Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69

Proposition 1894:69

Antal sidor
7
riksdag
tvåkammaren
kammare
session
lagtima

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

1

N:o 69.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, med förslag till
förordning angående uppskof i vissa fall med tillämpning
af lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på
landet den 23 oktober 1891; gifven Stockholms slott den
6 april 1894.

Under åberopande af bilagda i Statsrådet och högsta domstolen förda
protokoll, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att antaga följande
förslag till

»Förordning

angående uppskof i vissa fall med tillämpning af lagen angående väghållningsbesvärets
utgörande på landet den 23 oktober 1891.

Härigenom förordnas, som följer:

Derest inom ett län eller del deraf icke alla de åtgärder, som jemlikt
83 § i lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på landet
den 23 oktober 1891 böra före 1895 års ingång vara vidtagna, kunna
inom denna tid medhinnas, har Konungens befallningshafvande att sådant
anmäla hos Konungen, som i anledning deraf för det län eller
den länsdel bestämmer den tidpunkt, dock ej senare än vid ingången
af år 1898, då förenämnda åtgärder böra vara genomförda och lagen
skall, på sätt i 83 § sägs, jemväl i öfriga delar vinna tillämpning.»

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

V. L. Groll.

Sih. till Riksd. Pi-ot. 1894. 1 Sami. 1 Afd. 40 Höft. (N:o 69.)

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
May.t Konungen i Statsrådet d Stockholms slott den 30
mars 1894.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,
Statsråden: friherre von Essen,
friherre Åkerhielm,

Östergren, ,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe och
Christerson.

Föredragande departementschefen statsrådet Groll anmälde härefter
kammarkollegii underdåniga skrifvelse den 22 innevarande månad, deruti
kollegium — med erinran att enligt 82 § i lagen angående väghållningsbesvärets
utgörande på landet den 23 oktober 1891 det ålegat
Kongl. Maj:ts befallningshafvande, hvar för sitt län, att efter de väghållningsskyldiges
hörande meddela beslut i fråga om ordnande af väghållningsdistrikt
inom länen samt att i 8''3 § af samma lag vidare stadgades
att, sedan väghållningsdistrikten blifvit ordnade, nämnd samt
vägstyrelse och revisorer skulle första gången utses, äfvensom vinterväghållningen
ordnas, allt i så god tid att ej mindre den i 46 § föreskrifna
uppskattning af vägunderhållskostnaden än äfven derefter upprättande
af inkomst- och utgiftsstat för år 1895 samt densammas prof -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

3

ning och fastställande kunde .medhinnas före sistnämnda års ingång,
då lagen jemväl i öfriga delar skulle vinna tillämpning — vidare anfört
att, då emellertid de af Kong!. Maj:ts befallningshafvande på grund
häraf meddelade beslut om indelning af väghållningsdistrikt kommit att
uti ett icke obetydligt antal fall hos kollegium öfverklagas, och kollega
på sådana besvär meddelade utslag sedermera nästan alltid dragits
under Kongl. Maj:ts pröfning, följden deraf blifvit att i alla dessa fall
måst med vidtagandet af öfriga ofvan omförmälda förberedande åtgärder
anstå, intilldess de anförda besvären hunnit blifva slutligen pröfvade
och distriktsindelningen genom laga kraftegande beslut faststäld; att,
då det synts kollegium icke böra lemnas obeaktadt, huruvida icke de
sålunda föranledda dröjsmålen möjligen äfven kunde verka till hinder
för väglagens tillämpande vid ofvan angifna tid, kollegium, för utrönande
af förhållandet härutinnan, från Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i de särskilda länen infordrat uppgifter uti ^ifrågavarande afseende; att
af de i anledning häraf till kollegium inkomna uppgifter framginge,
bland annat, att inom icke mindre än 10 af rikets 24 län vägdistriktsindelningen
ännu icke hunnit slutligen ordnas, utan vore i större eller
mindre omfattning beroende antingen på åtgärd af Kongl. Maj:ts befallningshafvande
eller på pröfning af högre myndighet, äfvensom att,
hvad vinterväghållningen anginge, densamma icke inom något enda län
hunnit blifva slutligen ordnad; att det vid sådant förhållande synts
kollegium knappast möjligt att den nya väglagen skulle kunna, på sätt
ämnadt varit, fullständigt vinna tillämpning med ingången af år 1895;
samt att kollegium derföre äfven ansett sig böra derom hos Kongl.
Maj:t i underdånighet göra anmälan, för den händelse att Kongl. Maj:t
skulle finna godt hos Riksdagen göra framställning om något uppskof
med lagens tillämpande; och hade kollegium för detta fall, då det väl,
å ena sidan, syntes kunna med temlig sannolikhet antagas att åtminstone
inom de flesta länen samtliga de i 82 och 83 §§ omförmälda åtgärder
skulle kunna under den närmaste framtiden medhinnas, men det,
å andra sidan, för närvarande icke kunde bestämdt afgöras, inom hvilken
tid desamma kunde vara inom hela riket slutligen genomförda, hemstält
huruvida icke Kongl. Maj:t skulle finna godt hos Riksdagen väcka förslag
om medgifvande för Kongl. Maj:t att, derest inom något län eller
del deraf hinder skulle möta för den nya väglagens tillämpande från
och med 1895 års ingång, på framställning af Kongl. Maj:ts befallningshafvande
bevilja det ytterligare uppskof i sådant hänseende, som
kunde af Kongl. Maj:t pröfvas erforderligt.

Sedan departementschefen vidare anmält att han, med anledning

4

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 69.

af hvad kollegium anfört, låtit inom civildepartementet upprätta förslag
till förordning i det af kollegium ifrågasatta syfte, uppläste departementschefen
detta förslag, hvilket var så lydande:

•»Förordning

angående uppskof i vissa fall med tillämpning af lagen angående väghållningsbesvärets
utgörande på landet den 23 oktober 1891.

Härigenom förordnas som följer:

Derest inom ett län eller del deraf icke alla de åtgärder, som jemlikt
83 § i lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på landet
den 23 oktober 1891 böra före 1895 års ingång vara vidtagna, kunna
inom denna tid medhinnas, har Konungens Befallningshafvande att sådant
anmäla hos Konungen, som i anledning deraf för det län eller
den^ länsdel bestämmer den tidpunkt, dock ej senare än vid ingången
af år 1898, då förenämnda åtgärder böra vara genomförda och lagen
skall, på sätt i 83 § sägs, jemväl i öfriga delar vinna tillämpning»;

Och hemstälde departementschefen, att Kongl. Maj:t täcktes öfver
detta förslag inhemta högsta domstolens utlåtande.

Till denna af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lemna bifall.

Ex protocollo
Solve Berger.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

5

Utdrag af protokollet öfver ett lagärende, hållet uti
Kongl. Maj:ts högsta domstol torsdagen den
5 april 1894.

Andra rummet.

Närvarande:

Justitieråden: Glimstedt,

Herslow,

Skärm,

Lilienberg,

Huss,

Isberg,

Lindbäck.

kammarrådet August Christian Sten Forsberg uppvisade en från
statsrådet och chefen för justitiedepartementet den 30 nästlidne mars
aflåten skrifvelse, hvaruti meddelats, att Kongl. Maj:t i nåder förordnat
kammarrådet Forsberg att, i egenskap af revisionssekreterare, i högsta
domstolen föredraga ett inom civildepartementet upprättadt förslag till
förordning angående uppskof i vissa fall med tillämpning af lagen angående
väghållningsbesvärets utgörande på landet den 23 oktober 1891,
hvarefter kammarrådet Forsberg i underdånighet föredrog utdrag af
protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet
deu 30 mars 1894, hvarmedelst högsta domstolens utlåtande blifvit
infordradt öfver ofvan berörda, så lydande förslag till

Förordning angående uppskof i vissa fall med tillämpning af lagen
angående väghållningsbesvärets utgörande på landet den 23 oktober 1891.

Härigenom förordnas som följer:

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Derest inom ett län eller del deraf icke alla de åtgärder, som jemlikt
83 § i lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på landet
den 23 oktober 1891 böra före 1895 års ingång vara vidtagna, kunna
inom denna tid medhinnas, har Konungens Befallningshafvande att sådant
anmäla hos Konungen, som i anledning deraf för det län eller den länsdel
bestämmer den tidpunkt, dock ej senare än vid ingången af år 1898,
då förenämnda åtgärder böra vara genomförda och lagen skall, på sätt
i 83 § sägs, jemväl i öfriga delar vinna tillämpning.

Högsta domstolen lemnade förslaget utan anmärkning.

Ex protocollo
Carl Boheman.

1

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

7

Protokoll öfver civilärende, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Statsrådet å Stockholms slott
den 6 april 1894.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,
Statsråden: friherre von Essen,

friherre Åkerhielm, *

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,
friherre Rappe,

Christerson,

Justitieråden: Lilienberg,

Carlson.

Chefen för civildepartementet statsrådet Groll anmälde att, sedan
Kongl. Maj:t den 30 sistlidne mars beslutit inhemta högsta domstolens
utlåtande öfver ett inom civildepartementet upprättadt förslag till förordning
angående uppskof i vissa fall med tillämpning af lagen angående
väghållningsbpsvärets utgörande på landet den 23 oktober 1891, högsta
domstolen nästlidne gårdag afgifvit det sålunda infordrade yttrandet och
dervid lemnat förslaget utan anmärkning; och hemstälde departementschefen
att, Kongl. Maj: t täcktes föreslå Riksdagen att antaga herörda
förslag.

Med bifall till denna af Statsrådets öfrige ledamöter
biträdda hemställan förordnade Hans Maj:t Konungen
att till Riksdagen skulle aflåtas nådig proposition, så
lydande som bilagan till detta protokoll utvisar.

In lidem
Axel Hegardt.

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.