Kung]. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 403

Proposition 1918:403

Antal sidor
8
riksdag
tvåkammaren
kammare
session
lagtima

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF

Kung]. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 403.

1

Nr 403.

Kung]. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående anslag
å tilläggsstat för är 1918 under femte huvudtiteln
för täckande av under av 1917 uppkomna brister å
vissa ordinarie reservationsanslag; given Stockholms slott
den 3 maj 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
sjoförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

för täckande av de å vissa i statsrådsprotokollet omförmälda
ordinarie reservationsanslag för år 1917 uppkomna brister på tilläggsstat
till riksstaten för år 1918 bevilja ett förslagsanslag, högst 67,690

kronor. .

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Erik Palmstierna.

Bihang till riksdagens protokoll 1913. I sand. 3f>3 h/ljt. (Nr 403.)

Kung1. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 403.

2

Utdrag av protokollet över sjoför svarsäi^enden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 maj 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna anförde härefter
följande.

Ämbetsskrivelse
till marinförvaltningen
den 10
april 1918.

Med hänsyn till angelägenheten att få utrönt, huruvida på grund
av de alltjämt ökade prisen å materialier och arbete å de under femte
huvudtiteln upptagna reservationsanslag för år 1917 uppkommit brister,
för vilka ersättning icke blivit av riksdagen beviljad eller av Kungl.
Maj:t hos riksdagen äskad, anmodades marinförvaltningen genom ämbetsskrivelse
den 10 nästlidna april att verkställa undersökning i sådant
hänseende samt, därest sådana brister uppstått, så skyndsamt som möjligt
inkomma med uppgift å bristernas storlek ävensom med redogörelse
för orsakerna till anslagens överskridande.

3

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 403.

Med anledning liärav har marinförvaltningen, enligt vad ämbetsverket
i skrivelse den 19 nästlidna april meddelat, endast haft att anmäla,
att vid 1917 års utgång en brist förefunnits å reservationsanslaget
till beklädnad åt kustartilleriets manskap; och har marinförvaltningen
i berörda skrivelse härom anfört följande.

Såsom marinförvaltningen i sin skrivelse den 22 oktober 1917 vid
avgivande till Kungl. Maj:t av förslag till vissa stater för år 1919 påvisat,
hade kostnaderna för beklädnad avsevärt ökats genom stegrade
materialpris. Till följd härav hade också det ordinarie anslaget till
beklädnad åt kustartilleriets manskap visat sig otillräckligt för sitt
ändamål. Sålunda förefanns redan vid 1916 års slut en brist i anslaget
av omkring 16,900 kronor. Marinförvaltningen, som förutsatte, att dylik
brist jämväl under år 1917 skulle komma att uppstå, beräknade då
densamma till omkring 10,000 kronor. För täckande av båda dessa
belopp, tillsammans 26,900 kronor, fanns tillgängligt det å extra stat
för år 1918 beviljade förstärkningsanslaget av 28,600 kronor, vilket
sålunda beräknades vid 1917 års slut kunna hava en behållning av
1,700 kronor.

Den betydliga prisstegring, som särskilt under senare hälften av
år 1917 drabbade så gott som samtliga materialpris, hade emellertid
medfört, att bristen vid 1917 års utgång å det ordinarie beklädnadsanslaget
blivit 33,000 kronor, d. v. s. omkring 23,000 kronor större än
den beräknade. Då 1918 års förstärkningsanslag härav endast kunde
täcka omkring 11,700 kronor, kvarstode sålunda en obetäckt brist av
omkring 21,300 kronor.

Då emellertid även för år 1918 beräknats, att brist å anslaget
skulle komma att uppstå, hade Kungl. Maj:t å tilläggsstat för samma
år hos riksdagen äskat ett belopp av 56,130 kronor till täckande av
bristen sistnämnda år.

Det syntes marin förvaltningen lämpligen kunna ifrågasättas, om
icke det å tilläggsstat för år 1918 sålunda upptagna förstärkningsanslaget
borde få tagas i anspråk för täckande av den återstående bristen
vid 1917 års utgång å det ordinarie anslaget till beklädnad åt kustartilleriets
manskap; och hade marinförvaltningen fördenskull hemställt,
att medgivande härtill måtte utverkas.

Då emellertid av en utav marinförvaltningen den 16 sistlidna mars
avlåten skrivelse, angående underhållskostnad för beklädnad, framginge,
att brist, för vilken ersättning icke blivit av riksdagen beviljad eller
av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskad, för år 1917 uppkommit jämväl

Marinförvaltningens
skrivelse
den 19
april 1918.

Ämbetsskrivelse
till marinförvaltningen
den 1 maj
1918.

4

Marinförvaltringens
skrivelse
den 3
maj 1918.

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 403.

å reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna,
samt möjlighet syntes föreligga, att dylika brister för nämnda
år uppkommit även å andra reservationsanslag under femte huvudtiteln
än de båda beklädnadsanslagen, anmodade jag genom ämbetsskrivelse
den 1. innevarande maj marinförvaltningen att verkställa förnyad undersökning
i det genom omförmälda ämbetsskrivelse den 10 nästlidna april
angivna hänseendet samt skyndsammast inkomma med det yttrande,
vartill en sådan förnyad undersökning kunde föranleda.

Till svar härå har marinförvaltningen i skrivelse av denna dag
åberopat en — med anledning av en utav mig under hand till ämbetsverket
tidigare gjord anmodan i nyss nämnt syfte — den 30 nästlidna
april avlåten skrivelse, vari ämbetsverket anfört följande.

I sin skrivelse den 22 oktober 1917 angående förslag till beräknande
av utgifterna å vissa femte huvudtitelns anslag för år 1919 erinrade
marinförvaltningen, hurusom anslaget till beklädnad åt sjömans- och
skeppsgossekårerna vid 1916 års slut företedde en brist av 89,504
kronor 15 öre.

Då anslaget för år 1917 beräknats efter enahanda grunder som
för år 1916, förutsågs, att anslaget för år 1917 liksom för år 1916 komme
att visa sig otillräckligt. Såsom framginge av marinförvaltningens
skrivelse den 21 april 1917, angående underhållskostnader för beklädnad,
uppskattades de kostnader, som skulle från anslaget utgå, till
708,552 kronor, under det anslaget i 1917 års riksstat uppförts med
ett belopp av 524,451 kronor, vadan alltså en brist av omkring 184,000
kronor kunde beräknas uppstå.

Till täckande av bristen för år 1916 och de beräknade merkostnaderna
för år 1917 funnes i första hand att tillgå det förstärkningsanslag
å 111,000 kronor, som av riksdagen anvisats för år 1918, med
rätt för Kungl. Maj:t att därav disponera erforderlig del redan under
år 1917.

Sedan bristen för år 1916 härav täckts, återstode å anslaget ett
belopp av 21,495 kronor 85 öre, som således vore tillgängligt för täckande
av en del av den förväntade bristen för år 1917. Den återstående
bristen beräknades därefter utgöra omkring 162,500 kronor.

För täckande av den återstående bristen ävensom den brist, som
kunde förväntas uppkomma år 1918, hade Kungl. Maj:t å tilläggsstat
för 1918 av riksdagen äskat ett förslagsanslag av 381,500 kronor.
Detta anslag vore således avsett att täcka återstående brist för år 1917,

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 403.

5

d. v. s. den brist, som icke kunnat täckas av 1918 års förstärkningsanslag,
ävensom förväntad brist för år 1918.

Den under år 1917 uppkomna bristen å anslaget till beklädnad åt
sjömans- och skeppsgossekårerna utgjorde 208,322 kronor 98 öre.
Sedan för densammas täckande använts av 1918 års förstärkningsanslag
återstående 21,495 kronor 85 öre, återstode ätt täcka ett belopp av
186,827 kronor 13 öre, som borde utgå av det å tilläggsstat för 1918
äskade anslaget å 381,500 kronor.

Att den förväntade kvarstående bristen för år 1917 i marinförvaltningens
förenämnda skrivelse den 22 oktober 1917 approximativt beräknades
till 162,500 kronor, men i verkligheten kommit att belöpa sig
till 24,327 kronor 13 öre mera, torde enligt marinförvaltningens åsikt
icke utgöra hinder för bristens täckande på ifrågavarande sätt.

I detta sammanhang ville marinförvaltningen meddela, att enahanda
förhållande förelåge i avseende å anslaget till underhåll av kustartilleriets
byggnader och materiel.

I skrivelse den 29 november 1917 anmälde marinförvaltningen, att
1917 års anslag för detta ändamål beräknades bliva överskridet med i
avrundat tal 137,000 kronor.

Under erinran härom hade föredragande departementschefen enligt
statsrådsprotokollet, vidfogat årets statsverksproposition, uttalat, att för
täckande av såväl den sålunda förväntade bristen som ock den brist,
som kunde beräknas uppkomma under år 1918 och vilken anslogs till
166,000 kronor, medel borde äskas å tilläggsstat för år 1918. Med
bifall härtill begärde Kungl. Maj:t hos innevarande års riksdag å tillläggsstat
för år 1918 ett anslag för ändamålet av 303,000 kronor, vilket
också av riksdagen beviljats.

Den verkliga bristen vid 1917 års utgång å anslaget till underhåll
av kustartilleriets byggnader och materiel uppginge till 159,059 kronor
31 öre, d. v. s. till 22,059 kronor 31 öre mera än som beräknats i
november 1917.

Något hinder att täcka bristen i sin helhet av det å tilläggsstat
för år 1918 uppförda förstärkningsanslaget torde enligt marinförvaltningens
åsikt icke kunna föreligga, då detta tillkommit efter beräkningar,
som varken för år 1917 eller år 1918 kunnat hänföra sig till
några exakta silf ror.

Beträffande till en början reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans-
och skeppsgossekärerna är detta anslag beräknat efter eu kostnad

Departements chefen.

6

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 403.

för beklädnadens underhåll av 108 kronor per år för varje man av
sjömanskåren och till 90 kronor för år för varje skeppsgosse. Då de
alltmer stegrade prisen å materialier och persedlar förorsakat, att det
ordinarie beklädnadsanslaget visat sig otillräckligt för sitt ändamål, uttalade
föredragande departementschefen i statsverkspropositionen till
1917 års riksdag, att anslaget tills vidare och intill dess mera normala
förhållanden inträtt borde beräknas i enlighet med dittills gällande
grunder, men att den brist i anslaget, som kunde beräknas uppkomma
till följd av dyrtiden, borde täckas genom ett extra anslag. I anslutning
härtill föreslog Kungl. Maj:t i nämnda statsverksproposition riksdagen
att till förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget till
beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna på extra stat för år 1918
bevilja ett förslagsanslag, högst 111,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att härav disponera erforderlig del redan under år 1917. Detta
förslag blev av riksdagen bifallet. Med nämnda förstärkningsanslag
avsågs att täcka bristerna å det ordinarie anslaget för åren 1916 och
1917.

Då, enligt vad som framgår av statsverkspropositionen till innevarande
års riksdag, den brist i anslaget, som ej kunnat täckas av
nämnda förstärkningsanslag av 111,000 kronor, vid avlåtandet av denna
statsverksproposition beräknats utgöra omkring 162,500 kronor, har
sistnämnda belopp tagits i beräkning vid bestämmandet av beloppet av
det förstärkningsanslag, som av innevarande års riksdag äskats på
tilläggsstat för år 1918. Enligt vad marinförvaltningen nu meddelat,
uppgick emellertid bristen å anslaget vid 1917 års slut till 186,827
kronor 13 öre. Den återstående bristen vid 1917 års slut, för vilken
täckning ej beräknats, utgör alltså (186,827: 13—162,500) 24,327 kronor
13 öre eller i runt tal 24,330 kronor.

Marinförvaltningen har ansett hinder ej möta mot att ifrågavarande
brist å 24,330 kronor utfylles genom anlitande i erforderlig mån av
det på tilläggsstat för år 1918 äskade förslagsanslaget, högst 381,500
kronor. Då emellertid vid bestämmandet av storleken av detta anslag,
vilket på grund av sin natur av förslagsanlag, högst icke får överskridas,
hänsyn ej kunnat tagas till ifrågavarande brist och berörda
anslag alltså ej är avsett att till någon del tagas i anspråk för bristens
täckande, lärer det av marinförvaltningen föreslagna tillvägagångssättet
ej vara förenligt med av Kungl. Magt och riksdagen godkända budgetsprinciper.
Ett godtagande av ämbetsverkets förslag skulle sannolikt
vålla en fortgående och ur budgetsmässig synpunkt ej önsklig för -

Kungl. Maj:tf: Nåd, Proposition Nr död. 7

skjutning av tidpunkten för täckande av å anslaget uppkommande brister.
Det . torde därjämte böra erinras, att riksdagen i skrivelse (nr 5) den
1Ö juni 1917 under punkt 10 uttalat önskvärdheten av att i avseende
å anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna sådana
anordningar för framtiden vidtagas, att det ordinarie anslaget och förstärkningsanslaget,
därest dylikt skulle vidare erfordras, komma att bliva
tillfyllest för det budgetår, de avse. Jag anser fördenskull, att framställning
nu bör till riksdagen göras om beviljande av ett anslag å
tilläggsstat för år 1918 av ett ifrågavarande brist motsvarande belopp,
eller 24,330 kronor. Detta anslag torde böra givas natur av förslagsanslag,
högst.

Med avseende å reservationsanslaget till beklädnad åt kustartilleriets
manskap äger ett analogt förhållande rum. Enda skillnaden är, att
man här ursprungligen räknat med en behållning vid 1917 års slut av
1,700 kronor. Den vid nyssnämnda tidpunkt uppkomna bristen, för
vilken täckning ej blivit beräknad, har av marinförvaltningen angivits
till omkring 21,300 kronor.

Å reservationsanslaget till underhäll av kustartilleriets byggnader och
materiel för år 1917 har, enligt vad marinförvaltningen meddelat, likaledes
uppstått en dylik brist, vilken upptagits till 22,059 kronor 31 öre eller
i runt tal 22,060 kronor.

Jämväl för bestridande av nu nämnda båda belopp, 21,300 och
22,060 kronor, lära i enlighet med vad förut anförts medel böra beredas
å tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag, högst.

De brister, för vilkas täckande anslag nu skulle av riksdagen äskas,
utgöra således (24,330 + 21,300 + 22,060) 67,690 kronor.

Om beredandande av medel för täckande av ifrågavarande belopp
kommer chefen för finansdepartementet att framdeles under riksdagens
lopp framställa erforderligt förslag.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för täckande av de å förenämnda ordinarie reservationsanslag
för år 1917 uppkomna brister på tilläggsstat till riksstaten för år 1918
bevilja ett förslagsanslag, högst 67,690 kronor.

Rmgl. Maj. ts Nåd Proposition Nr 403.

Till vad departementschefen sålunda hemställt
täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan av statsrådets
övriga ledamöter, lämna bitall; och skulle proposition
till riksdagen avlåtas av den lydelse, en vid
detta protokoll fogad bilaga utvisar.

Ur protokollet:

Eric Baad-Heimer.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1918.

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.