Sjuklöneperioden i sjukförsäkringen

Motion 2002/03:Sf369 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Lena Sandlin-Hedman (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sjuklöneperioden i sjukförsäkringen.

Motivering

Sedan 1 januari 1992 ansvarar arbetsgivaren för sjuklön till anställda under de första 14 dagarna av en sjukdomsperiod, s.k. arbetsgivarinträde. Den första dagen av sjukfrånvaron räknas som en karensdag. Om en ny sjukperiod påbörjas inom fem dagar skall den anses som en fortsättning på den tidigare sjukperioden i fråga om karensdag, ersättningens storlek och sjuklöneperiodens längd.

En av anledningarna till införandet av arbetsgivaransvaret för de första 14 dagarna var att främja ett aktivt förebyggande arbete från arbetsgivarens sida för att på så sätt minska sjukfrånvaron. Att sjukskrivningskostnaderna blev kännbara för arbetsgivaren hoppades man således skulle medföra ett ekonomiskt incitament att arbeta för en förbättrad arbetsmiljö och företagshälsovård.

Om detta syfte med arbetsgivarinträdet i sjukförsäkringen har uppfyllts måste dock ifrågasättas. Den korta sjukfrånvaron har inte minskat. Tvärtom har den under senare delen av nittiotalet ökat dramatiskt och det finns därför skäl att tro att det förebyggande arbetsmiljöarbetet snarare har eftersatts sedan sjuklöneperioden infördes. Istället för att arbeta med att förbättra arbetsmiljön finns nu en uppenbar risk att arbetsgivarna undviker att anställa den som är sjuk ofta eller har ett handikapp av något slag. Sjuklöneperioden har därmed inte medfört ett förbättrat arbetsmiljöarbete utan kan, tvärtemot syftet, istället ha bidragit till en ökad utslagning.

Det vore därför önskvärt att ta reda på i vilken utsträckning arbetsgivarens sjuklöneansvar leder till en tvekan att anställa över huvudtaget. För framför allt små och medelstora företag är arbetsgivarinträdet i sjukförsäkringen en betydande ekonomisk otrygghet och kan påverka möjligheten att anställa fler. Därför är det angeläget att se över på vilket sätt arbetsgivarinträdet har påverkat anställningsbenägenheten och framförallt hur det förebyggande arbetsmiljöarbetet har utvecklats.

Stockholm den 23 oktober 2002
Gunilla Carlsson (s) i Hisings Backa	Lena Sandlin-Hedman (s)