Kungl. Maj.tå Nåd Proposition Nr 161

Proposition 1916:161

Kungl. Maj.tå Nåd Proposition Nr 161.

1

Nr 101.

Kungl. Maj;ts nådiga proposition till riksdagen angående
anslag till anläggande av en torvpulv er fabrik för statens
järnvägars räkning in. in.'', given Stockholms slott den
31 mars 1916.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen dels

att för anläggande för statens järnvägars räkning av en toyvpulverfabrik
vid Hästhagens mosse och för omändring av erforderligt
antal lokomotiv för torvpulvereldning för år 1917 anvisa ett anslag av

1,300,000 kronor, att utgå av lånemedel, med rätt för Kungl. Maj:t att
låta förskottsvis under år 1916 av tillgängliga medel utanordna 800,000

kronor, _ ^ .

dels att, under förutsättning av bifall till vad sålunda föreslagits,
besluta, att de i 1917 års riksstat bland inkomsterna upptagna lånemedel
för produktiva ändamål skola höjas med 1,300,000 kronor,

dels ock att bemyndiga järnvägsstyrelsen att vid tor vpulver fabrikationens
avslutande försälja till anläggningen hörande mark, byggnader
och inventarier.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oscar von Sydow.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 169 höft. (Nr 161.)

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 161.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
31 mars 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena AV au.en berg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet
anförde chefen för civildepartementet, statsrådet von Sydow följande:

Redan vid anmälan den 14 januari 1916 av frågan om erforderliga
anslag för kapitalökning för de till civildepartementet hörande affärsdrivande
verken, hade jag tillfälle att erinra om de försök med torvpulvereldning
å lokomotiv, som utförts å statens järnvägar. Dessa försök hade, enligt
vad jag meddelade, givit ett så gott resultat, att järnvägsstyrelsen ansett
synnerligen önskvärt, att försöken fortsattes i väsentligt större omfattning.
Enligt vad jag inhämtat, påginge därför inom järnvägsstyrelsen utredning
om möjligheten att å någon lämplig linje av statsbanorna elda samtliga
å denna linje använda lokomotiv med torvpulver. Jag förklarade mig
vidare hava anledning antaga, att styrelsens utredning skulle vara slutförd
i så god tid, att frågan skulle kunna föreläggas 1916 års riksdag.

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 161.

I skrivelse deri 28 mars 1910 har järnvägsstyrelsen meddelat, att
den avsedda utredningen nu blivit verkställd. Det hade därvid, framhåller
styrelsen, förutsatts, att framställt torvpulver skulle komma till
användning å lokomotiven till samtliga tåg å linjen Falköping—Nässjö,
vilken sträcka, i vad gäller dragkraften, utan olägenhet kan trafikeras
självständigt och som sålunda erbjuder särskilt stora fördelar för anordnande
av sådan speciell lokomotiveldning.

Järnvägsstyrelsen har vidare anfört följande:

»Alltsedan maj månad 1914 ha försök med torvpulvereldning på ett godstågslokomotiv
litt. E pågått, och har det därvid blivit fastslaget, att torvpulvret utgör
ett såväl i anseende till bränslevärde som ur övriga synpunkter dugligt och praktiskt
fullt användbart lokomotivbränsle. Dess bränslevärde förhåller sig till stenkols
ungefär som 2 : 3. Detta förhållandetal torde möjligen, sedan ytterligare erfarenhet
vid torvpulveranvändning vunnits och större vana vid hanterandet förvärvats, kunna
antagas ställa sig något mera till torvpulvrets fördel. Styrelsen anser emellertid försiktigheten
bjuda, att man för närvarande räknar med det nämnda relationstalet.
Resultatet av provningarna är i varje fall så gott, att ett anordnande av torvpulvereldning
i större utsträckning är fullt motiverad dels för att tillförlitligt utröna kostnaderna
för detta bränsle, "dels ock enär torv i denna form synes styrelsen erbjuda
ett lyckligt uppslag för utnyttjande av landets egna bränsletillgångar för lokomotiv.
Dylik i större skala anordnad försökseldning med torvpulver bör omfatta alla tåglokomotiv
å viss sträcka på sätt härovan framhållits.

Då utsikt att från den privata industrien erhålla erforderlig myckenhet torvpulver
till antagbart och av fluktuationerna på utländskt bränsle oberoende pris ej
ansetts föreligga, igångsatte styrelsen, med tanke på lämpligheten av att statens järnvägar
själva skulle ombesörja pulvertillverkning, undersökning av ett antal av de
bränntorvmossar, som enligt de upplysningar, vilka statt styrelsen till buds, företrädesvis
ansetts kunna ifrågakomma för anläggande av torvpulverfabrik. Därefter
infordrades anbud från disponent H. Ekelund, Jönköping, (Aktiebolaget Torv) samt
från maskiningenjör Hj. von Porat för sådan anläggning alternativt för de tre
mest välbelägna och i övrigt lämpligaste bland dessa mossar, nämligen för Häst
hagens, Röde och Mönarps mossar. I förhållande til! statsbanelinje bättre belägen
mosse av erforderlig storlek och kvalitet bär ej kunnat anträffas.

På grund av de tre ifrågavarande mossarnas belägenhet i förhållande till stats
banan har särskild hänsyn måst tagas till kostnaden för pulvrets framforsling till
statsbanestation. Den förstnämnda mossen är ur den synpunkten den mest välbelägna,
i det att avståndet till närmaste statsbanestation ej utgör mera än något över
2 kilometer. Anläggning av torvpulverfabrik därstädes nödvändiggör emellertid
å andra sidan en i jämförelse med de båda övriga mossarna relativt lång transport
å statens järnvägar, under förutsättning att pulvret skall komma till användning å
linjen Falköping—Nässjö, vilket förslag styrelsen ej anser sig höra utan tvingande
skäl frångå.

Med hänsyn tagen till nämnda tre mossars såväl kvalitet som belägenhet torde
av desamma Hästhagens mosse vara den, som företrädesvis bör ifrågakomma, och
medgiver denna mosse en årlig avverkning av 20,000 ton torvpulver, vilken Qvantitet

Järnväg*

styrelsen

4

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 161.

svarar mot förbrukningen å linjen Falköping—Nässjö. Med nämnda årliga avverkning
är mossen tillräcklig för en tid av omkring 20 år.

Med utgående från det lägsta föreliggande anbudet, avseende anläggning å Hästhagens
mosse med en torvpulvertillverkning per år av 20,000 ton och avgivet av
Aktiebolaget Torf, beräknas torvpulvret komma att i genomsnitt under 20-årsperioden
fritt banvagn Jönköping betinga en kostnad av omkring 15 kronor per ton, vilket
pris med hänsyn till förenämnda förhållandetal för bränslevärdet i jämförelse med
stenkol motsvarar .ett stenkolspris fritt banvagn Jönköping av 22 kronor 50 öre
och eif Göteborg av 19 kronor 75 öre.

I det sålunda beräknade torvpulverpriset, omkring 15 kronor per ton, ingå dels
rena driftkostnader för framställningen, dels ränta å kostnaden för anläggningen och
omändringen av lokomotiven jämte amortering under 20 år av större delen av samma
kostnad samt dels patentavgift och royalty, men däremot icke avgift för brandförsäkring.

Aktiebolaget Torf har förbehållit sig en patentavgift för denna anläggning av

25.000 kronor en gång för alla samt därjämte en royalty per ton torvpulver av 50
öre. Bolaget har skriftligen förbundit sig att för de anläggningar av liknande slag,
som möjligen komma att framdeles för statens räkning byggas, ej begära högre sådana
avgifter samt att, för den händelse staten skulle komma att med bolaget träffa
avtal om inköp av nyttjanderätten till bolagets patenter, de för nu ifrågavarande
anläggning erlagda avgifter för patent och royalty därvid må gå i avräkning. Vid
de förhandlingar, som styrelsen fört med anbudsgivaren, har styrelsen sökt redan
nu erhålla anbud på avgiften för oinskränkt nyttjanderätt till ifrågavarande patenter,
men har anbudsgivaren icke för närvarande velat binda sig vid en fixerad sådan avgift.
Styrelsen, som givetvis anser, att det varit förmånligast om sådan överenskommelse
kunnat träffas, vill dock framhålla, att det vid en blivande uppgörelse förefinnes
goda utsikter till konkurrens, varigenom torde kunna förekommas, att något
oskäligt belopp för denna nyttjanderätt kommer att begäras.

En fullständig anläggning för tillverkning av 20,000 ton torvpulver per år och
för detsammas utnyttjande å lokomotiv skulle erfordra ett kapitalutlägg av omkring

1.300.000 kronor, avseende inköp av mosse jämte erforderlig fast mark; anläggning
av torvpnlverfabrik, patentavgift, spårförbindelse till mossen samt uppsättande av
eldningsanordning å erforderligt antal lokomotiv, allt i enlighet med preliminära avtal,
som av styrelsen träffats med markägarna samt med anbudsgivame å pulverfabriksanläggning
och å omändring av lokomotiven.

Efter avverkningens slut kommer mossen såsom varande fullt användbar som
åkerfält att representera ett ganska betydande värde, förslagsvis 50,000 kronor, varjämte
skrotvärdet av anläggningarna torde kunna uppskattas till omkring 80,000 kronor,
vilka belopp sålunda ej behöva under avverkningstiden amorteras, vilket däremot
är förhållandet med den återstående delen av förenämnda summa.»

Järnvägsstyrelsen har slutligen framhållit angelägenheten av att
anläggningen om möjligt kan vara i full drift redan år 1917 och att
arbetena påbörjas inom närmaste tiden.

På de skäl, som sålunda anförts, har järnvägsstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj it måtte till nu pågående riksdag avlåta nådig proposition
om extra anslag av 1,300,000 kronor för anläggande av en torv -

Kunffl. May.ts Nåd. Proposition Nr 161. 5

pulverfabrik vid Hästhårens mosse och för omändring av oridderligt
antal lokomotiv för torvpulvereldning, av vilket anslag ett belopp av

800,000 kronor borde förskottsvis utanordnas redan under 191C och
återstoden under år 1917.

Slutligen har styrelsen hemställt om bemyndigande att vid torvpulverfabrikationens
avslutande få försälja till anläggningen hörande
mark, byggnader och inventarier.

Genom de vid statens järnvägar vid olika tillfällen gjorda försöken Dep“''*eraaent8''
att elda lokomotiv med vanlig lufttorkad torv har enligt do av järnvägsstyrelsen
lämnade redogörelserna över försöken framgått, att sådan
eldning är behäftad med åtskilliga olägenheter.

Torv i denna form kräver nämligen 4 å 5 gånger så stort utrymme
som stenkol efter värmevärde räknat. På grund av denna torvens
skrymmande egenskap måste — då lokomotivbränslet utgöres av torv
enbart eller i blandning med stenkol, däri torven ingår i större myckenhet
— tenderns bränsleförråd mycket oftare, än vad fallet är vid
stenkolseldning, förnyas, varjämte eldarnas arbete vid matning av fyren
i betydande grad ökas. På grund härav måste tågens tidtabellstid förlängas
och större kostnader uppstå för lagring av bränsle. Därjämte nödvändiggöres
kortare arbetstid för eldarna med därav följande ökning i kostnaden
för eldningsarbetet. Eldarna kunna på grund av sträng sysselsättning
med eldningen ej i tillbörlig utsträckning ägna uppmärksamheten
åt sina övriga åligganden, bland vilka särskilt må framhållas aktgivandet
på signaler. Vid eldning med blandning av torv och stenkol
har det, enligt järnvägsstyrelsens utredningar, visat sig, att — då torven
utgör högst hälften av blandningen och under i övrigt gynnsamma omständigheter
— dragkraften kan utnyttjas hos godstågslokomotiv, men
däremot icke hos lokomotiv i snabbgående tåg. .

Det är vidare, enligt vad erfarenheten givit vid handen, förenat
med stor svårighet att erhålla lufttorkad torv, vars vattenhalt ej överstiger
föreskriven gräns. Vid eldning med torv av för hög vattenhalt
ökas i högst väsentlig grad svårigheterna att elda lokomotivet och att
kunna utnyttja dess dragkraft. Svårigheter, kostnader och olägenheter
uppkomma jämväl därigenom, att tillräckliga reservkvantiteter måste
anskaffas och lagras för att ständigt äga jämn tillgång på fullgod torv.

Av det anförda synes framgå, att, åtminstone på teknikens nuvarande
ståndpunkt, olägenheterna vid eldning av lokomotiv med bränsle, därav
vanlig lufttorkad torv utgör eu större del, äro tungt vägande. Huruvida
dessa olägenheter i och med teknikens fortgående utveckling kunna helt

6

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 161.

eller delvis övervinnas, kan för närvarande ej bedömas. De utredningar
genom särskilda sakkunniga, som nu igångsatts, torde i detta avseende
bliva vägledande. Rent principiellt taget vill det emellertid synas, som
skulle eldning med ett så föga koncentrerat bränsle som luft,torkad torv
icke i första hand böra ifrågakomma för lokomotiv, vilka mera än stationära
maskinerier torde kräva ett högvärdigt bränsle.

Om däremot torvpulver, såsom varande en mera förädlad produkt,
användes som lokomotivbränsle, ställa sig'' förhållandena långt gynnsammare.
Åven torvpulver kräver visserligen i jämförelse med stenkol stort
utrymme, men dock betydligt mindre än den lufttorkade torven. Torvpulvret
inmatas automatiskt i eldstaden, varigenom eldarnas arbete blir
mycket lindrigt till och med i jämförelse med vad fallet är vid sten kol seldning.
Vattenhalten hos torvpulver kan, oberoende av olika väderleksförhållanden
skilda år, utan svårighet hållas under föreskriven gräns,
vilket otvivelaktigt innebär en stor fördel hos torvpulvret gent emot
vanlig lufttorkad torv. Slutligen är att märka, att torvpulvret väl lämpar
sig för lokomotiv i alla slags tåg.

Under sådana förhållanden och då den å statens järnvägar sedan maj
1914 pågående försökseldningen med torvpulver givit ett lovande resultat,
synes tiden vara inne att anordna en försöksdrift i större skala med torvpulvereldning
å lokomotiv. Denna försöksdrift torde, såsom styrelsen framhåller,
lämpligen kunna äga rum å linjen Falköping—Nässjö. De skäl, som
av styrelsen i dess skrivelse anförts och sedermera inför mig ytterligare
utvecklats till stöd för förslaget att för ändamålet inköpa Hästhagens
mosse i närheten av Vislanda järnvägsstation samt att därstädes för
statens järnvägars räkning anlägga en torvpulverfabrik, synas mig ock
övertygande. Enligt styrelsens beräkningar skulle enligt det framställda
förslaget torvpulvret komma att i genomsnitt under den tid av 20 år,
anläggningen beräknas äga bestånd, betinga eu kostnad fritt banvagn
Jönköping av omkring 15 kronor per ton. Detta pris, som skulle motsvara
ett pris för stenkol fritt banvagn Jönköping av 22 kronor 50 öre
per ton, torde få anses som ekonomiskt fördelaktigt, särskilt som vid
detsammas kalkylerande medräknats, förutom ränta å allt i anläggningen
och i eldningsanordningarna nedlagt kapital, jämväl fullständig amortering
av kapitalet under den tid, anläggningen beräknas äga bestånd —
detta med undantag endast vad gäller de belopp, som beräknas motsvara
anläggningens värde vid fabrikationens upphörande. Vid sådant
förhållande kan hela denna försökseldning jämte därmed förknippade
kostnader anses utgöra en för sig avslutad affär.

Ett sådant anordnande av försök i stor skala att elda lokomotiv
med torvpulver utgör tvivelsutan ett värdefullt led i strävandena i syfte

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 161.

7

att på ekonomiskt sätt tillgodogöra sig det inhemska bränslet; och
torde genom här föreslagna försöksdrift möjliga åtgärder för torvbränsles
tillgodogörande, vilka såsom nämnt äro under undersökning och utredning,
på intet sätt föregripas.

De totala kostnaderna för nu ifrågavarande anläggning, däri inberäknat
utgifter för omändring av erforderligt antal lokomotiv för torvpulvereldning,
skulle uppgå till ett belopp av 1,300,000 kronor.

Detta belopp fördelar sig på följande poster:

Inköp och planering av mosse...........		kronor	165,000: —
Anläggning av torvpulverfabrik........		»	800,000: —
Patentavgift ...........................................		»	25,000: —
Spår från Vislanda till mossen.......... Utrustning av 18 lokomotiv med	apparater för	»	50,000: —
torvpulvereldning .........................		»	260,000: —
	Summa	kronor	1,300,000: —

Anläggningen är avsedd att utföras genom aktiebolaget Torv. Dess
kapacitet skall utrönas genom provdrift under eu tid av fyra veckor,
innan anläggningen förklaras godkänd. Utfalla dessa provningar icke i
enlighet med kontrakterade bestämmelser och har bolaget icke inom tre
månader därefter bragt anläggningen i kontraktsenligt, skick, äger järnvägsstyrelsen
rätt påfordra, att entreprenören dels återbetalar vad som
blivit av entreprenadsumman utbetalt jämte 5 % ränta därå efter år
räknat från respektive betalningsdagar, dels till statens järnvägars självkostnadspris
och med 5 % ränta efter år räknat från de tider, då statens
järnvägar fått vidkännas respektive kostnader, inlöser till anläggningen
hörande mosse och fastmark jämte stickspår fram till Vislanda
järnvägsstations område, dels och erlägger ett skadestånd av 50,000
kronor. Aktiebolaget Torv, som i sådant fall blir ägare till anläggningen,
skall därvid ikläda sig statens järnvägars gent emot anläggningens
personal åliggande förpliktelser.

Det sålunda ifrågasatta sättet för anläggningens åstadkommande
synes mig innebära tillräckliga garantier för statens järnvägar.

Då det, såsom järnvägsstyrelsen framhåller, måste anses synnerligen
angeläget, att anläggningen kan tagas i bruk redan 1917, och arbetena
sålunda böra påbörjas inom närmaste tiden, torde det erforderliga beloppet
böra i sin helhet anvisas å 1917 års stat, med rätt för Kungl.
Maj:t att förskottsvis under år 1916 utanordna 800,000 kronor.

8

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 161.

Enär kostnaderna för anläggningen böra bestridas av lånemedel,
torde vid bifall till framställningen de i statsverkspropositionen bland
inkomsterna upptagna lånemedel böra höjas med 1,300,000 kronor.

Slutligen synes, i enlighet med vad järnvägsstyrelsen hemställt, åt
styrelsen höra utverkas bemyndigande att vid torvpulverfabrikationens
avslutande få försälja till anläggningen hörande mark, byggnader och
inventarier.

På grund av vad sålunda anförts, hemställer jag i underdånighet,
att Kungl. Maj:t täckes föreslå riksdagen

dels att för anläggande för statens järnvägars
räkning av en torvpulverfabrik vid Hästhagens mosse
och för om ändring av erforderligt antal lokomotiv för
torvpulvereldning för år 1917 anvisa ett anslag av

1,300,000 kronor, att utgå av lånemedel, med rätt för
Kung!. Maj:t att låta förskottsvis under år 1916 av
tillgängliga medel utanordna 800,000 kronor,

dels att, under förutsättning av bifall till vad sålunda
föreslagits, besluta, att de i 1917 års riksstat
bland inkomsterna upptagna lånemedel för produktiva
ändamål skola höjas med 1,300,000 kronor,

dels ock att bemyndiga järnvägsstyrelsen att vid
torvpulverfabrikationens avslutande försälja till anläggningen
hörande mark, byggnader och inventarier.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnade, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet:
Nils Adelgren.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1916.