsnämnd eller
länsarbetsnämnd eller avdelning samt om rätt att avsäga sig uppdraget
skall i tillämpliga delar gälla vad i förordningen om kommunalstyrelse i
stad eller i förordningen om kommunalstyrelse å landet eller i förordningen
om landsting är stadgat; dock att kvinna må tillgodonjuta den henne
medgivna särskilda avsägelserätt allenast, då hon är gift.

7 §•

Nämnderna tillsättas, så snart ske kan efter det denna lag trätt i
kraft, därvid ledamöterna och suppleanterna utses för viss tid, kommunal
arbetsnämnds ledamöter och suppleanter för den tid Konungens befallningshavande
bestämmer.

Konungens befallningshavande äge, sedan val till kommunal arbetsnämnd
skett, förordna om nytt val, ändå att den tid ej gått till ända, för
vilken förra valet ägde rum.

Skulle Konungens befallningshavande i län, där arbetsnämnder skola
finnas, anse förhållandena inom någon kommun å landet tillsvidare icke
påkalla tillsättande av särskild arbetsnämnd, äge därom besluta. Intill
dess kommunal arbetsnämnd blivit utsedd, åligger det kommunalnämnden
att vara arbetsnämnd.

8 §•

Kostnaderna för länsarbetsnämndernas och de kommunala arbetsnämndernas
verksamhet bestridas

i fråga om arbetsnämnd i Stockholm av Stockholms stad,
i fråga om länsarbetsnämnd utom Stockholm av landstinget eller,
där inom länet finnes stad, som ej deltager i landsting, av sådan stad med
en tredjedel och landstinget med två tredjedelar, samt

i fråga om kommunal arbetsnämnd utom Stockholm av kommunen; med

rätt jämväl för ledamöter i nämnd och avdelning att åtnjuta
arvode eller gottgörelse i den omfattning vederbörande kommun eller
landsting bestämmer.

Kutig!. Maj:ts nåd. proposition nr 358.

5

9 §•

Konungen äge meddela de Övriga bestämmelser, som erfordras för
tillämpningen av denna lag.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad
uppgift, utkommit från trycket i Svensk författningssamling, samt
gäller till och med den 31 maj 1918; dock att arbetsnämnderna hava att
jämväl efter sistnämnda dag taga den befattning med dem tillkommande
åligganden, som må erfordras för uppgifternas slutförande.

6

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 358.

Utdrag

av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 maj

1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Swartz,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,
Statsråden von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

ART EN ElUCSSON,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Chefen för civildepartementet, statsrådet von Sydow, anförde efter
gemensam beredning med cheferna för justitie-, finans- och jordbruksdepartementen: Departe-

»Eders Kungl. Maj:t har tidigare denna dag beslutat avlåta proposition

mentschefen. -till riksdagen med förslag till lag om allmän tjänsteplikt. Berörda förslag,
som ursprungligen utarbetats av inom finansdepartementet särskilt tillkallade
sakkunniga, förutsätter, såsom framhålles i de sakkunnigas till
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 27 april 1917 anmälda
utredning, för sin tillämpning en särskild organisation av myndigheter.
De tjänstepliktigas uttagande och fördelning är ett åliggande av synnerligen
maktpåliggande och grannlaga beskaffenhet, vars handbavande fordrar särskild
sakkunskap i frågor rörande arbets- och löneförhållanden i allmänhet

7

Kungi. Maj-.ts nåd. proposition nr 358.

ävensom överblick över laget på arbetsmarknaden. De sakkunniga hava
uPI,gj°rt lagförslag angående en dylik organisation. Enligt detta förslag,
benämnt förning till lag angående arbetmämnder, skola tinnas dels för
hela riket eu riksarbetsnämnd, dels för varje län eller landstingsområde
en länsarbetsnämnd, dels ock inom varje kommun en kommunal arbetsnämnd,
dock att undantag lör vissa län eller vissa kommuner skall
kunna^ göras. I anseende till de ganska krävande och vittomfattande
göromål, som åligga nämnderna, har det synts de sakkunniga nödvändigt
att för deras sammansättning icke lita till enbart frivilliga krafter.
Det har därför i fråga om läns- och kommunalorganen förutsatts, att
landsting och kommuner anslå medel till nämndernas verksamhet, med
rätt jämväl för ledamöter i nämnd och adjungerade personer att, utan
hinder av den i kommunallagarna uttalade principen om kommunala uppdrags
karaktär av oavlönade förtroendesysslor, åtnjuta arvode, visst för år
eller månad, eller gottgörelse, särskilt för varje sammanträde, allt i enlighet
med vad vederbörande anslagsmyndighet bestämmer.

De sakkunniga yttra i s:n framställning, efter att hava redogjort för
förslaget till lag om allmän tjänsteplikt, följande:

Deri ovan meddelade redogörelsen för tjänstepliktens innebörd och
grundlinjer lärer klart ådagalägga, att den föreslagna lagstiftningens tillämpning
under vissa förhållanden skulle kunna bliva mycket omfattande samt att
densamma i varje fall är av synnerligen grannlaga och krävande natur.
Den reglering ur det allmännas synpunkt inom större eller mindre delar
av arbetsmarknaden, som här är i fråga, måste ske med tagen hänsyn till
denna i dess helhet och skulle otvivelaktigt inverka på de flesta slag av
sociala förhållanden. Påtagligt är särskilt sambandet med det allmännas
åtgärder till förebyggande av arbetslöshet och mildrande av dennas verkningar.
. Dessa omständigheter påkalla uppenbarligen, att de organisativa
anordningarna för tjänstepliktens genomförande icke blott erhålla erforderlig
fasthet utan även nära anknytas till den sociala verksamheten i övrio-t
under kristiden. Vissa delar av denna verksamhet äro emellertid redan
under normala förhållanden föremål för statligt, kommunalt eller frivilligt
arbete, medan åter andra blivit aktuella först genom kristidens påfrestningar.
Det kunde då ifrågasättas att vid uppgörande av plan för tjänstepliktens
organisation inrikta åtminstone det centrala handhavandet av arbetsuppgifterna
på något ordinarie organ. Det har emellertid synts riktigast
att anpassa organisationen närmast för tjänstepliktens behov. Dennas karaktär
som tillfällig nödfallsåtgärd synes ock höra markeras genom tillfälliga
organisativa anordningar. Detta utesluter uppenbarligen icke, att den under
kristiden anordnade särskilda understödsverksamheten för arbetslösa, even -

De sakkunniga.

8

KungI. Maj:ts nåd. proposition nr 358.

tuellt även andra av det nuvarande läget föranledda sociala hjälpåtgärder,
omhändertagas av de särskilda organen för tjänstepliktens tillämpande. Det
synes också" ändamålsenligast, att dessa inträda i stället för samt bliva deri
mera effektiva utformningen av de jämlikt kungl. cirkulär den 18 augusti
1914 inrättade kommunala arbetslöshets- och hjnlpkommittéerna, resp. länshjälpskommittéerna,
ävensom den av Kungl. Maj:t den 10 augusti s. å. till
satta statens arbetslöshetskommission. Vägledande för den nya organisationens
planläggning bör ock bliva den i nyssberörda cirkulär med avseende
på de lokala hjälpkommittéerna betonade principen, att de skulle »ena och
sammanhålla alla de strävanden för arbetslöshetens bekämpande och nödens
avhjälpande, som på varje ort kunde ifrågakomma». _ Såväl lokalt sota centralt
bör sålunda eftersträvas största möjliga enheUighet i avseende a ledning
och tillämpning av tjänsteplikten och kristidens speciella sociala verksamhet.
Med vederbörande ordinarie sociala organ böra av enahanda skäl
samråd och samverkan på ett effektivt sätt anordnas.

Enligt bifogade förslag till lagstiftning skall inom kommunerna i
re^el upprättas en kommunal arbetsnämnd för handhavande av de uppgifter,
som inom resp. kommuner föranledas av lagstiftningen om tjänsteplikt
'' samt arbetslöshetsunderstöd. I den mån genom lagstiftning eller
Kuno-1. Matos ''förordnande eller vederbörligt kommunalt beslut även annan
social verksamhet uppdrages åt nämnden, skulle den vara skyldig att åtaga

sig densamma. . . _ . r ,, , ,

Under övervägande har tagits, huruvida det behöriga fyllandet av

ifrågavarande uppgifter påkallar inrättandet i varje kommun, sålunda även
i smärre lantkommuner, av särskild nämnd eller huruvida icke smärre kommuner
borde förenas om gemensam nämnd eller tilläventyrs kommunalnämnd
kunna övertaga uppdraget att fungera såsom sådan. Mot fanken
på gemensam arbetsnämnd för två eller dera kommuner talar emellertid
erfarenheten om de svårigheter, som på andra områden av kommunalt arbete
mött för enig samverkan mellan olika kommuner. Enär nämnderna
därjämte eventuel^ torde för arbetslöshetens bekämpande komina att
ställa ganska stora ekonomiska anspråk på kommunen och da förhallandena
i detta avseende kunna ställa sig väsentligt skiljaktiga i olika kommuner
samt dessa torde känna sig starkare förpliktade gent emot organ, som helt
äro deras egna, har den ifrågasatta anordningen icke befunnits anda Bet

rättande kommunalnämnds lämplighet för uppdraget torde i många
fall tveksamhet kunna råda, då densamma ju sammansättes för andra ändamål
Det bör ej heller förbises, att densamme redan till följd av kristiden
kommit att utöver sina vanliga uppgifter betungas med en mängd

9

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 358.

olikartade göromål, vadan det redan med hänsyn till lämplig arbetsfördelning
synes vara nödvändigt att icke pålägga densamma även funktionen
att vara arbetsnämnd. Denna uppgift kommer nämligen att särskilt i
medelstora och större kommuner bliva mycket arbetskrävande samt ställa
stura anspråk på allmänanda, fasthet, humanitet och objektivitet, därest
tillämpningen av författningarna skall ske efter deras syfte och i det helas,
icke endast i ortens, intresse. Då emellertid arbetsnämnds uppgifter på
sina håll kunna åtminstone till eu början bliva av ringa betydelse, synas
desamma kunna åläggas kommunalnämnd, så länge icke Kungl. jVIaj:ts befallningshavande
ansett sig böra förordna om tillsättande av särskild nämnd.

Arbetsnämndens sammansättning blir av nyss berörda skäl eu angelägenhet
av stor vikt. För det erforderliga samarbetet med andra ko^nmunala
organ bör sörjas genom lämpligt personval, varvid ock maste iakttagas,
att olika samhällsklasser känna sig i medlemmarnas personer äga
garantier för att icke särskilda intressen göra sig gällande på andras bekostnad.
, Då nämnden skulle övertaga de nu på arbetslöshets- och hjälpkommitté
vilande åligganden, synes det vara naturligt att genom personvalet
erforderlig kontinuitet bevaras.

Behovet av nämndens tillsättande torde på många håll uppkomma
mycket hastigt och förrän man i orterna kan hava haft tillfälle göra sig
närmare förtrogen med de blivande uppgifterna och deras omfattning. För
den skull har det synts mest ändamålsenligt att uppdraga åt Kungl. Maj:ts
befallningshavaride att i regel taga initiativ samt därvid med sin större
kännedom i frågan bedöma det lämpliga antalet ledamöter. Det har också
förutsatts, att genom befallningshavandens försorg till kommunerna skulle
distribueras en kort vägledning rörande uppgifterna, vilken vägledning
torde böra tillhandahållas från det centrala organet.

Enär nämnd skulle handhava uppgifter av synnerlig vikt för det allmänna
och därvid nära samarbeta med övriga lokala och länsorgan samt
med det centrala organet och då vidare dess beslut kunna bliva avgörande
för användningen av statsmedel till ofta betydande belopp, bör i densamftia
ingå en representant för statsintresset, vilken bör fungera såsom nämndens
ordförande och utses av befallningshavanden. På ordförandens duglighet,
självständighet och arbetsförmåga ställas uppenbarligen stora krav. ^För
att vinna betryggande kontroll å an\ändningen av statens medel skulle
befallningshavanden jämväl utse revisor; den eller de övriga utses av
kommunen.

Med hänsyn till arbetets mängd lärer nämnden in pleno i allmänhet
icke medhinna behandlingen av alla ärenden utan allenast sådana av principiell
betydelse eller eljest större vikt. Löpande ärenden kunna och torde

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 311 käft. (Nr 358.) 2

10

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 358.

i regel höra anförtros åt en särskild nämndens avdelning, i vilken kunna
insättas lämpliga personer jämväl utanför nämnden. 1 större kommuner
lära sådana särskilda avdelningar komma att tillsättas för understödsväs< ndet,
för tjänsteplikten, eventuellt även för annan social verksamhet. Därmed
öppnas möjlighet att adjungera speciellt sakkunniga inom olika kommunala
områden, den frivilliga välgörenheten, arbetsgivares och arbetares
organisationer o. s. v. Uppdraget att fungera såsom särskild avdelning
kan, där så finnes lämpligt, anförtros åt endast en person, i sådant fall en
ledamot av nämnden. För tillämpning och verkställighet av nämnds eller
avdelnings beslut kunna anställas tjänstemän och biträden. Aven om
lämpliga personer kunna förutsättas frivilligt ställa sig till förfogande, lärer
det dock med hänsyn till arbetets omfattning i allmänhet bliva nödvändigt
att lämna arvoden åtminstone till tjänstemän och biträden.

I likhet med vad nu är förhållandet bör ett länsorgan, länsarbetsnämnden,
sammanhålla de kommunala nämndernas arbete. Behovet
härav framträder mindre i fråga om understödsväsendet, såsom det för
närvarande är anordnat, ehuruväl även här en närmare övervakande och
ledande verksamhet än den centralorganet kan utöva, synes vara önskvärd.
Beträffande åter tjänstepliktens tillämpning skulle länsarbetsnämnden
äga synnerligen betydelsefulla uppgifter, för vilka här ej torde behöva
närmare redogöras. Framhållas må emellertid, att beslut om såväl förordnande
av tjänsteplikt som ock dennas omfattning, om fördelningen av
tjänstepliktiga o. s. v. måste i väsentlig mån grundas på länsarbetsnämndens
uti e Fångar. Såsom överordnad myndighet över kommunal arbetsnämnd
och besvärsinstans i fråga om dennas kallelser till tjänsteplikt in. m.
åligger det länsarbetsnämnden vidare att noga övervaka den kommunala
nämndens förfoganden över arbetskraften och särskilt tillvaratagandet av
såväl allmänt intresse som enskildas rätt. Den opartiska och av lokala
hänsyn obundna ställning, som härav pakallas, synes böra föranleda, att
valet av ledamöter sker genom Kungl. Majrts beslut. Då här liksom i
frjga om kommunalnämnd särskild vikt ligger på ordförandens även formella
kompetens samt objektivitet, torde i regel till sådan utses en person i
offentlig ställning. Önskvärt vore uppenbarligen, om landshövdingen i
länet beklädde ordförandeposten, men i regel torde detta ej lata sig göra
med hänsyn till dennes redan störa arbetsbörda under kristiden. I
allt fall bör rätt tillförsäkras honom att deltaga i förhandlingarna. Åven
beträffande länsarbetsnämndens ledamöter gäller, att de böra representera
erfarenhet och sakkunskap ifråga om olika förekommande ärenden samt
utgöra ett så vitt möjligt allsidigt uttryck för uppfattningen inom olika
samhällslager, på samma gång som de böra äga förmåga att underordna spe -

11

K\mgl. Maj:ts nåd. proposition nr 358.

ciella intressen under det allmannas. Det har ansetts lämpligt stadga, att
eu av leda mö tern a skall vara civil ämbets- eller tjänsteman för att tillföra
nämnden administrativ sakkunskap.

Det synes vara av vikt att för länsnämnden bereda medverkan av någon
yrkesinspektionens befattningshavare. Dessa tjänstemän besitta nämligen en
för länsnämndens arbete värdefull kännedom om såväl ortens särskilda arbetsställen
som produktionens behov i allmänhet. Vid sina inspektioner
besöka de arbetsställena, göra sig underrättade om deras maskinutrustning
och andra omständigheter av vikt för bedömandet av behovet av arbetskraft,
lära känna arbets- och bostadsförhållanden, lönesystem m. m. De
kunna sålunda med stöd av egen erfarenhet — samt på grund av teknisk
utbildning och förutvarande ställning såsom arbetsledare — bilda sig en
självständig uppfattning om befogenheten av framställningar om tjänsteplikt
samt om beskaffenheten av den arbetskraft, som kan erfordras. Yrkesinspektionens
befattningshavare äga ock tillgång till de register, som
för deras distrikt finnas upplagda över arbetsställena, vilket för länsarbetsnämnden
måste vara nyttigt. Slutligen innebär deras medverkan eu garanti
för att vid tjänstepliktens tillämpning arbetarskjxidssynpunkter bliva
vederbörligen beaktade.

Till ledning för Kungl. Maj:t bör förslag på ledamöter upprättas av
centralorganet, varvid samråd med befallningshavanden äger rum.

Kravet på mångsidigt sakkunnig sammansättning av länsarbetsnämnden
nödvändiggör, att den får ett jämförelsevis stort antal ledamöter, vilket
i lagförslaget fixerats till nio, ordföranden inberäknad. Det har vidare
förutsatts, att länsarbetsnämnden bör arbeta på olika avdelningar samt
utrustas med tjänstemän, vilka i likhet tued åtminstone vissa ledamöter
åtnjuta arvoden för att kunna mera odelat och stadigvarande ägna sia1 åt
nämndens arbete.

Av olika skäl och särskilt med hänsyn till understödsväsendets och
tjänstepliktens betydelse för kvinnor och minderåriga bör framhållas vikten
av kvinnlig ledamot inom såväl kommunal arbetsnämnd som lärisarbetsnämnd.
Enahanda skäl torde föranleda utseende av kvinnlig ledamot
i det centrala organet.

Arbetsförmedlingens centrala bet3rdelse för arbetsmarknadens reglering
nödvändiggör uppenbarligen, att den tages i anspråk vid understödsväsendets
och tjänstepliktens praktiska tillämpning. De offentliga arbetsförmedlingsanstalterna
och deras kontor böra därför anknytas till de kommunala
resp. länsarbetsnämnderna för att fungera såsom deras expeditioner
i de avseenden, soin falla inom deras naturliga verksamhetsområden. De
skulle självfallet i fråga om arbetsmarknaden i övrigt fullfölja sina vanliga

12

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 358.

uppgifter, i den man icke särskilda bestämmelser även här bliva gällande.
Den samverkan, som sålunda etableras, torde ock böra komma till synes därigenom,
att exempelvis arbetsförmedlingens länsanstalts styrelse eller medlemmar
av sådan fungera såsom avdelning för dithörande ärenden av länsarbetsnämnden,
att föreståndare för arbetsförmedlingskontor ingår såsom
ledamot av eller tjänsteman för arbetsförmedlings- o. dyl. ärenden i kommunal
arbetsnämnd eller dess vederbörande avdelning o. s. v. L)å särskilda
fasta kontor av arbetsförmedlingen icke kunna tänkas bliva upprättade
inom alla kommuner, skulle kommunal arbetsnämnd vid behov fungera
såsom sådant och i denna sin egenskap provisoriskt ingå i anstaltsystemet.
Nu föreslagna anordning påkallar icke någon förändring i de nuvarande
anstalternas och kontorens organisativa och ekonomiska ställning i förhållande
till vederbörande landsting och kommuner eller staten.

Vid mera begränsad tillämpning av tjänsteplikten kan hela organisationen
visa sig obehövlig i ett eller dera län; och det förefaller därför
naturligt, att Kungl. .Maj:t i sådana fall kan undantaga dylika områden
från organisationsbestämmelserna.

Uppgiften att, närmast under Kungl. Maj:t i civildepartementet,
handhava den centrala ledningen av understödsväsendet, tjänstepliktens
tillämpning samt statens övriga till den sociala krisberedskapen hörande
verksamhet — i den mån denna ej tillhör ordinarie statsorgans ämbetsområden
— skulle handhavas av riksarbetmänmdm. Beträffande den närmare
innebörden av denna uppgift hänvisas till den föregående framställningen
samt till författningsförslagen. I stort sett har riksarbetsnämnden att
förbereda Kungl. Maj:ts beslut på ifrågavarande områden, att ansvara för
deras utförande, att själv taga erforderliga initiativ samt att övervaka och
leda de lokala organens verksamhet. Särskilt må emellertid framhållas den
i det föregående närmare berörda befogenheten för nämnden att med bindande
verkan reglera arbets- och lönevillkoren för arbetsställen, där tjänsteplikt
tillämpas. Vart och ett av de nu antydda verksamhetsområdena
lärer kunna bliva synnerligen omfattande och viktigt, vadan riksarbetsnämndens
uppgift i dess helhet blir av grundläggande betydelse för den
sociala krisorganisationen. 1 överensstämmelse härmed bör riksarbetsnämnden
givetvis erhålla en auktoritativ sammansättning, som tillgodoser, förutom
de sociala synpunkterna, jämväl andra krav på mångsidig sakkunskap
och erfarenhet.

Riksarbetsnämnden förutsättes skola med avseende på mera speciella
ärenden arbeta på avdelningar, vilkas medlemmar icke samtliga behöva
vara ledamöter i nämnden, samt vara utrustad med tjänstemän och biträden.
Frågor rörande reglerandet av tjänstepliktigas arbets- och löneför -

13

Kung!. Maj:ls nåd. proposition nr 358.

hållanden behandlas uteslutande inom viss avdelning, rörande vilken förslaget
till tjänstepliktslag meddelar närmare bestämmelser. Denna avdelning
sammansättes med särskild hänsyn till sin speciella uppgift, vilken
påkallar tillgång till bland annat ingående sakkunskap beträffande arbetsgivares
och arbetares inbördes förhållanden.

Inom riksarbetsnämnden bör den civila administrationen vara företrädd
genom lämplig representant. Samarbetet med övriga centrala kristidsorgan
ävensom med socialstyrelsen och Drottningens centralkommitté
förutsättes skola tryggas dels genom samråd, dels genom valet av ledamöter
eller av medlemmarna i avdelning eller av tjänsteman.’

Till de av de sakkunniga sålunda åberopade grunder kan jag ansluta Deportering
och finner jag det uppgjorda lagförslaget, sedan några mindre jämk.ment>!chefenningar
däri ägt rum, vara av beskaffenhet att kunna föreläggas riksdagen.»

Föredraganden uppläste härefter det sålunda uppgjorda förslaget till
lag angående arbetsnämnder samt hemställde, att förslaget måtte genom
proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen
förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition av
den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Wilhelm Reuterswärd.

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.