Terrorism

Motion 2002/03:U206 av Sten Tolgfors (m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om terrorismen som hot mot det demokratiska systemet och det öppna, västerländska samhällssystemet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det gemensamma ansvaret för världens länder att motverka terrorism.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av internationell samverkan mot terrorism.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om flygförbudszonerna i Irak.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om regimer som stöder eller skyddar terrorism genom att ge terrorister möjlighet att träna, ha baser, finansiera sin verksamhet och planera terror utifrån deras territorier.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om befrielsen av Afghanistan.

Gemensamma insatser mot terrorism

Attackerna mot World Trade Center, Pentagon och fyra civila passagerarflygplan för drygt ett år sedan är det värsta anfallet mot demokratin i västvärlden sedan andra världskriget. I USA beräknas tretusen människor ha förlorat livet. En rad andra länder utöver USA förlorade människor i attackerna.

USA har aldrig tidigare utsatts för anfall på egen mark, av det slag som ägde rum förra året. Anfallet mot Pearl Harbour, som ses som en parallell till attacken på World Trade Center, riktades mot militära installationer. I New York riktades terroristernas våld enbart och uteslutande mot civila män, kvinnor och barn.

Attack mot demokratin

Attacken i New York var mer än en attack på bara USA. Terrorn riktades mot det demokratiska systemet och vårt öppna, västerländska samhällssystem. Planerna på terrordåd i Europa visar att USA bara är en symbol för vad terroristerna attackerar. Terrorn kan drabba också här.

Om att terrorn utgör ett hot mot alla demokratier råder bred enighet, både i Sverige och internationellt.

Terrordåden i USA planerades flera år i förväg. Uppfattningen att President Bushs politik var orsaken till dåden kan därför avvisas. Attackerna mot New York och Washington ställde mycket på sin spets. Öppna, demokratiska samhällen är sårbara. Demokratin måste ständigt försvaras. Ofta vardagligen mot uttunning. Ibland och undantagsvis mot rena angrepp.

Internationell samverkan

En fråga som katastrofen i USA aktualiserar är världens demokratiers förmåga att i tid samla in underrättelser för att kunna undvika hot mot sina öppna samhällen.

Terrorismen är internationell, därför krävs internationell samverkan för att stoppa den. Utbyte av information från personella källor, signalspaning och satellitspaning mellan underrättelsetjänster, polissamarbete om information och konkreta insatser vid enskilda fall av gränsöverskridande terrorism, samarbete för att bryta terroristers finansiella styrka, ekonomiska sanktioner mot länder som på olika sätt stöder terrorgrupper, samarbete kring internationell flygsäkerhet samt stöd och gemensamt agerande vid insatser i enlighet med FN-stadgan efter attacker, är exempel på nödvändig internationell samverkan.

Dagens hot mot internationell fred och säkerhet klarar inget land att hantera på egen hand. Det är en viktig insikt också för oss i Sverige.

Det finns terrorgrupper som medvetet vill skada demokratin och som inte drar sig för att detta drabbar civila. Vissa attacker riktas också direkt mot civila, i stor medvetenhet om den panik detta skapar. För att motverka detta krävs samarbete mellan världens demokratier i en helt annan skala än tidigare. Den svenska regeringen måste i EU och FN verka för ett sådant samarbete.

Rätten till självförsvar

FN:s säkerhetsråd konstaterade att terrordåden i USA var ett hot mot internationell fred och säkerhet och att USA ägde rätten till självförsvar. Säkerhetsrådet underströk också att den som understödjer eller skyddar terrorism också gör sig skyldig till folkmord.

USA agerade inte efter ”den starkes rätt”, som det ibland sagts i debatten, utan i enlighet med FN-stadgan och i samråd med ett mycket stort antal av världens länder i en allians mot terrorism. I denna allians fanns också en rad muslimska länder.

Det är värt att notera att många länder i världen fruktar fundamentalismen. Ryssland har den inom och inpå sina egna gränser. Kina gränsar till Afghanistan. Indien ser den i Kashmirkonflikten. Många moderata muslimska länder räds maktövertaganden.

Terrorn upphör inte av sig själv. Det finns enligt uppgift flera länder som aktivt stöder terroristgrupper genom att ge dem möjlighet att öva, planera och ha baser på sina territorier. Därmed är dessa länder delansvariga.

Rätt till självförsvar enligt FN-stadgan innebär dock inte att insatser kan ske utan restriktioner. Självklart har varje land – särskilt demokratier – ansvar för att inte rikta anfall mot civila. Ibland sker det beklagligen i alla fall – genom misstag eller när diktatorer med flit och vilja placerar ut civila som skydd för militära installationer. Det finns också lagar om skydd av civila i krig.

USA:s roll i världen

Det som hände i New York har gett upphov till en debatt kring USA:s roll i världspolitiken. Mycket av det som sagts har haft underliga utgångspunkter.

En del av debatten har handlat om huruvida det är ett problem att USA är världens starkaste land och om USA skall ses som en självutnämnd världspolis.

Till att börja med kan vi vara glada över att världens starkaste land är en demokrati, med grundläggande respekt för mänskliga fri- och rättigheter. Annars skulle diktaturer som Irak kunna agera utan att möta motstånd.

När Irak invaderade Kuwait gav FN USA uppgiften att leda en koalition av FN-medlemmar för att befria Kuwait. När Balkan föll sönder i etniska motsättningar saknade Europa tillräcklig kapacitet för att i en FN-operation förhindra strider och massakrer. USA var det enda land med kapacitet att stoppa etnisk rensning t.ex. i Kosovo.

Alternativet till FN-alliansens ingrepp hade varit att acceptera ett brott mot folkrätten och låta Irak behålla sitt byte, d.v.s. det kuwaitiska folket. Då hade ondskan segrat.

Flygförbudszonerna i Irak

Efter Gulf-kriget har USA och Storbritannien upprätthållit flygförbudszoner i Irak.

Vad gäller upprätthållandet av dessa zoner har den svenska regeringen agerat mycket underligt. Därför är det värt att uppmärksamma att regeringen inte längre har en riksdagsmajoritet bakom sig för att kräva att USA:s och Storbritanniens upprätthållande av flygförbudszonerna i Irak skall upphöra. Utrikesministern bör därför snarast klargöra att den svenska regeringen inte längre motsätter sig upprätthållandet av flygförbudszonerna.

Förra året krävde riksdagsmajoriteten att upprätthållandet av flygförbudszonerna skulle upphöra – ett krav man i år tvingats backat ifrån. I fjol skrev man: ”Utskottet anser det därför orimligt att bombningarna under dessa förutsättningar fortsätter. Utskottet konstaterar att utrikesministern i ett interpellationssvar har klargjort att Sverige tagit avstånd från bombningarna, både under den tid Sverige var medlem av säkerhetsrådet och senare.”

Förutsättningen för att upprätthålla skyddszonen är att amerikanska och brittiska stridsflyg kan förhindra regimen att utnyttja luftrummet. Detta kräver i sin tur att piloterna erbjuds skydd. Här kritiseras ibland att insatser görs också utanför zonerna, men det är självklart att hot kan utgå också från platser utanför zonerna och att dessa då motverkas.

Flygförbudszonerna i Irak kom till efter Gulfkriget för att skydda civila från kränkningar av de mänskliga rättigheterna från den irakiska regeringens sida, samt för att hindra militär aktivitet i norra respektive södra Irak. Den norra zonen är ett skydd och en förutsättning för den kurdiska befolkningens säkerhet.

Sverige bör stödja att USA och Storbritannien upprätthåller flygförbudszonerna i Irak.

Gå inte terroristernas ärenden

Det finns anledning att fundera över vilken debatt de som angrep New York önskade att aktionen skulle ge. Säkerligen önskade de att diskussionen skulle inriktas på kritik och granskning av USA – och inte handla om terrordådens vidrighet eller samling till stöd för demokratin. Vi bör akta oss för att omedvetet göra terroristerna till viljes.

Självklart bör olika länders utrikespolitiska agerande granskas och debatteras, men ansvaret för attackerna mot civila i USA bär terroristerna ensamma. Det finns inga ursäkter för att medvetet döda civila.

Det går inte att finna rationella förklaringar till fanatikers och extremisters terrordåd, eftersom de per definition inte resonerar på det sätt vi gör. Det finns därför anledning att vara kritisk till delar av den debatt som just nu förs i Sverige, där terroristernas agerande försöks förklaras utifrån vårt västerländska politiska klimat.

Enskilda terrorister kommer från många olika länder, men det är bara ett fåtal länder som aktivt stöder terrorister och därmed är medansvariga för dåden. Dessa länder ger terroristerna möjlighet att träna, ha baser, finansiera sin verksamhet och planera terror utifrån deras territorier. Ett sådant agerande strider mot folkrätten. De länder som samarbetar och understöder terrorismen är alla icke-demokratiska länder.

Terrorismen baseras i och utgår från odemokratiska länder och diktaturer.

Ett befriat Afghanistan

Den tidigare regimen i Afghanistan ger ett närmast övertydligt exempel på detta, med det stora interna förtryck och de skriande sociala orättvisor som då rådde. Afghanistan var en diktatur, som genomförde massavrättningar, använde tortyr, förtryckte kvinnor och hotade missionärer med dödsstraff.

Talibanregeringen i Afghanistan var vid tiden för terrordåden erkänd av endast tre utländska regeringar. Den kom till makten via krig och behöll makten via våld.

USA:s insatser i Afghanistan störtade diktaturen och befriade folket. De svenska politiker som kritiserade insatsen hade fel. De måste nu förklara hur fortsatt diktatur hade varit i folkets och omvärldens intresse.

Väst och islam

Motsättningar mellan olika grupper i samhället får inte skapas på grund av enskilda gärningar. Det finns terrorism under kristna, judiska, islamska, hinduistiska och andra täckmantlar. Islam är i grunden en fredens religion.

USA är inte fientligt mot muslimer. Tvärtom har man både i Kosovo, Kuwait och Bosnien försvarat muslimer från övergrepp, etnisk rensning och folkmord. Bilden av västvärlden som fientlig mot islam är fel.

De fundamentalister som använder våld är ett hot främst mot människor – muslimer – i deras egna länder. Talibanregimen i Afghanistan förtryckte hårdast sin egen befolkning.

Muslimska länder samarbetar med USA i arbetet mot terrorismen. Under Gulfkriget hade USA trupper i bl.a. Saudiarabien med den saudiska regeringens tillstånd.

Internationell samverkan

Sverige bör medverka i den internationella kampen mot terrorismen i form av informationsutbyte, den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i EU samt FN-insatser.

Eftersom terrorhotet mot demokratin är ett gemensamt problem för världens demokratier är det viktigt att grunden läggs för gemensamt ansvarstagande och gemensamma insatser.

Terrorismen skall inte – vare sig direkt eller indirekt – få stänga våra öppna samhällen.

Stockholm den 8 oktober 2002

Sten Tolgfors (m)