Kong! Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68

Proposition 1897:68

Kong! Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

. 1

N:o 68.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen rörande deklaration
med Frankrike angående ordnande af de Förenade Rikenas
traktatförhållanden med regentskap et Tunis; gifven Stockholms
slott den 7 maj 1897.

I slutet af nästlidet år framstälde franska regeringen förslag om
ordnande, genom en ny öfverenskommelse, af de Förenade Rikenas traktatförhållanden
med regentskapet Tunis, hvilken öfverenskommelse var afsedd
att för Sveriges del träda i stället för den hittills bestående under den 23
december 1736 med dåvarande republiken Tunis ingångna freds-och handelstraktaten.
Underhandlingarna härom hafva nu ledt till undertecknandet
den 5 innevarande maj af en deklaration, hvarigenom bestämts, att samtliga
mellan de Förenade Rikena och Frankrike bestående traktater och överenskommelser
utsträckas att gälla äfven Tunis.

I det Kongl. Maj:t till Riksdagen öfverlemnar denna deklaration, vill
Kongl. Maj:t, under åberopande af hvad i närlagda statsrådsprotokoll finnes
upplyst och utredt, härmed äska Riksdagens godkännande af densamma,
och förblifver Kongl. Maj:t Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse
välbevågen.

OSCAR.

Douglas.

Bill. till Riksd. Prot. 1897. 1 Sami. 1 Afd. 56 Häft. (N:o 68.)

1

2

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 68.

Öfversättning.

Deklaration.

I ändamål att ordna förbindelserna mellan Frankrike och de förenade
konungarikena Sverige och Norge i Tunis äfvensom att närmare bestämma
de Sverige och Norge tillkommande traktatenliga rättigheter i regentskapet,
hafva undertecknade, behörigen bemyndigade af sina regeringar, öfverenskommit
att afgifva följande förklaring:

De mellan Frankrike och de förenade konungarikena Sverige och
Norge gällande traktater och fördrag af hvilket som helst innehåll skola
utsträckas att jemväl omfatta Tunis.

De förenade konungarikena Sverige och Norge afstå från att för sina
konsuler, sina undersåtar och deras etablissementer i Tunis göra anspråk
på andra rättigheter och förmåner än sådana, som tillkomma dem i
Frankrike.

Det har dessutom öfverenskommits, att behandlingen som den mest
gynnade nation i lunis icke omfattar den Frankrike tillkommande behandling.

Denna deklaration skall underställas nationalrepresentationernas i
Sverige och Norge godkännande; den skall ratificeras och ratifikationerna
skola utvexlas så snart som möjligt.

Som skedde i Paris i 2 exemplar den 5 Maj 1897.

(under!) Due.

L. S.

(under!) Hnnotaux.

l. s.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

3

Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartenientsärenden hållet inför
Hans Maj:t Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms
slott den 4 maj 1897.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,
Hans excellens norskg herr statsministern Gram,

Statsråden: friherre Akeriiielm,

WlKBLAD,

Gilljam,
friherre Rappe,

Christerson,

Wersäll,

Annerstedt,
von Krusenstjerna,

Stång Lund,

Olaj Olsen.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena föredrog i underdånighet: En

skrifvelse den 10 december 1896 från härvarande franske chargé
d’affaires hvaruti denne på sin regerings vägnar föreslagit afslutandet af
eu deklaration för ordnandet af de Förenade Rikenas traktatförhållanden
med det under Frankrikes protektorat stående regentskapet Tunis i öfverensstämmelse
med ett skrifvelsen bifogadt förslag.

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

Bemälde chargé d’affaires hade i sin berörda skrifvelse bland annat
anfört, att, då de mellan Tunis och främmande makter gällande traktater
till största delen afslutats i en långt aflägsen tid och samtliga före det
franska protektoratets upprättande, de icke längre motsvarade de nuvarande
förhållandena i regentskapet och hade dels blifvit ändamålslösa, isynnerhet
efter den konsulära domsrättens upphörande, dels fallit ur bruk. Om
några af hithörande bestämmelser fortfarande tillämpades, skedde det snarare
på grund deraf, att de utgjorde så att säga allmänna rättsregler i
internationella förhållanden, än emedan de funnes upptagna i traktaterna.
Också hade Tyskland, Österrike-Ungern, Italien, Ryssland och Schweiz
icke tvekat att afstå från sina gamla konventioner med Tunis, för att
genom nya fastslå en regime mera öfverensstämmande med de nuvarande
förhållandena.

Beträffande de Förenade Rikenas förhållanden till Tunis hänvisade
bemälde chargé d’affaires för Sveriges del till traktaten den 23 december
1736 och för Norges del till den dansk-norska traktaten af den 8 december
1751, hvilka båda akter innehölle de på den tiden brukliga stadgandena
mellan kristna makter och de vid Medelhafvet belägna museimanska sjöröfvarestater,
och som merbemälda chargé d’affaires förklarade kunna,
isynnerhet efter den konsulära domsrättens upphörande den 25 juli 1883,
betraktas såsom numera utan gällande kraft, utan att det erfordrades en
formlig uppsägning, hvilken han i hvarje fall vore bemyndigad att göra,
om så skulle vara nödigt. Franska regeringen hade derföre ansett det
öfverensstämmande med de Förenade Rikenas fördel att genom en skriftlig
akt tillförsäkra deras undersåtar tillfredsställande garantier i Tunis och
hade tänkt sig detta mål enklast kunna nås derigenom, att samtliga traktater
och överenskommelser, som bestämma förbindelserna mellan de Förenade
rikena och Frankrike, utsträcktes att äfven gälla Tunis, hvarigenom
de Förenade Rikena skulle i detta sistnämnda land befinna sig i samma
ställning som i Frankrike och i Tunis åtnjuta samma rättigheter och förmåner
i alla afseenden, eu princip, som antagits af Tyskland, ÖsterrikeUngern,
Ryssland och Schweiz, med hvilka sistnämnda tvenne länder
deklarationer utvexlats den 14 oktober 1896 af ordagrant samma innehåll
som det till Kongl. Maj:ts regering öfverlemnade förslag.

Sedan herr ministern med anledning af det sålunda framstälda förslaget,
hvarigenom den inellan de Förenade Rikena och Frankrike på grund
af handels- och sjöfartstraktaterna den 30 december 1881 och deklarationen
den 13 januari 1892 bestående konventionella regimen skulle utsträckas
till Tunis, i skrifvelse den 20 december 1896 inhemtat yttranden från
såväl Kong]. Maj:ts minister i Paris som kongl. finans- och civildeparte -

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

menten äfvensom från kongl. norska regeringen, hade från ministern i Paris
ingått en skrifvelse den 14 sistlidne januari, deruti ministern i hufvudsak
anfört, att, då Tyskland, Ryssland, Osterrike-Ungern, Italien, Schweiz och
Belgien redan tillmötesgått franska regeringens önskan i fråga om ett ordnande
af nämnda länders handels- och sjöfartsförhållanden i Tunis på ett med
närvarande tids fordringar mera öfverenstämmande sätt, kunde ministern
icke annat än anse ändamålsenligt, att en liknande ordning genomfördes
för hvad beträffade Sverige och Norge, och funne ministern icke något
hinder möta mot att den af franska regeringen föreslagna texten till
deklaration, hvilken vore af samma lydelse som de med andra stater
träffade överenskommelser, också i förevarande tillfälle blefve nyttjad.

Ministern hade vidare i sin berörda skrifvelse anfört, att underhandlingar
påginge med Nederländerna om afslutande af en liknande
konvention, hvaremot den storbritanniska regeringen icke syntes — i alla
händelser icke för ögonblicket — böjd för att upptaga frågan till behandling.
Den mellan Storbritannien och Tunis gällande traktat vore af långt senare
datum (19 juli 1875) än de med de Förenade Rikena gällande överenskommelser,
och storbritanniska regeringen ämnade icke medgifva dess upphörande,
förr än de genom densamma tillförsäkrade rättigheter blifvit på
annat sätt ersatta. Så länge den engelska traktaten förblefve gällande,
skulle de Förenade Rikena på grund af klausulen om behandling såsom
den mest gynnade nation åtnjuta förmånen af stadgandet om en tullsats
af 8 procent ad valorem.

En vägran att tillmötesgå franska regeringens önskan om deklarationens
afslutande skulle visserligen icke för de Förenade Rikena hafva samma påföljd,
som den kunde hafva fått för Schweiz, med hvilket land ingen
öfverenskommelse förut funnits och som derföre vore utsatt för ett tillämpande
af maximaltariffen, men ministern ansåge dock icke, att någon som
helst grund förelåge för att icke vid ifrågavarande tillfälle följa de andra
staternas exempel. Han antoge, att något formligt uppsägande af de gamla
traktaterna knappast kunde komma i fråga, då de vore afslutade för all
framtid. Ministern hade anmärkt, att Tyskland och Österrike hade bestämt
en viss tidrymd för öfverenskommelsens förblifvande i gällande
kraft, under det i öfriga konventioner ingen tidsgräns funnes angifven.
Det förefölle honom som om det sistberörda tillvägagåendet med fördel
kunde anlitas, då det förmodligen hade sin grund i den uppfattning, att
öfverenskommelsen med Tunis eo ipso fortfore att gälla, så länge de i
kraft varande traktaterna med Frankrike icke upphört.

Sedan derefter denna skrifvelse delgifvits ofvannämnda departement
äfvensom norska departementet för det inre, hade chefen för finansdeparte -

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

mentet, efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet, vid
underdånig föredragning af finansärenden den 12 mars innevarande år
uttalat den åsigt, att ifrågavarande förslag till deklaration borde för Sveriges
del antagas.

I norskt statsråd den 1 innevarande månad hade Kongl. Maj:t förordnat
att till utrikesdepartementet skulle öfverlemnas afskrift af ett af
departementet för det inre afgifvet, af norska regeringen biträdt underdånigt
betänkande af 27 nästförutgångne april rörande det föreliggande
deklarationsförslaget.

I detta betänkande hade departementet för det inre, efter att hafva
redogjort för ministerns i Paris ofvanberörda skrifvelse, anfört följande i
fråga om de Förenade Rikenas handelsförbindelser med Tunis.

»Departementet anmärker, att Norges handels- och sjöfartsförbindelser
med Tunis icke för närvarande äro af större betydelse.

Enligt de Förenade rikenas konsuls i Algier årsberättelse utgjorde
den norska skeppsfarten på Tunis under år 1895 1 segelfartyg om 571
ton och 6 ångfartyg om 5,386 ton, tillsammans 7 fartyg om 5,957 ton.

Från Sverige och Norge tillsammans infördes år 1895 till Tunis:

Ost.....................	kg. 420	till	ett värde af frcs 150.
Smör..............	» 50	»	»	» » >:	170.
Torkade grönsaker............	» 20	»	»	» » >:	15.
Trä, rundt eller fyrkantigt....	» 36,800	»	»	» » >:	3.192.
» sågadt.............	» 5,459,950	»	»	» » X	431,573.
» annat icke vidare för-
arbetadt...................	» 20.700	»	»	» » >:	1,316.
» förarbetadt (hyfladt etc.)	» 99,610	»	»	» » >:	10,471.
J ern........................	» 26,025	»	»	» » X	3,427.
Färger.....................................	» 600	»	» .	» » >:	50.
Bläck.................	» 130	»	»	» » X	100.
Diverse tillverkningar..............	» 17	»	»	» » »	16.
Porslin .....................	» 10	»	»	» » »	15.
Papp och papparbeten...........	» 400	»	»	» » »	125.
Papper, alla slag............	> 93	»	»	» » »	100.
Maskiner och mekaniska ar-
beten...............................	» 70	»	»	» » »	100.
Jern manufakturvaror_____________	» 1,500	»	»	» » »	91.
Körredskap ______________	» 100	»	»	» » »	70.

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

Tillsammans införsel till ett värde af.............''......................... frcs 451,081.

mot år 1894 » » » »........................................ » 461,547.

1893 » » » »........................................ » 433,356.

1892 » » » »........................................ » ?

1891 » » » »....................................piaster 532,055.

(circa frcs 335,000.)»

I den tunesiska tullstatistiken göres icke skilnad mellan varor af
norskt och svenskt ursprung, men man kan dock utgå från att allra största
delen af här omhandlade införsel kommer från Sverige. Särskildt gäller
detta den vigtigaste af ofvan uppräknade artiklar, nemligen trälast. Deremot
lär från Norge på den senaste tiden hafva till Tunis införts en del
hästskosöm och is, liksom en del norsk stockfisk lär införas öfver Frankrike,
Italien och Malta.

Under det våra exportintressen i Tunis icke för närvarande äro af
synnerlig betydelse, angifvas dock i generalkonsulatets årsberättelse för

1895 vissa varor, som antagas kunna blifva föremål för en utvidgad omsättning
derstädes, såsom is, stockfisk, åkerbruksredskap, verktyger, spik,
cement och papper. En norsk exportfirma har etablerat en filial i Sfax,
hvarigenom också omsättningen af norska varor antagligen kommer att ökas.

Handelsstipendiaterna Bratt och Ellefsen omnämna i sin i augusti

1896 ingifna rapport en del andra* artiklar, som de antaga kunna införas,
nemligen kondenserad mjölk, öl, marmor, tändstickor, sprit, brynstenar,
grundfärg, sill, hermetik och tran.

Utförseln från Tunis till Norge och Sverige utgjorde år 1895:

Hudar................................. 3,170 kg. till ett värde af frcs 4,755.

Olivolja............... 4,565 » » » » » » 3,196.

Svampar .................................. 220 » » » » » » 2,640.

Trävaror .......................................... 200 » » » » » » 200.

Tillsammans frcs 10,791.»

Efter att vidare bland annat hafva erinrat, att under underhandlingarnes
gång af franske ministern afgifvits en bestämd förklaring, att
det ifrågavarande aftalet tillförsäkrade de Förenade Rikenas undersåtar
i Tunis den mest gynnade nations behandling, hade departementet slutat
med att uttala, att departementet funne sig efter omständigheterna böra
tillråda, att det från fransk sida framstälda förslag till deklaration
antoges.

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 68.

Herr ministern anförde derefter:

»Det från fransk sida framstälda förslaget till öfverenskommelse för
att ordna de Förenade Rikenas traktatförhållanden med det numera faktiskt
under Frankrikes öfverherrskap lydande regentskapet Tunis har sålunda
blifvit tillstyrkt af vederbörande myndigheter i såväl Sverige som Norge.
För min del kan jag icke heller annat än tillråda dess antagande. Liknande
aftal — några af fullkomligt enahanda ordalydelse — hafva redan
af Frankrike slutits med ett flertal af Europas stater, och genom detsamma
tillförsäkras de Förenade Rikenas undersåtar i Tunis i hvarje hänseende
obetingadt samma behandling som derstädes åtnjutes af den mest gynnade
nations undersåtar. Mera kunna vi ej begära och ej heller tänka på
att uppnå.

Till det ursprungligen föreliggande förslaget till deklarationens text
har ansetts nödigt att foga ett förbehåll om aftalets godkännande af nationalrepresentationerna
i Sverige och Norge, äfvensom, till följd deraf, en bestämmelse
om dess efterföljande ratifikation, och har jag förvissat mig om
franska regeringens samtycke till ett dylikt tillägg.

Någon viss tid finnes ej uttryckligen angifven för aftalets ikraftträdande,
men deraf följer, att detta sker omedelbart efter ratifikationernas
utvexlande.»

Herr ministern uppläste derefter det förslag till deklaration angående
ordnande af de Förenade Rikenas traktatförhållanden med Tunis, som finnes
detta protokoll bilagdt, samt hemstälde i underdånighet, det Kongl. Maj:t
täcktes bemyndiga Dess minister i Paris att underteckna en i öfverensstämmelse
med detta förslag affattad deklaration.

Till denna hemställan, deruti öfrige närvarande
svenske och norske statsrådsledamöter i underdånighet
sig förenade, behagade Hans Maj:t Konungen lemna
nådigt bifall.

Ex protocollo:
Eric Tv olle.

■

lil •,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 68.

9

y<;(8''iö) Jtfiaqqfj hmuhöt fiq jia Jaiifq ju latloTjb m-babbin nåd tre höft
-timid doo Ifmjqfiviq »b is gnirntaabiöi no amaiia/bi npiliaqqoaq gibéli Ilir

,abf;qo''iadi> i to b ecnn bi nios ,''if.gfiil

-no siobåisifiis isq ,rragnuno/I 4:j«W smil { abrgmlad
-oqoiq flit togafeiöd ullig ''lobfin i ,ybm55hyt8[Jit r.gilläd
intag ,}bgfilid tlojfotoiq ibiab eannri stab inebés qioiiis
dao bairnob lodpil no i alfnda nanoiiiaoqoiq ila

-•rbf >■\) :v’''Utdrag af protokollet öfver utrikesdepctrtementsärenden, hållet inför

-8>(i;l bil lugn i !bn Maj it "KonungeWM stdtsrädeV å Stockholms slott

in * 1 Q Cl*7 fiouflt)

den 7 maj loD7.

Närvarande:

:< Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr rninistern för utrikes ärendena grefve Douglas,
. Statsråden: friherre Akerhielm,

Wikblad,

Gilljam,
friherre Rappe,

Christerson,

Wersäll,

Annerstedt,
von Krusenstjerna.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena anmälde i underdånighet,
att, sedan Kongl. Maj:t vid föredragning i sammansatt statsråd
den 4 innevarande månad behagat bemyndiga Kongl. Maj:ts minister i
Paris att underteckna en i öfverensstämmelse med ett vid protokollet öfver
föredragningen fogadt förslag affattad deklaration med Frankrike angående
ordnande af de Förenade Rikenas traktatförhållanden med regentskapet Tunis,
en dylik deklaration blifvit den 5 innevarande månad undertecknad i två
exemplar. Sedan herr ministern derefter erinrat, att, enligt bestämmelsen
i sagda deklarations sista stycke, densamma skulle, innan den ratificerades,
underställas nationalrepresentationernas i Sverige och Norge godkännande,
hemstälde herr ministern i underdånighet, det Kongl. Maj:t behagade besluta
att äska Riksdagens bifall till deklarationen, samt förordna om aflåtande
för sådarjjp*» idamål till Riksdagen af nådig proposition.

Bill. till Riksd. Proi. 1897. 1 Sami. 1 Afd. 56 Höft.

2

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

Sedan herr ministern derefter uppläst ett på förhand uppsatt förslag
till nådig proposition äfvensom en förteckning å de protokoll och handlingar,
som funnos deri åberopade,

behagade Hans Maj:t Konungen, på statsrådets enhälliga
tillstyrkande, i nåder gilla förslaget till proposition,
sådant det finnes detta protokoll bilagdt, samt
befalla, att propositionen skulle i enlighet dermed och
åtföljd af de å den upplästa härhos jemväl bilagda förteckningen
upptagna protokoll och handlingar till Riksdagen
aflåtas.

Ex protocollo:

•.-.ji.il

Eric Trolle.

ey.v.rni

j ’.j j'' u, ; i ''

It

■M'' ■ . j/O ».! " I i

!1T afl t-.;

}>. r■; - = it :rnl>fob abg i
; flortfJi! • f'' «i--£obj''!T
■>:. Sill ;rreii oLbHéiroh
ir- ■ it'' $ o.. ■ t Ut BttJ''».

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:0 68. 11

Förteckning:

Kong]. Maj:ts nådiga proposition n:o 68 ............................................ sid. 1

öfversättning af deklaration angående ordnande af de Förenade

rikenas traktatförhållanden med regentskapet Tunis.................... » 2

Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden den 4 maj

1897.........................................................-...........................-..........- > 3

Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden den 7 maj

1897................................................................................................... » 9