Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 45

Proposition 1893:45

Antal sidor
11
riksdag
tvåkammaren
kammare
session
lagtima

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 45.

1

N:0 é5.

Rongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, med förslag till
lag om ändrad lydelse af §§ 2, 4 och 5 i förordningen
angående allmänt kyrkomöte den 16 november 1863; gifven
Stockholms slott den 17 mars 1893.

Under åberopande af bilagda, i statsrådet och högsta domstolen
förda protokoll vill Kongl. Maj:t, jemlikt 87 § regeringsformen, föreslå
Riksdagen att antaga följande

Lag

om ändrad lydelse af §§ 2, 4 och 5 i förordningen angående allmänt
kyrkomöte den 16 november 1863.

Härigenom förordnas, att §§ 2, 4 och 5 i förordningen angående
allmänt kyrkomöte skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 2.

Svenska kyrkans ombud skola vara samtlige biskopar i stiften
eller, der någon af dem har förfall, den af domkapitlets ledamöter, som
kapitlet i hans ställe väljer; pastor primarius i Stockholm eller, derest
han är hindrad, annan ledamot af Stockholms städs konsistorium, den
konsistorium* utser; fyra bland teologiska fakultetens ordinarie eller
extra ordinarie professorer, två från hvardera af rikets universitet; en
vald, med fullmagt å ordinarie embete eller tjenst försedd prestman
Bih. till Ri/csd. Prot. 1893. 1 Sami 1 Afd. 28 Höft. (N:o 45.) 1

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 45.

från hvart stift och en från Stockholms stad; så ock trettiotvå af lekmän
valda ombud, ett från Stockholm, ett från Visby stift, två från
hvartdera af de öfriga stiften och sex från det eller de valdistrikt,
Konungen med afseende å för handen varande förhållanden bestämmer.
Cheferna för justitie- och ecklesiastikdepartementen må ock vid mötet
närvara och deltaga i öfverläggningarne, men ej i besluten, der de ej
äro till ombud vid mötet valde.

§ 4.

I val af de presterliga ombuden för stiften och Stockholms stad
deltaga alla inom distriktet kyrkoskrifne, till prestembetets utöfning berättigade
prestmän.

Valet förrättas i den ordning domkapitlet föreskrifver. För hvarje
ombud utses på lika sätt en suppleant att, i händelse af ombudets förfall,
i dess ställe i mötet deltaga.

§5.

Inom hvarje pastorat ega samtlige å kyrkostämma röstberättigade
lekmän inom sig, vid sammanträde inför kyrkostämmans ordförande,
utse en elektor. Om kallelse till det sammanträde, äfvensom ställe
derför, gälle hvad i afseende å kyrkostämma särskildt är stadgadt.

Med iakttagande att hvarje pastorat anses tillhöra det stift, hvarinom
moderkyrkan är belägen, må två eller flera pastorat inom samma
stift och valdistrikt om gemensam elektor sig förena.

Vid val af lekmännens ombud utgöra Stockholms stad och Visby
stift hvartdera ett och de öfriga stiften hvartdera två valdistrikt. De
särskilda valdistrikten inom stiften bestämmas till sitt omfång af
Konungen.

Samtlige de inom ett valdistrikt utsedde elektorer skola på
kallelse sammankomma inför en inom distriktet boende, af domkapitlet
förordnad valförrättare. Vid detta sammanträde skola elektorerna, meddelst
slutna sedlar, hvar för sig till ombud föreslå en å kyrkostämma
röstberättigad man. Falla dervid rösterna till mera än hälften på en
man, vare han behörigen vald. Åro åter rösterna så delade mellan
flere, att sådan röstöfvervigt för någon icke eger rum, anställes ny
omröstning till antagande af den, som de flesta rösterna erhållit, eller,
om han icke antages, af den, som näst honom blifvit af de fleste kallad,
och så vidare. Skulle, sedan alla omröstningarne sålunda försiggått,

3

Kongl. Maj ds Nåd Proposition N:o 5.

likväl ingen hafva erhållit den här föreskrifna öfvervigt, anställee ny
omröstning öfver alla dem, som vid den första omröstningen blifvit
satte i fråga; skolande den, som erhållit de flesta rösterna, anses behörigen
vald. Hafva två eller flere vid någon af dessa omröstningar
erhållit de flesta och lika många röster, afgöres frågan genom lottning
dem emellan.

För hvarje ombud utses ock på lika sätt eu suppleant att, i händelse
af ombudets förfall, i dess ställe i mötet deltaga.

Val för Stockholms stad verkställes på ofvan föreskrifna sätt inför
Stockholms stads konsistorium.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest
städse välbevågen.

OSCAR.

Auc/. östergren.

4

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 45.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
torsdagen den 12 januari 1893,

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,
Statsråden: friherre von Essen, 1

friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam.

Christerson.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Östergren anmälde i
underdånighet:

att — sedan komitén för utarbetande af förslag till ändringar i
kyrkolagen m. m. den 28 maj nästlidet år aflåtit underdånig skrifvelse,
hvarmed öfverlemnats i tryckt exemplar ett af komitén författadt
betänkande, innehållande förslag till:

l:o lag om ändrad lydelse af §§ 2, 4 och 5 i förordningen angående
allmänt kyrkomöte den 16 november 1863,

2:o lag om tillägg till § 26 mom. 1 i lagen angående tillsättning
af presterliga tjenster den 26 oktober 1883,

5

Kongl Maj.ts Nåd. Proposition No do.

3:o lag angående ändring i gällande stadganden om förslag till
organist- och klockarebefattningar,

4:o kungörelse angående förbud att samtidigt söka flere organistoch
klockarebefattningar,

5:o lag angående tillsättning af organist- eller klockarebefattning,
som skall vara förenad med folkskoleläraretjenst,

6:o kungörelse om ändrad lydelse af § 27 i Kongl. Maj:ts förnyade
nådiga stadga angående folkundervisningen i riket den 20 januari
1882,

7:o stadga huru förfaras skall vid tillsättning af folkskoleläraretjenst
jemte dermed förenade organist- och klockarebefattningar,

8:o lag om ändrad lydelse af 3 § i förordningen angående främmande
trosbekännare och deras religionsöfning den 31 oktober 1873,
9:o lag rörande främmande trosbekännares öfvergång till svenska
kyrkan,

10:o kungörelse angående vissa skyldigheter, som åligga föreståndare
för församling af främmande kristna trosbekännare,

ll:o kungörelse angående upphäfvande af 7:de punkten i cirkuläret
den 17 oktober 1778,

12:o lag angående kungörelsers uppläsande i kyrka,

13:o lag angående tiden för allmänna författningars trädande i

kraft,

14:o kungörelse om ändrad lydelse af §§ 7, 8 och 11 i kungörelsen
den 3 december 1875 angående utgifvandet af svensk författningssamling,

15:o lag angående offentliggörande af allmänna författningar och
kungörelser samt enskilda tillkännagifvanden,

16:o lag angående ändrad lydelse af §§ 16, 23, 59 och 65 i förordningen
om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862,

17:o lag angående ändrad lydelse af 13 kap. 1, 2, 3, 4, 5 och 6
§§ giftermålsbalken, samt

18:o lag angående ändrad lydelse af 2 § i förordningen om boskilnad
och undanskiftande af egendom i makars bo den 18 september
1862,

äfvensom motiv till dessa förslag jemte dervid fogade reservationer,
samt underdåniga utlåtanden infordrats dels öfver samtliga förslagen
från domkapitlen, Stockholms stads konsistorium och hofkonsistorium,
dels ock öfver de under 12:o—15:o upptagna förslagen från Kongl.
Maj:ts samtlige befallningshafvande — de sålunda infordrade utlåtandena
numera inkommit; och hemstälde föredragande departementschefen

6

Koiigl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 45.

tillika i underdånighet, att Kongl. Maj:t måtte förordna, att öfver komiténs
förberörda under l:o, 2:o, 3:o, 5:o, 8:o, 9:o, 12:o, 13:o, 15:o, 17:o
och 18:o upptagna förslag högsta domstolens utlåtande skulle, för det
ändamål 87 § regeringsformen omförmäler, genom note ur protokollet
inhemtas.

Till hvad departementschefen sålunda hemstält
täcktes, uppå tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter,
Hans Maj:t Konungen lemna nådigt bifall.

Ex protocollo

C. P. Hagbergli.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 45.

7

Utdrag af protokollet öfver ett lagärende, hållet uti Kongl. Maj-ds
högsta domstol måndagen den 13 mars 1893.

Andra rummet.

Närvarande:

Justitieråden: Åbergsson,
Norberg,
Hammarskjöld,
Carlson,
Afzelius,
Lindbäck.

Justitierådet Herslow, hvilken öfvervarit föredragningen af nedan
omförmälda lagärende, var af sjukdom hindrad att i dess slutliga behandling
deltaga.

Sedan enligt högsta domstolens beslut den 30 sistlidne januari
det till högsta domstolen för afgifvande af utlåtande öfverlemnade, af
särskild komité utarbetade förslag till lag om ändrad lydelse af §§ 2,
4 och 5 i förordningen angående allmänt kyrkomöte den 16 november
1863 mellan högsta domstolens ledamöter cirkulerat, så företogs nu
detta ärende till slutlig behandling; varande exemplar af berörda förslag
bilagdt detta protokoll.

8

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 45.

Den vigtigaste fråga, som berördes i komiténs förevarande förslag,
vore utan tvifvel den, som afsåge kyrkomötets sammansättning och
tillökning i antalet af dess medlemmar. Af motiven inhemtades, att
komiténs flertal ansett sådan tillökning icke vara önskvärd i vidsträcktare
mån, än som kunde föranledas deraf, att Hernösands stift till äfventyrs
kunde komma att varda fördeladt i tvenne stift. Med afseende å
arten af det komitén lemnade uppdrag hade komitén emellertid ansett
sig pligtig uppgöra förslag i ämnet äfven i den af komitén icke gillade
rigtningen och för den skull afgifvit tre alternativa förslag till redaktion
af lagen, lämpade att användas efter den mening, som i frågan kunde
komma att göra sig gällande. Vid detta förhållande ansåg högsta
domstolen komiténs förslag härutinnan icke föranleda till annat yttrande
än att, derest ändring af gällande författning funnes böra på något af
de i komiténs redaktionsförslag angifna sätt ega rum, anledning till
anmärkning mot de särskilda redaktionsförslagen icke förekomme.

Hvad beträffade de i afseende å 2 och 5 §§ framstälda ändringsförslag,
i syfte att å ena sidan konsistorierna icke skulle, vid förfall
för biskop eller pastor primarius, ega att af sina medlemmar till ombud
vid kyrkomötet utse annan än presterlig ledamot, och att, å andra
sidan, lekmännen genom sina elektorer icke skulle kunna till ombud
vid kyrkomötet välja andra än lekmän, ansåg högsta domstolen dessa
förslag, hvilka ej förän]edts af någon till komiténs handläggning öfverlemnad
framställning i ämnet, icke vara af grundade skäl påkallade;
i följd hvaraf högsta domstolen fann sig icke ega anledning tillstyrka
desamma.

Derest ändring af 2 § ansåges böra ega rum i syfte att bereda
chefen för justitiedepartementet tillträde till mötet, syntes det lämpligt
att, i sammanhang härmed och i öfverensstämmelse med 1868 års
kyrkomötes beslut, till förtydligande af stadgandet i denna del bringa
detsamma till öfverensstämmelse med motsvarande bestämmelse i 53 §
riksdagsordningen genom tilläggande af orden: »der de ej äro till
ombud vid mötet valde».

Vidkommande den föreslagna ändringen af 4 § anmärkte högsta
domstolen, att rättigheten till deltagande uti ifrågavarande val borde
tillkomma endast de inom distriktet kyrkoskrifne prestmän, hvilka vore
till prestembetets utöfning berättigade.

Ex protocollo
Carl Boheman.

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 45.

9

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
fredagen den 11 mars 1893,

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,
Statsråden: friherre von Essen,
friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,
friherre Rappe,

Christerson,

Justitieråden: Skarin,

Carlson.

Departementschefen statsrådet östergren anmälde i underdånighet:

att, sedan komitén för utarbetande af förslag till ändringar i
kyrkolagen m. m. den 28 maj 1892 öfverlemnat ett af komitén affattadt
betänkande, innehållande, bland annat, förslag till lag om ändrad lydelse
af §§ 2, 4 och 5 i förordningen angående allmänt kyrkomöte den 16
november 1863, samt Kongl. Maj:t, efter det samtliga domkapitel i
riket, Stockholms stads konsistorium och hofkonsistorium inkommit
med infordrade underdåniga yttranden öfver förslaget, genom remiss
Bill. till Riks. Prof. 1893. 1 Sami. 1 Afd. 28 Höft. 2

10

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 45.

den 12 januari innevarande år anbefalt högsta domstolen att öfver
samma förslag afgifva utlåtande, detta utlåtande numera afgifvits.

Departementschefen redogjorde härefter för det af komitén afgifna
förslaget äfvensom för de infordrade utlåtandena samt yttrade
vidare:

»Inom såväl Riksdagen som kyrkomötet har frågan om ökning i
antalet af kyrkomötets ledamöter vid flera tillfällen förevarit, men i
sådant syfte framstälda förslag hafva af Riksdagen städse afslagits och
af kyrkomötet allenast en gång eller år 1883 förordats. På de skäl,
pluraliteten inom komitén i sitt underdåniga betänkande anfört, anser
äfven jag den då ifrågasatta ökningen af antalet ledamöter i kyrkomötet
från 60 till 86 icke böra vinna Eders Kongl. Maj:ts bifall.

Då emellertid Eders Kongl. Maj:t förut i dag på föredragning af
chefen för ecklesiastikdepartementet beslutat till Riksdagen aflåta nådig
proposition angående delning af Hernösands stift i två stift samt af en
sådan delning, om den vinner Riksdagens bifall, påkallas en mindre
ökning i antalet af kyrkomötets ledamöter, förordar jag den ändring i
mötets sammansättning, som komitén i alternativet C föreslagit.

Lika med högsta domstolen anser jag de af komitén i afseende
å §§ 2 och 5 framstälda ändringsförslag, som åsyfta att, å ena sidan,
konsistorierna icke skulle, vid förfall för biskop eller pastor primarius,
ega att af sina medlemmar till ombud vid kyrkomötet utse annan än
presterlig ledamot och att, å andra sidan, lekmännen genom sina elektorer
icke skulle kunna till ombud vid kyrkomötet välja andra än lekmän,
icke vara af grundade skäl påkallade, helst någon olägenhet af
nu gällande bestämmelser i berörda hänseenden icke försports. Mot
komiténs ifrågavarande förslag kan för öfrigt anmärkas att, om detsamma
antoges, det vid nuvarande sammansättning af domkapitlen
skulle kunna uppstå svårighet att vid biskopsledighet eller förfall för
biskop i hans ställe utse presterlig ledamot. Då nemligen bland gällande
vilkor för kompetens till teologie lektorsbeställning ej ingår att sökanden
skall vara prest, kan det inträffa att i två domkapitel, Visby och
Hernösands, ej finnes annan presterlig ledamot än biskopen, och att i
öfriga domkapitel ej finnas flere än två presterlige ledamöter, nemligen
biskop och domprost, hvadan, om dessa beställningar vore vakanta eller
ock innehafvarne af sjukdom eller annan orsak urståndsätta att bevista
kyrkomötet, tillgång på presterlig ledamot inom domkapitlet saknades.

Den af komitén föreslagna ändringen i § 2, hvarigenom såsom
valbara till ombud för de teologiska fakulteterna vid rikets universiteter

11

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 45.

upptagits fakulteternas extra ordinarie professorer i stället för ordinarie
adjunkter, finner jag vara af förhållandena påkallad.

Förslaget att åt chefen för justitiedepartementet bereda tillfälle
att, i likhet med hvad redan är stadgadt i afseende å chefen för ecklesiastikdepartementet,
vid mötet närvara och deltaga i öfverläggningarna,
men ej i besluten, synes mig välbetänkt; och torde i sammanhang
härmed, på sätt högsta domstolen erinrat samt i öfverenstämmelse med
1868 års kyrkomötes beslut, stadgandet i denna del böra bringas till
öfverensstämmelse med motsvarande bestämmelse i 53 § riksdagsordningen
genom tilläggande af orden: »der de ej äro till ombud vid
mötet välde.»

Slutligen har komitén i sitt underdåniga betänkande föreslagit
en förändring i § 4, hvarigenom valrätt vid val af de presterliga ombuden
för stiften och Stockholms stad skalle tillerkännas alla inom
distriktet kyrkoskrifne prestmän. Såsom högsta domstolen erinrat,
torde emellertid rätt till deltagande uti ifrågavarande val böra tillkomma
endast de inom distriktet kyrkoskrifne prestmän, hvilka äro till
prestembetets utöfning berättigade, hvarigenom från valrätt uteslötes
t. ex. från prestembetets utöfning suspenderade prestmän. I enlighet
härmed har en förändring vidtagits i lydelsen af § 4.

På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes godkänna förslaget till lag om ändrad lydelse af
§§ 2, 4 och 5 i förordningen angående allmänt kyrkomöte den 16
november 1863 med de af mig nu förordade ändringar och i öfverensstämmelse
dermed till Riksdagen aflåta nådig proposition i ämnet.»

På tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter
täcktes Hans Maj:t Konungen bifalla hvad föredragande
departementschefen sålunda hemstält; och skulle
till följd häraf till Riksdagen aflåtas nådig proposition
af innehåll bil. A vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo
Carl Boheman.

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.