Vissa utgångspunkter för energisystemets omställning (prop. 1986/87:159)

Motion 1986/87:N185 Birgitta Hambraeus m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87:N185

Birgitta Hambraeus m. fl. (c)

Vissa utgångspunkter för energisystemets
omställning (prop. 1986/87:159)

Kärnkraftsavvecklingen måste börja nu. Därigenom påverkar vi också andra
länders avvecklingsplaner. Efter Tjernobyl omprövar många länder
kärnkraften, bl. a. Schweiz. En parlamentarisk delegation därifrån som nyligen
gästade riksdagen var mycket intresserad av våra kärnkraftsplaner.

Det danska folketinget beslöt förra året att vädja till Sverige att stänga
Barsebäck. Energiminister Birgitta Dahl har inte ens svarat på brevet från
sin danske kollega Christian Christensen.

Regeringens proposition är häpnadsväckande svag. Man tycks ta storföretagens
oro för energibrist på alltför stort allvar. Dessa har intressen i
kärnkraftsindustrin och har ingen saklig grund för den oro de exponerar
bl. a. i påtryckningkonferenser runt landet och i helsidesannonser.

Regeringens förslag att i första hand bygga ut baskraft för att ersätta
kärnkraften är ett klart intresse från storkraftföretagen, som bör avvisas. I
stället för nya baskraftverk bör man satsa på de många olika åtgärder inom
effektivisering, hushållning, el från företagens mottryck, vindkraft etc. som
sammantaget minskar elefterfrågan.

Tekniken är tillräckligt utvecklad och ekonomin prövad för flera av de
hushållningsåtgärder och nya energisystem som nu kan börja ersätta kärnkraften
och de fossila bränslena.

Det som hindrar övergången är främst att marknaden är mättad med olja
och el. Det är också nödvändigt med samhällsstöd när ett energisystem med
starka intressenter skall bytas ut. Energihushållningen och inhemsk energi
är i kris nu, på grund av oljepriset, elrean och regeringens obeslutsamhet.

Åtskilliga offentliga organisationer, som t. ex. byggforskningsrådet,
energiforskningsnämnden, STU, universitetens energiinstitutioner, länskommunala
forskningsråd, har övertygande visat att denna teknik skulle ge
arbete i de regioner som särskilt behöver det, bättra på bytesbalansen och
innebära ett kraftigt uppsving för en stor del av svenskt näringsliv, samtidigt
som den ger en tillräcklig och trygg energiförsörjning för all framtid.

Hundratals företag, forskare och rådgivare runt om i Sverige arbetar med
energilösningar som passar in i riksdagens beslut om energihushållning och
förnybara energikällor. Enskilda riksdagsmän har inte resurser att göra en
systematisk sammanställning över allt detta. Låt oss bara nämna några få
exempel som vi kommit i personlig kontakt med:

Vid högskolan i Örebro arbetar lektor Lennart Stenman med tvärvetenskapliga
projekt för småskaliga lösningar inom bl. a. energiförsörjningen,
för att främja Bergslagens näringsliv. I många kommunala satsningar är

lokal energi och hushållning en betydelsefull del för utvecklingen av byg- Mot. 1986/87
den, t. ex. i Skellefteå, Säter och Falkenberg. N185

Thomas B Johansson, professor i energisystemanalys vid Lunds tekniska
högskola, har på uppdrag bl. a. av energirådet visat att energianvändningen
kunde halveras på 20—40 år om i dag bäst känd teknik genomsnittligt
användes och ändå skulle den ekonomiska aktiviteten kunna öka med 50 —

100%.

Arne Elmroth, professor i energihushållning i byggnader vid KTH i
Stockholm, visar att energihushållningsprogrammet uppfyllts, men att det
finns risk att det sackar efter nu, när stödet avvecklas.

Sågverksindustrin uttryckte nyligen en önskan vid en konferens i Mora
att få bli energicentraler i samarbete med kommunerna. De är utspridda
över hela landet och kunde distribuera sina biprodukter till bränsle, förutom
till råvaror för massa- och skivindustrin.

Vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala och Garpenberg arbetar professorerna
Kurth Perttu och P O Nilsson med skogsenergi och energiskog.

Sven Högfors i Svenska trädbränsleföreningen har skrivit till riksdagsledamöterna
och berättat att ca 50 värmeverk var i drift 1986 med en årlig
förbrukning på ca 1,5 miljoner kubikmeter trädbränslen, dvs. ca 3 TWh.

Det finns ca 20 miljoner kubikmeter outnyttjat i skogen som skulle förbättra
skogsvården och få fram mer råvara till massaindustrin om spillet fick utnyttjas
till värme.

Mellanskogs Nils Säfström beräknar att vi de kallaste dagarna i vintras
använde lika mycket värmeenergi från skogsbränsle i Mellanskogs område
som elvärme och att man kunde fördubbla skogsbränsleuttaget.

1984 gav SveBio (Svenska bioenergiföreningen) med Lennart Schotte
som ordförande ut en 184-sidig katalog över företag och produkter inom
bioenergiområdet. Varje år ordnar SveBio en stor konferens om dagsläget
för bioenergin.

SERÖ (Sveriges energiföreningars riksorganisation) samlar energiföreningar
och företag i hela Sverige med intressen i förnybar energi och resurshushållning.

Industrigruppen för energihushållning i byggnader organiserar många
företag i byggbranschen: Ahlsell Profil AB, Döbel AB, Dow Chemical AB,

Elitsnickerier Ernström och Co AB, Etrifönster AB, Frånö Industri AB,

Genevad Cellplast AB, Glasbranschrådet, Gränges Aluminium, Gullfiber
AB, AB Gyproc, H-fönstret AB, Neste Thermisol AB, Pilkington FloatGlas
AB, Plastolit AB, Rockwool AB, Rydaholms Gummifabrik AB, SP Snickerier
AB, Swanboard Masonite AB, Svensk Sundolit AB. Ordförande är
Vidar Sjödin på Rockwool.

Mats Wolgasts (Uppsala) och Björn Karlssons (Linköping) resursbevarande
och hälsosamma hus har gett värdefulla impulser till trähusfabrikanterna.
Enda värmekälla kan vara en liten bränslekamin för de kallaste dagarna
och några små elelement när man reser bort.

Fläkt AB bygger storhotell i Stockholm som knappt behöver tillföra någon
energi för uppvärmning av luft och vatten.

Osby-pannan, som nu ingår i Saab-Scaniakoncernen, har tillverkat värmepannor
för biobränsle i över 50 år.

Nydo energi gör bränslepellets av biomassa.

Företagen blir ofta överraskade över hur mycket energi och pengar man
spar när ny teknik installeras. Industrins och kommunernas mottryckskapacitet
är inte fullt utnyttjad. Dalarnas forskningsråd har kommit fram till
att maskinerna spar hälften av energin efter varvtalsreglering.

Den kemiska massaindustrin kunde vara helt självförsörjande med energi
och därtill leverera el från sina mottrycksaggregat till nätet. Avesta Järn- 7

verk gjorde häromåret en investering som fördubblade produktionen i den Mot. 1986/87
avdelningen och halverade energianvändningen. Redan nästa år var inves- N185
teringen intjänad. Ny teknik är alltid energieffektivare. Hedemora verkstäder
förbättrade inomhusklimatet och sparade energi och pengar.

Volvo flygmotor arbetar med energisnåla bussar. 1 Karlstad kommer
man att testa vätgasbussar, enligt tidningsuppgifter. Den svenska industrins
spillgas beräknas kunna driva en miljon personbilar eller landets
samtliga bussar! Metanol, etanol, svensktillverkad rapsolja kan göra trafikens
energiförsörjning inhemsk. Vid Svensk Drivmedelsteknik och inom
Volvo arbetas det med sådana projekt. På Gotland bygger Kjell Alvengren
gengasaggregat till fordon tillsammans med Björn Kjellström vid Beijerinstitutet
i Stockholm. Bilar med sådana aggregat har via SIDA levererats till
exempelvis Nicaragua och Seychellerna.

3K Engineeering arbetar bl. a. med vindkraftprojekt land- och havsbaserade.
KMV satsar fortfarande på vind. Sven Svenning på Swedevind AB
anlitar lokala verkstäder i Lidköping för att bygga vindkraftverk. I Härnösand
värmer familjen Tegström sitt hus, lagar sin mat och kör sin bil med
vätgas framställd av egen vindsnurra, det s. k. Welgas-projektet, som nu får
efterföljare. Folkhögskolan Gerleborgsskolan i Bohuslän har byggt eget
vindkraftverk och visar nu utställningen ”Vindens kraft” runt om i landet
med start i sommar vid Ölands Skogsby.

Solvärmen har blivit 50 % billigare vart tredje år. Hans Andrén, Munkatorp,
Rottne har sedan lång tid varit verksam på solenergiområdet vid solvärmeverket
i Ingelstad, Växjö, inom branschorganisationen SiSol såväl
nationellt som internationellt.

Roland Andersson, Ingenjörsfirma i Orsa installerar solfångare av bl. a.
följande märken: Solsam (KF och Folksam), Bolin Konstruktion AB, Boling
Innovation KB, Örebro Solvärme och SUNTEX AB i Örebro.

Exemplen kunde mångfaldigas. I varje kommun med framförhållning och i
varje företag med skaparvilja finns kunniga människor som längtar efter att
det äntligen skall bli klara besked i energipolitiken och en konsistent uppföljning
av bestämmelser, stöd och skatter, så att man med trygghet kan gå
in för det förnybara energisystemet.

Regeringen tycks vara oinformerad eller ointresserad av alla dessa framgångar
på det alternativa energiområdet. Ingenting av all denna erfarenhet
märks i propositionen där man talar om att nu påbörja ett utvecklingsprogram
för att se om tillförseln av ny energi och hushållning kan ersätta ett
kärnkraftsaggregat. Det är ett märkligt sätt att resonera. Oljebesparingen
har ensam ersatt ett helt kärnkraftsprogram på tolv reaktorer jämfört med
prognoserna på tidigt 1970-tal!

Regeringen tycks helt fången av de intressen som helst tänker i storskaliga,
centraliserade lösningar som kärnkraft, kolkraft och utbyggnad av stora
Norrlandsälvar. Dessa intressen motarbetar aktivt ett energisystem som de
inte kan kontrollera. Men det energisystem som riksdagen beslutat genomföra
måste bli småskaligt för att rätt kunna utnyttja inhemska förnybara
energikällor. Det måste lita till många aktörer och företag som inte brukar
räknas till energibranschen.

Regeringen ger storkraftföretagen i uppdrag att administrera energiomställningen.
Det är dömt att misslyckas. Svensk vindkraftsindustri var framgångsrik.
Nu har den i det närmaste raserats under ledning av Vattenfall

m. fl. som fått i uppgift att beställa ännu ett vindkraftverk för att stimulera 8

svensk vindkraftsindustri. Nu beställer man i stället ett aggregat från det Mot. 1986/87

skotska Howden. Detta företag har dåligt rykte för problem med vingarna. N185

Aggregatet planerar man sätta upp i Göteborg, allom till varnagel måhända.

I föreliggande proposition anser regeringen att Vattenfall, Sydkraft AB,

Svenska kraftverksföreningen, Svenska elverksföreningen, Svenska gasföreningen
och Svenska värmeverksföreningen är de rätta att utveckla framtidsenergin
i ett Svensk Energiutvecklings AB med statsstöd. Det verkar
ytterst osannolikt att de vill lyckas fullfölja riksdagsbeslutet om förnybara
energikällor och energihushållning. Regeringen borde i stället satsa på de
många aktörer som har viljan och kunskapen att genomföra en lyckosam
omställning av energisystemet.

Regeringen bör göra en sammanställning av erfarenheterna från den
praktik som finns runt om i landet av energisatsningar som stämmer med
riksdagens beslut. Slutsatserna från en sådan sammanställning kombinerade
med slutsatser från tekniska lösningar som finns i prototyper kommer att
visa att vi i dag omedelbart kan börja avveckla kärnkraften samtidigt som vi
fortsätter att minska oljeanvändningen och skyddar älvarna och minskar
kolanvändningen för värmeändamål.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen av regeringen begär åtgärder för att nu inleda
kärnkraftsavvecklingen med att ta Barsebäck och Ringhals ur drift,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om att baskraft i första
hand skall byggas ut för att ersätta kärnkraften,

3. att riksdagen av regeringen begär en sammanställning och slutsatser
av lyckade energisatsningar som stämmer med riksdagens beslut
om ett energisystem baserat på energihushållning och inhemska
förnybara energikällor.

Stockholm den 1 juni 1987

Birgitta Hambraeus (c)

Marianne Andersson (c)

Gunhild Bolander (c)

Britta Hammarbacken (c)
Stina Gustavsson (c)

9