Konyl. Maf.ts Nåd. Proposition N:o 13

Proposition 1894:13

Antal sidor
5
riksdag
tvåkammaren
kammare
session
lagtima

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF

Konyl. Maf.ts Nåd. Proposition N:o 13.

21

N:o 13.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående upplåtelse
d Grängesbergs graf skog af mark till begrafningsplats
m. in.; gifven Stockholms slott den 30 november
1893.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att
medgifva,

dels att från Grängesbergs grufskog må, efter af skogsförvaltningen
på vederbörandes bekostnad verkstäld utstakning, till begrafningsplats, till
plats för bostadslägenhet för en polisman in. m. samt till tomt för skolhus
för alltid upplåtas tre särskilda områden om femtio ar hvartdera, mot afgäld
för hvarje område af en hektoliter 59 liter spanmål, Va råg och 2/s hafre,
att efter medelmarkegångspris årligen utgöras, samt under vilkor i öfrigt,
att den å ifrågavarande områden nu befintliga ståndskog skall för grufskogen
tillgodogöras, och motsvarande besparing å årshygget innehållas,
samt att erforderligt stängsel kring ifrågakornna områden af vederbörande
uppsättes och underhålles,

dels att de årliga afgälderna må användas på enahanda sätt, som
enligt nådiga förordningen angående förvaltningen af statens till bergshandteringens
understöd anslagna skogar den 30 maj 1873 är stadgadt i
afseende på de medel, som inflyta genom försäljning af virke från dylika
skogar.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Magt förblifver Riksdagen med all kongl.
nåd ocli ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

G. F. Gill järn.

22

Kongl. Mufti Nåd. Proposition N:o 13.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30
november 1893.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,
Statsråden: friherre von Essen,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam,
friherre Rappe,

Christerson.

6:o.

Härefter anförde departementschefen, statsrådet Gilljam:

»Enligt bemyndigande af Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag med
flere bolag, i egenskap af grufegare i Grängesberg och nyttjanderättsinnehafvare
af Grängesbergs grufskog, har grufförvaltaren A. E. Salwén i eu
till Eders Kongl. Magt ingifven skrift anhållit, att två särskilda områden
å Grängesbergs grufskog inom Grangärde socken af Kopparbergs län, hvartdera
om 50 ar, måtte, mot erläggande af årlig afgäld till grufskogskassan,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.

23

upplåtas till grufegarne dels till begrafningsplats, dels till bostadslägenhet
åt en på platsen anstäld polisman och mottagningsrum för ortens läkare
vid besök derstädes m. in. Till stöd för denna ansökning har Salwén anfört,
bland annat, att till följd af arbetarebefolkningens ökning vid Grängesbergs
gruffält och platsens aflägsna läge från församlingens kyrka behofvet
af särskild kyrklig ordning alltmera gjort sig gällande, hvadan Grängesbergs
grufegare utverkat anställande af särskild prest för denna del af
Bergslagen samt begynt uppföra egen kyrka; att emellertid lämplig mark
för begrafningsplats ej kunnat förvärfvas från enskild jordegare, hvadan
för detta ändamål upplåtelse af mark å grufskogen, i närheten af kyrkan,
vore behöflig; samt att de dryga utgifter grufegarne finge vidkännas dels
såsom aflöningsbidrag åt polisman och läkare, dels för ofvannämnda bostadslägenhets
uppförande nödsakade dem att söka anskaffa byggnadstomt dertill
genom nu begärd upplåtelse, helst välbelägen och i öfrigt ändamålsenlig
plats ej kunde annorledes åstadkommas vid gruffältet, och ett centralt läge
för en byggnad af denna beskaffenhet vore af största vigt.

Samtidigt med ofvanberörda skrifts ingifvande har Salwén, enligt
honom af Grangärdes församling, jemlik! beslut å kyrkostämma den 14 juni
1892, lemnadt uppdrag anhållit, att ett område af 50 ar å omförmälda
grufskog, i granskapet af lägenheten Tybo, måtte åt församlingen upplåtas
för uppförande af skolhus. Vid nyssnämnda kyrkostämma hade skolrådet,
enligt, hvad ett af Salwén inlemnadt protokollsutdrag utvisar, föreslagit,
att ansökning om dylik upplåtelse borde göras; och sedan under öfverläggningen
härom betonats dels nödvändigheten af att så snart som möjligt
i Grängesberg, dit allt flere grufarbetare med sina. i allmänhet stora
familjer inflyttade, företrädesvis för dessas barn låta uppföra rymliga och
välbelägna skollokaler, helst, församlingen för närvarande derstädes egde
endast, en sådan, dels svårigheten att i Grängesberg annorstädes än å grufskogen
finna lämplig byggnadsplats för dylika lokaler, biträdde kyrkostämman
skolrådets förslag. I nu ifrågavarande ansökning har Salwén
tillika anfört, att den befintliga skollokalen i Grängesberg vore alldeles
otillräcklig för skolbarnen å nämnda ort, hvilken hade en befolkning åt
omkring 800 arbetare, samt. att bristen på lämpliga byggnadsplatser hittills
omöjliggjort afhjelpande af detta missförhållande, hvithet likväl kräfde snar
förändring.

1 de båda ansökningarna åberopas eu bilagd, af kommissionslandtmätaren
A. Lejdström år 1892 upprättad »karta öfver den mark, som är
föreslagen till kyrkogård samt byggnadsplatser för skolhus och bostad för
polisman inom Grängesbergs grufskog», ä hvilken karta de till afsöndring
ifrågasatta områdena äro utmärkta.

24

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 13.

Vidare åtföljas ansökningarna af särskilda utdrag af protokoll vid
stämma med bergsbruksidkare och grufegare inom Vesterbergslagen af
Kopparbergs län den 21 juni 1892, utvisande att samtliga närvarande nyttjanderättsinnehafvare
af Grängesbergs grufskög på framstäld begäran förordat
ofvanberörda upplåtelser.

På grund af nådiga remisser har domänstyrelsen infordrat yttranden
öfver de båda ansökningarna ej mindre af grufskogens förvaltare, extra
jägmästaren E. Larson, än äfven af vederbörande jägmästare i reviret och
öfverjägmästaren i Gefle—Dala distrikt.

Förvaltaren af grufskogen har i sina yttranden, beträffande upplåtelse
af mark till kyrkogård samt plats för bostad åt polisman in. in.,
upplyst, att Grängesbergs grufvor, till hvilkas understöd grufallmänningen
vore af kronan upplåten, åtminstone under de senaste 40 åren icke erhållit
ringaste utsyning från grufskogen, utan att all afverkning uteslutande uttagits
af de å skogen belägna, utsyningsberättigade torpen; att under sagda
tid grufegarne likväl ensamma fått vidkännas alla, utgifter för skogens
vård och förvaltning, intill dess genom ett af Eders Kong]. Maj:t den 18
september 1885 faststäldt reglemente för förvaltningen och vården af Vesterbergslagens
grufskogar bestämts, att utsyningstagarne skulle till bestridande
af omkostnaderna för skogen erlägga skogsöresafgifter för beviljad
utsyning; samt att svårligen annan utväg att vinna lämpligt belägna platser
för nyssberörda ändamål gåfves för grufegarne än genom upplåtelse å
grufskogen. Vidare har förvaltaren vitsordat, att inom eller i närheten af
gruffältet lämplig skolhusplats svårligen kunde erhållas annorstädes än å
grufskogen, samt meddelat, att Grängesbergs folkskoledistrikt omfattade
endast gruffältet och de å allmänningen belägna torpen, hvadan en upplåtelse
af plats till skolhustomt uteslutande tillgodokomme grufarbetarne och
de utsyningsberättigade torpegarne. Förvaltaren har på ofvan anförda
grunder tillstyrkt bifall till de båda ansökningarna mot årlig afgäld af tio
kronor för hvartdera af omförmälda tre områden.

Jägmästaren i reviret har instämt i förvaltarens yttranden. Jemväl
öfverjägmästaren har, under åberopande att någon särskild afsevärd olägenhet
icke borde genom de begärda upplåtelserna uppstå för skogens vård
och förvaltning, förordat ansökningarna.

Sedan domänstyrelsen, med öfverlemnande af dessa yttranden, utlåtit
sig öfver ansökningarna och dervid tillkännagifvit, att frän skogsväsendets
synpunkt icke något vore att erinra mot de sökta upplåtelserna, hafva slutligen
kammarkollegium och kommerskollegium afgifvit infordrade gemensamma
utlåtanden i berörda ärenden.

25

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.

Med erinran att, på sätt ofvan antydts, Eders Kongl. Maj:t genom
nådigt beslut den 31 december 1891 medgifvit, det en extra ordinarie
presterlig befattning må inrättas inom norra delen af Ljusnarsbergs och
södra delen af Grangärde församling, får jag, på grund af hvad uti nu
ifrågavarande ärenden förekommit och i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med hvad de hörda myndigheterna tillstyrkt, i underdånighet hemställa,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att medgifva,

dels att, efter af skogsförvaltningen på vederbörande sökandes bekostnad
verkstäld utstakning, må för ofvan omförmälda särskilda ändamål af
grufskogens mark för alltid upplåtas tre områden om femtio ar hvardera,
mot en förenämnda tio kronor motsvarande afgäld för hvarje område af en
hektoliter 59 liter spanmål, Vs råg och */8 hafre, att efter medelmarkegångspris
årligen utgöras, samt under vilkor i öfrig!, att den å ifrågavarande områden
nu befintliga ståndskog skall för grufskogen tillgodogöras, och motsvarande
besparing å årshygget innehållas; samt att erforderligt stängsel
kring ifrågakomna områden af vederbörande uppsattes och underhålles;

dels att de årliga afgälderna må användas på enahanda sätt, som
enligt nådiga förordningen angående förvaltningen af statens till bergshandteringens
understöd anslagna skogar den 30 maj 1873 är stadgadt i
afseende på de medel, som inflyta genom försäljning af virke från dylika,
skogar.»

På tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter behagade
Hans Maj:t Konungen bifalla hvad departementschefen
sålunda hemstält; och skulle proposition till
Riksdagen aflåtas af innehåll bilagan E vid detta protokoll
utvisar.

Ex protocollo
C. E. Blom.

Bih. till Riksd. Prot. 1894. 1 Sami. 1 Afd. 8 Höft.

4

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.