Vissa utgångspunkter för energisystemets omställning (prop. 1986/87:159)

Motion 1986/87:N184 Alf Svensson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87:N184

Alf Svensson (c)

Vissa utgångspunkter för energisystemets
omställning (prop. 1986/87:159)

Avveckla kärnkraften före år 2000

Regeringens proposition om avveckling av kärnkraften innebär att den
stora kärnkraftsolyckan i Tjernobyl inte har påverkat tidpunkten för när de
svenska kärnkraftsreaktorerna skall vara avställda. Ingenting har framkommit
som ger anledning att ompröva den tekniska riskbilden vad gäller
haverier i svenska reaktorer, konstaterar regeringen i enlighet med den
särskilda expertgruppens analys. År 2010 är fortfarande stoppdatum för
svensk kärnkraft. Inte heller har regeringen låtit sig påverkas av den omfattande
svenska och internationella opinionen för en snabbavveckling av
Barsebäcksverket.

Som underlag för sina bedömningar har regeringen lagt expertgruppens
analyser, framförda i rapporten Efter Tjernobyl (Ds I 1986:11), statens
energiverks och statens industriverks remissyttranden över densamma.
Slutsatserna är att en avvecklingsperiod på tio år till 1997 skulle medföra
betydande olägenheter i form av kraftiga elprishöjningar, vilka skulle drabba
elkonsumenterna hårt. Vissa elintensiva industrier skulle enligt expertgruppen
sannolikt komma att slås ut. Dessutom anser man sig kunna slå fast
att en tioårig avvecklingsperiod skulle leda till svåra påfrestningar för delar
av den svenska industrin till följd av de mycket kraftiga elprishöjningar
som expertgruppen förutsatte. Påfrestningarna skulle särskilt drabba regioner
med redan i dag betydande arbetsmarknads- och regionalpolitiska problem.
Något lindrigare förlopp skulle en utsträckt avveckling till år 2005
innebära. En avveckling till år 2010 skulle gå så bra att den förordas av
regeringen.

Mot detta synsätt har kds framför allt tre huvudinvändningar.

1. All erfarenhet talar för att den typ av prognoser över elförbrukningen
som regeringen bygger sina antaganden på är för statiska och inte tar hänsyn
till de dynamiska elementen i samspelet mellan prismekanismen och
sparstimulans. Förutom erfarenheterna från den mycket framgångsrika
oljeersättningen kan nedanstående prognos från Centrala driftsledningen
vara belysande för prognoskonstens träffsäkerhet när det gäller elförbrukningen
i Sverige. Prognosen publicerades 1972, samma år som det första
större svenska kärnkraftverket startades:

Mot.

1986/87

N184-185

1 Riksdagen 1986/87. 3 sami Nr NI84—185

År	Kraftsams (CDL:s) prognos 1972 elbehov TWh	Verklig förbrukn.
1972		72
1975	100	80
1980	145	94
1985	200	130
1990	250	?

Sedan 1979 har den faktiska totala energianvändningen i Sverige gått ned
med ca 50 TWh (temperaturkorrigerade värden). Detta motsvarar tio normalstora
kärnkraftverk eller tolv utbyggda Kalixälvar.

Regeringens statiska sätt att se på relationen mellan tillgång på elenergi
och industrins produktionsvolym framstår än klarare om man jämför med
utvecklingen för en annan produktionsfaktor; mänsklig arbetskraft. En historiskjämförelse
av utvecklingen mellan antalet sysselsatta inom industrin
och produktionsvolymen visar på ett synnerligen dynamiskt förhållande
mellan prismekanismen och den tekniska utvecklingen. Rationaliseringsmöjligheten
överträffar ständigt vad som tidigare ansetts möjligt. Samma
dynamiska möjlighet torde gälla elenergianvändningen. Svenska elkonsumenter,
såväl industri som hushåll, har anpassat sin konsumtion efter det
internationellt sett mycket låga elpriset.

Det framhålls i propositionen att någon statlig reglering av elpriserna
inte förekommer. Detta är ungefär lika relevant som att tala om att någon
statlig reglering av lönenivån inte heller förekommer. I båda fallen är statens
möjlighet till indirekt styrning via löneskatten (i dag ca 40%) resp.
energiskatterna ett fullt tillräckligt styrinstrument. Elskatten är för närvarande
bara cirka en tredjedel av skatten på bensin per energienhet. När det
gäller elpriserna tillkommer statens möjligheter att via avkastningskraven
på Vattenfall påverka elprissättningen. Denna möjlighet kommer energiministern
i okänd omfattning uppenbarligen att utnyttja. Kds anser att en
systematisk omläggning av produktionsbeskattningen från den nuvarande
tyngdpunkten på löneskatter till energiskatter snarast måste inledas. 1 kds
skattemotion med anledning av budgetpropositionen föreslås en höjning av
energiskatterna med 1 830 000 000 kr. för budgetåret, samtidigt som löneskatten
sänks med 3 900 000 000 kr., vilket totalfinansieras genom ökade
besparingar och inkomster.

2. Kds anser att regeringen inte låter säkerhetsfrågorna få tillräckligt
genomslag i propositionen. Enligt kärnkraftinspektionens bedömning från
december 1985 har säkerheten vad gäller att förebygga och förhindra svåra
härdhaverier vid de svenska reaktorerna förbättrats under de senaste åren.
Men trots att denna säkerhet bedöms ha ökat, räknar man ändå i det svenska
reaktorsäkerhetsarbetet med att sådana haverier, inkl. härdsmälta, kan
inträffa. Åtgärder för att minska risken för utsläpp vid olika typer av härdhaverier
har genomförts, t. ex. FILTRA-anläggningen vid Barsebäcksverket.
Resterande svenska reaktorer skall ha åtgärdats till år 1989.

1 propositionen sägs ändå att trots de ovan nämnda förbättringarna av
säkerheten ”kvarstår ändå händelseförlopp med mycket låg sannolikhet

Mot. 1986/87
N184

2

som kan leda till utsläpp av liknande omfattning som i Tjernobyl”. Reak- Mot. 1986/87

tortankbrott, jordbävningar, flygplansstörtningar, stora bränder, sabotage N184

och komplexa och svårförutsebara kombinationer av tekniska fel och
mänskligt felhandlande eller felbedömningar nämns som exempel på sådana
risker. Roströtan i Ringhals 1, de korroderade tuberna i ånggeneratorerna
i Ringhals 2, försprödningen av reaktortanken i Oskarshamn 1 är tillsammans
med den allvarliga säkerhetssituationen vid Barsebäcksverken
exempel på de speciella risker som kärnenergin utgör, jämfört med all annan
produktion.

Redan reaktorsäkerhetsutredningen 1979 visade på att det framför allt
var människan och hennes beteendemönster som måste ändras och anpassas
till kärnkraftsteknologins speciella behov. Nu hänvisar regeringen till
orsakerna bakom Tjernobylolyckan och haveriet i Three Milé Island och de
analyser av människa —maskinfrågor som gjorts i anslutning till dessa.

”Förstärkta insatser inom människa—maskinområdet torde kräva
förstärkning av den beteendevetenskapliga/systemergonomiska expertisen
inom kraftföretagen”, konstateras i propositionen.

3. Kds anser med hänsyn till effekterna av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl
att de svenska kärnkraftsreaktorerna bör vara avvecklade till år 2000 och att
Barsebäcksverket med förtur skall avvecklas inom den tid det tar att förse
Karlshamnsverket med höggradig rökgasrening och har i en motion under
allmänna motionstiden (1986/87:N535) redovisat hur detta kan genomföras
med både miljömässiga och ekonomiska fördelar, jämfört med att driva
de flesta reaktorerna till år 2010 och ersätta dem med kolkondenskraftverk
som kraftindustrin och kärnkraftsförespråkarna önskar.

De svenska kärnkraftsreaktorerna måste under alla förhållanden ersättas.
Den tekniska livslängden har överdrivits. T. ex. är Ringhals 2-reaktorn
så försvagad av ålderskrämpor att ägarna redan vill byta ut ånggeneratorerna
till en kostnad av ca 1 200 000 000 kr.

Med en planering som ger alla inblandade parter god tid att anpassa sig
är det möjligt att avveckla de tolv svenska reaktorerna fram till år 2000 och
ställa om vårt energisystem till en mera inhemsk och till stora delar förnybar
energihushållning. Men det kräver att ett antal viktiga beslut fattas omgående
av riksdag och regering.

— Barsebäcksreaktorerna avvecklas inom den tid det tar att förse Karlshamns
oljekraftverk med höggradig rökgasrening, eller konvertering till
natugasdrift.

— De 1,2 miljarder kronor som anslagits för att byta ånggeneratorer på
Ringhals 2 satsas i stället på ökad användning av biobränslen och effektivare
energianvändning i såväl producent- som konsumentleden. Ringhals
2 stängs av säkerhets- och arbetsmiljöskäl.

— En fysisk avvecklingsplan fastställs där det anges i vilken tidsföljd de
olika reaktorerna, beroende på säkerhetsmässiga bedömningar, skall
tas ur drift.

— En plan fastställs för snabbare utbyggnad av alternativa energikällor,
intensifierat energisparande och effektivare energianvändning.

I * Riksdagen 1986/87. 3 sami Nr N184-185

— Beskattningen läggs om så att arbetskraften beskattas mindre genom Mot. 1986/87

lägre arbetsgivaravgifter, och energi och råvaror får bära en större andel N184

av beskattningen av produktionen, dock så utformad att de elintensiva
branscherna hinner anpassa sig och t. ex. ersätta el med naturgas eller
biogas.

— Större satsningar på forskning om effektivare energianvändning och
nya energikällor.

För att klara en avveckling av kärnkraften i Sverige till år 2000 med ett
decentraliserat energisystem i huvudsak byggt på inhemska och förnybara
energislag, där såväl hushållen och industrin som transportsektorn får tillräckligt
med elström, krävs en bestämd politisk inriktning av energipolitiken.
Målsättningen bör vara att den totala energianvändningen skall ligga
runt 300 TWh år 2000.

För att ersätta den kärnkraftsproducerade elströmmen med effektivare
energianvändning och alternativa energikällor krävs att riksdagen snabbt
antar ett kraftfullt handlingsprogram.

Satsningarna måste bl. a. gälla effektivare energianvändning, t. ex. ökad
isolering av bostadsbeståndet, värmeåtervinning, värmepumpteknik, ökad
satsning på kraftvärme och mottrycksproduktion av el. Ett annat viktigt
inslag är utbyte av el mot naturgas och biogas inom industrin. Naturgasen
är visserligen ett fossilt och importerat bränsle, men har fördelen att vara
mycket rikligt förekommande i vår nordiska närmiljö, dessutom miljövänligt.
Enligt kds uppfattning kan naturgasen på medellång sikt bli en mycket
viktig komponent i det svenska energisystemet i arbetet på att långsiktigt
ersätta importerad olja, kol och kärnbränsle med inhemska och förnybara
energislag. Solenergin bör främst komma till användning för uppvärmning
av tappvatten. Vattenkraften bör effektiviseras. Den tidigare förespråkade
utbyggnaden av vattenkraften till 66 TWh kan eventuellt ersättas av naturgasproducerad
el.

De nuvarande kärnkraftsreaktorernas tekniska livslängd är starkt begränsad.
De måste under alla förhållanden ersättas. Det billigaste och miljövänligaste
är att i så stor utsträckning som möjligt investera i effektivare
energianvändning och sparande.

Det är nödvändigt att de politiska besluten om en omställning av vårt
energisystem följs upp med ekonomiska styrmedel, på samma sätt som t. ex.
de bostadspolitiska målen bara kan uppnås genom att riksdagen fastställer
låneregler och andra villkor som reglerar och stimulerar byggandet. Riksdagen
bör i en kommande skatteutredning begära förslag på skattepolitiska
åtgärder som skall stimulera energisparande i bostadsbeståndet, hushållen
och industrin.

Stoppa utbyggnaden av direktverkande elvärme

Den explosionsartade ökningen av eluppvärmningen av bostäder måste
stoppas. Den har redan gått så långt att det har uppstått allvarliga problem
under de senaste kalla vintrarna i eldistributionen, trots att kärnkraften nu
är fullt utbyggd. Den mycket farliga sårbarheten i detta storskaliga system

4

kan bli förödande om inte riksdagen snabbt fattar beslut som kan bryta Mot. 1986/87

utvecklingen. Olika typer av åtgärder som lagstiftning mot nyinstallation av N184

direktverkande elvärme och höjd elskatt och förändringar av eltaxekonstruktionerna
måste samverka för att snabbt styra utvecklingen mot ett
mera decentraliserat system för bostadsuppvärmning, i huvudsak byggt på
inhemska och förnybara energislag.

Kraftindustrins modell för dyr för konsumenterna

1 kärnkraftsförespråkarnas och kraftindustrins modeller skall kärnkraften
ersättas med nybyggda gigantiska kolkondenskraftverk. I sådana anläggningar
kostar varje kWh ca 40 öre. Detta skall jämföras med en satsning på
effektivare energianvändning, ökad kraftvärmeproduktion, naturgas, ersättning
av el med bränslen, m. m. Enligt beräkningar som utförts i en
arbetsgrupp inom centerpartiet skulle en sådan inriktning innebära en årlig
besparing för konsumenterna på ca 8 miljarder kronor.

Det är ganska naturligt att kraftindustrins modell står i överensstämmelse
med företagens affärsidé — att producera och sälja så mycket elström
som möjligt. 1 nyproducerade kolkondenskraftverk blir det en mycket högre
kostnad för konsumenten än om en stor del av investeringarna görs i
besparingar och effektivare energianvändning, som ju inte alls kräver några
driftskostnader.

För att stimulera omställningen av energisystemet bör en avgift på t. ex.
ett par öre per kWh på all elström tas ut till en fond, som både skall ge
stimulansbidrag och finansiera särskilt angelägna objekt. Regeringen bör
snarast lägga fram förslag på hur beskattningen av de olika energislagen
skall leda fram till en avveckling av kärnkraften till år 2000.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår proposition 1986/87:159,

2. att riksdagen av regeringen begär förslag om en konkret avvecklingsplan
för kärnkraften, så att det sista aggregatet kan ställas
av senast år 2000 i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 1 juni 1987
Alf Svensson (c)

5