Kungl. Maj.ts proposition nr 191 år 1961

Proposition 1961:191 - höst

Kungl. Maj.ts proposition nr 191 år 1961

1

Nr 191

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statlig kreditgaranti
för lån avseende anskaffning av vissa maskiner
m. m. åt domänverkets skogsarbetare; given Stockholms
slott den 27 oktober 1961.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Gösta Netzén

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att domänstyrelsen skall äga bevilja statlig kreditgaranti
för lån till skogsarbetare vid domänverket för att skaffa egna traktorer
med tillbehör och större redskap i syfte att rationalisera och effektivisera
arbetet. Kreditgarantierna förordas intill den 1 januari 1965 få avse
högst ett sammanlagt belopp av 3 000 000 kronor.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 saml. Nr 191

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 191 år 1961

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
å Stockholms slott den 27 oktober 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange,

Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam,

Hermansson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, fråga om statlig kreditgaranti
för lån avseende anskaffning av vissa maskiner m. m. åt domänverkets
skogsarbetare samt anför därvid följande.

I skrivelse den 4 oktober 1961 har domänstgrelsen hemställt om bemyndigande
att ställa borgen för banklån intill ett belopp av 3 000 000 kr. för inköp
av traktorer och redskap åt vissa arbetstagare vid domänverket, över
framställningen har remissutlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen,
riksrevisionsverket och Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet.

Domänstyrelsens framställning. Inledningsvis framhåller domänstyrelsen,
att rationaliseringsverksamheten inom skogsbruket under senare tid kännetecknats
av en allt mer genomgripande mekanisering. Rörande de frågor som
uppkommer vid denna mekanisering anför styrelsen i huvudsak följande.

Skogsbruket intar jämfört med andra näringsgrenar en särställning när
det gäller produktionens lokalisering. Arbetena är spridda över stora arealer,
vilket medför att arbetsledningen inte kan utöva samma kontroll och tillsyn
som inom exempelvis industrien. Detta förhållande pekar mot att avsevärda
fördelar kan uppnås, därest en större del av maskinparken äges av
arbetstagarna. Redan nu är så fallet beträffande en del av maskinparken —
till allt övervägande delen traktorer med utrustning för virkestransport. Det
har även visat sig, att skogsarbetarnas intresse för att anskaffa egna traktorer
under de senaste åren ökat i betydande omfattning.

Enligt styrelsens mening är på grund av det anförda en organisation, som
i stor utsträckning bygger på arbetarägda maskiner, ägnad att höja skogsarbetets
produktivitet till gagn för både företag och anställda. Skogsarbetarnas
maskinanskaffning medför dock vissa finansieringsproblem. Härom uttalar
styrelsen bl. a. följande.

En modern skogsmaskin — t. ex. en traktor med utrustning för virkestransport
— kräver en betydande kapitalinsats, vanligen av storleksordningen
30 000—50 000 kr. och ställer maskinägarna — arbetstagarna, som i
ekonomiskt och socialt hänseende står i samma beroendeställning till ar -

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 191 år 1961

betsgivaren som övriga arbetare, inför en avsevärd ekonomisk belastning.
Vanligen erhålles avbetalningskredit hos maskinfirmorna med maximalt tvåårig
avbetalningstid och relativt höga räntor. Dessa betalningsvillkor innebär
för maskinägaren ett särskilt stort behov av kontanta inkomster under
maskinens första användningstid. Maskinägaren söker kompensera sig härför
genom att begära körningspriser, som är betydligt högre än vad en betalningstid
motsvarande maskinernas verkliga livslängd skulle motivera och
vilken från arbetsgivarens utgångspunkt bör ligga till grund för prissättningen.
Följden av detta motsatsförhållande blir en tendens till onödig fördyring
av maskinarbetena, tveksamhet bland för maskininköp intresserade
skogsarbetare samt stor osäkerhet hos dem, som redan anskaffat maskiner.
Den stora kapitalinsatsen medför även, att skogsarbetarna tvingas inköpa
för deras ekonomiska situation anpassade, relativt billiga men också ofta
mindre rationella maskiner.

Styrelsen anser det synnerligen angeläget, att domänverket genom någon
form av ekonomiskt bistånd vid finansieringen av skogsarbetarnas maskininköp
kan undanröja förut nämnda olägenheter. I sammanhanget framhåller
styrelsen, att de större skogsarbetsgivarna redan i stor utsträckning i en
eller annan form underlättar ifrågavarande kapitalanskaffning för sina
skogsarbetare.

Vid sina överväganden rörande formerna för finansieringshjälp har styrelsen
diskuterat dels att styrelsen skulle ställa borgen för banklån vid köp
av traktorer och redskap, dels att styrelsen skulle bevilja lån, dels ock att
styrelsen skulle inköpa maskinerna och sedan sälja desamma på avbetalning
till skogsarbetare. Styrelsen har bl. a. med hänsyn till att finansieringshjälpen
bör medföra minsta möjliga kapitalanspråk för domänverkets
del utan att därför förlora sin effekt funnit att det första alternativet f. n.
är att föredraga.

För borgensåtagandena anser styrelsen böra gälla att borgen endast lämnas
beträffande yrkesskicklig arbetare som med traktor beräknas arbeta
minst 200 dagar årligen åt domänverket. Vidare skall maskininköpet avse
märke och typ som kan godkännas av domänverket. Borgen bör kunna ställas
för hela den för inköpet erforderliga lånesumman. Som säkerhet skall låntagaren
försälja den inköpta materielen till domänverket i enlighet med bestämmelserna
i förordningen den 20 november 1845 rörande lösöreköp.

Yttranden. Framställningen tillstyrks av samtliga remissinstanser.

Arbetsmarknadsstyrelsen förutsätter att berörda skogsarbetare garanteras
arbete hos domänverket. Liknande uppfattning hyser riksrevisionsverket,
som utgår från att borgensåtagande endast lämnas för helårsanställd arbetstagare
efter noggrant personurval. Ämbetsverket anser därjämte att vederbörande
arbetstagare skall ha att svara för särskild maskinskadeförsäkring.
Eventuellt uppkommande förluster till följd av borgensåtagandena bör
enligt riksrevisionsverkets mening täckas av domänverkets driftmedel. Svenska
skogs- och flottningsarbetareförbundet, som betonar, att systemet med
av arbetstagarna ägda maskiner har vissa avigsidor för arbetstagarnas del,
anser att domänverket skulle komma i ett oförmånligt konkurrensläge, där -

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 191 år 1961

est inte verket sättes i stånd att ge finansiellt stöd för maskinanskaffning i
likhet med vad de flesta större skogsföretagen gör. Enligt förbundets bestämda
uppfattning förutsätter en sådan anordning emellertid, att domänverket
lämnar arbetsgaranti till vederbörande arbetstagare och på annat sätt
ikläder sig ekonomisk garanti för den anställde.

Departementschefen. Den hastigt ökande mekaniseringen inom storskogsbruket
sker till viss del genom att arbetstagarna skaffar egna maskiner.
Vissa av dessa maskiner, främst traktorer med utrustning för virkestransport,
kräver stora kapitalinsatser. Givet är att arbetstagarna i de flesta fall
måste finansiera anskaffningen av sådan kapitalkrävande utrustning genom
att uppta krediter. I både arbetsgivarnas och arbetstagarnas intresse torde,
såsom domänstyrelsen framhåller, ligga att dylika krediter kan tillhandahållas
på ett sätt som ej onödigtvis försvårar eller fördyrar utnyttjandet av
den arbetsbesparande utrustningen. De större enskilda skogsbruksföretagen
bär också börjat lämna sina arbetstagare finansiell hjälp till maskinanskaffning
av berört slag.

Enligt min mening bör jämväl domänverket äga möjlighet att stödja sina
arbetstagares anskaffning av sådana för skogsarbete avsedda traktorer med
tillbehör och större redskap, som uppenbart är ägnade att rationalisera och
effektivisera arbetet och som anses böra ägas av arbetstagarna. Med hänsyn
härtill och under hänvisning till de skäl domänstyrelsen i övrigt anfört tillstyrker
jag styrelsens av remissinstanserna biträdda förslag, att statlig kreditgaranti
skall kunna beviljas för lån, som arbetstagarna upptar för anskaffning
av utrustning av nyss nämnt slag. Jag förordar därför, att domänstyrelsen
bemyndigas medgiva sådan garanti för lån hos kreditinrättningar som
styrelsen godkänner intill det i framställningen angivna beloppet 3 000 000
kronor. Bemyndigandet bör avse tiden intill den 1 januari 1965.

Kreditgaranti bör högst kunna avse hela anskaffningskostnaden. En
och samme låntagare bör dock enligt min mening ej utan särskilda skäl beviljas
garanti för högre belopp än 60 000 kronor. Såsom ytterligare förutsättning
för att kreditgaranti må beviljas bör gälla att låntagaren är yrkesskicklig
skogsarbetare som med domänverket tecknat anställningsavtal, varigenom
verket åtagit sig att tillhandahålla honom arbete under minst 200 dagar
under varje anställningsår och arbetstagaren förbundit sig att utföra ifrågavarande
arbete. Amorteringstiden, som bör börja genast, torde få bestämmas
med hänsyn till utrustningens ekonomiska livslängd. Utan att särskilda omständigheter
föreligger synes amorteringstiden dock ej böra utsträckas utöver
en tid av sex år räknat från lyftningsdagen. Vidare bör gälla att ränta
fastställes efter bankmässiga grunder och att säkerhetsfrågan löses i enlighet
med vad domänstyrelsen förordat i sin framställning.

För att täcka eventuella förluster till följd av beviljade garantier torde, såsom
riksrevisionsverket föreslagit, domänstyrelsen böra äga anlita driftmedel.
I likhet med vad fallet är i fråga om statlig kreditgaranti för lån för
rationalisering på jordbrukets område torde Kungl. Maj :t böra bemyndigas

Kungl. Maj.ts proposition nr 191 år 1961

5

att biträda ackord och eljest eftergiva statens rätt på grund av fordran, som
uppkommer i anledning av förevarande garantiåtaganden.

Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga närmare bestämmelser
rörande kreditgarantiverksamheten.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att

1) medgiva att statlig kreditgaranti må på i det föregående
angivna grunder fram till den 1 januari 1965 beviljas intill
ett belopp av 3 000 000 kronor för lån avseende anskaffning
av vissa maskiner m. m. åt skogsarbetare vid domänverket;
samt

2) bemyndiga Kungl. Maj :t att biträda ackord och eljest
eftergiva statens rätt på grund av fordran som uppkommer i
anledning av de garantiåtaganden, som förordats i det föregående.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet Regenten bifall
samt förordnar att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Stig Johansson

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 611124