Konvention med stadga för Europaskolorna

Proposition 1994/95:214

Regeringens proposition

1994/95:214

Konvention med stadga för Europaskolorna

Prop.

1994/95:214

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 16 mars 1995

Ingvar Carlsson

Ylva Johansson

(Utbildningsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner konventionen med stadga
för Europaskolorna.

1 Riksdagen 1994/95. 1 sand. Nr 214

Innehållsförteckning

Prop. 1994/95:214

1     Förslag till riksdagsbeslut ........................ 3

2    Ärendet och dess beredning....................... 3

3     Konventionens huvudsakliga innehåll ................ 3

4    Godkännande................................. 5

5     Lärare...................................... 6

Bilaga 1. Konvention med stadga för Europaskolorna.......... 8

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 1995 . 24

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner konventionen med stadga för
Europaskolorna (94/557/EG, Euratom).

Prop. 1994/95:214

2 Ärendet och dess beredning

Regeringen har i 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 9, s.
65 f.) redogjort för Europaskolorna.

Verksamheten vid Europaskolorna regleras för närvarande bl.a. i en
särskild stadga som antogs år 1957 (Statute of the European School).
Enligt stadgan skall en medlemsstat ansöka om tillträde till överenskom-
melsen. Det ankommer på regeringen att göra en ansökan härom. Rege-
ringen har den 19 januari 1995 beslutat att ansöka om tillträde till 1957
års stadga.

I artikel 4.1 i anslutningsakten till fördraget mellan Europeiska unionens
medlemsländer och bl.a. Sverige om anslutning till Europeiska unionen
förbinder sig nämligen Sverige att från dagen för anslutningen ansluta sig
till de avtal som de tidigare medlemsländerna har ingått och som gäller
unionens funktion eller har samband med unionens verksamhet. Rege-
ringen har i propositionen om Sveriges medlemskap i Europeiska unionen
(prop. 1994/95:19, avsnitt 9.3.5) förklarat sig ha för avsikt att återkomma
till riksdagen i de fall där anslutning till konventioner eller andra instru-
ment är av sådan beskaffenhet att de skall underställas riksdagen.

Europeiska gemenskaperna och medlemsstaterna däri har emellertid i
juni 1994 undertecknat en konvention med stadga för Europaskolorna
(Convention defining the Statute of the European Schools). Konventionen
biläggs denna proposition som bilaga 1. När konventionen träder i kraft
upphävs bl.a. 1957 års stadga. Regeringen anmälde i 1995 års budget-
proposition att den avsåg återkomma till riksdagen såvitt gällde frågan om
godkännande av 1994 års konvention. Efter ett godkännande av riksdagen
kan regeringen ansöka om tillträde även till denna konvention.

3 Konventionens huvudsakliga innehåll

Artikel 1 anger ändamålet med skolorna. Ändamålet är att barn till perso-
nalen vid Europeiska gemenskaperna (EG) skall undervisas gemensamt
vid skolorna. Även andra barn far tas emot vid skolorna på villkor som
styrelsen för skolorna bestämmer.

Av artikel 2 framgår att det är styrelsen för skolorna som beslutar om
en ny skola skall upprättas. Styrelsen bestämmer i samråd med värdlandet
var skolan skall placeras. Styrelsen och värdlandet skall träffa ett avtal om
kostnadsfria lokaler för den nya skolan samt om underhåll av lokalerna.

I artikel 3 stadgas att undervisningen skall omfatta skolgången till och
med gymnasieskolan och innehålla följande stadier: förskola (nursery

school), fem års inledande grundskola (primary school) samt fortsatt
grundskoleundervisning och gymnasieundervisning under sammanlagt sju
år (secondary school). Vidare skall skolorna i samarbete med skolorna i
värdlandet så långt möjligt täcka behovet av teknisk utbildning.

Undervisningen skall ske av lärare som är utsända eller utnämnda av
medlemsstaterna.

Prop. 1994/95:214

Av artikel 4 framgår efter vilka principer undervisningen skall organise-
ras. Undervisningen skall i dag ske på följande språk: danska, engelska,
franska, grekiska, italienska, nederländska, portugisiska, spanska och
tyska. Här stadgas vidare att i vissa ämnen skall undervisningen ske i
gemensamma klasser för alla elever på samma nivå Ett av de tidigare
nämnda språken skall då användas. Eleverna skall ges en grundlig kun-
skap i moderna språk. Den europeiska dimensionen skall framhållas i
läroplanerna. Vidare skall individernas samvete och övertygelse respekte-

ras.

I artikel 5 stadgas att de skolår som en elev fullföljt vid en Europaskola
skall godkännas i medlemsstaterna. Utbildningen avslutas med en examen,
European baccalaureate. Denna examen skall ge allmän behörighet till
universitet och högskolor i medlemsstaterna.

Artikel 6 behandlar skolornas juridiska status.

Av artikel 7 framgår vilka organ som är gemensamma för alla skolor,
nämligen styrelse, generalsekreterare, skolinspektörsnämnderochbesvärs-
nämnd. Vidare skall det vid vaije skola finnas en administrativ nämnd och
en rektor.

Artiklarna 8-14 behandlar styrelsens sammansättning och uppgifter.
Styrelsen skall enligt artikel 8 bestå av följande medlemmar: företrädare
för medlemsstaterna i Europeiska gemenskaperna, en ledamot av Euro-
peiska gemenskapernas kommission, en företrädare för personalkommittén
och en företrädare för elevernas föräldrar. Styrelsebeslut fattas med två
tredjedels majoritet, om det inte är särskilt angivet att beslutet skall vara
enhälligt. Styrelsen skall övervaka genomförandet av konventionen. Sty-
relsen skall vidare fastställa reglementet för skolorna, besluta vilken
undervisning som skall bedrivas och hur den skall organiseras. Vidare
skall styrelsen bl.a. utse rektor samt utarbeta och anta skolornas budget.
Generalsekreteraren skall företräda styrelsen.

Artiklarna 15 -18 behandlar skolinspektörsnämndema. Det skall finnas
två skolinspektörsnämnder för skolorna, en för förskolan och den inledan-
de grundskoleundervisningen och en för övriga stadier. Varje medlemsstat
skall vara representerad av en inspektör i vaije nämnd. Skolinspektörs-
nämndema har till uppgift att tillförsäkra att undervisningen har en viss
kvalitet och att inspektioner utförs.

Skolinspektörerna skall bl.a. inspektera de nationellt anställda lärarnas
undervisning och underrätta rektorer och lärare om resultatet av inspektio-

nerna.

Artiklarna 19 och 20 behandlar den administrativa nämndens samman-
sättning och uppgifter. Nämnden skall bl.a. förbereda skolans budget,
upprätta inkomst- och utgjftsredovisning och utföra de administrativa
åligganden som styrelsen bestämmer.                                                   4

Av artikel 21 framgår rektorns uppgifter och befogenheter samt vilken
kompetens rektorn skall ha.

Av artikel 22 framgår att det skall upprättas en personalkommitté,
bestående av valda representanter for lärarkåren och for den administrativa
personalen samt for servicepersonalen.

Artikel 23 behandlar föräldraföreningen vid skolan.

Artiklarna 24 och 25 behandlar budgetfrågor. Skolomas budget skall
finansieras bl.a. genom bidrag från medlemsstaterna i form av lön till de
utsända lärarna, genom bidrag från EG och genom vissa andra inkomster.

Artiklarna 26 och 27 behandlar hur uppkomna tvister skall lösas. I
artikel 26 stadgas att EG:s domstol ensam är behörig i tvister när det
gäller tolkning och tillämpning av konventionen. I artikel 27 föreskrivs att
det skall finnas en besvärsnämnd. Där stadgas också bl.a. om nämndens
behörighet och arbetsordning. EG-domstolen fastställer en lista på perso-
ner som kan komma i fråga som medlemmar i besvärsnämnden.

I artikel 28 stadgas att styrelsen för en skola kan ingå avtal med en
organisation som finansierar huvuddelen av skolans verksamhet och att
organisationen kan fa en plats och en röst i styrelsen.

Av artikel 29 framgår att styrelsen kan ingå andra avtal med andra
organisationer och ge en sådan organisation en plats och en röst i skolans
administrativa nämnd. Vidare framgår av artikel 30 att styrelsen kan sluta
tilläggsavtal med regeringen i ett land där en skola är belägen.

Av artikel 31 framgår att en fördragsslutande part kan säga upp kon-
ventionen och hur en sådan uppsägning går till. Här framgår vidare att en
sådan part kan begära att konventionen ändras.

Artikel 32 behandlar hur ansökan om anslutning till konventionen skall
ske.

I artikel 33 stadgas att konventionen skall ratificeras av de fördrags-
slutande staterna och att konventionen skall deponeras hos den luxem-
burgska regeringen. Konventionen träder i kraft den första dagen i den
månad som följer på deponeringen av alla instrument och akter.

Av artikel 34 framgår att denna konvention upphäver stadgan av den 12
april 1957 och protokollet till denna av den 13 april 1962 samt att avtalet
om europeisk studentexamen och tilläggsprotokollet om Miinchenskolan
skall fortsätta att gälla.

Prop. 1994/95:214

4 Godkännande

Regeringens förelag: Riksdagen godkänner konventionen med stad-
ga för Europaskolorna (94/557/EG, Euratom).

Skälen för regeringens förelag: Av de tidigare medlemsstaterna i EG är
samtliga anslutna till konventionen. Finland och Österrike har nu ansökt
om anslutning. Även Sverige bör utnyttja den möjlighet som Europa-

1* Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 214

skolorna erbjuder till skolgång för bam till personalen vid EG:s institutio- Prop. 1994/95:214
ner.

Regeringen har därför, som tidigare redovisats, ansökt om tillträde till
1957 års stadga om Europaskolorna. Vi anser att Sverige bör ansluta sig
även till 1994 års konvention.

Skolornas ändamål är att bam till personalen vid EG:s institutioner skall
utbildas tillsammans. Om det finns många bam från samma land kan
medlemslandet bilda en egen sektion och anställer då egna lärare.

Undervisningen för barnen är i princip kostnadsfri. Största delen av
kostnaderna för skolverksamheten finansieras av EG. Medlemslandet
svarar endast för delar av kostnaderna för de nationella lärarna.

Styrelsen för Europaskolorna beslutar om såväl bildandet av en egen
sektion som antalet lärare som far anställas. Sverige har uttyckt önskemål
om att en svensk sektion inrättas för primämivån från och med läsåret
1995/96 vid Europaskolorna i Bryssel och Luxemburg. Därefter bör en
successiv utbyggnad ske.

De elever som inte går i en svensk sektion kan välja någon annan
befintlig sektion, t.ex. den engelska.

För bam till personal vid EG:s institutioner kan, enligt nuvarande
praxis, studiehjälp utgå vid studier i t.ex. en Europaskola.

Medel för kostnader för nationella lärartjänster har beräknats i 1995 års
budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 9, s. 66). Dessa beräknas täcka
kostnaderna för en svensk sektion läsåret 1995/96 såväl i Bryssel som i
Luxemburg.

5 Lärare

Lärarna vid Europaskolorna kan delas in i två kategorier, dels heltids-
anställda, dels deltidsanställda och vikarier. De heltidsanställda lärarna
utses av det enskilda medlemslandet.

Lärare i alla Europaskolor lyder under samma bestämmelser vad gäller
löneförmåner. Dessa regleras utifrån ålder och anställningstid och är
oberoende av det enskilda landets bidrag.

Antalet lärare, som skall anställas, bestäms av styrelsen utifrån antalet
sektioner, klasser och elever. De nationella lärarna anställs av den enskil-
da medlemsstaten. Medlemsstaten betalar direkt till läraren den lön som
motsvarar lönen i den anställning läraren hade vid rekryteringen. Mellan-
skillnaden mellan denna lön och den av styrelsen för skolorna beslutade,
betalas av EG. Medlemsstaten garanterar också läraren de sociala för-
måner som normalt tillkommer en lärare i hemlandet. Sociala avgifter
betalas in i Sverige av arbetsgivaren. Kraven på lärarna är i princip de-
samma som i en svensk skola.

Anställningen vid en Europaskola varar högst nio år. Styrelsen för
Europaskolorna har beslutat att lärarna först har en tidsbegränsad anställ-
ning på två år. Skolinspektörsnämnden prövar därefter om läraren skall
fa fortsatt anställning. Läraren kan i så fall anställas på tre år och efter
förslag från skolinspektörsnämnden ytterligare fyra år.

Regeringen avser att ge Statens skolverk i uppdrag att anställa de lärare
som skall tjänstgöra vid Europaskolorna. Anställningarna skall vara tids-
begränsade i enlighet med styrelsens beslut. Regeringen avser att, med
stöd av bemyndigandet i 42 § tredje stycket lagen (1994:260) om offentlig
anställning, meddela föreskrifter i förordning om att anställningarna skall
vara tidsbegränsade.

Att i detta speciella fall i en förordning ta in föreskrifter om tids-
begränsade anställningar som avviker från anställningsskyddslagen
(1982:80) torde enligt vår mening inte vara oförenligt med vad som
uttalats under riksdagsbehandlingen i ärendet om ändrad lagstiftning för
statsanställda rn.fl. (prop. 1993/94:65, bet. 1993/94:AU16 s. 21 f., rskr.
1993/94:257). Endast ett fatal lärare kommer att beröras.

I propositionen om skolans internationalisering (prop. 1992/93:158)
betonades värdet för en kommun att ha lärare med erfarenheter från andra
länder, eftersom de vid återkomsten till Sverige kan utnyttjas i den egna
skolans intemationaliseringsverksamhet. Det borde således ligga i kommu-
nernas intresse att bevilja lärare tjänstledighet för tjänstgöring vid Europa-
skolorna

Prop. 1994/95:214

Bilaga 1. Konvention med stadga för Europaskolorna

Prop. 1994/95:214

Bilaga 1

Rådets beslut av den 17 juni 1994 om bemyndigande för Europeiska
gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen att underteckna och
sluta konventionen med stadga för Europaskolorna (94/557/EG, Euratom)

Europeiska unionens råd har beslutat följande

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
särskilt artikel 235 i detta,

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen, särskilt artikel 203 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag1,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande2, och

med beaktande av följande:

För europeiska gemenskaperna är det angeläget att tillhandahålla gemen-
sam utbildning för sin personals bam i Europaskolor för att säkerställa att
gemenskapens institutioner fungerar tillfredsställande och för att underlätta
för personalen att fullgöra sina uppgifter. I detta syfte undertecknade de
ursprungliga medlemsstaterna den 12 april 1957 konventionen angående
stadgan för Europaskolorna.

Den 31 maj 1990 efterlyste rådet och utbildningsministrarna, församlade
i rådet, en ny konvention om Europaskolorna som skulle utarbetas för att
effektivisera skolomas verksamhet och i högre grad erkänna gemenska-
pens roll i skolorna.

Gemenskapernas deltagande i genomförandet av konventionen är nöd-
vändig för att säkerställa att Europeiska gemenskapens och Europeiska
atomenergigemenskapens mål uppnås.

Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen
kommer att delta i genomförandet av konventionen genom att utöva de
befogenheter som följer av de bestämmelser som fastställs genom kon-
ventionen och av sådana framtida rättsakter som de kan anta i enlighet
med konventionens villkor.

Det är följaktligen nödvändigt för Europeiska gemenskaperna att sluta
denna konvention.

De enda befogenheter som finns för antagandet av detta beslut är de
som fastställs i artikel 235 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen och i artikel 203 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
atomenergigemenskapen.

'EGTnr C 93, 2.4.1993, s.l.

2EGT nr C 128, 9.5.1994.

Härigenom föreskrivs följande.

Artikel l

Prop. 1994/95:214

Bilaga 1

Konventionen angående stadgan för Europaskolorna godkänns härmed på
Europeiska gemenskapens och Europeiska atomenergigemenskapens
vägnar.

Texten till konventionen är bifogad detta beslut.

Artikel 2

Rådets ordförande bemyndigas härmed att utse den person eller de perso-
ner som har befogenhet att underteckna konventionen som har bindande
verkan för Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenska-
pen, och att utse den person som har befogenhet att deponera godkän-
nandeinstrumentet i enlighet med artikel 33 i konventionen.

Utfärdat i Luxemburg den 17 juni 1994.

På rådets vägnar

Th. Mikroutsikos

Ordförande

Konvention med stadga för Europaskolorna

Inledning

De högafördragsslutaride parterna, medlemsstaterna i Europeiska gemen-
skaperna samt Europeiska gemenskaperna, nedan kallade "de fördrags-
slutande parterna"

som beaktar att utbildningsanstalter med namnet "Europaskola" har
inrättats med böljan 1957, för gemensam undervisning av bam till perso-
nal vid Europeiska gemenskaperna för att säkerställa väl fungerande
europeiska institutioner,

som beaktar att Europeiska gemenskaperna är angelägna om att säker-
ställa gemensam undervisning av dessa bam och som för detta ändamål
ger bidrag till Europaskolornas budget,

som beaktar att Europaskolsystemet är en särskild typ av skolsystem
och som beaktar att det utgör en form av samarbete mellan medlems-
staterna och mellan dem och Europeiska gemenskaperna och som samti-
digt helt erkänner medlemsstaternas ansvar för undervisningens innehåll
och organisationen av sina utbildningssystem, och för sin kulturella och
språkliga mångfald,

som beaktar att

— stadgan för Europaskolan, som antogs 1957, bör konsolideras med
hänsyn till de relevanta texter som antagits av de fördragsslutande
parterna,

— stadgan bör anpassas med hänsyn till Europeiska gemenskapernas
utveckling,

— beslutsprocessen inom skolornas organ bör ändras,

— hänsyn bör tas till erfarenheterna av skolornas verksamhet,

— lämpligt rättsskydd mot handlingar från styrelsens eller de administ-
rativa nämndernas sida bör ges till lärarkåren samt andra som om-
fattas av den; för detta ändamål bör en besvärsnämnd inrättas med
strikt begränsad behörighet,

— besvärsnämndens behörighet skall inte påverka de nationella dom-
stolarnas behörighet vad avser civilrättsligt och straffrättsligt ansvar,

som beaktar att skolan i Munchen öppnades på grundval av tilläggs-
protokollet av den 15 december 1975 för gemensam undervisning av bam
till personalen vid Europeiska patentorganisationen har enats om följ ande.

Avdelning I

Europaskolor

Artikel 1

Denna konvention fastställer stadgan för Europaskolorna (nedan kallade
"skolorna").

Skolornas uppgift är att undervisa bam till personalen vid Europeiska
gemenskaperna tillsammans. Förutom de bam som omfattas av de över-

Prop. 1994/95:214

Bilaga 1

10

enskommelser som anges i artiklarna 28 och 29 far andra bam gå i sko-
lorna på de villkor som bestäms av styrelsen.

Skolorna finns förtecknade i bilaga 1, som kan ändras av styrelsen med
hänsyn till de beslut som fattas enligt artiklarna 2, 28 och 31.

Artikel 2

1. Styrelsen kan vid enhällighet besluta att upprätta nya skolor.

2. Den skall i samråd med den medlemsstat som är värdland bestämma
skolans lokalisering.

3. Innan en ny skola öppnas inom en medlemsstats territorium måste ett
avtal slutas mellan styrelsen och den medlemsstat som är värdland an-
gående kostnadsfria och lämpliga lokaler för den nya skolan samt under-
håll av dessa.

Artikel 3

1. Skolornas undervisning skall omfatta skolgången till och med gym-
nasieskolan.

Den kan omfatta

— förskola

— inledande grundskoleundervisning under fem år (primämivå)

— fortsatt grundskoleundervisning och gymnasieskoleundervisning under
sammanlagt sju år (sekundämivå).

Skolorna skall i samarbete med utbildningssystemet i värdlandet så
långt möjligt, täcka behovet av teknisk utbildning.

2. Undervisningen skall ske genom lärare som är utsända eller utnämnda
av medlemsstaterna i enlighet med beslut som fattats av styrelsen enligt
det förfarande som fastställs i artikel 12.4.

3. a) Förslag om ändring av en skolas grundläggande struktur kräver,
att medlemsstaternas företrädare i styrelsen är enhälliga.

b) Förslag om ändring av lärarnas officiella status kräver att styrel-
sen är enhällig.

Artikel 4

Skolornas pedagogiska uppbyggnad skall grundas på följande principer:

1. Undervisning skall meddelas på de språk som anges i bilaga 2.

2. Den bilagan kan ändras av styrelsen för att ta hänsyn till beslut som
fattats enligt artiklarna 2 och 32.

3. För att uppmuntra skolans sammanhållning, för att sammanföra elever
från de olika språkavdelningama och för att öka förståelsen mellan dem,
skall undervisning i vissa ämnen ske i gemensamma klasser på samma
nivå. Vilket som helst av gemenskapsspråken får användas för dessa
gemensamma klasser i den mån styrelsen beslutar att omständigheterna
berättigar till det

Prop. 1994/95:214

Bilaga 1

11

4. Särskilda insatser skall göras för att ge eleverna en grundlig kunskap
i moderna språk.

5. Den europeiska dimensionen skall framhållas i läroplanerna.

6. Vid utbildning och undervisning skall individernas samvete och över-
tygelse respekteras.

7. Åtgärder skall vidtas för att underlätta skolgången för bam med särskil-
da undervisningsbehov.

Artikel 5

1. De skolår som eleverna har fullföljt på skolan med ett tillfredsställande
resultat och de examensbevis och intyg som visar detta skall erkännas
inom medlemsstaternas territorium i enlighet med en ekvivalensskala
enligt de villkor som bestäms av styrelsen enligt artikel 11 och under
förutsättning av de behöriga nationella myndigheternas godkännande.

2. Utbildningen på den högsta nivån avslutas med europeisk studentexa-
men, enligt avtalet av den 11 april 1984 om ändring av bilagan till stad-
gan för Europaskolan, som fastställer reglerna för europeisk studentexa-
men, nedan kallat "Avtalet om europeisk studentexamen". Styrelsen kan,
när företrädarna för medlemsstaterna beslutar enhälligt, göra de anpass-
ningar i detta avtal som kan visa sig nödvändiga.

De elever som har tagit europeisk studentexamen vid skolan skall

a) i den medlemsstat där de är medborgare ha alla de rättigheter som är
knutna till innehav av examensbevis/slutbetyg eller intyg som utfärdas
vid avslutad utbildning på gymnasienivå i det landet,

b) vara berättigade att söka till ett universitet inom en medlemsstats
territorium på samma villkor som medborgare i den medlemsstaten
med likvärdiga kvalifikationer.

I denna konvention avses med ordet universitet

a)  universitet,

b) institutioner som likställs med universitet av den medlemsstat inom
vars territorium de är belägna.

Artikel 6

Vaije skola skall vara en juridisk person, vilket är nödvändigt för att
förverkliga dess uppgift enligt artikel 1. Den skall därför ha full frihet att
förvalta anslagen i sitt eget budgetavsnitt enligt de villkor som fastställs
i budgetförordningen artikel 13.1. Den kan föra talan inför rätta. Den kan
skaffa och avyttra lös och fast egendom. Om inte annat följer av de
särskilda bestämmelserna i denna konvention skall skolan i vaije med-
lemsstat vad gäller dess rättigheter och skyldigheter behandlas som en
utbildningsanstalt som styrs av offentlig rätt.

Prop. 1994/95:214

Bilaga 1

12

Avdelning II

Skolornas organ

Artikel 7

Följande organ skall vara gemensamma för alla skolor:

1.  Styrelsen

2.  Generalsekreteraren

3.  Skolinspektörsnämndema

4.  Besvärsnämnden.

Vaije skola skall förvaltas av en administrativ nämnd och ledas av
rektor.

Kapitel I

Styrelsen

Artikel 8

1. Om inte annat följer av artikel 28 skall styrelsen bestå av följande
medlemmar:

a)  Den eller de företrädare på ministernivå för var och en av medlems-
staterna i Europeiska gemenskaperna som är bemyndigad att förplikta
denna medlemsstats regering, under förutsättning att vaije medlems-
stat har endast en röst.

b) En ledamot av Europeiska gemenskapernas kommission.

c) En företrädare som är utsedd av personalkommittén (inom lärarkåren)
i enlighet med artikel 22.

d) En företrädare för elevernas föräldrar som utsetts av föräldraföre-
ningen i enlighet med artikel 23.

2. Företrädarna på ministernivå i vaije medlemsstat och ledamoten i
Europeiska gemenskapernas kommission far utse personer som skall
företräda dem. Andra medlemmar som är förhindrade att delta skall
företrädas genom sina ersättare.

3. En elevrepresentant kan inbjudas att delta i styrelsemötena som obser-
vatör i frågor som rör eleverna.

4. Styrelsen skall sammankallas av sin ordförande, på dennes eget initiativ
eller på motiverad begäran av tre av styrelsens medlemmar eller av gene-
ralsekreteraren. Styrelsen skall sammanträda minst en gång om året.

5. Ordförandeskapet i styrelsen skall innehas ett år i taget av en före-
trädare för vaije medlemsstat, i följande ordning: Belgien, Danmark,
Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg,
Nederländerna, Portugal, Förenade kungariket.

Prop. 1994/95:214

Bilaga 1

13

Artikel 9

1. Utom i de fall då enhällighet krävs enligt denna konvention skall
styrelsebeslut fattas med två tredjedels majoritet av dess medlemmar, om
inte annat följer av bestämmelserna nedan:

a) Antagande av beslut som påverkar en medlemsstats särskilda intres-
sen, såsom en betydande utvidgning av lokalerna eller en stängning
av en skola som är upprättad på dess territorium skall kräva att före-
trädaren för den medlemsstaten röstar för detta.

b) Stängning av en skola skall kräva att kommissionens ledamot röstar
för detta.

c)  Företrädaren för en offentligrättslig organisation som erhållit en plats
och en röst i styrelsen enligt ett avtal som grundar sig på artikel 28,
skall rösta i alla frågor som rör skolan som omfattas av ett sådant
avtal.

d) Rätten att rösta för en representant från personalkommittén enligt
artikel 8.1 c och företrädaren för elevernas föräldrar enligt artikel 8.1
d, skall begränsas till fattandet av beslut i undervisningsfrågor enligt
artikel 11 med undantag av beslut angående anpassningar av avtalet
om europeisk studentexamen och beslut som har finansiella och
budgetmässiga verkningar.

Prop. 1994/95:214

Bilaga 1

2. När enhällighet krävs genom denna konvention far fattandet av beslut
av styrelsen inte hindras genom att medlemmar som är närvarande eller
företrädda avstår från att rösta.

3. Vid all röstning skall var och en av de närvarande medlemmarna ha en
röst utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda bestämmelserna
i artikel 8.1 a.

Artikel 10

Styrelsen skall övervaka genomförandet av denna konvention; för detta
ändamål skall den ha nödvändiga beslutsbefogenheter i utbildnings- och
budgetfrågor samt administrativa frågor, och för förhandlingar av de avtal
som anges i artikel 28-30. Den kan inrätta kommittéer med ansvar för att
förbereda dess beslut.

Styrelsen skall fastställa reglementet för skolorna.

Styrelsen skall vaije år på grundval av ett förslag som utarbetats av
generalsekreteraren upprätta en rapport över skolornas verksamhet och
överlämna den till Europaparlamentet och till rådet.

Artikel 11

I pedagogiska frågor skall styrelsen besluta vilken undervisning som skall
bedrivas och hur den skall vara organiserad. Enligt yttrande från den
behöriga skolinspektörsnämnden skall den ha följande uppgifter:

1. Den skall fastställa harmoniserade läro- och timplaner för vaije läsår
och för vaije avdelning som den har inrättat och utfärda rekommendatio-
ner angående vilka metoder som skall användas.

2. Den skall söija för skolinspektörsnämndemas övervakning av under-
visningen och fastställa arbetsordningar för dessa.

3. Den skall besluta om ålderskraven för olika nivåer. Den skall fastställa
regler för flyttning av elever till nästa klass eller till sekundämivån och
regler för värdering av skolåren i Europaskolan i enlighet med artikel 5,
för att göra det möjligt för elever att när som helst återvända till skolorna
i de enskilda staterna. Den skall upprätta den ekvivalensskala som anges
i artikel 5.1.

4. Den skall anordna examinationer som ett sätt att garantera det arbete
som utförs i skolan; den skall fastställa regler för examinationer, utnämna
examensnämnder och tilldela examensbevis. Den skall säkerställa att
examensuppgiftema är på en sådan nivå att bestämmelserna i artikel 5
följs.

Artikel 12

I administrativa frågor skall styrelsen ha följande uppgifter:

1. Den skall fastställa tjänsteföreskrifter för generalsekreteraren, rektorer-
na, lärarkåren och, i enlighet med artikel 9.1 a, för administrativ personal
och servicepersonal.

2. Den skall utnämna generalsekreterare och vice generalsekreterare.

3. Den skall utnämna rektor och vice rektorer för vaije skola.

4.  a) Den skall vaije år på förslag av skolinspektörsnämndema besluta

om behovet av lärarpersonal genom inrättande eller indragning
av tjänster. Den skall säkerställa en rättvis fördelning av tjänster
bland medlemsstaterna. Den skall med regeringarna lösa frågor
angående utnämning eller utstationering av lärare på de olika
nivåerna och studievägledare i skolan. Personalen skall behålla
befordrings- eller pensioneringsrättigheter som garanteras genom
nationella regler.

b) Den skall vaije år på förslag av generalsekreteraren besluta om
behovet av administrativ personal och servicepersonal.

5. Den skall organisera sin verksamhet och upprätta sin egen arbetsord-
ning.

Artikel 13

1.1 budgetfrågor skall styrelsen ha följande uppgifter:

a) Den skall anta budgetförordningen och särskilt ange förfarandet för att
upprätta och genomfora skolornas budget.

b) Den skall anta skolornas budget för vaije budgetår i enlighet med
punkt 4 nedan.

c) Den skall godkänna inkomst- och utgiftsredovisningen och överlämna
den till de behöriga myndigheterna i Europeiska gemenskaperna.

Prop. 1994/95:214

Bilaga 1

15

2. Styrelsen skall senast den 30 april vaije år upprätta en inkomst- och
utgiftsberäkning för skolorna för påföljande budgetår och överlämna den
till kommissionen, som på grundval av denna skall upprätta de nödvändi-
ga prognoserna i det preliminära utkastet till Europeiska gemenskapernas
allmänna budget.

Europeiska gemenskapernas budgetansvariga myndighet skall fastställa
beloppet för Europeiska gemenskapernas bidrag enligt sitt budgetförfaran-
de.

3. Styrelsen skall också överlämna beräkningen för inkomster och utgifter
till andra offentligrättsliga organisationer enligt artikel 28 och till de
organisationer eller institutioner som anges i artikel 29, vars finansiella
bidrag är sådant att det finansierar huvuddelen av skolans budget, så att
de kan fastställa sina bidragsbelopp.

4. Styrelsen skall slutligen anta skolornas budget före budgetårets böljan
och skall, om det är nödvändigt, anpassa den till bidragen från Europeiska
gemenskaperna och de organisationer eller institutioner som anges i punkt

3.

Artikel 14

Generalsekreteraren skall företräda styrelsen och leda sekretariatet i enlig-
het med tjänsteföreskrifterna för generalsekreteraren enligt artikel 12.1.
Han skall vara skolornas rättsliga företrädare. Han skall vara ansvarig
inför styrelsen.

Kapitel 2

Skolinspektörs nämnde ma

Artikel 15

Två skolinspektörsnämnder skall inrättas för skolorna: en för förskolan
och primämivån, och en för sekundämivån.

Artikel 16

Vaije medlemsstat som är en fördragsslutande part skall företrädas av en
inspektör i vaije nämnd. Han skall utses av styrelsen på förslag av den
berörda parten.

Ordförandeskapet i skolinspektörsnämndema skall innehas av en före-
trädare i nämnden från den medlemsstat som innehar ordförandeskapet i
styrelsen.

Prop. 1994/95:214

Bilaga 1

16

Artikel 17

Det skall vara skolinspektörsnämndemas uppgift att säkerställa kvaliteten
på den undervisning som meddelas av skolorna och för detta ändamål
säkerställa att de nödvändiga inspektionerna utförs i skolorna.

De skall underställa styrelsen yttranden och förslag enligt artiklarna 11
respektive 12 och vid behov lämna förslag till ändringar av läroplaner och
till uppläggningen av undervisningen.

Artikel 18

Inspektörernas uppgift skall vara att

1. säkerställa tillsyn av de fiån de nationella förvaltningarna utsända
lärarnas undervisning,

2. jämföra iakttagelser angående undervisningsresultaten och undervis-
ningsmetodernas kvalitet,

3. underrätta rektorerna och lärarkåren om resultaten fiån sina inspektio-
ner.

Med hänsyn till de behov som styrelsen bedömt föreligga skall vaije
medlemsstat förse inspektörerna med de medel som är nödvändiga för att
de fullt ut skall kunna utföra sin uppgift på skolorna.

Kapitel 3

Administrativa nämnden

Artikel 19

Om inte annat följer av artiklarna 28 och 29 skall vaije administrativ
nämnd enligt artikel 7 bestå av åtta medlemmar, enligt följande:

1.  Generalsekreteraren som skall var ordförande.

2.  Rektorn för skolan.

3.  Företrädaren för Europeiska gemenskapernas kommission.

4.  Två medlemmar av lärarkåren, en som företräder personalen på
sekundämivån och en som företräder personalen i förskolan och
primämivån.

5.  Två medlemmar som företräder föräldraorganisationen enligt artikel
23.

6.  En företrädare för den administrativa personalen och servicepersona-
len.

En företrädare för den medlemsstat där skolan är belägen far som
observatör delta i sammanträden med den administrativa nämnden.

Två företrädare för eleverna skall inbjudas att delta som observatörer i
de frågor som berör dem i sammanträdena med den administrativa nämn-
den vid deras skola.

Prop. 1994/95:214

Bilaga 1

17

Artikel 20

Den administrativa nämnden skall

1.  förbereda beräkningar för skolans inkomster och utgifter i enlighet
med budgetförordningen,

2.  övervaka genomförandet av skolans avsnitt i budgeten och upprätta
dess årliga inkomst- och utgiftsredovisning,

3.  säkerställa att lämpliga fysiska förhållanden och en anda som främjar
skolans verksamhet upprätthålls,

4.  utföra andra administrativa åligganden som anförtros den av styrelsen.

Förfaranden för att utlysa sammanträden och för beslutsfattande av de
administrativa nämnderna skall fastställas i reglementet för skolorna enligt
artikel 10.

Kapitel 4

Rektor

Artikel 21

Rektorn skall utföra sina åligganden i enlighet med reglementet för sko-
lorna enligt artikel 10. Han skall ha myndighet över skolans personal i
enlighet med de förfaranden som föreskrivs i artikel 12.4 a och b.

Han skall ha den kompetens och de kvalifikationer som krävs i hans
land för att leda en undervisningsanstalt vars examensbevis ger innehava-
ren tillträde till universitet. Han skall vara ansvarig inför styrelsen.

Avdelning III

Personal representation

Artikel 22

En personalkommitté skall upprättas som består av valda representanter
för lärarkåren och för den administrativa personalen och servicepersonalen
på vaije skola.

Kommittén skall bidra till att skolorna fungerar tillfredsställande genom
att göra det möjligt för personalen att uttrycka sin åsikt. Förfarandena för
val och arbete i personalkommittén skall bestämmas enligt tjänsteföre-
skrifterna för lärarkåren och för den administrativa personalen och servi-
cepersonalen enligt artikel 12.1.

En gång om året skall personalkommittén utse en medlem och en
ersättare inom lärarkåren att företräda personalen i styrelsen.

Prop. 1994/95:214

Bilaga 1

18

Avdelning IV

Föräldraföreningen

Artikel 23

För att upprätthålla relationerna mellan elevernas föräldrar och skolmyn-
digheterna skall styrelsen för vaije skola erkänna den förening som
företräder elevernas föräldrar.

Föräldraföreningen skall vaije år utse två representanter i den administ-
rativa nämnden på den berörda skolan.

En gång om året skall föräldraföreningarna på skolorna utse en medlem
och en ersättare att företräda föreningarna i styrelsen.

Avdelning V

Budget

Artikel 24

Budgetåret för skolorna skall motsvara kalenderåret.

Artikel 25

Skolornas budget skall finansieras genom

1.  bidrag från medlemsstaterna genom fortsatt utbetalning av lön till
utsända eller utnämnda lärare och, vid behov, ett finansiellt bidrag
som enhälligt beslutats av styrelsen,

2.  bidrag från Europeiska gemenskaperna avsett att täcka skillnaden
mellan den tota> utgiftssumman för skolorna och summan av andra
inkomster,

3.  bidrag från icke-gemenskapsorganisationer med vilka styrelsen har
slutit avtal,

4.  skolans egen inkomst, dvs. skolavgifterna som debiteras föräldrarna
av styrelsen,

5.  diverse inkomster.

Reglerna för bidrag från Europeiska gemenskaperna skall fastställas i
en särskild överenskommelse mellan styrelsen och kommissionen.

Avdelning VI

Tvister

Artikel 26

Europeiska gemenskapernas domstol skall ensam ha behörighet i tvister
mellan de fördragsslutande parterna, vad avser tolkning och tillämpning
av denna konvention, vilka inte har lösts av styrelsen.

Prop. 1994/95:214

Bilaga 1

A rtikel 27

1. En besvärsnämnd inrättas härmed.

2. Besvärsnämnden skall ensam ha behörighet i första och sista instans,
när alla administrativa kanaler har uttömts, i en tvist angående tillämp-
ningen av denna konvention på alla personer som omfattas av den, med
undantag av administrativ personal och servicepersonal, och vad avser
lagenligheten i en handling som grundas på denna konvention, eller på
regler som fastställts enligt den, som negativt påverkar sådana personer
och som företagits av styrelsen eller administrativa nämnden i skolan vid
utövandet av deras befogenhet enligt denna konvention. När sådana tvister
är av ekonomisk art skall besvärsnämnden ha obegränsad behörighet.

Villkor och närmare föreskrifter för dessa förfaranden skall fastställas
genom tjänsteföreskrifterna för lärarkåren eller genom anställningsvill-
koren för timlärare eller genom reglementet för skolorna.

3. Medlemmarna i besvärsnämnden skall vara personer vars oberoende är
ställt utom allt tvivel och vars juridiska kvalifikationer är allmänt erkända.

Endast personer på en lista som sammanställts av Europeiska gemenska-
pernas domstol skall vara valbara till medlemskap i besvärsnämnden.

4. Stadgan för besvärsnämnden skall antas enhälligt av styrelsen.

Stadgan för besvärsnämnden skall bestämma antalet medlemmar, styrel-
sens utnämningsförfarande, mandatperiodens längd och den finansiella
ordning som gäller för dem Stadgan skall beskriva nämndens arbetssätt.

5. Besvärsnämnden skall själv anta sin arbetsordning, som skall innehålla
de bestämmelser som är nödvändiga för att tillämpa stadgan.

Arbetsordningen skall kräva enhälligt godkännande av styrelsen.

6. Besvärsnämndens avgöranden skall vara bindande för parterna och
skulle de senare inte verkställa dem skall de verkställas av de berörda
myndigheterna i medlemsstaterna i enlighet med deras respektive nationel-
la lagstiftning.

7. Andra tvister i vilka skolorna är part, skall falla under nationella dom-
stolars behörighet. I synnerhet nationella domstolars behörighet i frågor
rörande civilrättsligt eller straffrättsligt ansvar påverkas inte av denna
artikel.

Avdelning VII

Särskilda bestämmelser

Artikel 28

Styrelsen kan vid enhällighet ingå avtal angående delaktighet i en befint-
lig skola, eller en som skall upprättas i enlighet med artikel 2, med orga-

Prop. 1994/95:214

Bilaga 1

nisationer som styrs av offentlig rätt, som på grund av sitt läge har ett
intresse av skolornas verksamhet. Genom att sluta ett sådant avtal kan en
sådan organisation fa en plats och en röst i styrelsen i alla frågor angåen-
de skolan ifråga, om dess finansiella bidrag är så stort att det finansierar
huvuddelen av skolans budget. Den kan också få en plats och en röst i
den berörda skolans administrativa nämnd.

Artikel 29

Styrelsen kan vid enhällighet också besluta att förhandla om andra avtal
än avtal om deltagande med offentlig- eller privaträttsliga organisationer
eller institutioner, som har ett intresse av en av skolornas verksamhet.

Styrelsen kan ge dem en plats och en röst i den berörda skolans admi-
nistrativa nämnd.

Artikel 30

Styrelsen kan förhandla med regeringen i ett land där en skola är belägen
om de tilläggsavtal som krävs för att säkerställa att skolan kan fungera
under bästa möjliga förhållanden.

Artikel 31

1. En fördragsslutande part kan säga upp denna konvention genom skrift-
lig anmälan till den luxemburgska regeringen; den senare skall underrätta
de andra fördragsslutande parterna vid mottagandet av denna anmälan.
Uppsägning skall anmälas senast den 1 september för att den skall gälla
från och med den 1 september påföljande år.

2. En fördragsslutande part som säger upp denna konvention skall avstå
från sin andel i skolornas tillgångar. Styrelsen skall besluta vilka organisa-
toriska åtgärder, inklusive personalåtgärder, som skall vidtas, som en följd
av uppsägning av någon av de fördragsslutande parterna.

3. Styrelsen får besluta om att stänga en skola i enlighet med den röst-
ningsmetod som anges i artikel 9. Den skall genom samma förfarande
vidta de åtgärder för skolan som den anser nödvändiga, särskilt vad avser
lärarpersonal, administrativ personal och servicepersonal och fördelningen
av skolans tillgångar.

4. En fördragsslutande part kan begära att denna konvention ändras. För
detta ändamål skall den meddela den luxemburgska regeringen sin be-
gäran. Den luxemburgska regeringen skall vidta de nödvändiga arrange-
mangen med den fördragsslutande part som innehar ordförandeskapet i
Europeiska gemenskapernas råd för att utlysa en regeringskonferens.

Prop. 1994/95:214

Bilaga 1

21

Artikel 32

Ansökningar om anslutning till denna konvention fiån en stat som blir
medlem i gemenskapen skall göras skriftligen till den luxemburgska
regeringen, som skall underrätta var och en av de fördragsslutande parter-
na om detta.

Anslutningen skall gälla fiån och med den 1 september närmast efter
det att anslutningsinstrumenten har deponerats hos den luxemburgska
regeringen.

Från och med den dagen skall sammansättningen av skolans organ
ändras i enlighet med detta.

A rtikel 33

Denna konvention skall ratificeras av medlemsstaterna som fördragsslu-
tande parter i enlighet med deras respektive konstitutionella krav. Vad
gäller Europeiska gemenskaperna skall den slutas i enlighet med de
fördrag som upprättat dem. Ratificeringsinstrumenten och de akter som
meddelar slutandet av denna konvention skall deponeras hos den luxem-
burgska regeringen, som är depositarie för stadgan för Europaskolorna.
Regeringen skall underrätta alla de andra fördragsslutande partema om
deponeringen.

Denna konvention skall träda i kraft den första dagen i den månad som
följer på medlemsstaternas deponering av alla ratificeringsinstrument och
Europeiska gemenskapernas deponering av de akter som meddelar slutan-
det av konventionen.

Denna konvention, som tiar upprättats i ett enda original på danska,
engelska, franska, grekiska, italienska, nederländska, portugisiska, spanska
och tyska, som samtliga nio texterna är lika giltiga, skall deponeras i
luxemburgska regeringens arkiv, vilken skall överlämna en vidimerad
kopia till var och en av de fördragsslutande parterna.

Artikel 34

Denna konvention upphäver och ersätter stadgan av den 12 april 1957 och
protokollet till denna av den 13 april 1962.

Om inte annat föreskrivs i denna konvention skall avtalet om europeisk
studentexamen fortsätta att gälla.

Tilläggsprotokollet om Miinchenskolan, som upprättades med hänvis-
ning till protokollet av den 13 april 1962 och som undertecknades i
Luxemburg den 15 december 1975, skall inte påverkas av denna kon-
vention.

Hänvisningarna i akter före denna konvention som berör skolorna skall
anses som hänvisningar till motsvarande artiklar i denna konvention.

Prop. 1994/95:214

Bilaga 1

22

Bilagor till konventionen

Bilaga 1

Europaskolor för vilka stadgan gäller:

Europaskolan, Bergen

Europaskolan, Bryssel I

Europaskolan, Bryssel II

Europaskolan, Bryssel III1

Europaskolan, Culham

Europaskolan, Karlsruhe

Europaskolan, Luxemburg

Europaskolan, Mol

Europaskolan, Munchen

Europaskolan, Varese

Bilaga 2

Grundläggande undervisning ges på följande språk:

Danska

Engelska

Franska

Grekiska

Italienska

Nederländska

Portugisiska

Spanska

Tyska

Prop. 1994/95:214

Bilaga 1

'Styrelsen beslöt att upprätta denna skola vid sitt sammanträde den 27-29
oktober 1992.

Utbildningsdepartementet                              Prop. 1994/95:214

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 1995

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,

Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Persson, Tham,

Schori, Blomberg, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren,

Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Johansson

Regeringen beslutar proposition 1994/95:214 Konvention med stadga
för Europaskolorna.

gotab 48165, Stockholm 1995

24