Utbetalning av EU:s jordbruksstöd

Motion 2005/06:MJ233 av Cecilia Widegren m.fl. (m, fp, kd, c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utbetalning av EU:s jordbruksstöd skall ske så snart Sverige har tillgång till pengarna, dvs. före årsskiftet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att svenska lantbrukare i framtiden skall få rimliga och förutsägbara villkor jämbördiga med villkoren i konkurrentländer.

Motivering

Alltför ofta har man kunnat se hur en enskild företagargrupp används för att klara utgiftstaket i den nationella budgeten. Det är en oerhörd nonchalans mot en hel yrkeskår, och det är ett exempel på varför det finns ett dåligt företagsklimat i Sverige: det saknas långsiktiga spelregler. Vem vågar investera när staten helt utan förvarning kan ändra på förutsättningar och tvinga företagare att ta lån för att klara löpande utgifter och t.o.m. skatteinbetalningar? Slutet av ett kalenderår är för jordbrukare en utgiftstyngd period, då inköp av förnödenheter, framför allt för växtodlingen, förfaller under perioden oktober–december. För nötköttsproducenterna, som är den mest utsatta gruppen, kan det kännas än värre att få vänta kanske upp till ett halvår på den sista intäkten från ett slaktat djur som det tagit 1,5–2 år att föda upp.

Totalt sett innebar regeringens budgetförslag att sammantaget 6 miljarder kronor senarelades för utbetalning till första delen av 2005. De sista betalningarna gjordes inte förrän den 31 maj 2005. I sammanhanget kan också poängteras att 6 miljarder kronor faktiskt är mer än hela nettoinkomsten i svenskt jordbruk.

Det är givetvis helt orimligt att Sveriges bönder får ta huvudansvaret för att statsbudgetens utgiftstak skall hållas. Fundera på hur det skulle se ut om regeringen sköt upp löneutbetalningen till Regeringskansliets tjänstemän av samma anledning. Konsekvensen blir att den likvida situationen för jordbrukarna riskerar att bli ohållbar med än större skulder och ökade räntekostnader. För många är kortfristiga lån enda sättet att klara situationen, då det naturligtvis är en hederssak att klara sina förfallna fakturor. Men det kan också vara svårt att låna mer pengar, då utrymmet redan intecknats i tidigare lån där EU-stödet räknats med som tillgängligt ekonomiskt utrymme för den enskilde jordbrukaren (utlovade EU-stöd fungerar ju som bekant som en form av statlig betalningsgaranti och är alltså belåningsbara).

Utbetalningarna skall ske så snart Sverige har tillgång till pengarna. Spelreglerna måste vara tydliga, långsiktiga och förutsägbara!

Stockholm den 22 september 2005
Cecilia Widegren (m)
Christer Winbäck (fp)	Holger Gustafsson (kd)
Birgitta Carlsson (c)