Kungl. Maj.-ts nåd. proposition Nr 326

Proposition 1918:326

Antal sidor
5
riksdag
tvåkammaren
kammare
session
lagtima

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF

Kungl. Maj.-ts nåd. proposition Nr 326.

7

Nr 326.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag
till kungörelse om ändrad bestämmelse angående tiden
för ikraftträdandet av vissa delar av förordningen
den 14 juni 1917 om ändrad lydelse av 3, 13, 23 och
31 §§ i förordningen den 7 augusti 1907 angående
tillverkning och beskattning av maltdrycker; given Stockholms
slott den 23 april 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
linansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till kungörelse om ändrad bestämmelse
angående tiden för ikraftträdandet av vissa delar av förordningen den
14 juni 1917 om ändrad lydelse av 3, 13, 23 och 31 §§ i förordningen
den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

8

Kungl■ Maj:ts nåd. proposition Nr 326.

förslag

till

kungörelse om ändrad bestämmelse angåude tiden för ikraftträdandet av
vissa delar av förordningen den 14 juni 1917 om ändrad lydelse av

3, 13, 23 och 31 §§ i förordningen den 7 augusti 1907 angående
tillverkning och beskattning av maltdrycker.

Sedan Vi i enlighet med riksdagens därom fattade beslut den
14 juni 1917 utfärdat förordning om ändrad lydelse av 3, 13, 23 och
31 §§ i förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning
av maltdrycker samt därvid tillika föreskrivit, att vad i 13 §
stadgats skulle äga tillämpning genast efter förordningens utfärdande,
men att förordningen i övrigt skulle träda i kraft först den 1 januari
1919, så förordnas härmed, att, utan hinder av vad sålunda stadgats
rörande tiden för ikraftträdandet av berörda förordning, de i 23 och
31 §§ av förordningen den 7 augusti 1907 omförmälda stämplar och
etiketter må från det denna kungörelse trätt i kraft och intill utgången
av år 1919 hava antingen den avfattning, varom förmäles i sistberörda
§§, sådana desamma lyda enligt förordning den 20 augusti 1909, eller
ock det innehåll, som i förordningen den 14 juni 1917 angives.

Denna kungörelse träder i kraft dagen efter den, då densamma,
enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 326.

9

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23
april 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,
Statsråden: Petersson,

ScilOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre PALMSTIERNA,

Kydén,

Undén,

Thorsson.

Föredragande departementschefen, statsrådet Thorsson anförde härefter: Enligt

23 och 31 §§ i förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning
och beskattning av maltdrycker må från skattepliktigt och skattefritt
bryggeri svagdricka, därest det ej av köpare avhämtas i öppna kärl,
endast utlämnas på kärl, som äro stämplade med såväl bryggeriets namn
som ordet »svagdricka». I stället för bryggeriets namn må dock användas
en av vederbörande överkontrollör godkänd, såsom ursprungsbeteckning
lämplig förkortning därav eller ock bryggeriets inregistrerade
varumärke. Beträffande buteljer må denna stämpling ske å korken eller
proppen. När kärl, som innehåller svagdricka, är försett med etikett,
skall på etiketten ordet »svagdricka» vara det huvudsakligast framträdande.

Bihang Ull riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 288 höft. (Nr 325—326.) 2

10

Svenska bryggareföreningen.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 326.

Genom förordning den 14 juni 1917 om ändrad lydelse av 3,
13, 23 och 31 §§ i förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning
och beskattning av maltdrycker, vilken förstnämnda förordning,
med undantag för 13 §, som skulle äga tillämpning genast efter utfärdandet,
träder i kraft den 1 januari 1919, har emellertid, såvitt nu
är i fråga, stadgats, att ordet »svagdricka» uti de i 23 och 31 §§ omförmälda
stämplar och etiketter skall utbytas mot ordet »skattefritt».

Efter denna kortfattade redogörelse torde jag få för Kungl. Maj:t
anmäla en svenska bryggeriföreningens skrivelse den 25 februari 1918,
däri föreningen anfört, bland annat, följande:

»Till följd av folkhushållningskommissionens föreskrifter i samband med tilldelning
under hösten 1917 av korn och malt till de skattepliktiga bryggerierna hava
dessa ålagts att utav dem tilldelat malt allenast tillverka maltdrycker med en maximiextrakthalt
av 4 procent B. På grund av den knappa råvarutillgången hava
bryggerierna, för att i det längsta kunna uppehålla driften, jämväl i fråga om övriga
maltdrycker måst så väsentligt sänka deras extrakthalt, att vid det övervägande
flertalet av landets skattepliktiga bryggerier i närvarande stund endast tillverkas
drycker, vilka enligt tillverkningsförordningen bliva att hänföra till svagdricka, och
varmed alltså följer skyldighet att ställa sig till efterrättelse de för försäljning av
svagdricka i ovannämnda 23 § meddelade särskilda föreskrifter. Härigenom uppkommer
för de skattepliktiga bryggerierna ett starkt ökat behov av etiketter, så
beskaffade, som 23 § föreskriver. För många av dessa bryggerier, vilka tidigare
icke alls tillverkat svagdricka, måste helt nya etiketter anskaffas. Nu komma emellertid
anskaffningskostnaderna för dessa nya etiketter att ställa sig mycket höga,
då de etiketter, som nu beställas, till följd av den med nästkommande års ingång
ikraftträdande ändringen i 23 §, endast kunna komma till användning under innevarande
år. Den icke obetydliga engångskostnad, som tillverkningen av stansar till
etiketterna betingar, får ju bryggerierna ånyo vidkännas redan nästa år, och genom
den begränsning i upplagans storlek, som blir en nödvändig följd av den korta tid,
till vilken användningen är inskränkt, komma tryckningskostnaderna att uppgå till
väsenligt högre belopp än vad som skulle vara fallet, om beställningar kunde beräknas
för flera år framåt.

Ett avhjälpande av de olägenheter, som i angivna avseenden uppkomma för
de skattepliktiga bryggerierna, synes därför vara i hög grad av behovet påkallat.
Det torde också kunna ske utan större svårigheter därigenom, att den beslutade ändringen
i 23 § finge träda i tillämpning redan under innevarande år. Något hinder för eu
sådan anordning synes ur formell synpunkt så mycket mindre föreligga, som redan
uti förenämnda nådiga förordning den 14 juni 1917 föreskrivits, att vad i 13 §
stadgades skulle äga tillämpning genast efter utfärdandet.»

Med stöd av det anförda anhåller därefter föreningen i egenskap
av representant för landets skattepliktiga bryggerier, att Kungl. Maj:t
ville föreslå riksdagen att antaga sådana ändrade bestämmelser rörande
ikraftträdandet av ovan omförmälda förordning av den 14 juni 1917, att
vad i 23 § stadgas skall äga tillämpning omedelbart, med rätt likväl

11

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 326.

för dem, som så önska, att intill utgången av år 1919 jämväl använda
etiketter så beskaffade, som 23 § i dess nu gällande lydelse föreskriver.

1 infordrat utlåtande den 27 mars 1918 har kontrollstyrelsen förklarat
sig icke hava något att erinra mot det av Svenska bryggareföreningen
föreslagna tidigare ikraftträdandet av den nya lydelseu av
23 § i förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning
av maltdrycker liksom ej heller däremot, att tillverkare, som
så önskar, må intill utgången av år 1919 använda beteckning för
svagdricka i enlighet med nu gällande föreskrifter. Kontrollstyrelsen
erinrar emellertid, att då de av bryggareföreningen framhållna olägenheterna
även drabbade de skattefria bryggerierna, motsvarande lättnad
i berörda hänseenden borde beredas jämväl dessa bryggerier.

Ej heller jag anser det vara något att erinra mot den av svenska
bryggareföreningen gjorda framställningen, utan finner jag det av föreniugeri
framställda önskemålet böra tillgodoses. Såsom kontrollstyrelsen
framhållit, torde de skattefria bryggerierna i nu förevarande hänseende
böra jämställas med de skattepliktiga och alltså beredas samma
förmåner som dessa senare.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst ett förslag
till kungörelse om ändrad bestämmelse angående tiden för ikraftträdandet
av vissa delar av förordningen den 14 juni 1917 om ändrad
lydelse av 3, 13, 23 och 31 §§ i förordningen den 7 augusti 1907 angående
tillverkning och beskattning av maltdrycker, vilket förslag departementschefen
i anslutning till nyss angivna grunder låtit inom
finansdepartementet upprätta, hemställde han, att Kungl. Maj:t måtte i
proposition föreslå riksdagen att antaga samma förslag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna
bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av
den lydelse, bil. litt. . . . vid detta protokoll utvisar.

Kontroll styrelsen.

Departe mentschefen.

Ur protokollet:
Stig Östergren.

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.