Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54

Proposition 1895:54

Antal sidor
8
riksdag
tvåkammaren
kammare
session
lagtima

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

1

N:o 54.

Kongl. Majds nådiga proposition till Riksdagen, angående förändradt
sätt för användandet af ett till en mejeriskola
inom Jemtlands län anvisadt anslag; gifven Stockholms
slott den 10 april 1895.

Under åberopande af bifogade utdrag af protokollet öfver civilärenden
för denna dag, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen medgifva
att det af Riksdagen år 1885 såsom understöd till uppehållande af
en mejeriskola inom Jemtlands län beviljade årliga anslag af 3,000
kronor må, der så finnes ändamålsenligt, användas till undervisande af
mejerielever vid enskilda mejerier inom Vesternorrlands, Jemtlands och
Vesterbottens län.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

V. L. Groll.

Bill. till lliksd. Vrot. 1895. 1 Sami. 1 Afd. 44 Höft. fN:o 54.)

2

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 54.

«

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den 10 april
1895.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministérn Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,
friherre Rappe,

Christerson och
Wersåll.

Departementschefen statsrådet Groll anförde härefter:

Sedan Rikets Ständer enligt underdånig skrifvelse den 6 februari
1858 (n:o 196) anvisat ett årligt anslag af 6,000 riksdaler riksmynt till
inrättande af två mejeriskolor i särskilda delar af riket, samt genom
nådigt bref den 25 februari 1859 blifvit bestämdt att den ena af dessa
skolor skulle för mellersta delen af riket förläggas vid Ultuna landtbruksinstitut
och den andra för södra delarna af Sverige inrättas å
Bergqvara egendom i Kronobergs län, afläts till 1862—1863 årens
Riksdag proposition om beviljande af ett årligt ordinarie anslag af 3,000
riksdaler att användas till stipendier åt sådana personer, som, efter vederbörande
hushållningssällskaps förslag, kunde af landtbruksakademiens
förvaltningskomité varda utsända till enskilda mejerier, för att efter

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

derstädes genomgången fullständig lärokurs sedermera inom olika delar
af riket gagna mejerihandteringen. Enligt underdånig skrifvelse den
11 november 1863 blef denna framställning bifallen af Rikets Ständer,
hvarefter nämnda komité genom nådigt bref den 13 sistnämnda månad
och år undfick nådig befallning att gå i författning om de åtgärder,
som för ernående af det med anslaget afsedda ändamål kunde finnas
lämpliga att vidtaga.

På grund af sistberörda befallning upprättade förvaltningskomiten
med egare af enskilda välskötta mejerier kontrakt om mottagandet för
undervisning vid mejerierna af visst antal elever emot bestämd ersättning
för hvarje elev.

I underdånig skrifvelse af den 14 november 1868 anhöll emellertid
förvaltningskomitén att, derest något af kontrakterna om de dåvarande
mejeriskolorna skulle blifva uppsagdt, det måtte medgifvas komiten antingen
att afsluta kontrakt om upprättande af en eller flera mejeriskolor
på annat ställe eller ock att få använda de till mejeriskolor anvisade
medel till anställande af flera mejerielever vid enskilda mejerier för
beredande åt dem af undervisning i öfverensstämmelse med nådiga brefvet
den 13 november 1863. Sedan med anledning häraf nådig proposition
till 1869 års Riksdag aflatits med framställning att, enär vid
beviljandet af 6,000 riksdaler såsom anslag till inrättande af två mejeriskolor
i särskilda delar af riket afsetts att den kunskap i ladugårdsskötseln,
som redan funnes på åtskilliga ställen i landet, blefve mera
allmänt spridd, samt detta syftemål, enligt hvad förvaltningskomitén
upplyst, syntes fullt ändamålsenligt och med minsta kostnad kunna
vinnas genom elevers anställande vid enskilda mejerier, ett sadant medgifvande,
som förvaltningskomitén ifrågasatt, måtte i afseende å användandet
af nyssberörda anslag lem nas, medgaf Riksdagen enligt underdånig
skrifvelse den 13 maj 1869 att de tdl mejeriskolor anvisade
medel, 6,000 riksdaler, finge, der så funnes ändamålsenligt, användas
till mejerielevers undervisande vid enskilda mejerier; och genom nådigt
bref den 21 nyssnämnda månad och år meddelades förvaltningskomitén
i öfverensstämmelse härmed det begärda bemyndigandet.

Härefter behagade Eders Kongl. Maj:t, på derom gjorda framställningar,
genom nådigt bref den 12 december 1879 tillåta att, derest den
å Bergqvara förlagda mejeriskolan kommu att efter föregående vederbörlig
uppsägning upphöra den 24 oktober 1880, landtbruksakademiens
förvaltningskomité egde anvisa det för samma skola dittills utgående
årliga anslag af 3,000 kronor till upprättande och underhåll af eu mejeriskola
å Robertsfors i Bygdeå socken af Vesterbottens län, hvilken skola

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

fortfarande är i verksamhet. Deremot har den lägre mejeriskolan vid
Ultima landtbruksinstitut från och med den 1 november i.883 upphört,
och de till densamma anvisade 3,000 kronor hafva derefter i enlighet
med medgifvandet i nådiga brefvet den 21 maj 1869 användts till mejerielevers
undervisande vid enskilda mejerier.

På förslag af Eders Kongl. Maj:t har vidare 1885 års Riksdag till
understöd åt en ny mejeriskola inom Jemtlands län anvisat 3,000 kronor
och till följd deraf höjt det ordinarie anslaget till undervisningsanstalter
för jordbruk och landtmannanäringar med motsvarande belopp, hvarefter
och sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 29 maj 1885 anbefall
landtbruksakademiens förvaltnings komité att vidtaga de åtgärder,
som i förevarande fråga på komitén ankomme, skolan upprättats vid
Huså bruksegendom i Kalls socken, der den ännu eger bestånd.

Slutligen har Eders Kongl. Maj:t dels genom särskilda nådiga bref
den 18 april 1890, den 30 oktober 1891 och den 10 november 1893
för hvart och ett af åren 1890—1895 anvisat, till undervisande af mejerielever
vid enskilda mejerier, till landtbruksstyrelsens förfogande utöfver
derför eljest anslagna medel och under enahanda vilkor, som för dylika
medels användande vore stadgade, ett årligt belopp af 2,000 kronor,
dels ock igenom nådigt bref den 11 maj 1894 för inrättande på försök
under två år af en mejeriskola inom Norrbottens län ett belopp af 6,000
kronor att utgå med 3,000 kronor under år 1894 och 3,000 kronor
under år 1895.

De statsmedel, som för anordnande af lägre qvinlig mejeriundervisning
för närvarande finnas tillgängliga, utgöras, förutom af anslaget
till den nyss inrättade mejeriskolan inom Norrbottens län, sålunda dels
af ett belopp å 6,000 kronor, som utgår till mejeriskolorna vid Robertslors
och Huså, dels ock af 8,000 kronor, som utgå till mejerielevers
undervisande vid enskilda mejerier eller så kallade mejeristationer inom
mellersta och södra Sverige enligt det af landtbruksstyrelsen för dylika
stationer utfärdade reglemente (Svensk författningssamling för 1890;
bihanget n:o 24).

Uti underdånig skrifvelse den 2 nästlidne mars har landtbruksstyrelsen,
efter att hafva redogjort för hvad sålunda blifvit åtgjordt för
den lägre mejeriundervisningen, vidare anfört följande:

Den skilnad i anordningen af ifrågavarande undervisning inom de
norrländska länen, a ena sidan, och de öfriga länen, å andra sidan,
som sålunda på senare tiden uppstått, hade haft sin grund i den olika
utvecklingsgrad, hvarpå mejerihandteringen inom nämnda hufvuddelar

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

af landet befunnit sig, i det att inom landets mellersta och södra delar,
der samma handtering mera utvecklats, tillräckligt antal tidsenliga mejerier,
tjenliga att användas såsom lokala anstalter lör mejeriundeivisnings
meddelande, förefunnits, medan i de norrländska länen ett motsatt förhållande
varit rådande. Härutinnan hade emellertid pa senare tiden en
förändring inträdt så till vida att äfven inom Norrland, med undantag
af Norrbottens län, grundlig undervisning i mejeriskötseln numera torde
kunna meddelas vid enskilda välskötta mejerier eller genom så kallade
mejeristationer. Då denna undervisningsform erbjöde, hvad anginge
den lägre mejeriundervisningen, många fördelar framför mejeriskolan,
sådan denna nu vore organiserad,
delar af Norrland, der sådant lämpligen kunde ske. Såsom fördelar
af sagda anordning kunde nemligen anses att kursen på detta sätt
blefve tvåårig i stället för ettårig, såsom fallet vore vid mejeriskolan,
och komme att genomgås vid två särskilda mejerier, hvarigenom, på
samma gång undervisningen blefve grundligare och den praktiska erfarenheten
i mejeriskötseln utvidgades, samt att, enär antalet elever vid
mejeristationerna i allmänhet vore mindre än vid mejeriskolorna, hvarje
elev erhölle rikare tillfälle till praktisk öfning. Erfarenheten från
mellersta och södra Sverige hade också till fullo bekräftat mejeristationernas
förträfflighet såsom undervisningsanstalter.

Med anledning af den stora vigt, som läge derpå att under nuvarande
för landtbruket tryckta förhallanden från statens sida intet försummades,
som kunde bidraga till landtbrukets förkofran, hade landtbruksstyrelsen
utarbetat ett förslag till ett bättre ordnande af mejeriundervisningen
inom Norrland med undantag af Norrbottens län. Enligt
detta förslag borde, i likhet med hvad förhållandet vore beträffande
öfriga delar af riket, inom nämnda del af Norrland i stället för mejeriskolor
inrättas mejeristationer, i hvilket afseende två andra årets stationer
med tre elever vid hvarje skulle inrättas inom hvartdeia af Jemtlands
och Vesterbottens län, inom hvilka län den norrländska mejerihandteringen
torde vara mest utvecklad, samt sex första arets mejeristationer
med två elever vid hvarje fördelas på nämnda två län äfvensom
Vesternorrlands län. Då på detta sätt tjugufyra elever skulle
årligen komma att åtnjuta mejeriundervisning inom ifrågavarande landsdelar,
deraf tolf skulle för hvarje år utexamineras såsom mejerskor,
komme samma delar af Norrland att årligen erhålla lika stort antal
nya mejerskor som förut hela Norrland, men med den skilnad att
dessa mejerskor skulle blifva utbildade under dubbelt sa lång tid och

6 Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 54.

på. ett vida mångsidigare sätt än de mejerskor, hvilka utgått från
mejeriskolorna.

Öfver detta förslag infordrade landtbruksstyrelsen i skrivelser
af den 5 september 1894 Jemtlands och Vesterbottens läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskotts yttranden, dervid styrelsen anförde
att, hvad kostnaden för det nya undervisningssättet beträffade, denna
kostnad, oaktadt detta vore fullkomligare än det äldre, stälde sig afgjordt
billigare. De båda mejeriskolorna i Norrland med sammanlaget
tolf elever hade årligen kostat statsverket tillhopa 6,000 kronor
eller 500 kronor för hvarje elev. Inom mellersta och södra Sverige
åter kostade hvarje elev för närvarande 200 kronor årligen, så att, då
kursen vore tvåårig, fullt utbildad elev kostat 400 kronor. Om undervisningen
vid mejeristationerna inom Norrland skulle kunna erhållas
till samma pris som i öfriga delar af riket, behöfde således icke hela
det för ändamålet påräknade, för närvarande till mejeriskolorna utgående
statsanslaget, 6,000 kronor, aulitas, utan kunde en del deraf besparas
eller på annat ändamålsenligt sätt till mejerihandteringens gagn användas.
Skulle åter ifrågavarande undervisning ställa sig dyrare inom
Norrland än nyss _ är sagdt, kunde i allt fall statsanslaget vara för
ändamålet tillräckligt, om för hvarje elev icke behöfde till mejeriinnehafvaren
utbetalas högre årligt belopp än 250 kronor, med skyldighet
för mejeriinnehafvaren att enligt reglementets föreskrift till eleven utbetala
50 kronor, hvaremot, om årsafgiften skulle blifva högre, bidrag
inom orten måste i samma mån tillskjutas.

_ de yttranden, som af nämnda förvaltningsutskott på grund häraf
afgifvits, framginge att utskotten ao sett den ifrågasatta förändringen
lämplig och äfven utförbar med de för ändamålet påräkneliga medlen,
hvarjemte till landtbruksstyrelsen ingått underrättelser att äfven inom
Vesternorrlands län den nya ordningen kunde genomföras. Huså mejeriskola
vore redan uppsagd och kunde upphöra den 1 nästinstundande
november, och kunde mejeriskolan vid Robertsfors, om kontraktet angående
samma skola i rätt tid uppsades, med innevarande års slut indragas.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt har landtbruksstyrelsen i
underdånighet hemstält att, för åstadkommande af den förändring i
fråga om mejeriundervisningen, som sålunda afsåges och hvilken landtbruksstyrelsen
ansåge böra, så fort ske kunde, genomföras, Eders Kongl.
Maj:t måtte dels i nådig proposition till innevarande Riksdag föreslå
Riksdagen medgifva att det såsom understöd till uppehållande af en
mejeriskola inom Jemtlands län beviljade årliga anslag af 3,000 kronor

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

finge användas till undervisande af mejerielever vid enskilda mejerier
inom Vesternorrlands, Jemtlands odla Vesterbottens län under samma
vilkor, som för sådana medels användande vore stadgade, dels ock lemna
sitt samtycke dertill att det genom nadiga brefvet den 12 december
1879 för upprättande och underhåll af en mejeriskola för de norrländska
länen å Robertsfors anvisade belopp, 3,000 kronor, måtte få användas
för enahanda ändamål, som ifrågasatts för nyssberörda till en mejeriskola
i Jemtlands län nu utgående medel.

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande af den 19 nästlidne
mars har statskontoret — jemte meddelande af den upplysning att det
senast, jemlikt nådiga brefvet den 10 november 1893, beviljade belopp
af 2,000 kronor till undervisande af mejerielever vid enskilda mejerier
utginge från sjette hufvudtitelns anslag till befrämjande, i allmänhet af
jordbruk och iandtmannanäringar samt det, jemlikt nådiga brefvet den
11 maj 1894, med 3,000 kronor för hvartdera af åren 1894 och 1895
anvisade belopp till inrättande på försök af en mejeriskola inom Norrbottens
län utginge från besparingarna å nämnda hufvudtitels anslag
till jordbruket, handeln och näringarna, men att deremot öfriga ofvan
omförmäla anslag såväl till de två lägre mejeriskolorna å Robertsfors
i Vesterbottens län och å Huså i Jemtlands län som till mejerielevers^
undervisande vid enskilda mejerier och till stipendier för genomgående''
af fullständig kurs i mejerihandteringen, tillsammans 12,000 kronor,
utginge från det å samma liufvudtitel uppförda reservationsanslag till
undervisningsanstalter för jordbruk och Iandtmannanäringar — förmält sig
icke hafva något att erinra i afseende å de åt landtbruksstyrelsen föreslagna
förändrade bestämmelser angående användandet af de till nyssnämnda
två lägre mejeriskolor utgående anslagsbeloppen, utan tillstyrkt
bifall till den gjorda framställningen.

Till följd af de förändrade förhållanden, som enligt hvad upplyst
blifvit, nu mera inträdt beträffande mejerihandteringens tillstånd inom
de flesta norrländska länen., i det att mejerier, lämpliga att användas
till mejeristationer för mejerielevers undervisande, nu mera utan svårighet
torde vara att tillgå i'' dessa trakter, finner jag, , med hänsyn jemväl
till den fördel, som enligt landtbruksstyrelsens härutinnan meddelade, utredning
skulle för mejeriundervisningen inom ifrågavarande del af riket
vinnas genom denna undervisnings förläggande. från de . nuvarande
mejeriskolorna vid Huså och Robertsfors till enskilda mejerier eller så

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

kallade mejeristationer, en dylik förändring med mejeriundervisningen
i dessa trakter böra vidtagas.

Enligt Riksdagens medgifvande i skrifvelsen den 13 maj 1869
möter icke något hinder för Eders Kongl. Maj:t att för genomförande
häraf förfoga öfver det till mejeriskolan vid Robertsfors nu utgående
anslag å 3,000 kronor, hvaremot Riksdagen, hvad beträffar det till
mejeriskolan i Jernband anvisade anslaget, likaledes 3,000 kronor, icke
lemnat något sådant medgifvande. Och då ovisst är, huruvida det kan
vara lämpligt att endast delvis genomföra de ifrågasatta ändrade anordningarne
i afseende å mejeriundervisningen inom ifrågavarande län,
hemställer jag att, innan ärendet i någon del af Eders Kongl. Maj:t
slutligen afgöres, Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva
att det såsom understöd till uppehållande af en mejeriskola inom
Jemtlands län beviljade årliga anslag af 3,000 kronor må, der så finnes
ändamålsenligt, användas till undervisande af mejerielever vid enskilda
mejerier inom Vesternorrlands, Jemtlands och Vesterbottens län.

Uti hvad departementschefen sålunda hemstält instämde Statsrådets
öfriga ledamöter;

och behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bi•
falla hvad Statsrådet sålunda hemstält samt förordna

att till Riksdagen skulle aflåtas nådig proposition i
ärendet af den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ex protocollo:
E. K. Almqvist.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1895.

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.