Skatt som inte diskriminerar föräldralediga

Motion 2011/12:Sk259 av Gunvor G Ericson m.fl. (MP)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra en översyn av jobbskatteavdragets effekter på uttag av föräldrapenning och om det finns någon könsskillnad.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att säkerställa att skattesystemet inte diskriminerar föräldralediga med föräldrapenning.

Motivering

Den 1 januari 2007 infördes skattelättnader för arbetsinkomster genom första steget av jobbskatteavdraget. Den 1 januari 2010 infördes steg 4. Det innebär att en medelinkomsttagare betalar ungefär 1 600 kr mindre i kommunalskatt än innan avdraget infördes. Jobbskatteavdraget är en skattereduktion för skattepliktiga inkomster av anställning och av aktiv näringsverksamhet. Avdraget finansieras av statliga medel, men påverkar endast kommunalskatten.

En medelinkomst i Sverige är lite drygt 26 000 kr i månaden, vilket ger en beskattning på ca 6 000 kr efter jobbskatteavdrag. Om medelinkomsttagaren är föräldraledig utgår inget jobbskatteavdrag, vilket innebär en stor reell inkomstminskning vid föräldraledighet. En föräldraledig har rätt till en föräldrapenning motsvarande 80 procent av inkomsten, vilket innebär en minskad bruttoinkomst med ca 5 500 kr i månaden för medelinkomsttagaren i relation till om denne arbetar. Jobbskatteavdraget gör i sin konstruktion att det inte ”värderas” att föräldrar tar ut föräldraledighet. Nivån på föräldrapenningen bygger på inkomster från lönearbete och bör således inte beskattas annorlunda än om personen arbetar.

Jobbskatteavdragets konstruktion är kontraproduktiv för att få fler pappor att ta ut föräldraledighet eftersom de i genomsnitt tjänar mer än kvinnor. Regeringen säger sig vilja främja ett mer jämställt uttag av föräldraledigheten och införde 2008 en jämställdhetsbonus. Detta gjordes för att skapa ekonomiska incitament för föräldrar att dela föräldraledigheten mer jämställt. Men det har inte gett någon effekt i praktiken, vilket man kan se i regeringens egen budgetbilaga. Bonusen kan som högst bli 13 500 kr. Hur hög bonusen än blir motverkar den inte den ekonomiska förlust jobbskatteavdraget skapar för den som är föräldraledig från ett arbete.

Under 2010 tog män ut 23 procent av föräldrapenningdagarna och kvinnor 77 procent. Män tar alltså ut något mer än en femtedel av föräldraledigheten, men tre män av fem tar inte ut någon föräldraledighet alls under barnets första år.

Under 2010 uppgick den genomsittliga dagersättningen till 454 kr för kvinnor och 603 kr för män.1 Att det blir så stor skillnad är kopplat till den könssegregerade arbetsmarknaden och det faktum att män tjänar mer hur man än räknar.

När man räknar om alla löner till heltidslön per månad för att justera för skillnader i arbetstid, var kvinnornas månadslön i genomsnitt 85,7 procent av männens 2010. Räknat i kronor var kvinnors månadslön i genomsnitt 26 200 kr och mäns 30 600 kr 2010.2

Regeringen påstår i budgetpropositionens bilaga 3 att ”Jobbskatteavdraget bidrar till ett mer jämställt föräldraskap”, och de skriver vidare ”jobbskatteavdraget gör det mer lönsamt för föräldrarna att fördela föräldraledigheten mellan sig. Genom att jobbskatteavdraget relativt sett är högre vid låga arbetsinkomster får två makar som arbetar halva året var en jämnare fördelning av inkomsterna, och därmed en lägre genomsnittlig skatt. De får därför behålla mer av arbetsinkomsten än om en är helt föräldraledig och en jobbar hela året.” Men faktum är att jobbskatteavdraget i kronor är högre när man tjänar mer. På den föräldrapenning som betalas ut görs inget jobbskatteavdrag och därmed betalar föräldralediga högre skatt än när de skulle ha jobbat.

Det behövs en seriös översyn av jobbskatteavdragets effekter på uttag av föräldrapenning samt en översyn av skattesystemet så att det inte diskriminerar föräldralediga med föräldrapenning.

Stockholm den 29 september 2011
Gunvor G Ericson (MP)
Mats Pertoft (MP)	Magnus Ehrencrona (MP)
Jonas Eriksson (MP)	Stina Bergström (MP)
Maria Ferm (MP)	Ulf Holm (MP)

[1]	Försäkringskassan, Anslagsuppföljning 2011.
[2]	Budgetproposition 2012 bilaga 3 Ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män.