Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 369

Proposition 1917:369

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 369.

1

Nr 369.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående beredande
av rörelsekapital för 1917 års bränslekommissions vedanskaffning
under innevarande år; given Stockholms slott
den 12 maj 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna, dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att
dels ställa till Kungl. Maj:ts förfogande ett belopp av högst 50,000,000
kronor att i enlighet med de av föredragande departementschefen angivna
grunder användas för 1917 års bränslekommissions vedanskaffning
under innevarande år,

dels ock medgiva, att av detta belopp .må för statens räkning
tecknas aktier intill ett belopp av 99,600 kronor i ett för denna vedanskaffning
bildat aktiebolag.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Conrad Carleson.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 322 höft. (Nr 3692

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 369.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj

1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern SWARTZ,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,
Statsråden: von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Carleson anförde härefter:

Då jag nu bär att anmäla irågan om anskaffande av rörelsemedel
för den bränsleanskaffning, som åligger den av Eders Kungl. Maj:t den
16 nästlidna april tillsatta bränslekommissionen, får jag för klargörande
av denna fråga till en början i huvudsak återgiva vad jag vid tillsättandet
av denna kommission anförde.

Jag framhöll då, hurusom till de djupast ingripande svårigheter,
som kriget skapat på varutillgången3 område, i alla neutrala länder
hörde bränsleanskaffningen. Visserligen hade vårt land i sina skogar en
mycket stor bränslereserv; men bristen på fossilt bränsle inom landet
hade som bekant före kriget gjort oss i hög grad beroende av import

Klint/1. Maj:ti Nåd. Proposition Nr 36U. 3

särskilt av stenkol och koks, och med industriens utveckling hade detta
behov befunnit sig i tilltagande under åren före krigsul brottet, så att
importkvantiteten under senaste fredsår, 1913, betydligt överstigit fem
miljoner ton. Krigsutbrottet hade då icke kunnat undgå att medföra
svårigheter vid bränsleanskaffningen, när de krigförande staterna, till
vilka nära nog samtliga kolporterande länder hörde, tidigare eller
senare lagt hinder i vägen för en normal utförsel av bränsle, vartill
vidare kommit de största transportsvårigheter. Trots detta hade vårt
land ganska länge kunnat förses med utländska stenkol och koks i ungefär
oförändrade mängder. Men dels hade kvaliteten betydligt försämrats,
dels hade. kostnaden sprungit upp till oanad höjd, dels slutligen hade
kompensationer måst lämnas i olika former; och då samtidigt vedtillgången
av olika anledningar minskats, hade en ökad knapphet på bränsle
inställt sig.

För att tillgodose landets bränslebehov, icke minst i de enskilda
hushållen, hade Eders Kungl. Maj:t, ävensom de olika krigstidskommissionerna
med Eders Kungl. Maj:ts begivande, inrättat ett flertal organisationer.
Sålunda hade Eders Kungl. Maj:t den 4 februari 1916 medgivit,
att inom industrikommissionen upprättades en bränslebesparings byrå;
den 5 maj samma år hade Eders Kungl. Maj:t vidare godkänt statens livsmedelskommissions
beslut att inrätta en denna kommission tillhörande
vedbyrå, . under vilken skulle sortera vedbyråer i de olika länen, medan
dessa i sin ordning samarbetade med de lokala livsmedelsnämnderna.
Förordningen den 14 augusti samma år angående förbud mot användande.
av ved såsom bränsle vid industriella anläggningar, kommunikationsinrättningar
samt vissa allmänna verk och anstalter hade ytterligare
samma dag föranlett tillsättande av en fristående statens bränslekommission
för prövning av ansökningar om dispens från författningens bestämmelser.
Inom handelskommissionen hade sedan den 23 januari 1917 arbetat en
särskild kolbyrå för frågor rörande kolimporten. Av betydelse för
bränslefrågan även under kristiden hade därjämte varit tillsättande den
14 januari 1916 av en torvkommitté, åt vilken Eders Kungl. Maj:t uppdragit
att utreda och avgiva förslag beträffande de åtgärder i olika
hänseenden, som ytterligare kunde vidtagas från statens sida för att
främja produktionen och använduingen av bränsle framställt av torv;
och slutligen hade statens industrikommission under 1916 tillsatt sarskilda
bränslekommitterade för vissa utredningar rörande bränslefrågan.

Den ständigt tilltagande knappheten på bränsle i de krigförande
länderna själva hade under de senaste månaderna minskat vårt lands
kolimport i betydlig grad. Någon större ändring i dessa förhållanden

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 369.

vore näppeligen att förvänta före freden, kanske ej ens under tiden
omedelbart efter fredsslutet. I varje fall vore det en bjudande plikt
för dem, som hade ansvaret för tillgodoseende av landets behov av
bränsle i förevarande läge, att räkna med, att Sverige snarast möjligt
måste inrätta sig på att täcka sitt bränslebehov i stort sett med inhemska
tillgångar. En uppgift av denna omfattning krävde målmedveten organisation
av alla de för ändamalet lämpade krafter, varöver landet föifogade.
Främst hade man vid uppgiftens lösning att fatta i sikte hushållsbehovet
av bränsle; detta befunne sig visserligen i avtagande, när
man ginge emot den varmare årstiden, men krävde av väl bekanta anledningar
omedelbara åtgärder redan nu, om man skulle kunna vara
rustad att med någon trygghet möta nästa vinter. Därtill komme ytterligare
transportväsendets och industriens oundgängliga bränslebehov,
som uppenbarligen måste täckas, om man ej ville utsätta sig för de
mest ödesdigra rubbningar i hela landets näringsliv, vittgående arbetslöshet
och starkt ökade livsmedelssvårigheter.

I ett dylikt läge, när snabba och målmedvetna åtgärder i ganska
enastående omfattning vore högst behövliga, kunde den förutvarande
organisationen av bränsleförvaltningen icke längre anses tillfredsställande.
Det måste skapas ett centralt organ, som kunde leda verksamheten efter
enhetliga principer, och till vilket alla övriga såväl tillfälliga som permanenta
statsinstitutioner med verksamhet på området komme i ett på
förhand bestämt förhållande. Endast på sådant sätt syntes man kunna
få säkerhet för, att erforderliga åtgärder vidtoges på lämpligt sätt, och
utan att en dyrbar tid förspilldes.

På dessa grunder hemställde jag, att en ny statens bränslekommission
måtte tillsättas. Denna myndighet syntes för att på lämpligaste
sätt kunna fylla sin uppgift böra, i analogi med de centrala ämbetsverken,
organiseras så, att beslutanderätten i alla frågor tillkomme den
person, som utsåges till ordförande och verkställande direktör. Då den
verksamhet i reglerande syfte, som genom flera av ovan angivna offentliga
organ förut bedrivits på hithörande område, naturligen måste övertagas
av den ifrågasatta kommissionen, syntes det vara av. vikt, att
såsom ledamöter i kommissionen inginge representanter för de intressen,
som tillvaratoges av statens livsmedelskommission, statens bränslekommission
och statens industrikommission. I och med tillsättandet av den
nya bränslekommissionen torde statens dittillsvarande bränslekommission
kunna upphöra. Vad ovan omförmälda bränslebesparingsbyrå och vedbyrå
anginge syntes de kunna inordnas såsom särskilda avdelningar
under den föreslagna kommissionen, med den ställning och de uppgifter

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 369. 5

i förhållande till kommissionen, som denna själv finge bestämma. Med
hänsyn till det stora intresse, frågan om bränsleanskaffningen hade för
j är n v ägs s tyre Isen, ansåge jag vidare, att en representant för styrelsen
borde finnas bland kommissionens ledamöter.

Vad slutligen den inom statens handelskommission inrättade kolbyrån
beträffade, torde densamma fortfarande böra handhava sådana
ärenden, vilka rörde ordnandet av kolimporten. Huru de importerade
kolen lämpligen skulle fördelas mellan de särskilda konsumenterna, syntes
emellertid böra avgöras gemensamt av industrikommissionen och den
ifrågasatta bränslekommissionen.

En förutsättning för ett ändamålsenligt ordnande av bränsleanskaffningen
vore givetvis, att statens skogar, i den män så lämpligen
kunde ske, toges i anspråk för ved avverkning. Kommissionens arbete
härutinnan skulle uppenbarligen underlättas, om det ålades domänstyrelsen
att utse någon av sina ledamöter att på framställning av kommissionen
tillhandagå densamma med råd och upplysningar.

I sådana frågor, som rörde tillgodogörandet av landets torvtillgångar^
torde på liknande sätt ett samarbete böra äga rum mellan kommissionen
och 1916 års torvkommitté.

Även om alla tillgängliga krafter sattes i rörelse, kunde det naturligtvis
inträffa, att bränsleanskaffningen icke nådde en sådan omfattning,
att landets hela förbrukning kunde tillgodoses. Att de enskilda hushållen
icke finge bliva lidande härpå, hade förut framhållits. Alltför
stora inskränkningar i transportväsendet utöver dem, som redan ägt rum,
skulle uppenbarligen medföra avsevärda olägenheter. Det bleve sålunda
landets industri, som huvudsakligen komme att drabbas av en eventuell
brist på bränsle. Skulle en dylik situation inträda, kunde man enligt
min mening icke undgå att företaga en utgallring av de industriella
företag, vilkas produktion tjänade mer umbärliga ändamål, och helt eller
delvis avstänga dem från tillgång till bränsle. Planen för en sådan
utgallring vore redan genomtänkt av statens industrikommission.

Den närmaste uppgift, inför vilken den ifrågasatta nya bränslekommissionen
komme att ställas, bleve säkerligen att omedelbart sätta
i gång en vedavverkning av enastående omfattning. Sådana förhållandena
nu vore, kunde det antagligen icke undvikas, att denna avverkning
till stor del sköttes direkt av statens organ. Härav framginge,
att staten i stor utsträckning måste taga i anspråk icke blott de privata
skogarna utan även enskild arbetskraft. Vad skogarna beträffade, torde
staten genom förfoganderättslagen få tillräckligt kraftiga rättsmedel i
sin hand för att i den mån så behövdes göra sig till herre över de -

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition''Nr 369.

samma. Gällande lagstiftning beredde däremot icke samma hjälp, om
det skulle gälla att tvinga den enskilde till arbete. Det förefölle därför
ofrånkomligt, att man måste skaffa staten möjlighet att direkt på ett
eller annat sätt förfoga över arbetskraft. Till denna fråga skulle jag
återkomma i annat sammanhang.

För att en vedavverkning av den omfattning, varom här vore
fråga, skulle kunna bedrivas, krävdes uppenbarligen ett mycket stort
rörelsekapital.

Beträffande frågan, huru detta skulle anskaffas, framhöll jag redan
den 16 april att, om man med avseende å bränsleanskaffningen i kreditavseende
använde samma metoder som vid anskaffning av livsmedel,
statens utlägg eller förskott kunde antagas stiga till en hotande höjd.

I viss män kunde naturligtvis intet annat system användas än kontantsystemet.
Detta gällde arbetslöner och andra direkta utgifter för mänsklig
och mekanisk arbetskraft. Däremot torde man vidkommande betalningtill
skogsägare för växande eller avverkad skog i viss begränsning
kunna ordna sig på ett sådant sätt, att statens kredit icke behövde tagas
i anspråk genom direkt upplåning hos allmänheten. Jag tänkte mig
därvid, att ägare av skog skulle kunna befinnas villig att, i stället för
kontant betalning, mottaga accepter å köpeskillingarna, vilka accepter
borde förfalla till betalning helst så lång tid framåt, att man kunde
förvänta, att kronan återbekomme utläggen från industri- eller andra
företag, som köpte veden, eller att i allt fall betalningen av köpeskillingen
för skog kunde äga rum med medel, som inflöte för den huggna
veden. Ett sådant handhavande av bränslekommissionens affärer förutsatte
emellertid bildande av ett aktiebolag, däri staten inginge som
huvudsaklig delägare. Bolaget skulle naturligtvis upplösas, i och med
det att bränslekommissionens verksamhet upphörde, och självfallet bleve
bolagets affärer statens och staten alltså ansvarig för bolagets hela
affärsverksamhet.

När jag nu återupptager frågan om sättet för anskaffande av medel
för bränslekommissionens verksamhet, vill jag först återgiva vad kommissionen
därutinnan i underdånig skrivelse den 10 innevarande månad
anfört. Den yttrar:

»Genom nådigt brev den 16 april 1917 har Eders Kungl. Maj:t i samband
med upprättandet av 1917 års bränslekommission förelagt kommissionen såsom uppgift
att sörja för tillgodoseendet ej mindre av den enskilda hushållsförbrukningens
utan även av industriens och transportmedlens behov av bränsle. På grund av de
under krigets fortgång alltmer stegrade svårigheterna för kolimportens ordnande
måste man för krigets återstående tid räkna med nödvändigheten att anskaffa nästan

Kungl. Mnj:ts Nåd. Proposition Nr 369. 7

allt behövligt bränsle inom landets gränser. Kommissionen underskattar visserligen
i a- • . t för bränslebehovets fyllande, som kunna erhållas genom ökad an skärning

av inhemska stenkol och torv, men det ojämförligt viktigaste bränslet är
givetvis veden. Kommissionen har också satt såsom sin närmaste uppgift att orgamsera
en i rätt tid och i tillräcklig omfattning utförd vedanskaffning. Att söka
anskaffa den för kommande vinter erforderliga vedmängden på frivillighetens vä"
kan med hänsyn till den korta tid, som står till förfogande, icke komma i fråga
oädana förhållandena nu äro, kan det icke undvikas, att avverkningen i stor utsträckning
bednves av staten själv genom bränslekommissionen. Efter gjorda beräkningar
angående storleken av den vedmängd, som måste på detta sätt avverkas
har kommissionen kommit till en summa av 20 miljoner kubikmeter fast mått.

lör att en vedavverkning av sådan omfattning, som ovan nämnts, skall
kunna av kommissionen bedrivas, kräves uppenbarligen ett mycket stort rörelsekapital.
Nödiga medel måste därför ställas till kommissionens förfogande. Visser torde

man, såsom herr statsrådet och chefen för finansdepartementet i sitt
yttrande till statsrådsprotokollet vid kommissionens tillsättande framhållit, i stor
utsträckning kunna ordna betalningen till skogsägare för skog, som tagits i anspråk
för kronans räkning, på sådant sätt att statens kredit icke behöver anlitas genom
direkt upplåning hos allmänheten. Därvid förutsättes, att ägame av skog i stället
för kontant betalning skola erhålla accepter å dem tillkommande belopp, vilka
accepter förfalla till betalning först sedan kommissionen kan beräknas hava från
konsumenterna erhållit likvid för försåld ved. För att möjliggöra ett så affärsmässigt
skötande av bränslekommissionens affärer har herr statsrådet och chefen
for finansdepartementet anvisat utvägen att bilda ett aktiebolag, däri staten ingår
som huvudsaklig aktieägare. Men även om saken ordnas på angivet sätt, behöver
kommissionen hava tillgång till medel att kontant betala arbetslöner, inköpa maskiner
och verktyg samt för andra löpande utgifter. Då en avsevärd tid måste förgå
innan någon ved kommer att av kommissionen levereras och medel genom vedens
likvidering inflyta till kommissionen, erfordras tydligen ett avsevärt belopp för
tackandet av kommissionens löpande utgifter. Detta belopp torde icke kunna sättas
lägre än till 50 miljoner.

På grund av vad sålunda anförts hemställer kommissionen i underdånighet
att Eders Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen begära att till Eders Kungl. Maj ds
förfogande ställes ett belopp av 50 miljoner såsom rörelsekapital vid bränslekommissionens
vedanskaffning under 1917.»

. Nar nu till avgörande skall upptagas frågan, huru stort rörelsekapital
bör för bränslekommissionens räkning äskas bos riksdagen, får
jag först meddela, att, därest genom bränslekommissionens direkta försorg
anskaffades ungefär 10 miljoner kubikmeter ved i fast mått, motsvarande
ungefär 5,9(10,000 vanliga skogsfamn!- å 108 kubikfot, skulle,
därest famnen vid de huggningsorten närmast belägna stationer i värde
uppskattas till 30 kronor, åtgå ett sammanlagt belopp av 177 miljoner
kronor. Då är emellertid att märka, att bränslekommissionen i fråga
om anskaffande av bränsle eventuellt skulle kunna behöva sträcka sig
till ett belopp av dubbla det nu angivna, eller 11,800,000 skogs -

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 369.

famnar. Full betalning såväl för själva virkesvärdet som ock av huggning
och framforslingskostnader borde under dylika förhållanden beräknas
till över 300 miljoner kronor.

Det synes mig emellertid icke lämpligt att nu ifrågasätta en kredit
av denna storlek. Jag bär därför, såsom av det förut anförda framgår
sökt finna en utväg att, utan anlitande av en riksdagens kredit till
nämnda belopp, ändock säkerställa bränslekommissionens verksamhet
För det ändamålet har jag tänkt mig bildandet av ett aktiebolag, i
de fall, där bränslekommissionen övertoge skog eller skogsmark enligt
förfoganderättslagen, har kommissionen alltid en viss kredittid att rakna
med. Men även i de fall, där kommissionen komme att genom frivillig
överenskommelse med enskild jordägare köpa dennes på rot stående skog
torde den frivilliga överenskommelsen också lätteligen kunna förenas med
avtal om kredit. Denna kredit kunde då eventuellt få formen av en accept,
lämnad av det bolag, varom här är fråga. I män som sålunda kredit enligt
förfoganderätt slagen eller genom frivillig överenskommelse lamnades,
komme man också närmare den tid, då betalning för den ved, som bräns ekommissionen
skulle tillhandahålla industrien, de enskilda trafikföretagen
och allmänheten, inflöte. Man kunde för att ytterligare förminska tiden
mellan den dag, då jordägaren skulle hava betalt, och den dag, då betalning
för den av bränslekommissionen försålda veden inflöte, tänka sig att
t. ex. ett industriellt företag redan vid överenskommelse om framtida
leverans av ved betalade med växel. Genom dessa eller andra anordningar,
som naturligen borde ske i samråd med fullmäktige i riksbanken
och riksgäldskontoret, synes det mig som om den kredit, vilken nu
borde hos riksdagen äskas, kunde begränsas till det av bränslekommissionen
angivna beloppet av 50 miljoner kronor, ett belopp, som da
närmast skulle användas vid de kontantbetalningar, som under alla forhållanden
måste av bränslekommissionen göras, nämligen betalningar
till administration, till arbetare och för transporter. _ .

I fråga om dessa sistnämnda kostnader vill jag erinra, att administrationen
tänkes ordnad i huvudsak på följande sätt. Under den högsta
ledningen, representerad av bränslekommissionen, skulle närmast sta en
chef i varje län. Under länscheferna skulle sortera distriktschefer, till
ett antal av omkring tvåhundra, hämtade dels ur skogsstaten, dels från
den enskilda skogsförvaltningen. Såsom förmän för själva avverkningen
och närmast hänförliga till arbetare skulle slutligen fungera cirka tvåtusen
kronoj ägare och därmed likställd sakkunnig personal.

Kostnaderna för administrationen synas mig självfallet böra bär.
liksom vid all annan affärsrörelse, inräknas i priset på de försålda

9

Kuncfl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 369.

varorna, åtminstone när de övertagas av industrien och trafikföretagen.
V r hushållsbränslet torde detta visserligen också böra direkt

°u 1 * . filande till kommissionens eller det ifrågasatta bolagets räkenakapsförmg
bära dessa kostnader. Eu annan sak är att, när detta
bränsle sedan tillhandahålles de mindre bemedlade, en nedsättning i
priset kan och bör, med anlitande av de härför särskilt anvisade medel,
aga rum. På frågan härom har jag emellertid icke nu att inlåta mig.

Genom bildande av ett aktiebolag skulle naturligtvis icke statens
ansvarighet i. någon mån minskas. De förbindelser bolaget inginge
bleve ju faktiskt statens. Under sådana förhållanden bör naturligtvis
ri sdagens medgivande äskas för att av ifrågavarande kredit nödigt
belopp må för statens räkning i bolaget insättas i form av aktier.
innnnn1 1 ärvid tänkt mig, att bolagets aktiekapital skulle stanna vid
100,000 kronor, och att staten skulle teckna fullt ut så många aktier
som enligt gällande bolagslag kunna ligga på en hand. De få enskilda’
delägare, som inginge i bolaget, skulle naturligtvis förbinda sig att för
sina andelar icke påräkna något annat än ränta och vid bolagets upplösning
det insätta kapitalets Om aktierna tänktes utställda på 100
kronor för aktie, skulle enskilda delägares andelar i bolaget begränsa
sig till 400 kronor. ö

De medel, som för vedanskaffningen tagas i anspråk, äro givetvis
avsedda att i sin helhet återbetalas. Huruvida därvid ränta å desamma
jämväl skall gäldas, torde få bliva föremål för framtida avgörande.

+-n med vad dåvarande chefen för jordbruksdepartementet

7“ „ thlstyrkandet av propositionen nr 104 till innevarande års riksdag
1 truga om beredandet av rörelsekapital vid statens verksamhet för anskaffande
och tillhandahållande av livsförnödenheter och jag själv vid
tillstyrkandet av propositionen nr 210 till samma riksdag angående
beredande av rörelsekapital för tillämpningen av gällande förfoganderättslag
i fråga om industriella råvaror o. d. förordat, synes det mig lämpligt,
att de för här ifrågavarande ändamål erforderliga medlen tillhandahållas
genom riksgäldskontor, varefter medlen ställas till vederbörandes
förfogande genom räkning i riksbanken.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att
Eders Kungl. Maj:t ville i proposition föreslå riksdagen att

KO nnn*onrvStflla ^ Ede.rs Kungl. Maj:ts förfogande ett belopp av högst
oU,000,000 kronor att i enlighet med av mig angivna grunder användas
för 1917 års bränslekommissions vedanskaffning under innevarande
år,

dels ock medgiva, att av detta belopp må för statens räkning
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 322 käft. (Nr 369.) 2

10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 369.

tecknas aktier intill ett belopp av 99,600 kronor i ett för denna vedanskaffning
bildat aktiebolag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj :t Konungen lämna
bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga ... till detta protokoll utvisar, skulle
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Georg Sjöcrona.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG-, 1917.