Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61

Proposition 1894:61

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.

1

N:o ÖL.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående
beredande af ökadt utrymme för tekniska skolan i Stockholm
m. rn.; gifven Stockholms slott den 9 mars 1894.

Med åberopande af bilagd a protokoll öfver ecklesiastikärenden, vill
Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att bevilja ett årligt anslag af

5,000 kronor till landtbruksakademien för beredande af annan lämplig
lokal för uppställning och förevisning af akademiens samlingar, under
förutsättning att för tekniska skolans i Stockholm behof får användas
den lokal i nämnda skolas hus, som akademien för närvarande innehar.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

G. F. Gilljam.

Bill. till Rilcsd. Prat. 18!)4. 1 Sami. 1 Afd. 39 Häft. f.N:u bl bJ.J

1

2

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition No 61.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9
mars 1894.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve
Lewenhaupt,

Statsråden: friherre von Essen,
friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam, . ''

friherre Rappe,

Christerson.

11:o.

Departementschefen yttrade härefter:

»I underdånig skrifvelse den 14 april nästlidna år har styrelsen
för tekniska skolan i Stockholm hos Eders Kongl. Maj:t gjort framställning
om beredande af ökadt utrymme för skolan och dervid hufvudsakligen
anfört, att det utrymme, hvaröfver tekniska skolan för -

3

Kongl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 61.

fogade, sedan flera år tillbaka varit strängt taget i anspråk, och att
svårigheten att med de nuvarande lokalerna på ett tillfredsställande
sätt tillgodose undervisningens behof ständigt vuxit.

Inom den tekniska afton- och söndagsskolan hade visserligen hela
antalet i denna skolafdelning inskrifna lärjungar icke undergått någon
väsentligare förändring, men sedan nja studieplaner blifvit utarbetade,
och lärjungarne vant sig att begagna dessa anvisningar för sina studiers
rätta bedrifvande, hade inom många särskilda läroämnen antalet
deltagande lärjungar i högst väsentlig grad ökats. I regel deltogo numer
hvarje lärjunge i 5 å 6 läroämnen mot 3 å 4 förut. Exempelvis
utgjorde för nedanstående läroår antalet lärjungar

läroåret

1891 1892; 18811882.

i geometrisk konstruktionsritning jemte linearritning

och beskrifvande geometri............................................

i aritmetik...............................................................................

i konstindustriel fackteckning ............................................

i geometri.........................................................................

i uppsatsskrifning...................................................................

i textning jemte skönskrift..................................................

i algebra......................................................................................

i mekanisk fackritning för jern- och metallarbetare ...

424	338
265	232
167	94
128	68
99	29
85	48
79	59
46	28.

Men ej nog dermed, att antalet lärjungar inom de mera besökta
och i fråga om utrymme mest fordrande läroämnena tilltagit; sedan lärjungarnes
deltagande i skolans undervisning blifvit mera ordnad och
planmessig, hade antalet på en gång vid hvarje lektion närvarande lärjungar
vuxit och ytterligare bidragit till svårigheten att bereda erforderlig
plats åt alla.

Förutom att, liksom inom afton- och söndagsskolan, eleverna inom
den tekniska skolan för qvinliga lärjungar i allt större omfattning begagnat
sig af den undervisning, som inom skolafdelningen meddelas,
hade svårigheterna än mera ökats derigenom, att hela antalet lärjungar -inom denna skolafdelning högst väsentligt vuxit, och det hade icke
varit möjligt att öfvervinna dem på ett något så när tillfredsställande
sätt utan den af skolans stadgar medgifna inskränkande fördelningen i
grupper.

Antalet lärjungar tillhörande denna skolafdelning utgjorde under
läroåret 18911892 322 och för läroåret 18811882 219, alltså eu
ökning under 10 år med ej mindre än 50 procent.

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.

Inom de mera besökta läroämnena hade för nedanstående läroår
antalet lärjungar, hörande till sist berörda afdelning, varit

läroåret

1891 -1892; 1881 1882.

i frihandsteckning................................................................ 254 206

i geometrisk konstruktionsritning jemte linearritning

och beskrifvande geometri.............................................. 200 96

i textning jemte skönskrift.................................................. 149 67

i konstindustriel fackteckning ............................................. 142 86

i målning .............................................................................. 125 51

i aritmetik............................. 119 84

i bokföring ............................................................................... 76 51

i uppsatsskrifning.................................................................. 41 14.

Jemte det att inom den extra undervisningen upptagits nya läroämnen,
såsom konstsömnad och fotografi, åt hvilka nödigt utrymme
måst anskaffas, hade från och med läroåret 18891890 en hel ny skolafdelning,
maskinyrkesskolan, upprättats och måst beredas plats inom
skolans förut redan knappa utrymme.

Maskinyrkesskolan arbetade redan nu under de mest ogynsamma
förhållanden, oaktadt sitt jemförelsevis mindre antal lärjungar, och styrelsen
såge icke någon utväg att bereda lämplig plats för det större
elevantal, som med säkerhet vore att efter hand påräkna inom denna
tekniska skolans yngsta afdelning. Inom denna skolafdelning måste
ofta 5 lärare på en och samma gång undervisa i 4 rum.. Redan i och
för sig hindrande för en god undervisning, blefve förhållandet än svårare
derigenom, att dessa rum voro så belägna, att två af dem alltid
måste blifva genomgångsrum.

Byggnadsyrkesskolan och maskinyrkesskolan syntes båda vara stadda
i stadig tillväxt. Under år 1893 hade den förstnämnda skolafdelningen
51 lärjungar och den senare 25. Någon minskning i lärjungeantalet
för dessa afdelningar vore icke att förvänta, då för deltagande i
den förberedande kursen för inträde i den under läroåret 1892 1893
anmält sig ej mindre än 64 lärjungar.

Om något så när tillräckligt utrymme skulle kunna beräknas, lemnade
byggnadsyrkesskolans hittills varande lokaler plats endast till 40
lärjungar. För att under läroåret 1892 1893 kunna emottaga skolafdelningens
51 lärjungar hade ingen annan utväg stått till buds än att
taga ett rum från den högre konstindustriella skolans manliga lärjungar,
hvilka förut ingalunda haft mer än behöfligt utrymme och efter mist -

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.

ningen af nämnda ruin måst hopträngas på ett sätt, som vore synnerligen
menligt för deras studiers framgång och som icke länge kunde
eller borde ta fortgå.

Uti den högre konstindustriella skolan vore 60 lärjungar insknfna,
och dess lokaler vore till sista platsen upptagna.

Äfven skolans bibliotek och samlingar behöfde bättre tillgodoses i
fråga om lokaler. De besöktes icke endast af skolans lärare och lä) -jungar, utan äfven, till ganska stor utsträckning, af handtverkare och
industriidkare, och enligt styrelsens förmenande vore det synnerligen
önskvärdt, att denna del af skolans verksamhet icke måtte hindras af
brist på lämpliga lokaler. Utlåningsdagarne vore biblioteket ofta besökt
ända till trängsel. Arbetsåret 18911892 hade antalet besökande
uppgått till nära 3,400 och utlemnades mer än 4,000 lån.

Alla tänkbara ändringar och omflyttingar hade under de senare
åren vidtagits för att kunna så mycket som möjligt tillgodose skolans
kraf på lämpliga och tillräckligt rymliga lokaler, men styrelsen såge
sig nu alldeles ur stånd att vidare åstadkomma några nämnvärda förbättringar
med det utrymme, hvaröfver skolan förfogade.

Inom det statsverket tillhöriga hus, som vore upplåtet åt tekniska
skolan, inrymdes emellertid äfven statens geologiska byrå samt utställningslokaler,
Indika disponerades af landtbruksakademien. Styrelsen
hade tänkt sig, att skolans behof af ökadt. utrymme lättast skulle kunna
tillgodoses derigenom, att skolan komme i besittning af åtminstone de
lokaler, hvilka innehades af nyssnämnda akademi. Föreståndaren hade,
på styrelsens uppdrag, utarbetat styrelsens skrifvelse bifogade alternativa
förslag, det ena afseende hela byggnadens upptagande för skolans
räkning, det andra förutsättande att endast de lokaler, som nu disponerades
af landtbruksakademien, skulle ställas till skolans disposition.

Enligt det sistnämnda förslaget skulle bottenvåningen upptagas af
kemiskt laboratorium, fysikaliska samlingar och laboratorium, fotografiskt
laboratorium, föreläsningssal, gymnastiksal, afsedd för de tre dagfackskolorna,
samt bostad för två vaktmästare, förste maskinisten och
två portvakter;

våningen 1 trappa upp skulle innehålla maskinyrkesskolans lokaler,
lärarerum och lokal för undervisning i frihandsteckning;

våningen 2 trappor upp skulle upptagas af styrelsens rum, expeditionsrum
för föreståndaren, expeditionsrum för sekreteraren, kansli, expeditionsrum
för kassaförvaltaren, bibliotek, lärarerum, lokaler för undervisningen
i matematik, för geometrisk konstruktionsritning och per -

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.

spektivlära, för konstindustriel fackteckning, för textning jemte skönskrift,
för konstsömnad, för bokföring, för .figurteckning, förvaringsrum
o. s. v.;

väningen 3 trappor upp skulle användas till högre konstindustriella
skolans och byggnadsyrkesskolans lokaler, skolmuseet, lärarerum, föreläsningssal
för konsthistoria, stillära, formanatomi o. s. v., modelleringssalar,
lokal för undervisningen i figurteckning, lokal för undervisningen
i drifning, ciselering och gravering samt förvaringsrum; och

i vindsvåningen skulle inrymmas atelier för målning och för träskulptur,
växthus samt diverse förvaringsrum.

Ehuru enligt styrelsens öfvertygelse skolan vore väl i behof af
hela det utrymme, som skolhusbyggnaden erbjöde, hade dock styrelsen
ansett sig för närvarande endast böra ifrågasätta de lokaler, som nu
innehades af landtbruksakademien, då styrelsen förmodade, att landtbruksakademien
utan större svårighet skulle kunna bereda plats för de akademien
tillhöriga föremål, som hittills förvarats i tekniska skolans hus,
vare sig vid experimentalfältet eller uti akademiens hus i Stockholm.
Styrelsen hemstälde derför, att till tekniska skolans disposition måtte
öfverlemnas de lokaler inom skolbyggnaden, hvilka för närvarande innehades
af landtbruksakademien.

öfver ifrågavarande framställning har landtbruksakademien afgifvit
infordradt utlåtande och dervid, till en början redogörande för tillkomsten
af den dispositionsrätt till de ifrågavarande lokaler, hvaraf akademien
under en lång följd af år vant i besittning, anfört i hufvudsak
följande.

Den tomt, hvarå tekniska skolans hus vore uppfördt,, hade jemto
derå förut befintliga byggnader ända till år 1863 innehafts med full
dispositionsrätt af landtbruksakademien. Som emellertid ifrågavarande
tomt hade befunnits synnerligen lämplig såsom plats för uppförande
af en vid nämnda tid ifrågasatt nybyggnad för den af svenska slöjdföreningen
i hufvudstad en inrättade söndags- och aftonskolan, hvilken
numera benämndes tekniska skolan i Stockholm, väcktes förslag derom,
att landtbruksakademien skulle frånsåga sig sina anspråk på tomten,
emot det att till akademien upplätes det genom dåvarande teknologiska
institutets förflyttning lediga, kronan tillhöriga hus, n:o 43 MästerSarrmelsgatan,
i hvilket nämnda institut förut varit inrymdt. Då akademien
ansett . sig böra för sin del ingå på detta byte, hade hon likväl
dervid fäst vissa vilkor, bland hvilka nu endast det behöfde nämnas, att
i den byggnad för nyssnämnda skola, som vore afsedd att uppföras å

7

Kongl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 61.

akademiens förra tomt, skulle anordnas och till akademiens fria förfogande
upplåtas en för utställning af landtbruksredskap passande och
tillräckligt stor lokal jemte kontor och'' lägenhet för förevisare. Sedan
det i öfverensstämmelse härmed uppgjorda förslaget jemte dervid fästa
vilkor blifvit i nåder gilladt, gjordes detsamma till föremål för nådig
framställning till 1863 års Riksdag, då det af Rikets Ständer bifölls, på
sätt nådiga brefvet till akademien den 7 augusti samma år utvisar, i
hvilket bref nämnda vilkor äfven funnos intagna. På grund häraf ansåg
akademien sin dispositionsrätt till de ifrågavarande lokalerna vara
obestridlig.

Med afseende å den förhoppning, styrelsem för tekniska skolan uttalat,
att akademien skulle kunna bereda plats för de henne tillhöriga
föremål, som nu förvarades i tekniska skolan, vid experimentalfältet
eller uti akademiens hus i Stockholm, förklarade akademien, att denna
förhoppning saknade all grund, enär sådant icke på någotdera stället
läte sig verkställa utan ganska omfattande nybyggnads- eller ombyggnadsarbeten
med ty åtföljande betydliga kostnader, hvilka icke syntes
billigtvis kunna åläggas akademien att gälda, och för hvilka hon för
öfrigt saknade erforderliga tillgångar. Vid sådant förhållande, och då,
såsom redan blifvit nämndt, akademien hade att trygga sig vid den
henne genom Eders Kongl. Maj:ts och Rikets ständers beslut tillförsäkrade
besittningsrätten till de omförmälda, för uppställande och förevisning
af akademiens samlingar nödvändiga lokalerna, vågade akademien
hysa den tillförsigt, att styrelsens framställning endast måtte bifallas
med det uttryckliga vilkor, att full ersättning bereddes akademien
för hvad hon i sådant fall skulle komma att afstå.

För att vinna tillförlitlig upplysning om beloppet af den ersättning,
på hvilken akademien i nyss antydda händelse syntes billigtvis höra
kunna göra anspråk, hade akademien genom sakkunniga personer låtit
verkställa besigtning och värdering utaf mer omnämnda af henne disponerade
lokaler; och hade nämnde sakkunnige enligt bifogadt besigtningsinstrument
åsatt ifrågavarande lokaler ett värde, motsvarande en
årlig ränta af 5,000 kronor.

Med stöd häraf, och under åberopande af hvad i det föregående
.blifvit anfördt, funne akademien sig följaktligen böra hemställa, att, för
den händelse Eders Kongl. Maj:t skulle finna skäligt i nåder bifalla
styrelsens förevarande framställning, akademien mot afstående af sin
dispositionsrätt till de lokaler inom tekniska skolans hus, som nu, på
grund af ofvan åberopade nådiga bref den 7 augusti 1863, af henne

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.

innehades, måtte, till beredande af annan lämplig lokal för uppställning
och förevisning af hennes samlingar, i vederlag härför tillförsäkras en
årlig inkomst af fem tusen kronor eller ock motsvarande kapital för
en gång.

Öfverintendentsembetet, hvars underdåniga utlåtande jemväl infordrats,
har i ärendet anfört, hurusom embetet, under fullt erkännande
å ena sidan såväl af det utaf styrelsen för tekniska skolan påvisade
behofvet af ökadt utrymme för skolan och af nödvändigheten deraf, att
skyndsaipma åtgärder vidtoges till beredande af sådant utrymme, som
ock af lämpligheten i och för sig af styrelsens förslag att för ändamålet
använda de af landtbruksakademien nu innehafda lokaler inom
skolans hus, å andra sidan icke kunnat undgå att finna det berättigade
uti akademiens anspråk att icke behöfva utan skälig ersättning afstå
från den akademien tillförsäkrade dispositionsrätt till samma lokaler,
hvilket icke heller, enligt embetets mening, kunde rimligen ifrågasättas.

Emot det lokalerna i fråga uti ofvannämnda besigtningsinstrument
åsätta värde hade embetet så mycket mindre funnit skäl till anmärkning,
som akademien icke torde kunna påräkna att under en årlig hyra af

5.000 kronor förvärfva dispositionsrätt till annan lokal med samma läge
och jemväl i öfrigt för det dermed afsedda ändamål lika lämplig som
den nu ifrågavarande. Såsom en, derest densamma eljest kunde finnas
antaglig, åtminstone för statsverket vida mindre kostsam utväg att bereda
akademien vederlag ansåge sig emellertid embetet böra framhålla
möjligheten att å någon kronan tillhörig tomt, t. ex. vid experimentalfältet,
till akademiens disposition uppföra en särskild nybyggnad, hvarför
kostnaden, med beräkning af samma utrymme, som akademiens nuvarande
utställningslokaler innehölle, icke borde komma att öfverstiga

40.000 kronor.

Beträffande det uppgjorda förslaget till inredning för tekniska skolans
räkning af landtbruksakademiens oftanämnda lokaler, framstäldes
af öfverintendentsembetet endast en anmärkning angående bortrifvande
af viss murpelare.

Landtbruksakademien, å nyo hörd med anledning af öfverindentsembetets
nämnda förslag, yttrar med afseende derå.

Då uppgiften för ett museum af den art, akademiens represente-;
rade, vore att genom en ordnad, för förevisning lämpad uppställning
af instruktiva föremål ej blott bereda fackmän beqväm tillgång till material
för studier, utan äfven bidraga till spridande bland den stora allmänheten
af upplysning på det område, som de utstälda samlingarna

9

Kongl. Moj:fs Nåd. Proposition N:o 61

omfattade, och denna uppgift fyldes bättre i samma män, som museet
flitigt besöktes, måste det tydligtvis vara af en synnerligt stor vigt, att
detsamma hade en så vidt möjligt central belägenhet, ej allt för aflägsen
ifrån stråkvägarne för den allmänna rörelsen. I detta hänseende måste
ostridigt den lokal, i hvilken akademiens museum för närvarande vore
inrymdt, anses motsvara ganska högt stälda anspråk, och den finge såväl
deri, som äfven i sin närhet till akademiens öfriga i dess midt emot
vid samma gata belägna hus inrymda lokaler med deraf härflytande
stora beqvämlighet för tillsynen, en mycket betydande del af det värde
den särskilt i akademiens hand egde.

För så vidt nu öfverintendentsembetets förslag ginge ut derpå, att.
i vederlag för denna i nyssberörda hänseende så förträffliga lokal skulle
erbjudas akademien en nybyggnad å en så afsides och från hufvudstadens
mera bebyggda delar aflägset belägen plats som experimentalfältet,
kunde akademien icke finna detta innebära någon tillfredsställande ersättning
för hvad akademien skulle afstå genom öfverlåtandet på tekniska
skolan af sin dispositionsrätt till de lokaler, i hvilka museet nu
vore inrymdt.

Då under nuvarande förhållanden en förflyttning till experimentalfältet
eller dess närmaste granskap af akademiens museum otvifvelaktigt
skulle, genom att försvåra den stora allmänhetens besök derstädes,
högst väsentligt förminska museets betydelse och motverka dess ändamål,
då vidare öfverintendentsembetet icke funnit skäl till anmärkning
emot det värde, som blifvit meromnämnda lokaler åsatt, samt då akademiens
dispositionsrätt till dessa icke blifvit bestridd eller torde kunna
bestridas, funne akademien sig icke kunna tillstyrka den af embetet såsom
en möjlighet framhållna utvägen, utan vidhölle sin förut gjorda
hemställan.

Nödvändigheten af att ökadt utrymme beredes åt tekniska skolan
i Stockholm synes mig vara genom styrelsens framställning och öfverintendentsembetets
yttrande till fullo ådagalagd likasom lämpligheten af
att de lokaler, landtbruksakademien för närvarande disponerar i tekniska
skolans hus, härtill användas. Men då det icke lärer kunna ens ifrågasättas,
att landtbruksakademien skulle beröfvas rätten till dessa lokaler
utan en motsvarande godtgörelse, samt mot den ersättning akademien
fordrar någon erinran icke blifvit af öfverintendentsembetet framstäld eller
skäligen torde kunna göras, får jag i underdånighet hemställa, det Eders
Kongl. Magt täcktes till innevarande års Riksdag göra framställning om
beviljande af ett årligt anslag af 5,000 kronor till landtbruksakademien
för beredande af annan lämplig lokal för uppställning och förevisning
Bih. till Kikad. Klot. 1864. 1 Kami. 1 Afd. 36 Håft. 2

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.

af akademiens samlingar, under förutsättning att för tekniska skolans i
Stockholm behof får användas den lokal i nämnda skolas hus, som akademien
för närvarande innehar.»

På tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter täcktes
Hans Maj:t Konungen bifalla hvad departementschefen
sålunda hemstält, och skulle proposition till
Riksdagen aflåtas af den lydelse bil. n:o 4 vid detta
protokoll utvisar.

Ex protocollo:

C. von Schulzenheirn.