Utökad svensk kärnkraft

Motion 2013/14:N324 av Staffan Anger (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Sveriges kärnkraftsreaktorer.

Motivering

Frågeställningen för Sverige är till vad vi skall ha ett fungerande och leveranssäkert elsystem och vilka krav vi skall ställa på det. För att tillvarata våra naturresurser genom våra basindustrier (skog, kemi, gruvor, stål), som skapar betydande exportintäkter förutom sysselsättning, behövs en eltillförsel varje sekund året om utan avbrott. Det är inte bara tillgången på el som är viktig utan minst lika mycket tillförlitligheten i eltillförseln. Eleffekt behövs i varje ögonblick året om och den tillgodoses idag främst av kärnkraft och i viss mån vattenkraft. I detta sammanhang går det inte att tala om elenergi, TWh (kWh), utan eleffekt, GW (MW), behövs i varje ögonblick.

I Sverige pendlar effekten mellan 10 till 26 GW under ett helt år, minst på sommarhalvåret. Svenska Kraftnät (SVK) har ansvar för att det finns effekt i varje ögonblick och speciellt under den kalla delen av året s.k. effektbalanskrav. När SVK sammanställer effektbalanskravet räknar de med att 90 % av effektinstallationen i kärnkraften alltid är tillgänglig. För vindkraften räknar de med att mer än 6 % av effektinstallationen är tillgänglig 90 % av tiden och att endast mindre än 6 % av effektinstallationen är tillgänglig 10 % av tiden.

För elsystemet räcker det alltså inte att det finns kraftverk med tillräcklig installerad eleffekt. Det krävs dessutom att elen kan produceras exakt när den behövs och i tillräcklig mängd över tiden.

Kärnkraftverken producerar vid full effekt under större delen av året med undantag för produktionsuppehåll under sommaren för underhållsarbete och bränslebyte.

Precis som kärnkraften är vattenkraften en bas i elproduktionen (både effektmässigt och energimässigt) med sin höga andel av Sveriges totala elproduktion. Den har samtidigt en mycket god förmåga att klara av säsongsvariationer – men även variationer inom kortare tidsintervall.

I framtiden är realiteten den när det gäller basel att nuvarande kärnkraftsverk måste fasas ut och vattenkraften står inför en hotbild att behöva begränsas dels genom tillkommande miljörestriktioner med minst 10 TWh samt genom krav på reglering av ökad vind- och solkraft.

Tyskland investerar stort i kol- och gaskraftverk när de stänger sina kärnkraftverk. Effektbehovet efter kärnkraftens avveckling i Tyskland kräver massiva investeringar i nya gas- och kolkraftverk fram till år 2022. Dessa nya kraftverk ger vid full produktion cirka 100 miljoner ton ökade koldioxidutsläpp, vilket är i stort sett dubbelt så mycket som dagens svenska samlade utsläpp.

Svenska folket förväntar sig att dagens politiker kan demonstrera samma klokhet och förutseende som sina föregångare. Att vi producerar fossilfri el varje år och även exporterar mer än 10 procent av den, innebär att de svenska utsläppen av växthusgaser är försumbara i jämförelse med vår europeiska omvärld som får 53 procent av sin el från fossila bränslen. Sverige betraktas av omvärlden som ett föredöme när det gäller energiförsörjningen.

Stockholm den 24 september 2013

Staffan Anger (M)