Från manifest till sms – hur folkrörelser då och nu påverkar demokratins utveckling

Den svenska demokratin har i stor utsträckning formats av att människor gått samman för att ställa krav på ett bättre samhälle. Välkommen till ett samtal om folkets engagemang då, nu och i framtiden.

Ett starkt och aktivt föreningsliv växte fram under senare delen av 1800-talet inom nykterhetsrörelsen, fackföreningar, frikyrkosamfund, kvinnorörelsen, bildningsförbund och andra föreningar. De var alla med i kampen för allmän och lika rösträtt.

I dag har både medlemstalen och inflytandet minskat för många av folkrörelserna. Men svenskarna är minst lika engagerade i samhällsfrågor som tidigare. Nya former för att organisera sig och tillsammans kämpa för samma mål växer fram. Hur ser våra moderna folkrörelser ut och vart är vi på väg?

Medverkande

• Kjell Östberg, professor i historia vid Södertörns högskola. Kjell forskar kring demokratiseringsprocesser i Sverige, har varit lärare på IOGT-NTO:s folkhögskola Tollare och medverkar i antologin Rösträttens århundrade.
• Sofia Embrén, projektledare för Sveriges Museers framtids- och demokratisatsning med bland annat podden 100 samtal. Sofia är medgrundare till Stockholms Kvinnohistoriskamuseum, var med och byggde upp Rättviseförmedlingen och har stor erfarenhet av att driva samhällsutveckling
• Brit Stakston, digital mediestrateg och författare. Brit har en gedigen kunskap om digitalisering, sociala medier och medievanor som grund för analyser om framtidens demokrati och samhällsengagemang
• Moderator är Ulrika Knutson, journalist, författare, kritiker och krönikör. Ulrika har gett ut Kvinnor på gränsen till genombrott om Fogelstadgruppen och kommer i november ut med boken Den besvärliga Elin Wägner.
• Åsa Lindestam, förste vice talman i Sveriges riksdag inleder samtalet.

Tid: 6 november 2019
Plats: Riksdagsbiblioteket, adress Storkyrkobrinken 7A.