Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52

Proposition 1896:52

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

N:o 52.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående införande
af elektrisk belysning vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori;
gifven Stockholms slott den 20 mars 1896.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
landtförsvarsärenden för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå
Riksdagen,

att för införande af elektrisk belysning vid Karl
Gustafs stads gevärsfaktori på extra stat för år 1897
bevilja tjugusju tusen kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola vederbörande utskott
tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl.
nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Axel Rappe.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

21

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott den 20
mars 1896.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,
Statsråden: friherre Åkerhielm,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,
friherre Rappe,

Christerson,

Wersäll,

Annerstedt.

Departementschefen yttrade:

»Uti underdånig skrifvelse den 14 innevarande månad har generalfälttygmästaren
och chefen för artilleriet väckt fråga om införande af
elektrisk belysning vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori och dervid anfört
hufvudsakligen följande.

I en till generalfälttygmästaren stäld skrifvelse af den 12 februari
1892 hade styresmannen vid nämnda gevärsfaktori — jemte det han
insändt kostnadsförslag för anordnande af elektrisk belysning vid faktoriet,
slutande å ett belopp af 35,500 kronor, äfvensom framhållit, dels
att genom införande af dylik belysning i gevärsverkstäderna en väsentlig

22

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

årlig besparing skulle uppstå, dels att, derest minsta tillökning af maskiner
för gevärstillverkningeu skulle komma i fråga, ytterligare kraft
måste för stora faktoribyggnaden beredas, hvilket kunde med ringa kostnad
ske i sammanhang med anordningarna för elektrisk belysning,
derigenom att de för denna erforderliga två turbinerna gjordes något kraftigare
än eljest vore nödigt, dels att faran för eldsolyckor, som uti statens
dervarande, dyrbara etablissement, der bland annat träarbeten utfördes
vid gassken, måste vara ganska stor, skulle väsentligen minskas
genom införande af elektrisk belysning, och dels att genom sådan belysnings
användande luftens beskaffenhet inom de rymliga, men låga
verkstadslokalerna, mot hvilken efter några timmars gasbränning åtskilligt
vore att anmärka, skulle betydligt förbättras — hemstält, att i
skrifvelsen och kostnadsförslaget närmare angifna anordningar för elektrisk
belysning uti gevärsfaktoriets verkstadslokaler måtte få under då
instundande sommar utföras.

Önskvärdheten och fördelarna af ifrågavarande belysnings införande
vid gevärsfaktoriet vore, fortsätter generalfälttygmästare!!, allt
för påtagliga, för att de skulle behöfva vidare betonas. Också hade
anförda framställnings syfte icke kunnat annat än vinna arméförvaltningens
fulla gillande. Anledningen till att styresmannens anhållan det
oaktadt icke ansetts böra föranleda någon förvaltningens åtgärd vore derför
uteslutande att söka deri, att å ena sidan tillgång till de enligt det
insända kostnadsförslaget för anläggningen erforderliga medel saknats
och å den andra, att de med densamma förbundna arbetena skulle hafva
menligt och fördröjande inverkat på den pågående förändringen af 1867
års gevär till vapen af liten kaliber. Den senare omständigheten, faran
för afbrott i pågående arbete, komme dock inom kort att förlora sin
betydelse, enär nemligen ofvan berörda förändring af 1867 års gevär
under den närmaste tiden blefve fullbordad, hvarjemte det i alla händelser,
för den afsedda öfvergången till tillverkning af 6,5 mm. repetervapen,
blefve nödvändigt att utföra vissa nya anordningar och förändringsarbeten
inom gevärsfaktoriets verkstäder. På grund häraf hade arméförvaltningen
å artilleridepartementet anmodat styresmannen att, med
hänsyn till de sedan aflåtande af hans åberopade skrifvelse inträffade
förändrade omständigheter, granska det då upprättade kostnadsförslaget
samt till förvaltningen inkomma med den ytterligare utredning beträffande
gevärsverkstädernas förseende med elektrisk belysning, som kunde
finnas erforderlig och numera, i följd af ökad erfarenhet, möjlig att

23

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

åstadkomma. Af det yttrande, som styresmannen till fullgörande af det
honom sålunda meddelade uppdraget afgifvit, framginge till en början,
dels att de i hans tidigare skrifvelse framhållna, på eldfara oeh förskämning
af luften i verkstadslokalerna grundade skälen för gasbelysningens
utbytande mot elektrisk belysning fortfarande egde oförändrad
betydelse, dels oek att, enligt hvad verkstäld granskning af 1892 års
kostnadsförslag för anordnande af sistnämnda slags belysning gifvit vid
handen, någon förändring i sagda kostnadsberäknings slutsumma icke
vore påkallad. Visserligen erfordrades för beredande af numera behöflig
större drifkraft en något dyrbarare dynamo, men denna kostnadsökning
motvägdes af inträffadt prisfall å lampor med tillbehör. Hvad vidare
beträffade den årliga besparing, som skulle kunna vinnas genom användning
af elektrisk belysning, så hade styresmannen med stöd af de
senare årens erfarenhet vid faktoriet beräknat kostnaden för år vid användande
af 600 gaslågor under 10 timmars dagligt arbete af 350 man
till omkring 6,000 kronor. Då motsvarande kostnad för elektrisk belysning,
enligt den högre af tvenne genom olika leverantörer verkstälda
beräkningar, icke skulle uppgå till mera än 1,700 kronor, borde ifrågavarande
årliga besparing komma att belöpa sig till omkring 4,300 kronor,
under förutsättning att endast dagsarbete påginge, hvilken besparing
skulle ökas till omkring 5,200 kronor, om både dags- och nattarbete
måste användas. Styresmannen visade slutligen, huruledes den i hans
skrifvelse af den 12 februari 1892 antydda frågan om otillräckligheten
af den då af faktoriet disponerade drifkraften, för den händelse att den
minsta tillökning af maskiner för gevärstillverkningen skulle blifva nödvändig,
numera kommit i ett nytt och väsentligen förändradt skede.
Vid tidpunkten för sagda skrifvelses aflåtande var stora faktoribyggnadens
gamla turbin genom de för förändringen af 1867 års gevär till vapen
af liten kaliber anskaffade maskinerna belastad till sin yttersta förmåga
och blef under påföljande års vinter, då ogynsamma naturförhållanden
tillstötte, otillräcklig, hvarför eu ny turbin år 1893 blef anskaffad. Denna
gjordes dä så kraftig, som med användande af bästa konstruktion, men
med bibehållande åt den redan befintliga dyrbara vattenrännan in. m.
var möjligt. Genom denna anordning erhölls ett öfverskott af kraft af
omkring 1 5 hästkrafter. Behofvet af ökad drifkraft var dermed för då
pågående tillverkning fullkomligt fyldt, men komme nu åter att framträda
med anledning af det blifvande arbetet på 6,5 mm. vapen. För
tillverkningen af sådana måste nemligen anskaffas och i störa faktori -

24

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

byggnaden uppställas omkring 115 nya maskiner, för Indika antoges åtgå
30 hästkrafter. Efter frånräkning af ofvan nämnda, nu befintliga öfverskott
af 15 hästkrafter skulle således erfordras ytterligare en lika stor
drifkraft, hvarjemte för mötande af ogynsamma vattenstånds- med flera
förhållanden en reserv af 10 hästkrafter vore behöflig — följaktligen
tillsammans 25 hästkrafter. Fyllandet af detta behof kunde lämpligen
förmedlas af den dynamo, som skulle anskaffas för den elektriska belysningen,
och hvilken för den skull borde göras kraftigare än hvad uti
1892 års kostnadsförslag beräknats. Sjelfva kraftkällan för drifvande!
af denna dynamo ansåge styresmannen böra på följande sätt anordnas.
Redan den år 1892 föreslagna dynamon erfordrade, ehuru svagare än
den nu ifrågasatta, dock så stor kraft, att en för utveckling af denna
tillräcklig turbin skulle blifvit klumpig och svårskött, hvarför ansågs
lämpligt att i stället använda tvenne turbiner. Då det under sådana
förhållanden var möjligt att, utan betydligare tillägg i kostnaden, erhålla
ett ej obetydligt öfverskott i kraft utöfver det för den då föreslagna
dynamon erforderliga, och styresmannen förutsåg behofvet af ett dylikt
öfverskott, upptog han i in eromnämnda kostnadsberäkning två turbiner
af sådan konstruktion, att de tillsammans skulle gifva 25 hästkrafter utöfver
hvad den då ifrågasatta, för den elektriska belysningen uteslutande
afsedda dynamon erfordrade. Således skulle de i 1892 års kostnadsförslag
upptagna tvenne turbinerna vara tillräckliga för att dels lemna
kraft till den önskade elektriska belysningen, dels förse faktoriet med
det, enligt hvad i det föregående visats, behöfliga tillskottet af 15 hästkrafter,
jemte en reserv af 10 hästkrafter; börande tillgodogörandet af
turbinernas kraft för båda dessa ändamål förmedlas af ofvan nämnda
kraftiga dynamo. ,

I hufvudsak instämmande i hvad styresmannen sålunda anfört,
tillägger generalfälttygmästaren för egen del, att enär af de föreslagna
anordningarna såväl de båda turbinerna med derför erforderliga anläggningar
som dynamon med tillbehör voro afsedda icke allenast för drifvande
af den elektriska belysningen, utan äfven för beredande af ökad
kraft åt faktoriets arbetsmaskiner, syntes kostnaderna för nyss nämnda
turbiner och dynamo rätteligen böra delvis bestridas från det af Riksdagen
redan beviljade anslaget för anskaffning af nya eldhandvapen åt armén,
af hvilket en del var afsedd för inköp af maskiner för gevärstillverkningen
vid faktoriet. Då ifrågavarande turbiner voro beräknade att
leverera en sammanlagd drifkraft af omkring 65 hästkrafter, af hvilka

25

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

ungefär 40 behöfdes för den elektriska belysningen och 15 för arbetsmaskiner
samt återstoden, 10 hästkrafter, skulle utgöra en reserv, som
till hälften borde afees för hvardera af de nämnda ändamålen, torde af
kostnaderna för turbiner och dynamo lämpligen §§ böra utgå af berörda
anslag för gevärsanskaffning. Enligt styresmannens kostnadsförslag betingade
ifrågavarande kraftmaskiner tillsammans ett pris af 27,750 kronor
hvaraf §§ utgjorde omkring 8,500 kronor; och då detta belopp på nu
anförda skal borde dragas från den i sagda kostnadsberäkning upptagna
totalkostnaden 35,000 kronor, återstode för den elektriska belysningen
en slutlig kostnadssumma af 27,000 kronor. Uppenbarligen skulle kraftkällorna
för belysningen och för fyllandet af bristen i drifkraft för arbetsmaskinerna
på detta sätt blifva väsentligen billigare, än om de båda
behofven af kraft skulle hvart för sig tillgodoses.

Då, såsom framginge af hvad sålunda anförts, anordnande af elektrisk
belysning i faktoriets verkstäder skulle dels medföra eu väsentlig
årlig besparing, dels möjliggöra en afsevärd nedsättning af kostnaden för
erforderlig tillökning i drifkraft för maskinarbetet, dels slutligen bidraga
till minskning af eldfaran i kronans här i fråga varande dyrbara, men
mot eldsolycka oförsäkrade verk och till förbättrande af luften i de verkstäder,
i hvilka faktoriets talrika arbetspersonal under större delen af
dagen måste uppehålla sig, hemställer generalfälttygmästare^ med åberopande
jemväl af Riksdagens revisorers i deras senaste berättelse uttryckta
åsigt om förevarande angelägenhet, i underdånighet, det täcktes Eders
Kongl. Maj:t, för införande af elekrisk belysning vid Karl Gustafs stads
gevärsfaktori, af Riksdagen på extra stat för år 1897 äska det för ändamålet
erforderliga beloppet 27,000 kronor.

Med åberopande af hvad generalfälttygmästare!! sålunda anfört,
hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen

att för införande af elektrisk belysning vid Karl
Gustafs stads gevärsfaktori på extra stat för år 1897
bevilja tjugusjutusen kronor.»

Bih. till Eiksd. Prof. 1896. 1 Sami. 1 Afd. 34 Höft. 4

26

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

Uppå tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter
behagade Hans Maj:t Konungen bifalla hvad departementschefen
sålunda hemstält ; och skulle nådig proposition
af den lydelse, bilagan till detta protokoll utvisar,
till Riksdagen aflåtas.

Ex. protocollo
Lager/eif.

Stockholm, Nya Tryck eri-Aktiebolaget, 1896.