Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218

Proposition 1909:218

Antal sidor
16
riksdag
tvåkammaren
kammare
session
lagtima

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

1

N:o 218.

Kiingl. May.ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
lag om ändrad lydelse af 6, 7 och 8 §§ i lagen den 18
april 1884 angående tillsyn å förmyndares förvaltning
af omyndigs egendom samt till lag om ändrad lydelse af
125 och 127 §§ konkurslagen; gifven Stockholms slott
den 23 april 1909.

Under åberopande af bilagda i statsrådet och högsta domstolen förda
protokoll vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå
Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse af
6, 7 och 8 §§ i lagen den 18 april 1884 angående tillsyn å förmyndares
förvaltning af omyndigs egendom samt till lag om ändrad lydelse af 125
och 127 §§ konkurslagen.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.

GUSTAF.

Albert Petersson.

Bill. till Riksd. Prot. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 163 Häft. (N:o 218)

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

Förslag till Lagom

ändrad lydelse af 6, 7 och 8 §§ i lagen den 18 april 1884 angående tillsyn
å förmyndares förvaltning af omyndigs egendom.

Härigenom förordnas, att 6, 7 och 8 §§ i lagen den 18 april 1884
angående tillsyn å förmyndares förvaltning af omyndigs egendom skola
erhålla följande ändrade lydelse:

6 §•

Förmyndare afslute för hvart kalenderår räkning öfver allt det han har
om händer, med uppgift af den säkerhet, mot hvilken den omyndiges reda
penningar äro utsatte, och ingifve före den 15 februari följande år räkningen
till vederbörande gode män. Saknar den omyndige tillgångar, varde
det af förmyndaren för gode männen inom samma tid anmäldt; och vare
förmyndaren därefter från skyldighet att afgifva räkning fri, intill dess
tillgång af beskaffenhet att redovisning därför bör afgifvas fallit den
omyndige till.

Förmyndarräkning och anmälan, hvarom nu är sagdt, skall innehålla
fullständig uppgift å förmyndarens och den omyndiges hemvist, så
ock, då ombyte däraf skett, sedan sista uppgiften lämnades, å det förra
hemvistet. År förmyndare för den, som af domstol förklarats omyndig,
fri från skyldighet att afgifva räkning, skall han ändock, där den omyndige
bytt hemvist, inom den för räknings ingifvande bestämda tid anmäla
ombytet för gode männen med fullständig uppgift å såväl det gamla som
det nya hemvistet.

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

Har förmynderskap upphört, i ty att den omyndige uppnått myndiga
år eller af annan orsak, skall förmyndaren inom den tid, som ofvan
sägs, därom göra anmälan hos gode männen, och åligge honom, där gode
männen det fordra, att med intyg af vederbörande myndighet styrka sin
uppgift.

öfver ingifvande af räkning eller anmälan äge förmyndaren att af
gode männen utan afgift erhålla bevis, och skall, där förmynderskapet
lyder under hofrätt, beviset innehålla de upplysningar om den omyndiges
hemvist, som af förmyndaren blifvit lämnade.

7 §•

Öfver de ingifna räkningarna, såvidt de ej angå förmynderskap, som
lyda under hofrätt, åligge gode männen att upprätta förteckning, upptagande
förmyndarnes och de omyndiges namn och hemvist, och, om detta
blifvit ombytt, äfven det hemvist, som i förra årets förteckning finnes
angifvet. Har anmälan skett, att omyndig saknar tillgångar eller ombytt
hemvist, eller har förmynderskap upphört, varde det ock å förteckningen
uppgifvet. Gode männen aflämne förteckningen före den 15 mars i stad
till rätten och å landet till domaren. Har inom kommunen ingen räkning
eller anmälan för det förflutna året inkommit, åligge gode männen att
inom samma tid sådant anmäla.

8 §•

Försummar förmyndare att i rätt tid aflämna förmyndarräkning eller
anmälan enligt 6 §, eller gode män att i rätt tid aflämna förteckning eller
anmälan, hvarom i 7 § sägs, förelägge rätten den försumlige vid lämpligt
vite att sin skyldighet fullgöra, och förfare i öfrigt efter omständigheterna.

4

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 218.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse af 125 och 127 §§ konkurslagen.

Härigenom förordnas, att 125 och 127 §§ konkurslagen skola erhålla
följande ändrade lydelse:

125 §.

Sedan all konkursboets tillgängliga egendom blifvit i penningar förvandlad,
och den för slutliga utdelningen däraf bestämda dag tilländagått,
anses konkursen afslutad, ändå att dom öfver bevakade tvistiga fordringar
ej fallen är, eller någon ytterligare tillgång, i följd af rättegång
eller annorledes, sedermera för boet uppkomma kan. Yppas sådan tillgång;
varde den, på sätt förut stadgadt är, bland borgenärerna fördelad.

Då konkurs således bör såsom afslutad anses, göre rättens ombudsman
genast anmälan därom till rätten eller domaren; gifve ock om konkursens
afslutande bevis till gäldenären, om han det äskar. Vägrar ombudsmannen
att meddela gäldenären äskadt bevis, pröfve rätten, om laga skäl för den
vägran är.

127 §.

Vid allmän underrätt skall föras förteckning öfver alla där anhängiga
konkurser, utvisande dagen, då hvarje konkurs börjat, och de därmed vidtagna
åtgärder samt tiden för dess afslutande. Förteckningen skall ock

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

lämna fullständig upplysning om gäldenärens hemvist vid konkursens början
samt, då han flyttat till annat ställe, om det nya hemvistet.

Hvar, som erhållit uppdrag att i konkurs vara rättens ombudsman,
åligge att årligen, i stad inom första hälften af januari månad, och på
landet å första lagtima rättegångsdag, till rätten ingifva skriftlig uppgift
å de konkurser, hvaruti han föregående år haft sådant uppdrag sig anförtrodt,
hvilken uppgift bör, särskilt för hvar konkurs, innehålla de upplysningar
om gäldenärens hemvist, hvarom ofvan i denna § sägs, samt
utvisa alla i konkursen vidtagna åtgärder för förvaltningens bringande till
slut och, där ej slutlig utdelning skett, fullständig upplysning om orsakerna
därtill. På rätten ankomme därefter att pröfva huruvida ombudsmannen
må vid den honom uppdragna befattning bibehållas.

6

Kungl. Maj:tf Nåd. Proposition N:o 218.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
torsdagen den 1 april 1909.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,
Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Swartz,

grefve Hamilton,
grefve Ehrensvärd,

Malm,

Lindström,

Nyländer.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Petersson anförde:

»Enligt 26 § i den af Riksdagen antagna vallagen skola närmare
föreskrifter meddelas af Konungen såväl i afseende å röstlängds upprättande
som beträffande skyldighet för vederbörande myndigheter att lämna
erforderliga uppgifter till införande i längden.

Förslag till sådana föreskrifter äro för närvarande under utarbetande
inom justitiedepartementet, under medverkan af särskildt tillkallade sakkunnige.

Den utredning, som härvid verkställts, har gifvit vid handen, bland
annat, att uppgifter angående dem, hvilka stå under förmynderskap eller

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

ftro i konkurstillstånd, böra tillställas röstlängdsupprättaren af domstolen
eller domaren. Men för att dessa uppgifter må kunna fylla sitt ändamål
och komma rätte vederbörande tillhanda, är det nödigt att domstolen eller
domaren i sin tur, fullständigare och säkrare än nu är fallet, beredes
kännedom om vissa de omyndigförklarade och konkursgäldenärerna rörande
förhållanden. Af denna anledning har det visat sig behöfligt, att ändringar
vidtagas såväl i lagen den 18 april 1884 angående tillsyn å förmyndares
förvaltning af omyndigs egendom som i konkurslagen. Det är för
frågan om dessa lagändringar, som jag nu anhåller att få påkalla Eders
Kungl. Maj:ts uppmärksamhet.

Till en början torde jag då böra erinra, dels att Riksdagen i skrifvelse
den 15 april 1902 gjort framställning om mera betryggande föreskrifter
rörande kontrollen öfver förmyndares förvaltning och att, sedan
yttranden öfver denna framställning numera inkommit från vederbörande
myndigheter, den sålunda väckta frågan angående omarbetning af 1884
års lag lärer komma att i en snar framtid upptagas till slutlig behandling,
dels ock att utsedda kommitterade jämlikt nådigt uppdrag af den 21 juni
1907 äro sysselsatta med arbetet å en allmän revision af konkurslagstiftningen.
Med hänsyn härtill torde för det särskilda syfte, som nu skall
tillgodoses, blott de mest angelägna ändringar böra uti ifrågavarande
lagar verkställas.

För närvarande torde ej sällan inträffa att den omyndiges hemvist
icke är kändt för den rätt, under hvars vårdnad förmynderskapet står.
Kunskap därom är dock gifvetvis erforderlig för att rätten eller domaren
må veta, till hvilken röstlängdsupprättare meddelande om förmynderskapet
bör sändas, och för att denne må kunna utan oskäligt besvär identifiera
den omyndige bland de i längden upptagna. Väl är i 6 § af 1884 års
lag föreskrifvet att den årliga förmyndarräkningen till gode männen skall
innehålla fullständig uppgift på den omyndiges hemvist samt, då ombyte
däraf skett sedan sista räkningen afgafs, tillkännagifvande därom. Och
det torde få anses vara lagens mening, att dylika upplysningar skola lämnas
äfven vid sådan anmälan att tillgångar saknas, hvilken kan träda i
stället för räkning. Men har sådan anmälan en gång blifvit gjord, är förmyndaren
befriad från skyldighet att afgifva räkning, intill dess tillgång af
beskaffenhet att redovisning därför bör afgifvas tillfallit den omyndige, och
han är ej heller pliktig att förnya sin anmälan. Det kan sålunda inträffa,
att gode männen alldeles icke eller först efter flera års förlopp
erhålla undei''rättelse om, att den omyndige bytt vistelseort. Och det
år genom förteckning eller bevis från gode männen, som dylik underrättelse
skall nå fram till domstolen.

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

Af det nu sagda torde omedelbart framgå, hvilka ändringar lämpligen
böra i lagen vidtagas för ernående af det ifrågavarande syftet. Anmälan
att tillgång saknas bör, såvidt angår uppgifterna om den omyndiges
hemvist, uttryckligen likställas med förmyndarräkning, och när förmyndare
för den, som är omyndig förklarad, icke är pliktig att afgifva räkning,
skall han, om myndlingen bytt hemvist, vara skyldig att göra särskild
anmälan härom till gode männen. Upplysningarna om hemvistet skola af
gode männen införas i den förteckning, som det jämlikt 7 § åligger dem
att ingifva till rätten eller domaren, eller, där förmynderskapet lyder under
hofrätt, i det bevis, som förmyndaren har att förskaffa sig från gode
männen. Slutligen torde höra uttryckligen stadgas att förmyndarens
uraktlåtenhet att göra anmälan föranleder samma inskridande från domstolens
sida, som nu i 8 § föreskrifves för det fall, att räkning ej aflämnats.

Gällande rätt erbjuder ej heller säkerhet för, att domstolen äger
tillförlitlig vetskap om konkursgäldenärs hemvist. Ombyte häraf kan ske
utan att sådant bringas till rättens kännedom.

Jämväl i detta hänseende är således lagstiftningens ingripande af
nöden. Lämpligen torde det kunna åläggas rättens ombudsman att i den
förteckning, som han jämlikt 127 § konkurslagen har att årligen aflemna,
noggrann! angifva såväl gäldenärens hemvist vid konkursens början som,
då han flyttat till annat ställe, äfven det nya hemvistet. Uppgiften härom
bör sedermera inflyta i rättens konkursrotel för att sålunda vara lätt tillgänglig.

I det fall, hvarom 125 § konkurslagen förmäler, afslutas konkursen
utan rättens medverkan, och först genom ombudsmannens följande år afgifna
förteckning erhåller rätten kunskap om, att konkurstillståndet upphört.
På det att den, hvars konkurs afslutats jämlikt nyssnämnda §, icke
må blifva antecknad å den uppgift om diskvalificerade, som rätten eller
domaren tillställer röstlängdsupprättaren, lärer fördenskull böra föreskrifvas
att rättens ombudsman skall genast hos rätten eller domaren anmäla,
när konkurs sålunda afslutats. Varder ett dylikt stadgande meddeladt,
torde det äfven höra ankomma på ombudsmannen, ej sysslomännen, att
lämna gäldenären sådant bevis om konkursens afslutande, som i samma
§ omtalas.»

Föredraganden uppläste härefter förslag till lag om ändrad lydelse
af 6, 7 och 8 §§ i lagen den 18 april 1884 angående tillsyn å förmyndares
förvaltning af omyndigs egendom och till lag om ändrad lydelse af
125 och 127 §§ konkurslagen, hvilka förslag skulle biläggas detta proto -

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

koll, samt hemställde, att högsta domstolens utlåtande öfver förslagen
måtte, för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål, genom utdrag
af protokollet inhämtas.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Mai:t Konungen i nåder lämna
bifall.

Ur protokollet
Erik Öländer.

Bill. till Riksd. Prot. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 163 Höft.

2

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

Bilaga A.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse af 6, 7 och 8 §§ i lagen den 18 april 1884 angående tillsyn
å förmyndares förvaltning af omyndigs egendom.

Härigenom förordnas, att 6, 7 och 8 §§ i lagen den 18 april 1884
angående tillsyn å förmyndares förvaltning af omyndigs egendom skola
erhålla följande ändrade lydelse:

6 §•

Förmyndare afslute för hvart kalenderår räkning öfver allt det han har
om händer, med uppgift af den säkerhet, mot hvilken den omyndiges reda
penningar äro utsatte, och ingifve före den 15 februari följande år räkningen
till vederbörande gode män. Saknar den omyndige tillgångar, varde
det af förmyndaren för gode männen inom samma tid anmäldt; och vare
förmyndaren därefter från skyldighet att afgifva räkning fri, intill dess
tillgång af beskaffenhet att redovisning därför bör afgifvas fallit den
omyndige till.

Förmyndarräkning och anmälan, hvarom nu är sagdt, skall innehålla
fullständig uppgift å förmyndarens och den omyndiges hemvist, så
ock, då ombyte däraf skett, sedan sista uppgiften lämnades, å det förra
hemvistet. Är förmyndare för den, som af domstol förklarats omyndig,
fri från skyldighet att afgifva räkning, skall han, där den omyndige bytt
hemvist, inom den för räknings ingifvande bestämda tid anmäla ombytet
för gode männen med fullständig uppgift å såväl det gamla som det nya
hemvistet.

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

Har förmynderskap upphört, i ty att den omyndige uppnått myndiga
år eller af annan orsak, skall förmyndaren inom den tid, som ofvan
sägs, därom göra anmälan hos gode männen, och åligge honom, där gode
männen det fordra, att med intyg af vederbörande myndighet styrka sin
uppgift.

öfver ingifvande af räkning eller anmälan äge förmyndaren att af
gode männen utan afgift erhålla bevis, och skall, där förmynderskapet
lyder under hofrätt, beviset innehålla de upplysningar om den omyndiges
hemvist, som af förmyndaren blifvit lämnade.

7 §•

öfver de ingifna räkningarna, såvidt de ej angå förmynderskap, som
lyda under hofrätt, åligge gode männen att upprätta förteckning, upptagande
förmyndarnes och de omyndiges namn och hemvist, och, om detta
blifvit ombytt, äfven det hemvist, som i förra årets förteckning finnes
angifvet. Har anmälan skett, att omyndig saknar tillgångar eller ombytt
hemvist, eller har förmynderskap upphört, varde det ock å förteckningen
•uppgifvet. Gode männen aflämne förteckningen före den 15 mars i stad
till rätten och å landet till domaren. Har inom kommunen ingen räkning
eller anmälan för det förflutna året inkommit, åligge gode männen att
inom samma tid sådant anmäla.

8 §•

Försummar förmyndare att i rätt tid aflämna förmyndarräkning eller
anmälan enligt 6 §, eller gode män att i rätt tid aflämna förteckning eller
anmälan, hvarom i 7 § sägs, förelägge rätten den försumlige vid lämpligt
vite att sin skyldighet fullgöra, och förfara i öfrigt efter omständigheterna.

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

Bilaga B.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse af 125 och 127 §§ konkurslagen.

Härigenom förordnas, att 125 och 127 §§ konkurslagen skola erhålla
följande ändrade lydelse:

125 §.

Sedan all konkursboets tillgängliga egendom blifvit i penningar förvandlad,
och den för slutliga utdelningen däraf bestämda dag tilländagått,
anses konkursen afslutad, ändå att dom öfver bevakade tvistiga fordringar
ej fallen är, eller någon ytterligare tillgång, i följd af rättegång
eller annorledes, sedermera för boet uppkomma kan. Yppas sådan tillgång;
varde den, på sätt förut stadgadt är, bland borgenärerna fördelad.

Då konkurs således bör såsom afslutad anses, göre rättens ombudsman
genast anmälan därom till rätten eller domaren; gifve ock om konkursens
afslutande bevis till gäldenären, om han det äskar. Vägrar ombudsmannen
att meddela gäldenären äskadt bevis, pröfve rätten, om laga skäl för den
vägran är.

127 §.

Vid allmän underrätt skall föras förteckning öfver alla där anhängiga
konkurser, utvisande dagen, då hvarje konkurs börjat, och de därmed vidtagna
åtgärder samt tiden för dess afslutande. Förteckningen skall ock

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

lämna fullständig upplysning om gäldenärens hemvist vid konkursens början
samt, då han flyttat till annat ställe, om det nya hemvistet.

Hvar, som erhållit uppdrag att i konkurs vara rättens ombudsman,
åligge att årligen, i stad inom första hälften af januari månad, och på
landet å första lagtima rättegångsdag, till rätten ingifva skriftlig uppgift
å de konkurser, hvaruti han föregående år haft sådant uppdrag sig anförtrodt,
hvilken uppgift bör, särskildt för hvar konkurs, innehålla de upplysningar
om gäldenärens hemvist, hvarom ofvan i denna § sägs, samt
utvisa alla i konkursen vidtagna åtgärder för förvaltningens bringande till
slut och, där ej slutlig utdelning skett, fullständig upplysning om orsakerna
därtill. På rätten ankomme därefter att pröfva huruvida ombudsmannen
må vid den honom uppdragna befattning bibehållas.

14

Kungl. Maj tis Nåd. Proposition N:o 218.

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kungl. Maj:ts
högsta domstol måndagen den 19 april 1909.

Tredje rummet.

Närvarande:

Justitieråden: Lilienberg,
Lindbäck,
Cassel,
Silverstolpe,
Borgström.

Tillförordnade byråchefen för lagärenden Wedberg uppviste utdrag
af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet den 1 april 1909, utvisande att Kungl. Maj:t föreskrifvit
att högsta domstolens utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen
omförmälda ändamål inhämtas öfver upprättade förslag till dels
lag om ändrad lydelse af 6, 7 och 8 §§ i lagen den 18 april 1884 angående
tillsyn å förmyndares förvaltning af omyndigs egendom, och dels
lag om ändrad lydelse af 125 och 127 §§ konkurslagen.

Förslagen föredrogos, och äro desamma bilagda detta protokoll.

Högsta domstolen lämnade förslagen utan anmärkning.

Ur protokollet
Israel Myrberg.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

15

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
fredagen den 23 april 1909.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,
Statsråden: Petersson,

Hederstierna.

Hammarskjöld,

Swartz,

grefve Hamilton,
grefve Ehrensvärd,

Malm,

Lindström,

Nyländer.

Justitieråden: Westring,

Quensel.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Petersson anmälde högsta
domstolens genom utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden för
den 1 april 1909 inhämtade utlåtande öfver upprättade förslag till lag om
ändrad lydelse af 6, 7 och 8 §§ i lagen den 18 april 1884 angående tillsyn
å förmyndares förvaltning af omyndigs egendom samt till lag om
ändrad lydelse af 125 och 127 §§ konkurslagen; och hemställde föredraganden,
att förslagen, som af högsta domstolen lämnats utan anmärkning,
måtte, med en af föredraganden nu angifven redaktionell jämkning i 6 §
andra stycket af förstnämnda lagförslag, framläggas för Riksdagen till antagande.

16

Statsrådets

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

öfriga ledamöter biträdde föredragandens hemställan;

och täcktes Hans Maj:t Konungen med bifall härtill
förordna, att till Riksdagen skall aflåtas nådig proposition
af den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet

Erik Öländer.

Stockholm 1909. Knngl. Boktryckeriet, P. A. Noritedt & Söner.

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.