Kung/. Maj tfa Nåd. Proposition Nr 11

Proposition 1918:11 - urtima

Kung/. Maj tfa Nåd. Proposition Nr 11.

1

Nr 11.

Kung!. Maj.ts nådiga proposition till riksdagen angående extra
krigstidstillägg för senare halvåret av 1918 åt lärare
vid egentliga folkskolor och småskolor; given Stockholms
slott den 25 oktober 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att
dels för beredande av extra krigstidstillägg för tiden från och med den
1 juli till och med den 31 december 1918 åt sådana befattningshavare,
som avses i Kungl. Maj:ts kungörelse den 22 september 1917 (Svensk
författningssamling nr 665) angående tillfällig löneförbättring åt lärare
vid folkskolor och småskolor, å extra tilläggsstat för år 1918 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag å 4,150,000 kronor;
dels förklara, att det extra krigstidstillägget skall utgå

a) med ett belopp av 300 kronor till den, som vid ingången av år
1918 var och fortfarande är anställd i egenskap av ordinarie lärare vid
egentlig folkskola, under förutsättning att befattningshavaren vid ingången
av samma år hade eget äkta barn, som icke uppnått 18 års ålder;
dock att extra krigstidstillägg med detta belopp icke tillkommer gift kvinnlig
befattningshavare, vars man lever,

b) med ett belopp av 200 kronor dels till varje ordinarie lärare vid
egentlig folkskola, som icke äger erhålla extra krigstidstillägg med det i
punkt a) omförmälda belopp, dels ock till extra’ordinarie och vikarierande
folkskollärare, under förutsättning, vad vikarierande lärare beträffar,
att de bestämmelser i fråga om behörighet'' och minimiavlöning, vilka
såsom villkor för statsbidrag äro stadgade beträffande vikarie för på grund
av sjukdom tjänstledig ordinarie eller extra ordinarie lärare vid esmntlioförskola,
äro uppfyllda,

c) med ett belopp av 200 kronor till den, som vid ingången av år
1918 var och fortfarande är anställd i egenskap av biträdande Tärare vid

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 11 höft. (Nr 11.) 1

2

Kung!. Maj:ts JSIdd. Proposition Nr 11.

egentlig folkskola, lärare vid mindre folkskola eller lärare vid småskola,
under ”förutsättning att befattningshavaren vid ingången av samma, år
hade eget äkta barn, som icke uppnått 18 års ålder; dock att extra krigstidstillägg
med detta belopp icke tillkommer gift kvinnlig befattningshavare,
vars man lever, ej heller den, vilken vikarierar för tjänstledig lärare,

d) med ett belopp av 125 kronor till varje biträdande lärare vid egentlig
folkskola, lärare vid mindre folkskola och lärare vid småskola, som
icke äger erhålla extra krigstidstillägg med det i punkt c) omförmälda belopp,
under förutsättning, vad vikarierande lärare beträffar, att de bestämmelser
i fråo-a om behörighet och minimiavlöning, vilka såsom villkor för statsbidrag
äro stadgade beträffande vikarie för på grund av sjukdom tjänstledig"
biträdande lärare vid egentlig folkskola, lärare vid mindre folkskola
eller lärare vid småskola, äro uppfyllda;

dels ock besluta, att i fråga om det extra krigstidstillägget skall i övrigt
i tillämpliga delar gälla vad angående den tillfälliga löneförbättringen
finnes stadgat i förut omförmälda kungörelse den 22 september 1917.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.

. GUSTAF.

Värner Rydén.

Kungi. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 11.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den"25
oktober 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Rydén anförde:

På extra stat för år 1916 anvisade riksdagen ett förslagsanslag av
750,000 kronor för beredande under år 1916 av tillfällig löneförbättring
åt vissa lärare vid folk- och småskolor att utgå enligt av riksdagen angivna
grunder.

Vidare anvisade riksdagen på extra stat för år 1917 dels ett förslagsanslag
å 1,700,000 ki’onor för beredande under år 1917 av tillfällig löneförbättring
åt ordinarie lärare vid folkskolor, dels ock ett förslagsanslag å
1,000,000 kronor för beredande under år 1917 av tillfällig löneförbättring
åt biträdande lärare vid folkskolor, lärare vid mindre folkskolor och lärare
vid småskolor.

Ytterligare anvisade riksdagen på extra stat för år 1918 ett förslagsanslag
av 8,300,000 kronor för beredande under år 1918 av tillfällig
löneförbättring åt lärare vid folkskolor och småskolor att utgå enligt vissa av

Extra krigs
tiilstillägg
för senare
halvåret av
1918 åt
lärare vid
egentliga
folkskolor
och småskolor.

4

Kungl. MajUs Nåd. Proposition Nr 11.

riksdagen angivna grunder, med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare
föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder kunde finnas erforderliga.

I överensstämmelse med riksdagens sistnämnda beslut utfärdade Kungl.
Maj:t den 22 september 1917 kungörelse i ämnet (Svensk författningssamling
nr 665) att lända till efterrättelse tills vidare, så länge anslag
för ifrågavarande ändamål fortfarande anvisades. Denna kungörelse innehåller
följande bestämmelser:

§ 1.

Tillfällig löneförbättring av statsmedel utgår

a) med ett årligt belopp av sexhundra kronor till den, som vid ingången av det
år, för vilket löneförbättringen skall utgå, är anställd i egenskap av ordinarie lärare
vid folkskola, under förutsättning att befattningshavaren vid denna tidpunkt har eget
äkta barn, som icke uppnått aderton års ålder; dock att löneförbättring med detta
belopp icke tillkommer gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever;

b) med ett årligt belopp av fyrahundra kronor dels till ordinarie lärare vid folkskola,
som icke äger erhålla tillfällig löneförbättring med det i punkt a) omförmälda
belopp, dels ock till extra ordinarie lärare vid folkskola och till vikarierande lärare å
ordinarie eller extra ordinarie folkskollärarbefattning, dock att sådan löneförbättring
tillkommer vikarierande lärare endast under förutsättning, dels att i fråga om honom
samma villkor och bestämmelser i avseende å behörighet eller av folkskolinspektör vitsordad
duglighet äro uppfyllda som de, vilka äro stadgade beträffande vikarie för på
grund av sjukdom tjänstledig ordinarie eller extra ordinarie lärare vid folkskola, dels
ock att hans avlöning icke understiger den minimiavlöning, som för sådan sjukvikarie
är stadgad;

c) med ett årligt belopp av fyrahundra kronor till den, som vid ingången av det
år, för vilket den tillfälliga löneförbättringen skall utgå, är anställd i egenskap av
biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre folkskola eller lärare vid småskola,
under förutsättning att befattningshavaren vid denna tidpunkt har eget äkta barn, som
icke uppnått aderton års ålder; dock att löneförbättring med detta belopp icke tillkommer
gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever, ej heller den, vilken vikarierar
för tjänstledig lärare;

d) med ett årligt belopp av tvåhundrafemtio kronor till biträdande lärare vid
folkskola, lärare vid mindre folkskola och lärare vid småskola, som icke äger erhålla
tillfällig löneförbättring med det i punkt c) omförmälda belopp, ävensom till vikarie
för sådan lärare, dock att löneförbättring tillkommer vikarierande lärare endast under
förutsättning, dels att i fråga om honom samma villkor och bestämmelser i avseende
å behörighet eller av folkskolinspektör vitsordad duglighet äro uppfyllda som de, vilka
äro stadgade beträffande vikarie för på grund av sjukdom tjänstledig biträdande lärare vid
folkskola, lärare vid mindre folkskola eller lärare vid småskola, dels ock att hans avlöning
icke understiger den minimiavlöning, som för sådan sjukvikarie är stadgad.

§ 2.

För åtnjutande av tillfällig löneförbättring gälla i tillämpliga delar samma villkor,
som enligt nådiga kungörelsen den 1 juni 1900 angående avlöning åt lärare vid
folk- och småskolor med däri sedermera vidtagna ändringar äro stadgade i fråga om

5

Kungl. Mnj:ts Nåd. Proposition Nr 11.

lärares avlöning; dock att lärare, vilkens tjänstgöring fortgår utöver åtta månader av
året, icke är berättigad till högre löneförbättring än som i § 1 hiir ovan sägs.

§ 3.

Under de i §§ 1 och 2 här ovan i övrigt stadgade villkor må tillfällig löneförbättring
utgå utan hinder därav,

att läraren endast under en del av året innehaft den anställning, för vilken löueförbättringen
skall utgå, i vilket fall löneförbättringen må utgå för den tid, han .sålunda
varit anställd, eller

att undervisningen vid skolan till följd av rådande smittosam sjukdom måst för
någon tid inställas.

§ 4.

Till ordinarie lärare vid folkskola samt till sådan extra ordinarie eller biträdande
lärare vid folkskola och sådan lärare vid mindre folkskola eller småskola, som blivit
tillsatt tills vidare med ömsesidig rätt till minst fyra månaders uppsägning, ävensom
till sådan lärare vid småskola, som äger en fastare anställning, skall den tillfälliga
löneförbättringen utgå efter kalenderår; till sådan extra ordinarie eller biträdande lärare
vid folkskola och sådan lärare vid mindre folkskola eller småskola, som antagits
på viss tid, ävensom till vikarierande lärare skall löneförbättringen utgå efter lästid.

§ 5.

Den tillfälliga löneförbättringen utbetalas till vederbörande lärare i samma ordning,
som är stadgad beträffande hans i penningar utgående avlöning i övrigt.

§ 6.

De till löneförbättring åt lärare enligt denna kungörelse utgående medel skola
på rekvisition, som av vederbörande skolråd eller skolstyrelse bör, i huvudsaklig enlighet
med föreskrivet formulär, för varje år göras tidigast efter maj månads början det
år, för vilket bidraget sökes, samt senast före utgången av januari månad påföljande
år, av Vart statskontor och Våra befallningshavande efter vederbörlig granskning
utbetalas, sedan vederbörande statens folkskolinspektör vitsordat riktigheten av de för
statsbidragens erhållande lämnade uppgifterna.

§ 7.

Vad i denna kungörelse finnes föreskrivet med avseende på lärare skall, där ej
i särskilda fall aunorlunda sägs, äga tillämpning på såväl manliga som kvinnliga lärare.

Nu har centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening i
skrivelse den 15 oktober 1918 anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes för stundande
urtima riksdag framlägga förslag om skälig förhöjning av den tillfälliga
löneförbättring, som av staten för år 1918 beviljats lärare och lärarinnor
vid rikets folkskolor och småskolor.

Centralstyrelsen har därvid först meddelat, att sedan det blivit känt,
att Kungl. Maj:t ärnade under innevarande höst sammankalla en urtima
riksdag för behandling av frågan om ökade krigstidstillågg under år 1918

6

Kungl. MajUs Nåd. Proposition Nr 11.

för vissa befattningshavare i statens tjänst, hade dels arbetsutskottet för de
större städernas lärarkongresser, dels kretsar inom Sveriges allmänna
folkskollärarförening hos nämnda förenings centralstyrelse uttalat förhoppning
därom, att vid ifrågavarande riksdag måtte upptagas jämväl
frågan om beredande av ökad dyrtidshjälp under år 1918 åt lärarkåren
vid rikets folk- och småskolor, samt hemställt, att centralstyrelsen måtte
vidtaga åtgärder i sådant syfte.

Därefter anför centralstyrelsen följande:

Den ordinarie lön, som under innevarande år utgår till folkskolans och småskolans
lärare, är fortfarande den, som bestämdes för mer än tio år sedan, nämligen,
förutom bostad och bränsle, för manlig folkskollärare eu begynnelselön av 900
kronor och en slutlön av 1,350 kronor, för kvinnlig folkskollärare motsvarande belopp
av 900 och 1,200 kronor och för småskolekåren 500 och 680 kronor. Någon förhöjning
av dessa löner i form av krigstidstillägg eller krigstidshjälp har hittills icke ^beviljats
ifrågavarande lärare. Däremot beslutade 1917 års riksdag att i avvaktan på eu
fullständigare lönereglering och med hänsyn till dyrtidens tryck för år 1918 bevilja
folk- och småskollärare tillfällig löneförbättring med följande belopp: för folkskolekåren
600 kronor till familjeförsörjare och 400 kronor till övriga samt för småskolekåren
400 kronor för familjeförsörjare och 250 kronor för övriga. Dessa tillägg voro
otillräckliga redau när de för omkring ett och ett halvt år sedan bestämdes, och sedan
dess har penningvärdets fall av kända anledningar varit sådant, att bitter nöd och
skuldsättning i stor utsträckning blivit de svenska folk- och småskollärarnas lott under
innevarande år. Den hjälp, som möjligen väntats från kommunerna, har i de flesta
fall alldeles uteblivit, och där någon sådan beviljats har den, även då den i ett fåtal
fall varit väl tilltagen, icke räckt att fylla behovet.

Det är under sådana förhållanden icke underligt, att hoppet om statsmakternas
ingripande till lättande av den svåraste dyrtidsbördan hos denna lärarkår väckts till
liv inför den stundande dyrtidsriksdagen. Att det extra tillägg, som i år av statsmedel
utgår till ifrågavarande lärare, kallas tillfällig löneförbättring synes icke böra
utgöra hinder för ett ytterligare extra tillägg, detta så mycket mindre som för de
statsanställda lärargrupperna extra dyrtidshjälp i form av krigstidstillägg och krigstidshjälp
utgår jämte tillfällig löneförbättring. Det är uppenbarligen icke formen och
namnet det kommer an på, utan att hjälp verkligen gives, då behovet är skriande.

På grund av remiss har folkskolöverstyrelsen den 23 oktober 1918 avgivit
utlåtande över denna framställning och därvid hemställt om förslag till
riksdagen angående beviljande åt lärare vid folk- och småskolor av ytterligare
tillfällig löneförbättring för år 1918 med de belopp, som befunnes
lämpliga, i anslutning till vad som i extra dyrtidshjälp-kunde komma att
tillerkännas befattningshavare i statens tjänst.

överstyrelsen yttrar sig först om behovet av ytterligare tillfällig
löneförbättring och anför därvid bland annat:

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr It.

Den inträffade prisstegringen liar gjort sig mycket starkt kännbar, sä att behovet
av en särskild hjälp åt folkskolans lärare redan för år 1918 måste anses obestridligt.
Att snar hjälp åt löntagare är av behovet påkallad, framgår otvetydigt av den
omständigheten, att urtima riksdag blivit sammankallad för att lösa frågan om ökad
dyrtidshjälp för år 1918 åt befattningshavare i statens tjänst. Överstyrelsen anser, att
en hjälp åt folkskolans lärare, om den skall bliva allmän, måste utgå av statsmedel.
Överstyrelsen finner sig därför icke behöva lämna någon utförligare motivering för
att överstyrelsen anser sig böra understödja den nu förevarande framställningen.

Därefter anför överstyrelsen följande rörande den tillfälliga löneförbättringens
natur:

Centralstyrelsen har hemställt, att den hjälp mot dyrtidens tryck, som skulle
beredas lärare vid folk- och småskolor under innevarande år, skulle få form av eu
skälig förhöjning av den tillfälliga löneförbättring, som av staten för år.,1918 utöver
de sedan år 1906 gällande låga lönerna beviljats ifrågavarande lärare. Överstyrelsen
anser sig även i denna del kunna ansluta sig till centralstyrelsens framställning.

Den tillfälliga löneförbättringen får visserligen icke egentligen anses som ett dyrtidstillägg.
Den har närmast tillkommit för att utgöra en avbetalning på den lönereglering
för ifrågavarande lärare, som sedan länge ställts i utsikt men som på grund
av den inträdda kristiden blivit uppskjuten och först innevarande år blivit beslutad
att tillämpas från och med år 1919. Det torde emellertid icke kunna förbises, att
den tillfälliga löneförbättringen även rönt inflytande av dyrtiden. Denna har kommit
behovet av en sådan förbättring att framstå så mycket starkare, och den har otvivelaktigt
också medverkat både till att den tillfälliga löneförbättringen utsträckts att
omfatta allt flera grupper inom lärarkåren och till att löneförbättringens belopp upprepade
gånger blivit höjda.

Redan nu anförda omständighet talar enligt överstyrelsens mening för att det
extra avlöningstillskott för folkskolans lärare, varom nu är fråga, ställes i samband
med det redan utgående särskilda lönetillägget. Därtill kommer lämpligheten av att
det nya tillskottet, som tydligen måste erhålla rent tillfällig karaktär, skulle komma
att utgå i överensstämmelse med grunder, som redan för året funnit tillämpning för
kåren i fråga.

Slutligen yttrar överstyrelsen sig om beloppet för den nu ifrågasatta
löneförbättringen samt om kostnaderna för densamma:

Den tillfälliga löneförbättringen utgår, såsom centralstyrelsen erinrat, med följande
belopp: för folkskollärare med 600 kronor till familjeförsörjare med barn under
18 års ålder och med 400 kronor till annan lärare och för lärare vid småskola, lärare
vid mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola med 400 kronor till familjeförsörjare
och med 250 kronor till annan lärare.

Då den extra dyrtidshjälpen till här ifrågavarande befattningshavare givetvis bör
utgå i så nära anslutning som möjligt till vad som skall gälla för andra befattningshavare,
men överstyrelsen icke äger någon kännedom om, vilka grunder i detta
hänseende skola gälla, är det tydligen mycket svårt för överstyrelsen att här framställa
något bestämt förslag angående de belopp, som böra fastställas för här ifrågavarande
dyrtidshjälp, och angående de grunder, som böra för dessa belopps utgåen.Se
bestämmas.

8

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 11.

Tager man hänsyn till storleken av de belopp, med vilka den tillfälliga löneförbättringen
utgår, och penningvärdets starka fall särskilt under sista tiden synes det
överstyrelsen mycket väl kunna försvaras, att den ytterligare förbättring, som nu ifrågasättes,
bleve fastställd till samma belopp, det vill säga, att lärare vid folk- eller småskola
skulle äga att för innevarande år uppbära ytterligare löneförbättring till lika
stort belopp, som den tillfälliga löneförbättring, vilken enligt kungl. kungöreisén den
22 september 1917 angående tillfällig löneförbättring åt lärare vid folkskolor och
småskolor för samma år tillkommer honom.

Belopp av i regel 400 kronor åt folkskollärare och 250 kronor åt lärare vid
småskola och med dessa i lönehänseende likställda samt därutöver åt familjeförsörjare
i förra fallet 200 kronor och i senare fallet 150 kronor skulle med nuvarande penningvärde
lämna blott ett jämförelsevis ringa bidrag till motverkande av dyrtidens
tryck. Och det är att märka, att de belopp, som i form av krigstidstillägg och krigstidshjäip
utgå till befattningshavare i statens tjänst med lönesatser motsvarande dem,
som tillkomma lärare vid folk- och småskolor, äro betydligt högre tillmätta än beloppen
för den dessa senare tillerkända tillfälliga löneförbättringen.

Om den ökade löneförbättringen finge utgå efter de grunder, som överstyrelsen
nu antytt, bleve tydligen sammanlagda kostnaderna för densamma lika stora som
de, vilka beräknats för den redan beviljade tillfälliga löneförbättringen, nämligen
8.300,000 kronor.

Nu står det emellertid klart för överstyrelsen, att den ytterligare löneförbättring,
varom här är fråga, bör så långt möjligt stå i samma förhållande till den för året
redan beslutade förbättringen som den ytterligare dyrtidshjälp, som kan bliva tillerkänd
statens befattningshavare, kommer att stå till vad som redan beviljats dessa i
form av krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1918. Då ligger den tanken nära
till hands, att den nya dyrtidsnjälpen kommer att gälla blott senare delen av året.
Med hänsyn till att det är först då, som den allmänna prisstegringen gjort sig mest
kännbar, hava vissa kommuner, exempelvis Stockholm, beviljat extra dyrtidshjälp att
utgå i förhållande till under senare halvåret åtnjuten avlöning.

Skulle en sådan anordning, för vilken överstyrelsen finner starka skäl föreligga,
tillämpas på den ytterligare löneförbättringen åt lärare vid folk- och småskolor, finge
detta väl lämpligen ske på det sättet, att lärare vid folk- eller småskola tillerkändes
ytterligare löneförbättring att utgå med hälften av det belopp, som sådan lärare enligt
ovannämnda kungl. kungörelse redan äger att uppbära i tillfällig löneförbättring
för år 1918. Det nya tillägget skulle alltså beräknas från och med den 1 juli 1918
till årets slut och för denna tid utgå för folkskollärare med 300 kronor åt lärare, som
är familjeförsörjare, och med 200 kronor åt annan lärare samt för lärare vid småskola,
lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola med 200 kronor åt lärare,
som är familjeförsörjare, och med 125 kronor åt annan lärare. Kostnaden torde i detta
fall höra beräknas till hälften av den ovan angivna, alltså till 4,150,000 kronor. Visserligen
kan man förvänta, att kostnaderna för senare halvåret bliva något större på
grund av tillväxt i lärarkårens antal, men denna kostnadsökning torde bliva så oväsentlig,
att den icke behöver tagas med i beräkningen, helst som det ju här måste bliva
ett förslagsanslag.

Som synes bliva även med det senare alternativet kostnaderna på grund av
karens stora antal ganska betydande. Däremot bliva de belopp, som skulle komma de
särskilda lärarna till del, jämförelsevis blygsamma. Det är dock överstyrelsens förvissning,
att lärarkåren skall med tacksamt erkännande hälsa en hjälp från staten i den

9

Kanyl. Maj:tv Säd. Proposition Kr / I.

tryckande dyrtiden, även om den på grund av omständigheternas makt icke skulle
kunna erhålla större omfattning än den sist angivna. Folkskolans lärare vilja givetvis
icke ifrågasätta, att den dyrtidshjälp, staten kan befinnas villig att medgiva dem,
skulle utgå efter mera fördelaktiga grunder än vad som i sådant avseende skulle
komma att gälla för befattningshavare, som äro direkt anställda i statens tjänst.

Såsom jag redan i annat sammanhang antytt, finner jag det vara av behovet
påkallat, att jämväl lärare och lärarinnor vid egentliga folkskolor och
småskolor nu erhålla någon ytterligare hjälp av statsmedel till lättande i
någon mån av de bekymmer och svårigheter, som den senaste tidens prisstegringar
för dem medfört. Denna hjälp synes mig lämpligen böra tilldelas ifrågavarande
lärarpersonal i form av ett extra krigstidstillägg, utgående för senare
hälften av innevarande år. I analogi med vad som redan föreslagits för lärarpersonalen
vid de kommunala mellanskolorna synes mig beloppet för detta
extra krigstidstillägg åt varje lärare böra bestämmas till hälften av det belopp,
varmed den tillfälliga löneförbättringen enligt förutnämnda kungörelse den
22 september 1917 till honom utgår. Beträffande det extra krigstidstillägget
torde i övrigt böra i tillämpliga delar gälla samma bestämmelser, som angående
den tillfälliga löneförbättringen äro stadgade i nyssberörda kungörelse.

För ändamålet erfordras ett förslagsanslag å 4,150,000 kronor.

På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen att

dels för beredande av extra krigstidstillägg för tiden
från och med den 1 juli till och med den 31 december
1918 åt sådana befattningshavare, som avses i
Kungl. Maj:ts kungörelse den 22 september 1917 (Svensk
författningssamling nr 665) angående tillfällig löneförbättring
åt lärare vid folkskolor och småskolor, å extra
tilläggsstat för år 1918 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag å 4,150,000 kronor;

dels förklara, att det extra krigstidstillägget skall utgå

a) med ett belopp av 300 kronor till den, som vid ingången
av år 1918 var och fortfarande är anställd i egenskap
av ordinarie lärare vid egentlig folkskola, under förutsättning
att befattningshavaren vid ingången av samma
år hade eget äkta barn, som icke uppnått 18 års ålder;
dock att extra krigstidstillägg med detta belopp icke tillkommer
gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever,

b) med ett belopp av 200 kronor dels till varje ordinarie
lärare vid egentlig folkskola, som icke äger erhålla

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 11 käft. (Nr 11.) 2

JO

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 11.

extra krigstidstillägg med det i punkt a) omförmälda belopp,
dels ock till extra ordinarie och vikarierande folkskollärare,
under förutsättning, vad vikarierande lärare beträffar,
att de bestämmelser i fråga om behörighet och
minimiavlöning, vilka såsom villkor för statsbidrag äro
stadgade beträffande vikarie för på grund av sjukdom
tjänstledig ordinarie eller extra ordinarie lärare vid egentlig
folkskola, äro uppfyllda,

c) med ett belopp av 200-kronor till den, som vid
ingången av år 1918 var och fortfarande är anställd i egenskap
av biträdande lärare vid egentlig folkskola, lärare vid
mindre folkskola eller lärare vid småskola, under förutsättning
att befattningshavaren vid jngången av samma
år hade eget äkta barn, som icke uppnått 18 årsålder;
dock att extra krigstidstillägg med detta belopp icke tillkommer
gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever,
ej heller den, vilken vikarierar för tjänstledig lärare,

d) med ett belopp av 125 kronor till varje biträdande
lärare vid egentlig folkskola, lärare vid mindre folkskola
och lärare vid småskola, som icke äger erhålla extra
krigstidstillägg med det i punkt c) omförmälda belopp,
under förutsättning, vad vikarierande lärare beträffar, att
de bestämmelser i fråga om behörighet och minimiavlöning,
vilka såsom villkor för statsbidrag äro stadgade
beträffande vikarie för på grund av sjukdom tjänstledig
biträdande lärare vid egentlig folkskola, lärare vid mindre
folkskola eller lärare vid småskola, äro uppfyllda;

dels ock besluta, att i fråga om det extra krigstidstillägget
skall i övrigt i tillämpliga delar gälla vad angående
den tillfälliga löneförbättringen finnes stadgat i
förut omförmälda kungörelse den 22 september 1917.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
biföll Hans Maj:t Konungen; och skulle proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, avlåtas
till riksdagen. Ur protokollet:

Em. G:son Bergman.

Stockholm 1918, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.
1858S8