Ungdomslitteratur på högstadiet

Motion 2004/05:Ub368 av Lennart Axelsson m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att använda nutida ungdomslitteratur i svenskundervisningen på högstadiet för att bättre stimulera och vidmakthålla läslusten hos våra ungdomar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skolan börjar använda sig av den många gånger outnyttjade kompetensen hos skolbibliotekarier och ungdomsbibliotekarier.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ungdomslitteraturens status höjs i lärarutbildningarna.

Motivering

Nyligen har det i pressen förekommit flera artiklar som tar upp en angelägen fråga. Varför måste högstadieelever i ämnet svenska enbart läsa vuxenlitteratur som de kanske varken förstår rent språkligt eller är mogna för ännu? Konsekvensen blir att de helt tappar läsintresset. Det är ett läsintresse som är en förutsättning för framtida studier, för personlig utveckling och för deltagande i ett demokratiskt samhälle.

I läroplan LPO 94 och i kursplaner för svenska står inget om att eleverna måste läsa Selma Lagerlöf, August Strindberg eller någon annan klassiker. Istället står det i målen för ämnet svenska bland annat att elever i slutet av nionde skolåret skall "kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur från Sverige, Norden och från andra länder".

Idag finns ett stort utbud av ungdomslitteratur av hög kvalitet, både av svenska författare och översättningar från andra språk. Den litteraturen är skriven för ungdomar både till språk och innehåll. Den utspelar sig oftast i ungdomarnas egen värld och stimulerar till samtal och diskussion i klassrummet. Ämnena kan vara rasism, moral, sex, våld med mera. Inte minst för alla unga nysvenskar är dagens ungdomslitteratur speciellt viktig. Där kan de känna igen sig och därigenom få en bekräftelse.

För att vidmakthålla läslusten hos ungdomar när de når högstadiet krävs från skolans sida ett öppnande mot omvärlden och ett utnyttjande av den kompetens som finns i varje kommun på skolbibliotek och kommunala bibliotek.

Redan under lärarutbildningen måste ungdomsbokens status höjas och bli ett självklart inslag i all litteraturdiskussion. Utbildning i boksamtal bör få större utrymme.

På högstadiet bör sedan ett utökat samarbete ske med skolbibliotekarien, som besitter en outnyttjad kompetens vad gäller litteratursamtal och ungdomslitteratur. Om inte utbildad personal finns på skolorna ska kommunbibliotekets ungdomsbibliotekarie anlitas.

Stockholm den 29 september 2004
Lennart Axelsson (s)
Nils-Göran Holmqvist (s)	Helena Frisk (s)
Matilda Ernkrans (s)