Utredning om lagprövningsrätten

Motion 1999/2000:K257 av Ingvar Svensson m.fl. (kd)

Vid i övrigt oförändrade förhållanden är ett stats- eller samhällsskick mer
demokratiskt, ju fler relativt oberoende maktcentra det omfattar och ju
bättre jämvikt det föreligger mellan dem.
Detta synsätt har dessvärre inte varit alltigenom vägledande för
uppbyggnaden av den svenska konstitutionen. I huvudsak har den moderna
svenska traditionen byggts på den s k folksuveränitetsprincipen (dvs att all
makt är koncentrerad till den folkvalda församlingen), i mindre grad på
maktdelningsprincipen.

Även om 1809 års regeringsform delvis anses bygga på ett maktdelnings-
tänkande har det i liten utsträckning haft någon sådan konstitutionell effekt,
bortsett från att riksdagen och regeringen idag utgör två maktcentra, dock
intimt ihopkopplade genom parlamentarismen. Den dömande makten har
haft en underordnad ställning och kan knappast anses utgöra ett separat
maktcentrum. Den blygsamma utformningen och användningen av lag-
prövningsrätten är ett exempel på detta.

En god demokratisk utveckling måste bygga på en klar maktdelning. Detta
synsätt överensstämmer med den realistiska människosyn som säger att alla
människor är ofullkomliga. Det måste alltså finnas klara korrektiv mot
maktmissbruk och maktkoncentration.

Det finns idag en lagprövningsrätt inom Europeiska Unionen. EG-
domstolen har rätt att pröva om nationell lagstiftning strider mot
gemenskapernas fördrag. Sverige har accepterat denna lagprövningsrätt. I
Sverige måste dock ett fel vara uppenbart i strid med grundlagen för att
lagprövningsrätten skall kunna användas. Detta rekvisit har i praktiken
förvandlat lagprövningsrätten till en papperstiger.

Bortsett från de överväganden som låg bakom lagprövningsrätt och
uppenbarhetsrekvisit (skrevs in i grundlagen 1979) har frågeställningen kring
lagprövningsrätten inte närmare studerats på senare år. Fri- och
rättighetskommittén fick uppdraget (dir. 1991:119), men gjorde inga
ansträngningar för att genomföra det uppdrag kommittén fått. I och med
inträdet i EU har "judikaliseringen" fått inträde i den svenska debatten.
Maktdelningsfrågorna tenderar att alltmer hamna i centrum för den
författningspolitiska debatten. Det finns därför goda skäl att genomföra en
noggrann utredning kring lagprövningsrättens ställning i Sverige. Detta bör
ges regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att genomföra en noggrann utredning kring
lagprövningsrättens ställning i Sverige.

Stockholm den 30 september 1999

Ingvar Svensson (kd)

Rolf Åbjörnsson (kd)

Kjell Eldensjö (kd)

Chatrine Pålsson (kd)

Ingemar Vänerlöv (kd)

Inger Strömbom (kd)

Maria Larsson (kd)

Ragnwi Marcelind (kd)

Björn von der Esch (kd)