Kungi. Maj:ts proposition nr 163 år 1967

Proposition 1967:163 - höst

Kungi. Maj:ts proposition nr 163 år 1967

1

Nr 163

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statlig kreditgaranti
för lån avseende anskaffning av lantbrevbärarbilar;
given Stockholms slott den 27 oktober 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Svante Lundkvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att postverket skall få bevilja statlig kreditgaranti
för lån, som upptas hos postbanken för anskaffning av lantbrevbär
ar bilar. Rätten att utställa ifrågavarande garantier skall enligt förslaget
gälla intill utgången av år 1971 och avse ett sammanlagt belopp av högst
15 milj. kr.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 163

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1967

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland,
i statsrådet på Stockholms slott den 27 oktober 1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Andersson, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric
Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler
efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om
statlig kreditgaranti för lån avseende anskaffning av lantb revbär ar bilar
och anför.

Postverkets framställning

I skrivelse den 7 september 1967 har postverket hemställt om bemyndigande
att tills vidare få lämna statlig kreditgaranti för lån i postbanken
avseende anskaffning av lantbrevbärarbilar.

Postverket erinrar om att lantbrevbäringen under 1950- och 1960-talen
byggts ut och motoriserats i snabb takt. Sålunda tillkommer varje år i rätionaliseringssyfte
ett stort antal nya billinjer dels i anslutning till utbyggnad
och sammanslagning av tidigare icke biltrafikerade brevbäringslinjer,
dels i samband med att mindre poststationer dras in och ersätts med lantbrevbäring.
Vid utgången av år 1966 var antalet brevbäringslinjer 2 880
varav 2 343 var billinjer. Dessa senare svarade för ca 91 % av den totala
linjelängden.

Inom den motoriserade lantbrevbäringen åligger det lantbrevbärarna att
själva hålla sig med bil. Härför uppbär de särskild fordonsersättning, som
avses täcka såväl fasta kostnader (fordonsskatt, försäkring, avskrivning,
ränta etc.) som rörliga kostnader (drivmedel, reparationer osv.). Fordonsersättningen,
som i allmänhet fastställs för ett budgetår i sänder genom
förhandlingar mellan postverket och Svenska postförbundet, uppgår f. n. i
genomsnitt till ca 500 kr. per månad.

Enligt beslut av postverket, som i frågan haft överläggningar med statens
högertrafikkommission, är lantbrevbärarna efter övergången till högertrafik
skyldiga att använda högerstyrda bilar. Härigenom kommer deras
fordon att skilja sig från flertalet andra fordon i landet, som även i

Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1967

3

framtiden torde bli vänsterstyrda. Avvikelsen för lantbrevbärarnas del —
som grundar sig på det förhållandet att posthanteringen efter omläggningen
till högertrafik i princip sker från bilens högra sida i färdriktningen räknat
— har tillkommit av trafiksäkerhetsskäl. Den omständigheten att det i fortsättningen
som villkor för anställning kommer att krävas att vederbörande
har högerstyrd bil, kan enligt postverket förutses medföra vissa svårigheter
vid rekrytering av lantbrevbärare.

Lan Ibrevbärarna har att själva finansiera sin bilanskaffning. Inte sällan
torde de ha svårigheter att ordna de lån som krävs för anskaffningen. Svårigheterna
beror ofta på att de inte kan ställa godtagbar säkerhet — vanligen
i form av borgen — för lånen. I postbanken finns möjlighet till lån mot borgen
av i första hand två postanställda. Lantbrevbärarna arbetar emellertid
i stor utsträckning vid mindre postanstalter, där en sådan borgen kan vara
svår att ordna. De kan då tvingas att vända sig till postkunder på lantbrevbäringslinjerna,
vilket från principiella och andra synpunkter inte kan
anses tillfredsställande. I den mån borgen inte kan skaffas, är lantbrevbärarna
vanligen hänvisade till att klara finansieringen av bilköpet genom avbetalningsarrangemang
eller genom växelkrediter, vilket medför väsentligt
högre räntekostnader. — Postverket konstaterar, att sättet för finansieringen
— genom de högre eller lägre räntekostnader som blir följden — i
sin tur återverkar på bedömningen av fordonsersättningens storlek. Den
räntedel, som ersättningen innefattar, bygger f. n. på en räntesats av 8,25 %.

Inom postverket har övervägts olika sätt att lösa lantbrevbärarnas bilanskaffningsproblem.
En möjlighet skulle vara, att postverket självt anskaffade
bilar, som sedan ställdes till lantbrevbärarnas förfogande som tjänstebilar.
Ett sådant system skulle innebära att medel fick anvisas på kapitalbudgeten,
och det kunde under alla förhållanden inte införas förrän på
rätt lång sikt och efter ingående ekonomiska överväganden. En annan möjlighet
skulle vara, att postverket anskaffade bilar, som sedan såldes till
lantbrevbärarna på avbetalning. Postverket fick med en sådan ordning
säkerhet för sina utestående fordringar. Även i detta fall hade man emellertid
att räkna med finansiering genom anslag på kapitalbudgeten, vartill
skulle komma de administrativa olägenheterna med systemet.

Som resultat av sina överväganden har postverket kommit till att den
lämpligaste lösningen alltjämt är att låta lantbrevbärarna själva svara för
bilanskaffningen. Det bör emellertid då skapas bättre betingelser för en
lånefinansiering. Härvidlag föreslås en ordning, som innebär att långivningen
sker genom postbanken och att postverket i övrigt får bevilja statlig
kreditgaranti för lånen.

Det erinras om att enligt 1 § kungörelsen den 12 december 1958 (nr
600, ändrad genom nr 1963: 248) angående förvaltningen av postsparbanksoch
postgiromedel sådana medel kan placeras bl. a. genom »utlämnande av
lån mot skuldförbindelser, för vilkas fulla gäldande staten, kommun eller

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1967

därmed jämförlig samfällighet inom riket är ansvarig såsom huvudgäldenär,
garant eller löftesmän». En principiell fråga är då, om en garanti av
postverket för lån i postbanken kan betraktas som säkerhet i gängse mening,
eftersom postbanken utgör en integrerad del av postverket. Enligt
gällande ordning har emellertid postbanken att upprätta eget bokslut, och
dess intäkter skall täcka kostnaderna för verksamheten inklusive ersättning
till postverket i övrigt för prestationer, som av detta utförs för bankens
räkning. Postbanken och postverket i övrigt kan därför i detta hänseende
bedömas som ekonomiskt fristående enheter. Eventuellt uppkommande
förluster på grund av kreditgarantin bör i enlighet härmed inte belasta
postbanken utan betraktas som driftkostnader inom den övriga poströrelsen.

En långivning av ifrågavarande slag bör enligt postverket bedrivas i
former som medger en rationell och smidig handläggning av låneärendena,
och på villkor som begränsar förlustriskerna till ett minimum. Avsikten är
att amortering och räntebetalning på löpande lån skall ordnas genom
löneavdrag. I villkoren för lån bör bl. a. ingå bestämmelser av innebörd
att lånet förfaller till betalning om anställningen i postverket upphör och
att bilen skall vara vagnskadeförsäkrad med minsta självrisk. Lånen bör
normalt inte löpa för längre tid än fem år.

Postverket bedömer de förluster som kan komma att uppstå vid ett kreditgarantiarrangemang
som relativt små. Det föreslår därför, att garantin
får lämnas utan speciell säkerhet. Det erforderliga garantibeloppet kan i
nuvarande läge uppskattas till högst 15 milj. kr.

Yttranden

Riksrevisionsverket har med hänsyn till föreliggande särskilda omständigheter
intet att erinra mot bifall till framställningen. Bemyndigandet att
lämna statlig kreditgaranti anses dock böra begränsas så att det i varje
särskilt fall får avse ett belopp högst motsvarande inköpskostnaden för
mindre bil.

Svenska postförbundet framhåller, att det i flera år varit ett önskemål
från förbundets sida att eu långivning ordnas för lantbrevbärarnas bilanskaffning
med tillämpning av ett kreditgarantisystem av det slag postverket
förordat i sin skrivelse. Förbundet hemställer, att Kungl. Maj :t vidtar åtgärder
för systemets genomförande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1967

5

Departementschefen

Som ett led i postverkets strävanden att på en gång förbättra och rationalisera
postservicen har under senare år en successiv utbyggnad och motorisering
skett av lantbrevbäringen. Som framgår av postverkets skrivelse
var vid utgången av år 1966 antalet brevbäringslinjer 2 880, varav ej mindre
än ca 2 340 var billinjer.

Inom den motoriserade lantbrevbäringen åvilar det lantbrevbärarna att
själva hålla sig med bilar. För detta uppbär de en särskild fordonsersättning,
vars storlek bestäms vid förhandlingar mellan postverket och vederbörande
fackliga organisation. I likhet med postverket finner jag den angivna
ordningen för bilhållningen rationell och klart vara att föredra framför
exempelvis alternativet att verket skulle tillhandahålla bil som tjänstefordon.
Jag är samtidigt medveten om de problem, som finansieringen av
bilköpen i många fall kan utgöra för lantbrevbärarna. Över huvud är det ett
intresse både för postverket och lantbrevbärarna, att de senare kan erhålla
krediter i former som ej onödigtvis försvårar eller fördyrar bilanskaffningen.

Som en smidig lösning av kreditfrågan framstår den av postverket föreslagna
ordningen innebärande rätt för postverket att utställa kreditgarantier
för lån, som lantbrevbärarna upptar hos postbanken för anskaffning av motorfordon.
Den av postverket beräknade garantiramen får anses rimlig.
Postverket bör i överensstämmelse härmed få lämna kreditgarantier av angivet
slag intill ett belopp av högst 15 milj. kr. Denna rätt bör avse liden
intill utgången av år 1971.

I fråga om de lånevillkor, som bör uppställas i syfte att begränsa förlustriskerna,
kan jag ansluta mig till de av postverket i dess framställning
angivna riktlinjerna. För att täcka eventuella förluster till följd av beviljade
garantier bör postverket få ta i anspråk driftmedel inom poströrelsen.

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, postverket bör få
rätt att biträda ackord och eljest efterge statens rätt på grund av fordran,
som uppkommer i anledning av ifrågavarande garantiåtaganden.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen att

1) medge att statlig kreditgaranti må, i överensstämmelse
med vad som förordats i det föregående, intill utgången
av år 1971 beviljas intill ett belopp av 15 000 000
kr. för lån avseende anskaffning av lantbrevbärarbilar;

2) bemyndiga Kungl. Maj :t eller myndighet, som Kungl.
Maj :t bestämmer, att biträda ackord eller på annat sätt

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1967

efterge statens rätt på grund av fordran som uppkommer i
anledning av angivna garantiåtaganden.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLMI967 670588