Sysselsättningsförhållandena i Jönköpings län

Motion 1994/95:A458 av Åke Gustavsson m.fl. (s)

Sammanfattning

Jönköpings län drabbades hårt av den ekonomiska
depressionen under den gångna mandatperioden.
Arbetslösheten är således ett stort problem i Jönköpings län.
Efter regeringsskiftet har den ekonomiska politiken lagts om
i syfte att åstadkomma en bred och uthållig ökning av
sysselsättningen och en effektiv kamp mot arbetslösheten. I
denna motion visar vi hur den socialdemokratiska
regeringens handlingsprogram mot arbetslösheten kan bidra
till en bättre utveckling i Jönköpings län i form av ökad
utbildning och fler arbetstillfällen inom näringslivet och
genom ökade investeringar och underhåll.

Bakgrund

Jönköpings län drabbades hårt av den ekonomiska
depressionen under den gångna mandatperioden. Jönköping
är ett industrilän där varuproduktionen har en stor
omfattning. Detta gör länet konjunkturberoende. Den
borgerliga regeringens ekonomiska politik förlängde och
fördjupade den ekonomiska krisen, och småhusindustrin och
byggindustrin fick stora problem som en följd av den
borgerliga regeringens bygg- och bostadspolitik.
Indragningarna från kommunerna till staten innebar ökade
svårigheter för de anställda inom sjukvården,
äldreomsorgen, barnomsorgen och skolan.

Den öppna arbetslösheten uppgick i december 1994 till
nästan 6 procent. Denna arbetslöshet ligger långt över den
nivå som gällde 1991. Till det kommer de som står utanför
den ordinarie arbetsmarknaden men får utbildning eller har
arbete genom aktiva arbetsmarknadsåtgärder.

Arbetslösheten är således ett stort problem i Jönköpings
län, även om konjunkturuppgången nu börjar ge effekt på
sysselsättningen i industrin och därmed på arbetslösheten.
Men en konjunkturuppgång, baserad på en låg kronkurs, kan
inte ensam lösa de svåra problemen på arbetsmarknaden och
säkerställa att det finns arbete åt alla.

Jönköpings län och den nya ekonomiska politiken

Efter regeringsskiftet har den ekonomiska politiken lagts
om i syfte att åstadkomma en bred och uthållig ökning av
sysselsättningen och en effektiv kamp mot arbetslösheten.
Det kommer framför allt till uttryck i det handlingsprogram
mot arbetslösheten som presenterats i budgetpropositionen.

Vi kan nu se att kombinationen av en ny ekonomisk politik
och en internationell konjunkturuppgång kommer att leda till
en påtaglig ökning av investeringar och sysselsättning under
de närmaste åren. Jönköpings län bör också i denna
uppgångsperiod vara det ledande länet.

I denna motion vill vi visa vilka möjligheter som den nya
politiken ger för Jönköpings län och hur länet kan bidra till
ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning.

Vi vill understryka betydelsen av den omläggning som nu
sker av arbetsmarknadspolitiken i syfte att främja
expansionen av näringslivet genom förbättrad
yrkesutbildning och stimulans att flytta från arbetslöshet till
lediga platser. Denna omläggning innebär också nya
möjligheter för arbetssökande att hålla upp kontakter med
den reguljära arbetsmarknaden.

För att klara sysselsättningen behövs också en aktiv
näringspolitik som understöder tillväxten. Det handlar om
allt från att bereda svensk industri god kunskapsnivå till att
stimulera tillgången på riskkapital. I den budget som
regeringen lagt fram presenteras de förslag vi vill genomföra
inom närings- och finanspolitiken för att förbättra
tillväxtmöjligheterna. I programmet betonas särskilt behovet
av nya företag och företagare. Ett flertal åtgärder föreslås.
De för Jönköpings län avgörande delarna handlar framförallt
om tillgången på riskkapital. Genom möjligheten för AP-
fonderna att köpa aktier och det riskkapitalavdrag som skall
komma ökar möjligheterna för småländska företagare att
växa betydligt. Stödet till kvinnligt företagande kan bli
särskilt viktigt och betydande för regioner där företagande är
traditionellt en manlig syssla.

Arbetet med att utveckla kompetens och kvalité bör
intensifieras. I Jönköpings län finns i dagsläget ett tilltagande
kvalitetsmedvetande inom näringslivet. I ett
länsteknikcentrum pågår exempelvis ett intensivt arbete för
att bland länets industrier sprida kvalitetsbegreppet ISO
9 000. Detta är ett projekt och engagemang som är lovvärt
och ligger helt i linje med de krav som förs fram i budgeten
för att sprida kvalitet, kompetens och konkurrenskraft. Målet
bör vara att i ett skede av uppåtgående aktivitet genomföra
en kraftfull höjning av kompetensen i produktionen, så att
näringslivet står väl rustat inför de kvalitets- och
produktivitetskrav som högkonjunkturen ställer oss inför.
Programmet bör genomföras i nära samarbete mellan staten
och parterna inom varje näringsgren.

I dagsläget är det stora problemet bristen på
certifieringsföretag. Detta har inneburit ökande kostnader
samt långa väntetider för de företag inom Jönköpings län
som vill skaffa sig certifikatet ISO 9 000.
Då dessa jobbar på uppdrag av Svedac bör ytterligare
ett par certifieringsföretag tillskapas. Ett bör förläggas till
Jönköpings län där det finns en gedigen industri- och
produktionskultur. Förutom att detta skulle skapa jobb,
skulle det skapa en närmare kontakt med och uppmuntran till
certifiering för de många industriföretagen i Jönköpings län.

Det nya kvalitetstänkandet har också alltmer spritt sig till
industrin inom miljöområdet. Den s k ISO 14 000-certifieringen
har väckt intresse och nyfikenhet på
flera håll. Det nyinvigda Träcentrum Nässjö utvecklar i sin
utbildnings- och forskningsverksamhet i samarbete med
högskolor och företag bland annat frågor som rör
kvalitetssäkring och miljömedvetande. Fortfarande finns
dock alltför ofta stor okunskap om värdet av åtgärder av detta
och liknande slag, både vad gäller miljöförbättring och som
konkurrensmedel. Jönköpings län är ett småföretagartätt län
som kommer att utgöra framtidens snabbast växande sektor.
För att klara miljöpolitiken framåt är det av starkt värde att
småföretag också får del av denna kunskap. Även om det
finns enskilda småföretag i länet som arbetar med ISO
14 000 så är det viktigt att skapa föredömen som kan sprida
kunskap vidare.

Jönköpings län borde därför göras till en försöksregion vad
gäller certifiering. Denna satsning borde omfatta både
kunskapsspridning och marknadsföringshjälp kring
certifiering.

Investera i vägar och järnvägar

Inom Jönköpings län föreligger ett stort behov av
upprustning av vägar och järnvägar. Nu tvingas regeringen
av statsfinansiella skäl skjuta en del projekt framåt i tiden.
Ändå kvarstår stora resurser till infrastruktursatsningar.

I Jönköpings län finns ett stort behov av större och
långsiktigare satsningar på järnvägen. Här finns anledning
att rusta upp järnvägssträckan Nässjö--Jönköping. Till detta
kommer upprustningsbehov på sträckan Jönköping--
Falköping. Härigenom uppnås en ringeffekt som gör det
möjligt att snabbt förbinda Östergötland, Småland och
Västergötland med Stockholmsregionen med X 2000-tåg.

Vidare
bör första etappen av Götalandsbanan mellan
Jönköping och Borås byggas. Genom detta projekt skapas en
snabb förbindelse till Göteborg/Västsverige och Oslo. Detta
kan bli en viktig länk för att föra över bl.a. gods till järnväg
från vägtrafik.

Investera i byggande

Det föreligger behov av både nybyggnation och renovering
av det befintliga fastighetsbeståndet.

Det gäller inte minst de offentliga lokalerna. Därför ser vi
det positivt när regeringen föreslår ett stimulansbidrag för
investeringar i skol- och förskolemiljöer. Detta ökar inte bara
sysselsättningen utan också välfärden för barn och ungdomar
samt förbättrar arbetsmiljön för anställda inom offentlig
sektor.

Ett åtgärdsprogram bör även med kvarvarande
bostadssubventioner tas fram för att undvika den kris som
är bestående inom trähusbranschen. Under en tvåårsperiod
minskade jobben inom branschen till en tredjedel.
Produktionen har sjunkit till en nivå där
produktionskapacitet långsiktigt slås ut. Nu måste staten ta
sitt ansvar för att ett åtgärdsprogram utarbetas och
genomförs för trähusbranschens överlevnad.

Investera i utbildning

Det är nu en central uppgift att tillse att de som önskar
utbilda sig också får chansen. Under regeringens första år har
så inte varit fallet. Neddragningar av resurser till komvux,
det tredje året på gymnasieskolan samt avsaknad av nya
platser till de mindre högskolorna var länge den förra
regeringens politik. Senare tvingades man ändra sig under
galgen och stoppa de värsta neddragningarna, men som
helhet kan ändå konstateras att den borgerliga
utbildningspolitiken varit negativ för Jönköpings län.

Med krisuppgörelsen hösten 1992 korrigerades delar av
denna politik. Satsning på utbildning blev åter viktigt. Det
handlade bl.a. om fler högskoleplatser (även till de mindre
orterna), komvuxplatser och folkhögskoleplatser via
arbetsmarknadspolitiska anslag samt en satsning på
kompetensutveckling i arbetslivet.

Alla dessa åtgärder var beslut som vi socialdemokrater hett
eftersträvat. Efterfrågan på utbildningsplatser är dock
fortfarande betydligt större än utbudet. Långsiktigt behöver
ytterligare en årskull, dvs. ca 100 000 personer, befinna sig
i utbildning jämfört med slutet av 1980-talet.

Vi socialdemokrater presenterar därför i budgeten förslag
om utökning av såväl gymnasieskolan som folkbildningen,
komvux och högskolan.

Totalt innebär den ungefär 90 000
nya platser inom det reguljära utbildningsväsendet och
mer än 60 000
platser tillskapas inom arbetsmarknadsutbildningen.
Bland dessa platser bör särskilt utrymme tilldelas den länge
emotsedda sjukgymnastlinjen vid Hälsohögskolan i
Jönköping. Vidare bör Högskolan i Jönköping få
examensrätt för grundskollärarutbildningen årskurserna 4--9
samt de 90 nya platser som begärts. En särskild
högskoleutbildning för industridesign bör samtidigt
tillskapas i länet.

Folkbildningssatsningen innebär fler folkhögskoleplatser
och studier i studieförbund. Detta gör att arbetslösa kan
beredas meningsfull sysselsättning. Inom Jönköpings län
finns en lång tradition av folkbildning; studieförbund och
folkhögskolor står därmed väl rustade för
verksamhetsökningen.

Även arbetsmarknadsutbildningen utökas. Möjligheterna
till utbildningsvikariat behålles. Utbildningsvikariaten är ett
bra sätt att stimulera fram vidareutbildning och
kompetensutveckling.

Investera i kulturen som en väg ur krisen

Som ett led att skapa meningsfull, utvecklande och
kompetenshöjande arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör en
stor satsning göras på restaurering av kulturområden och
kulturbyggnader. Flera förslag på åtgärder som snarast
behöver vidtas finns sammanställda av Jönköpings
länsmuseum. I budgeten satsas 235 miljoner kronor för att
främst värna sysselsättningen inom ramen för
kulturmiljövårdsanslaget. I Jönköpings län finns flera
exempel på hur kulturmiljövårdsmedel kommer till effektiv
användning ur såväl arbetsmarknads- som kultursynpunkt.

Bekämpa arbetslösheten

Det är således inte bristen på uppgifter som gör att
människor nu går arbetslösa i Jönköpings län. Det har
snarare varit oförmågan att släppa loss medel för
framtidsinvesteringar, utbildning och annan
välfärdsverksamhet. Resultatet har blivit att en stor del av
dessa medel i stället används som kontantstöd till arbetslösa.

Vi har visat på behovet av investeringar i industri,
skolmiljöer, vägar, järnvägar, fastigheter och kultur.

Tillsammans med förslagen i budgetpropositionen innebär
de föreslagna åtgärderna i denna motion en höjning av
utbildningsnivån i Jönköpings län liksom att flera arbeten
kan skapas inom näringslivet och att fler kan få del av
arbetsmarknadspolitiska insatser. Därmed tar Jönköpings län
viktiga steg mot en full sysselsättning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sysselsättningsförhållandena i
Jönköpings län.

Stockholm den 25 januari 1995

Åke Gustavsson (s)

Catarina Rönnung (s)

Margareta Sandgren (s)