Teckenspråk

Motion 2008/09:So269 av Lennart Axelsson (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om hörselskadade barns rätt till teckenspråk.

Motivering

Det är inte bara döva barn som behöver teckenspråk utan även hörselskadade måste få möjlighet att lära sig teckenspråk redan under tidig barndom så att de kan växla mellan tal och teckenspråk.

Tvåspråkiga barn är både friare och säkrare, eftersom de kan välja kommunikationssätt beroende på omständigheterna. De kan kommunicera obehindrat med andra teckenspråksanvändare också när ljudmiljön är dålig eller när det saknas teknisk utrustning. Denna valfrihet är en trygghet, inte minst i situationer då hörapparaten eller cochleaimplantatet inte kan användas, till exempel vid bad eller tekniska fel.

Också senare i livet är teckenspråkskunskaper en värdefull tillgång. Till exempel blir det möjligt att använda tolk vid högskolestudier och i arbetslivet och därmed slippa vara orolig för att inte hänga med i vad som sägs.

Teckenspråket är dessutom en bra försäkring om hörseln försämras senare i livet; för en vuxen är det betydligt svårare att lära sig ett nytt språk än för ett barn.

Trots alla dessa tydliga fördelar anses teckenspråket ofta vara onödigt för barn som använder hörapparat och tekniska hjälpmedel. Faktum är att bara föräldrar och syskon har rätt till teckenspråksundervisning – inte det hörselskadade barnet.

Det är hög tid att rätta till denna märkliga brist i lagstiftningen. Alla hörselskadade barn måste få möjlighet att delta i teckenspråksundervisning.

Stockholm den 26 september 2008

Lennart Axelsson (s)