Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 59

Proposition 1892:59

Antal sidor
9
riksdag
tvåkammaren
kammare
session
lagtima

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 59.

7

1S:« 59.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, med förslag till
ändrad lydelse af §§ 52 och 59 i nådiga förordningen
angående bevillning af fast egendom samt af inkomst den
14 september 1883; gifven Stockholms slott den 24
mars 1892.

Under åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden för denna
dag, vill Kongl. Maj:t härmed i nåder föreslå Riksdagen att besluta, att
§§ 52 och 59 i nådiga förordningen angående bevillning af fast egendom
samt af inkomst den 14 september 1883 må erhålla följande förändrade
lydelse:

§ 52.

För att granska bevillningstaxeringarna samt pröfva och afgöra anförda
besvär eller annars framstälda anmärkningar i anledning af taxeringsnämndernas
vidtagna åtgärder och beslut skall en pröfningsnämnd årligen
under senare hälften af september månad sammanträda, för hvart och ett
län i länets residensstad och för Stockholms stad i Stockholm; egande
denna nämnd — — — — — — — — — — — — — — — -—
jemlik beskattning påkallade.

§ 59.

Mom. 1. Alla pröfningsnämndens beslut — — — — — — —
införda förändringar eller gjorda tillägg. Den, som fört pröfningsnämn -

8

Kongl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 59.

dens protokoll, åligger att i Stockholm till öfverståthållareembetet och i
länen till vederbörande magistrater eller kommunalstämmors ordförande
före oktober månads utgång, vid bot af fem kronor för hvarje dag, hvarmed
den sålunda bestämda tiden öfverskrides, aflemna för hvarje församling
i stad och hvarje kommun på landet utskrifna utdrag af nämnda
protokoll, utvisande alla af pröfningsnämnden beslutade förändringar uti och
tillägg till de af taxeringsnämnderna vidtagna taxeringsåtgärder. Dessa
protokollsutdrag —-----------vidtagit ändring.

I Stockholm — — — — — — — — — skattskyldig tillställas.

Mom. 2. Inom tre veckor — — — — — — — — — — —
debiteringens verkställande.

De i § 49 mom. 3 omförmälda — — — — — — — — — —
för att der förvaras.

De till ärendet hörande handlingar skola liiksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

F. v. Essen.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 59.

9

Utdrag aj protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 mars
1892 i närvaro af Hans Kongl. Höghet Kronprinsen.

Närvarande statsrådsledåraöter:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: herr friherre von Otter,
friherre Palmstierna,
friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam.

Departementschefen, statsrådet friherre von Essen anförde i underdånighet
:

i I underdånig skrifvelse den 4 mars 1891 har öfverståthållareemhetet
förmält, att enligt den ursprungliga lydelsen af § 45 i nådiga
förordningen den 23 maj 1862 om kommunalstyrelse i Stockholm de af
stadsfullmägtige till uttaxering beslutade stadsutskylder skulle uppbäras af
kronouppbördsverket i sammanhang med uppbörden af utskylderna till
kronan. Då derjemte de territoriella församlingarna i hufvudstaden redan
från början begagnade sig af den i § 40 af nådiga förordningen den 20
november 1863 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm,
sådan denna § ursprungligen lydde, dem tillerkända rätt att få de af
kyrkostämmorna till uttaxering beslutade afgifter uppburna likaledes i
Bih. till Riksd. Prof. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 2 Band. 33 Häft. 2

10

Konrjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.9.

sammanhang med uppbörden af kronoutskylderna, blef deraf en följd, att
redan under de närmaste åren, efter det förenämnda förordning trädt i
gällande kraft, samtliga såväl till staten som till de borgerliga och kyrkliga
kommunerna utgående direkta utskylder, hvilka upptogos i en och
samma debetsedel, förföllo till betalning samtidigt, nemligen på den då
varande enda uppbördsstämman, som i februari månad tog sin början.

Icke utan skäl kunde, enligt hvad öfverståthållareemhetet vidare anför,
emot detta uppbördssätt anmärkas, att det var allt för betungande för
den talrika klass af skattskyldiga, hvilkas inkomster lemnade föga öfverskott
öfver hvad som erfordrades för de dagliga bekofven och hvilkas arbetsförtjenst
vore beroende af de årliga vexlingarna i den allmänna affärsrörelsen.
Också hade stadsfullmägtiges beredningsutskott den 17 december 1864
hos öfverståthållareemhetet anhållit om utredning af frågan, huruvida ej
de allmänna utskylderna skullo kunna i mindre poster å särskilda tider
erläggas.

Efter det denna fråga varit föremål för åtskillig skriftvexling emellan
öfverståthållareemhetet och stadsfullmägtige, hade öfverståthållareemhetet
genom beslut den 25 januari 1872, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
stadsfullmägtiges i skrifvelse den 2 oktober 1871 i ämnet gjorda framställning,
förordnat, att tillsvidare en särskild uppbördsstämma årligen
skulle hållas under tiden från och med första helgfria dag i juni månad
till och med den 15 i samma månad, å hvilken stämma de skattskyldige,
hvilka icke å den för krono- och kommunalutskyldernas erläggande i ett sammanhang
utlysta uppbördsstämman erlagt den dem påförda fastighetsskatt och
kommunalskatt, skulle inbetala dessa afgifter, såvida icke desamma derförinnan
blifvit hos den skattskyldige uttagna. Sålunda hade det fortgått till och med år
1879, efter hvilken tid enligt öfverståthållareembetets årligen i ämnet utfärdade
kungörelser till efterrättelse varit gällande, att å första uppbördsstämman
skolat erläggas kronoutskylderna jemte de öfriga afgifter, som funnits upptagna
i de med Litt. A. betecknade debetsedlar, och å andra uppbördsstämman
den i debetsedel Litt. B. uppförda, numera dock ej utgående
fastighetsskatt samt kommunalsk att jemte debetsedel slösen, såvida dessa
afgifter icke dessförinnan blifvit guldna i enlighet med öfverståthållareembetets
föreskrift derom, att skattskyldig, som underläte att under första
uppbördsstämman erlägga sina kronoutskylder jemte öfriga i debetsedel
Litt. A upptagna afgifter, derigenom förverkat rättigheten att till andra
uppbördsstämman njuta anstånd med inbetalningen af kommunalskatten
och fastighetsskatten, hvilka afgifter i sådant fall alltså komme att tillika
med de resterande utskylderna och stämmoböterna omedelbart efter första
uppbördsstämmans slut hos den restskyldige utmätningsvis uttagas.

11

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 59.

Att de nu omförmälda förändringarna med afseende å tiden för utskyldernas
inbetalande för en stor del skattskyldige underlättat fullgörandet
af deras betalningsskyldighet, ansåge öfverståthållareembetet ostridigt, och
syntes det ombetet vara önskvärdt att genom ett fortgående i samma rigtning
än ytterligare bereda de skattskyldige lättnad i berörda hänseende.

Från stadsfullmägtiges sida mötte icke något hinder för kommunalskattens
fördelande på två uppbördsstämmor, hvilket framginge deraf, att
stadsfullmägtige uti en den 6 maj 1887 till öfverståthållareembetet aflåton
skrifvelse anhållit om vidtagande af åtgärder, hvarigenom utan ökade kostnader
för kommunen stadens skattskyldige invånare kunde blifva i tillfälle
att fä inbetala kommunalskatten på två uppbördsstämmor, den ena emellan
den 1 och 15 juni och den andra emellan den 1 och 15 september.

Att öfverståthållareembetet ansett sig icke förr böra gå den sålunda
uttalade önskan bil mötes, berodde derpå, dels att en dylik anordning ej
skulle utan stor svårighet och kostnad för uppbördskommissarierna kunnat
genomföras annat än i sammanhang med genomgripande förändringar af
arbetsordningen å uppbördskontoren, och dels att en fördelning af kommunalskatten
på två uppbördsstämmor ej synts öfverståthållareembetet vara
till fyllest för det afsedda ändamålet, så länge de å kyrkostämma beslutade
utgifter måste erläggas på samma gång som kronoutskylderna. Det sammanlagda
beloppet af dessa utskylder och utgifter vore nemligen för de
skattskyldiga, som voro taxerade till 1,000 kronor och derunder och hvilkas
lättnad den föreslagna förändringen väl hufvudsakligen afsåge, af ungefär
samma storlek som hela kommunalskatten. Då härtill komme, att uppbördsstämman
för inbetalning af kronoutskylderna och afgifterna till församlingarnc
infölle å en för de skattskyldige i allmänhet långt ogynsaminare
tid i afseende å tillfälle till arbetsförtjenst, nemligen under någon af årets
tre första månader, än uppbördsstämman för inbetalning af kommunalskatten
i juni månad, hade en fördelning på två uppbördsstämmor af de
i kronodebetsedeln upptagna utskylder synts öfverståthållareembetet vara
vida mera af behofvet påkalladt än den af stadsfullmägtige ifrågasatta
fördelningen af kommunalskatten. Behofvet, åtminstone för en viss samhällsklass,
att i smärre poster få inbetala utskylderna, visades ock i någon
mån af en utaf åtskilliga arbetaresamfund hos öfverståthållareembetet gjord,
embotets förevarande underdåniga skrifvelse bifogad framställning.

Sedan på underdånig hemställan af öfverståthållareembetet genom
nådiga förordningen den 11 juni 1887 sådan förändring skett i lydelsen
af § 40 i förordningen den 20 november 1863 om kyrkostämma samt
kyrkoråd och skolråd i Stockholm, att de af kyrkostämma till uttaxering
beslutade afgifter kunde, om församlingen genom af öfverståthållareembetet

12

Kongl. May.ls Nåd. Proposition N:o 59.

godkändt beslut så förordnade, uppbäras annorlunda än i sammanhang
med uppbörden af kronoutskylderna, och kufvudstadens samtliga territorialförsamlingar
med anledning af öfverståthållareembetets i sådant syfte
gjorda framställning hvar för sig beslutit, att nyssberörda afgifter med
undantag endast af den personliga afgiften till presterskapets aflöning
skulle på särskild uppbördsstämma uppbäras, och att den af församlingarna
sålunda beslutade förändring finge träda i verkställighet vid den tidpunkt,
som af öfverståthållareembetet kunde finnas lämplig, ansåge bemälda embete,
att för framtiden borde anordnas fyra årliga uppbördsstämmor, nemligen
en i januari för inbetalningen af kronoutskylderna jemte den personliga
afgift till presterskapets aflöning, som på grund af gällande konventioner
skulle utgå, en i mars för inbetalning af på taxering beroende afgifter
till folkskoleväsendet samt till församlingarnes kyrko- och prestaflöningskassor,
en i juni för inbetalning af halfva beloppet af kommunalskatten
och en i september för inbetalning af den återstående delen af kommunalskatten.

Genomförandet häraf betingade dock vissa förändringar af nådiga
reglementet för uppbördsverket i Stockholms stad den 15 oktober 1880
och nådiga kungörelsen den 5 juli 1884 angående ändring i vissa fall af
samma reglemente.

Öfverståthållareembetet har af sådan anledning låtit utarbeta och till
Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning och stadsfästelse öfverlemnat förslag
till de af embetet för ändamålet nödiga ansedda ändringar i berörda reglemente
; och afse dessa ändringar hufvudsakligen dels att, medan hittills
uppgjorts en enda uppbördsbok öfver de i debiteringslängden införda skattesummor,
hvilken uppbördsbok till öfverståthållareembetet skolat aflemnas
inom fjorton dagar efter skatteårets slut, två särskilda dylika böcker skulle
upprättas, af hvilka den ena, betecknad med Litt. A. och upptagande
mantals- och taxeringslängderna för uppbördsdistriktet jemte debiterade
utskylder till kronan och sådana kommunala eller andra afgifter, som enligt
särskilda stadganden skulle uppbäras i sammanhang med kronoutskylderna,
borde inom utgången af november månad det löpande året öfverlemnas
till öfverståthållareembetet, och den andra, betecknad med Litt. B. och
upptagande alla i debiteringslängden införda skattebelopp, som icke skolat
upptagas i uppbördsboken Litt. A., borde inom utgången af februari
månad det år, under h vilket uppbörden egde rum, öfverlemnas till bemälda
embete; dels ock att fyra årliga uppbördsstämmor skulle anordnas
för inbetalande, på sätt öfverståthållareembetet i sin underdåniga skrifvelse
omförmält, af de å debetsedlarne upptagna utskyldsbelopp, dock med lemnad
rätt för de skattskyldige att å andra uppbördsstämman jemväl erlägga hela

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 29.

13

kommunalskatten äfvensom att å tredje uppbördsstämman, för så vidt de
å andra stämman förfallna utskylder blifvit i behörig tid erlagda, inbetala
äfven den först å fjerde uppbördsstämman förfallna andel af kommunalskatten.

I sin förevarande till Eders Kongl. Maj:t aflåtna underdåniga skrifvelse
har öfverståthållareembetet vidare, under erinran att enligt nu gällande
bevillningsförordning pröfningsnämnden för Stockholms stad skall
sammanträda under förra hälften af oktober månad och de med anledning
af pröfningsnämndens beslut i fråga om förändringar uti och tillägg till
de af taxeringsnämnderna vidtagna taxeringsåtgärder utskrifna protokollsutdrag
öfverlemnas till öfverståthållareembetet före november månads utgång,
anfört, att, i händelse det Eders Kongl. Maj:ts pröfning undorstälda
förslaget till ändringar af uppbördsreglementet för Stockholm skulle
vinna nådigt bifall, intet hinder vidare förefunnes för Stockholms stads
pröfningsnämnd att i likhet med öfriga pröfningsnämnder i riket sammanträda
redan under senare hälften af september månad, äfvensom att de
protokollsutdrag, som det ålåge protokollsföran den hos pröfningsnämnden
att utskrifva, enligt öfverståthållareembetets tanke borde utan synnerlig
svårighet kunna medhinnas till den tid, som för öfriga delar af riket i
detta hänseende vore bestämd, eller före oktober månads utgång, och dä
det för arbetet med kommunalutskyldernas debitering och dermed sammanhängande
göromål vore af vigt, att bevillningstaxeringen för året,
hvilken skulle ligga till grund för berörda debitering, så tidigt som möjligt
vunne fastställelse, har öfverståthållareembetet i underdånighet anhållit
om vidtagande af ändring i förenämnda hänseende af § 52 och §
59 mom. 1 af gällande bevillningsförordning.

Med anledning af öfverståthållareembetets berörda framställning hafva
statskontoret] och kammarrätten den 2 december 1891 afgifvit gemensamt
underdånigt utlåtande och dervid anfört, att enligt nådiga brefvot
den 2 november 1836 och statskontorets derpå grundade kungörelse den
8 december samma år, kronouppbördsstämmorna skulle, enligt öfverståthållareembetets
och Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes i länen bepröfvande
efter sig företeende omständigheter för olika orter, hållas å
lämplig tid inom januari, februari och mars månader eller, der särskilda
omständigheter någon gång kunde gifva anledning|till längre anstånd, sist
inom medlet af april månad; samt att, då vidare ej mindre förut omförmälda
§ 45 i nådiga förordningen den 23 maj 1862 om kommunalstyrelse
i Stockholm genom nådiga kungörelserna den 12 maj 1870 och
den 22 juni 1883 erhållit sådan förändrad lydelse, att af stadsfullmägtige
beslutade afgifter kunde annorledes än i sammanhang med kronoutskyl -

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 59.

derna uppbäras, än äfven, på sätt öfverståthållareembetet förmält, jemväl
i fråga om uppbörden af de utaf kyrkostämma inom hufvudstadens
territoriella församlingar till uttaxering beslutade afgifter föreskiift i sådant
syfte meddelats, gällande stadgandcn angående uppbörd inom Stockholm
af utskylder till staten, kommunen och församlingarne icke hide
hinder i vägen för en sådan anordning af uppbördsstämmorna, som öfverståthållareembetet
beslutit för framtiden vidtaga; och hafva embetsverken,
som icke funnit något att erinra mot de föreslagna ändringarna i det för
uppbördsverket i Stockholms stad gällande reglemente, jemväl ansett sig
böra förorda de af öfverståthållareembetet ifrågasatta ändringar i bcvillningsförordningen.

För den föreslagna ökningen i antalet uppbördsstämmor inom kufvudstaden
synas mig giltiga grunder hafva blifvit af öfverståthållareembetet
anförda. Innan jag underställer Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning
de för de nya anordningarnes genomförande nödiga ändringar i reglementet
för uppbördsverket i Stockholm, torde emellertid beslut böra fattas
i fråga om de åt öfverståthållareembetet jemväl föreslagna ändringar i
bevillningsförordningen, hvilka i viss mån utgöra förutsättningar för nyssnämnda
anordningar; och då mot ändringarna i bevillningsförordningen,
hvilka allenast åsyfta införande af full likställighet mellan Stockholm och
det öfriga riket i tiderna för pröfningsnämndens sammanträde och för aflemnandet
af de föreskrifna utdragen af nämndens protokoll, ingen betänklighet
lärer möta, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.
Maj:t ville i nådig proposition föreslå Riksdagen att besluta, att §§ 52
och 59 i nådiga förordningen angående bevillning af fast egendom samt
af inkomst den 14 september 1883 må erhålla följande förändrade lydelse:

§ 52.

För att granska bevillningstaxcringarn e samt pröfva och afgöra anförda
besvär eller annars framstälda anmärkningar i anledning af taxeringsnämndernas
vidtagna åtgärder och beslut skall en pröfningsnämd årligen under
senare hälften af september månad sammanträda, för hvart och ett län i
länets residensstad och för Stockholms stad i Stockholm; egande denne
nämnd — — — —- — — —• jemlik beskattning påkallade.

§ 59.

Mom. 1. Alla pröfningsnämndens beslut — — — ----— införda

förändringar eller gjorda tillägg. Den, som fört pröfningsnämndens proto -

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 59.

koll, åligger att i Stockholm till öfverståthållareembetet och i länen till
vederbörande magistrater eller kommunalstämmors ordförande före oktober
månads utgång, vid bot af fem kronor för hvarje dag, hvarmed den sålunda
bestämda tiden öfverskrides, aflemna för hvarje församling i stad
och hvarje kommun på landet utskrifna utdrag af nämnda protokoll, utvisande
alla af pröfningsnämnden beslutade förändringar uti och tillägg till
de af taxeringsnämnderna vidtagna taxeringsåtgärder. Dessa protokolls -

utdrag ---------vidtagit ändring.

I Stockholm —---skattskyldig tillställas.

Mom. 2. Inom tre veckor — — —--debiteringens verk ställande.

De i § 49 mom. 3 omförmälda-----för att der förvaras».

Hvad föredragande departementschefen i detta
ärende yttrat och hemstält, deruti statsrådets öfriga
ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen
gilla och bifalla; och skulle nådig proposition till
Riksdagen aflåtas af den lydelse bilagan — — —
vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo
Adolf von Hofsten.

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.