Kung!. Maj:tf nåd. proposition, nr 368

Proposition 1917:368

Kung!. Maj:tf nåd. proposition, nr 368.

1

Nr 368.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till
ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen; given
Stockholms slott den 19 maj 1917.

Under åberopande av bifogade i statsrådet förda protokoll vill Kungl.
Maj:t härmed till riksdagens prövning i grundlagsenlig; ordning framlägga

p.. -i • i L o o o o oO

följ ande

Förslag

till

ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.

§ 2.

4:o. I grund av — — — — som helst.

Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen iakttagas
:

Att protokoll, hållna — — — — uppenbara.

Att ej några — — — — femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner — — — — konfiskeras.

Att, där underrätt — — — — konfiskeras.

Att, i vad — — — — femtio riksdaler.

Det skall — — — •— sexton skillingar.

Att protokoll — — — — sexton skillingar.

Att ingen — — — — sexton skillingar.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 321 käft. (Nr 368.)

1

2

Kungl. Maj:ts nåd. proposition, nr 368.

Att läkares ock medicinalstyrelsens utlåtanden, skrivelser, koncept
och protokoll i mål eller ärende, som avses i lagen om äktenskaps ingående
och upplösning, eller på läkares eller medicinalstyrelsens föranstaltande
verkställd utredning i sådant mål eller ärende eller till Konungens
befallningshavande eller Konungen inkomna handlingar i ärende om intagande
å allmän anstalt för vård av alkoholister ävensom läkares utlåtanden
och koncept i sådant ärende icke må, i andra fall än allmän lag eller
författning stadgar, utan medgivande av den eller dem, målet eller ärendet
angår, utlämnas till annan eller utgivas av trycket. Den häremot bryter,
böte trettiotre riksdaler sexton skillingar.

Att handlingar och protokoll i äktenskapsmål, mål om faderskap
och underhållsskyldighet till barn utom äktenskap samt mål om äktenskaplig
börd, som vid underrätten handlagts inom stängda dörrar, ej må
utan parternas tillstånd utlämnas till annan eller utgivas av trycket förrän
femtio år efter deras död. Den häremot bryter, böte trettiotre riksdaler
sexton skillingar.

Att utdrag — — — — femtio riksdaler.

Att uppgifter — — — — femtio riksdaler.

Att för — — — — trehundra riksdaler.

Att de från — — — — femtio riksdaler.

Att ansökning — — — — femtio riksdaler.

Att sådant, som — — — — huvudsaken.

I övrigt, och — — — — stadgat är.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.

GUSTAF.

i

Steno Stenberg.

Kungl, Majds nåd. proposition, nr 368.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
lördagen den 19 maj 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,
Statsråden von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

]\1årten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet anförde
chefen för justitiedepartementet statsrådet Stenberg:

»I ett av medicinalstyrelsen under år 1911 avgivet underdånigt ytt- Mål och
rande i fråga om revision av äktenskapslagstiftningen, vilket yttrande finnes frenden «»-intaget i lagberedningens betänkande med förslag till lag om äktenskaps XÄ/f
ingående och upplösning m. in. (sid. 599 och följande), har styrelsen ingående och
fäst. uppmärksamheten därpå, att de läkarutlåtanden, som kunde kommaupplosmn3-att i äktenskapsfrågor avgivas angående personer, vilka förmenades lida av
epilepsi, sinnessjukdom, sinnesslöhet med flera sjukdomar och abnorma
tillstånd, måste för att giva en fullgod skildring av sjukdomens art
innehålla detaljerade upplysningar angående den ifrågavarande personens
och hans släkts enskilda förhållanden; i fråga om dispensansökningar

4

Kungl. Maj:ts nåd. proposition, nr 368.

gällde detta vardera kontrahenten och hans släkt. På grund härav har
styrelsen uttalat önskvärdheten av att sådan ändring i gällande tryckfrihetsförordning
koraine till stånd, att dylika utlåtanden skyddades från
offentligheten.

Lagberedningen har i sitt nämnda betänkande (sid. 177) anfört,
att behovet av skydd i nämnda hänseende även för beredningen stode
klart och att skyddet torde vara påkallat jämväl för andra handlingar i
äktenskapsfrågor än berörda utlåtanden; då emellertid detta spörsmål folie
utom den allmänna lagens område, hade beredningen ansett sig ej hava
att härutinnan framlägga förslag.

Sedan på grundval av lagberedningens nämnda förslag lagen om
äktenskaps ingående och upplösning den 12 november 1915 utfärdats,
lärer det nu böra tagas i övervägande, vilka ändringar i tryckfrihetsförordningen
kunna i det av medicinalstyrelsen och lagberedningen anangivna
hänseende påkallas av bestämmelserna i nämnda lag och dithörande
författningar.

Ifrågavarande lag föreskriver i åtskilliga fall utredning om personliga
förhållanden av synnerligen grannlaga natur. För de viktigaste bestämmelserna
i sådant avseende torde jag nu få redogöra.

För äktenskaps ingående erfordras i vissa i lagens 2 kap. angivna
fall tillstånd av Kungl. Maj:t. Detta är förhållandet, då mannen är under
tjuguett eller kvinnan under aderton år (1 §), samt då den, som vill ingå
äktenskap, är behäftad med fallandesot, vilken härrör av övervägande inre
orsaker, eller med könssjukdom i smittsamt skede (6 §), så ock då fråga
är om äktenskap mellan ett syskon och det andras avkomling (8 §).

I lagens 3 kap. 2 § 4 mom. stadgas, att, då anledning finnes till
antagande,0 att trolovad är sinnessjuk eller sinnesslö, eller då trolovad
varit sinnessjuk inom de tre sista åren, den trolovade för vinnande av
lysning till äktenskap skall styrka med läkarintyg, att sinnessjukdom eller
sinnesslöhet icke kan hos honom påvisas. Är trolovad känd för fallandesot,
har han jämlikt paragrafens 5 mom. att förete läkarintyg, att fallandesot,
som härrör av övervägande inre orsaker, icke kan hos honom påvisas.
Läkarintyg, som nu är nämnt, skall — enligt nådiga kungörelsen
den 3 december 1915 angående vissa läkarintyg för vinnande av lysning
eller äktenskaps upplösning — vara utfärdat av tjänsteläkare, varjämte
det skall hava varit underställt medicinalstyrelsens prövning.

Enligt lagens 7 kap. 11 § må ej på grund av makes sinnessjukdom
eller sinnesslöhet dömas till återgång av äktenskap eller till äktenskapsskillnad,
med mindre läkarintyg angående sjukdomen blivit företett.
Angående sådant intyg föreskrives i nyssnämnda förordning, att detsamma

5

Kungl. MajUs nåd. proposition, nr 368.

skall vara utfärdat av legitimerad läkare, som minst tre år tjänstgjort
vid statsanstalt för sinnessjuka eller därmed jämförlig anstalt; och skall
intyget hava varit underställt medicinalstyrelsens prövning, där ej fråga
är om äktenskapsskillnad för makes sinnessjukdom och den sjuke vårdas
å sådan anstalt, som nyss sagts.

Jämlikt en, likaledes den 3 december 1915 utfärdad nådig kungörelse
om anmälningsskyldighet i visst fall beträffande könssjukdom i smittsamt
skede skall, då läkare för könssjukdom vårdat någon, hos vilken symtom å
smittsamhet förefinnas eller förnyat framträdande av sådana symtom är
att befara, det åligga läkaren, evad han är i tjänst anställd eller ej, att,
där den sjuke skäligen kan antagas ämna ingå äktenskap, enskilt på
lämpligt sätt erinra honom om lagens föreskrift, att den, som är behäftad
med könssjukdom i smittsamt skede, endast med Kungl. Maj:ts
tillstånd må ingå äktenskap. Blir det läkaren känt, att den sjuke likväl
ämnar utan att söka Kungl. Maj:ts tillstånd träda i äktenskap, skall läkaren,
utan hinder av vad i 60 § av läkarinstruktionen den 30 december 1911
stadgas om läkares tystlåtenhetsplikt, genast skriftligen anmäla förhållandet
till pastor i den församling, där den sjuke är kyrkobokförd. Pastor
bär att, därest äktenskapsbetyg för den sjuke är eller varder utfärdat,
genast översända läkarens anmälan till den myndighet, hos vilken hinder
mot äktenskapet må anmälas.

Det i tryckfrihetsförordningen stadgade förbudet mot utlämnande av
utdrag av kyrkoböcker eller andra själavården eller kyrkodisciplinen rörande
handlingar torde i vissa fall komma att gälla beträffande åtskilliga av de
i 3 kap. 2 § av 1915 års lag omförmälda handlingar, sedan de blivit ingivna
till prästen. Ett härtill begränsat skydd lärer emellertid, såsom ock
av lagberedningen (sid. 177) antytts, icke vara till fyllest,

I första hand torde de i äktenskapsmål och äktenskapsärenden företedda
läkarintygen ävensom förefintliga koncept till dessa böra undanhållas
offentligheten. Motsvarande sekretess bör givetvis gälla beträffande sådan
anmälan, som läkare i visst fall är skyldig att göra beträffande könssjukdom
i smittosamt skede. Såsom jag nyss nämnt, skola vissa läkarintyg,
som i lagens 3 och 7 kap. omförmälas, underställas medicinalstyrelsens
prövning. Styrelsens utlåtanden, koncept och protokoll i sådana ärenden
torde ock böra fredas mot offentlighet. Likaså lärer skydd vara önskvärt
beträffande utredning, som i äktenskapsmål eller äktenskapsärende verkställts
på föranstaltande av styrelsen eller läkare.

Slutligen vill jag erinra, att beträffande äktenskapsmål — varmed
enligt 7 kap. 1 § i 1915 års lag förstås mål om återgång av äktenskap,
hemskillnad och äktenskapsskillnad, så ock mål, däri tvisten är huruvida

6 Kungl. Maj:ts nåd. proposition, nr 368.

man och kvinna äro i äktenskap förenade med varandra — det med hänsyn
till dessa måls beskaffenhet funnits nödigt stadga, att rätten må, då
part det begär, förordna, att sådant mål skall handläggas inom stängda dörrar
(7 kap. 6 §). Såsom en konsekvens av denna föreskrift synes nu böra
stadgas, att i de äktenskapsmål, som vid handläggningen i underdomstol
varit undantagna från offentlighet, skydd i samma avseende intill femtio
år från vederbörandes död beredes för handlingar och protokoll. Att för
möjliggörande av tidigare utlämnande i vissa fall av dylika handlingar och
protokoll meddela särskilda bestämmelser, såsom skett i fråga om de så
kallade spionerimålen, synes icke vara erforderligt.

Ärenden en- Uti den skrivelse av den 3 december 1910, varmed fattigvårdslagstift 1

behandling1 ningskommittén överlämnade sitt betänkande med förslag till lag om behandling
av alkoho- av alkoholister, anförde kommittén, att inom densamma väckts fråga om önskhster.
Värdheten av att vissa handlingar, som rörde ärenden enligt den föreslagna
lagen, skulle under nödiga garantier vara undantagna från offentliggörande,
samt att kommittén, som ej ansett sig böra avgiva något förslag härom,
velat fästa uppmärksamheten härpå, för den händelse frågan ansåges böra
komma under övervägande i samband med den förestående omarbetningen
av tryckfrihetsförordningen.

Vid anmälan i statsrådet den 27 augusti 1912 av nämnda kommittébetänkande
erinrade dåvarande chefen för justitiedepartementet om kommitténs
berörda uttalande samt förklarade, att ett dylikt undantagande
tvivelsutan borde äga rum, inen att, då tryckfrihetslagstiftningen vore
under omarbetande samt det därvid torde ifrågakomma att till behandling
upptaga flera spörsmål av likartad natur med det nu nämnda, det icke syntes
lämpligt att i samband med förslaget till lag om behandling av alkoholister
avgiva något förslag om ändring i tryckfrihetsförordningen.

Den 30 juni 1913 utfärdades lagen om behandling av alkoholister,
vilken dock skulle träda i kraft först å dag, som Konungen förordnade.
Sedan en statens anstalt för vård av alkoholister blivit iordningställd, förordnades
genom kungörelse av den 17 juni 1916, att nämnda lag skulle
träda i kraft den 1 augusti samma år. Den ändrade lagstiftning beträffande
tryckfriheten, vars väntade snara tillkomst utgjorde anledning till att
förslag till förändring av tryckfrihetsförordningen med hänsyn till lagstiftningen
om behandling av alkoholister icke framlades vid förutnämnda
tillfälle, har emellertid ännu icke kommit till stånd, och det synes därför
vara av nöden att nu, sedan lagen om behandling av alkoholister trätt i
kraft och redan vunnit ganska omfattande tillämpning, till övervägande

Kung}. May.ts nåd. proposition, nr 368. t

upptaga spörsmålet om den ändring i tryckfrihetsförordningen, som betingas
av nämnda lag.

Uti ärenden om intagande i allmän anstalt för vård av alkoholister
förekomma åtskilliga handlingar, som innehålla detaljerade upplysningar
lurande alkoholistens och honom närstående personers enskilda förhållanden
av den natur att de ej böra få bringas till offentligheten. I den mån
dessa ärenden handläggas inför Kungl. Maj:ts befallningshavande och Kungl.
Al ap t, bör därför stadgande givas, som förhindrar, att handlingar däri
offentliggöras. Likaledes torde skyddet böra omfatta läkarutlåtanden i
nämnda ärenden jämte koncept till sådana utlåtanden.

, * ytterligare ett avseende synes böra vidtagas ändring i tryck- Mål enligt

frihetsforordningen. Detta påkallas av de enligt nådig proposition den ,den f''6re''
20 januari 1917, nr 33, riksdagen förelagda förslagen till lagar om barn
utom äktenskap och om äktenskaplig börd. utom akterlig
f förslaget till lag om barn utom äktenskap har rätten tillagts m''

befogenhet att på begäran av part förordna, att mål om faderskap och
undei hallsskyldighet till sådant barn skall handläggas inom stängda dörrar,
klia han da stadgande är meddelat i förslaget till lag om äktenskaplig
bord i fråga om där avsedda mål. Det undantag från tryckfrihetsförordningens
föreskrift om allmänna handlingars offentlighet, som, enligt vad jaonyss
uttalat, bor gälla beträffande äktenskapsmål, som inför underrätt
handlagts ^ inom stängda dörrar, torde även böra vinna tillämpning med
avseende å nu ifrågavarande mål, där sådan handläggning ägt rum.

Slutligen Jar> erini’a) aft såväl enligt lagen om behandling av
alkoholister som enligt förslaget till lag om barn utom äktenskap vissa
ärenden handläggas av kommunala organ. Emellertid har frågan om tryckfrihetsförordningens
ställning till kommunala handlingars offentlighet vant
föremål för olika meningar. Detta spörsmål är av så ömtålig och omfattande
natur, att det icke lämpligen lärer kunna upptagas till behandling
annat än i samband med en mera omfattande revision av tryckfrietslagstiftningen.
Jag har därför ansett den ändring, som med anledning.
av sistnämnda lag och lagförslag nu bör vidtagas i tryckfrihetsförordningen,
böra begränsas till de fall, som i det föregående berörts. I

I enlighet med nu anförda grunder, har jag låtit inom justitiedepartementet
utarbeta förslag till bestämmelser i de särskilda avseenden, som
av mig angivits. Sagda bestämmelser torde böra införas i § 2 4:o tryckfrihetsförordningen,
efter det stycke, som avser utdrag av kyrkoböcker.»

8

Kling!. Maj:ts nåd. proposition, nr 368.

Föredragande departementschefen uppläste därefter ifrågavarande
förslag till ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen_ samt hemställde,
att detsamma måtte föreläggas riksdagen till provning i grundlagsenlig
ordning.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen
förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition av
den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Israel Myrberg.

Stockholm 1917. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

170633