Sänkt fastighetsskatt för småskalig vattenkraft

Motion 2013/14:Sk390 av Thoralf Alfsson och Josef Fransson (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att sänka fastighetsskatten för småskalig vattenkraft.

Motivering

Fastighetsskatten på industrifastigheter är normalt 0,5 procent, vilket t.ex. gäller för värmekraftverk och kärnkraftverk. Det finns dock några undantag när det gäller industrifastigheter för elproduktion. Detta gäller vindkraftverk som har en nedsatt fastighetsskatt till 0,2 procent. Däremot har vattenkraftverk en kraftigt förhöjd fastighetsskatt som i flera steg höjts, senast från 2,2 procent till hela 2,8 procent.

Statens intäkter i fastighetsskatt när det gäller vindkraft och vattenkraft skiljer sig väldigt markant åt. Statens intäkter för fastighetsskatt på vattenkraft uppgår till ca 3,7 miljarder kronor under inkomståret 2012. Intäkterna för vindkraftverk motsvarande inkomstår är endast ca 28 miljoner kronor.

När det gäller vattenkraften kan den delas upp i småskalig och storskalig vattenkraft. Till småskalig vattenkraft räknas inom EU kraftverk om max 10 MW. Det innebär att det finns vissa likheter när det gäller vindkraftverk och de effekter som förekommer. Fastighetsskatten för småskaliga vattenkraftverk utgör bara ca 186 miljoner kronor. En bråkdel av den totala intäkten för vattenkraft på 3,7 miljarder kronor i fastighetsskatt för inkomståret 2012.

Fastighetsskatten innebär dock att dessa båda förnyelsebara energikällor behandlas väldigt olika i skattehänseende som nämnts ovan. I praktiken innebär det att el från vindkraftverk belastas med en kostnad för fastighetsskatt på ca 0,4 öre/kWh producerad elenergi. När det gäller vattenkraften så höjdes även taxeringsvärdena kraftigt från 1 januari 2013, vilket enligt branschorganisationer kommer leda till att vattenkraften kommer belastas med ca 8–9 öre/kWh producerad elenergi i fastighetsskatt.

Vi anser att denna snedvridning av fastighetsskatten är direkt skadlig för investeringsviljan för framförallt den småskaliga vattenkraften som har störst lönsamhetsproblem och därmed sämre möjligheter till reinvesteringar i sina anläggningar som ofta ägs av privatpersoner eller mindre lokala företag.

Enligt Svensk Vattenkraftförening produceras 4,3 TWh vid ca 1 900 småskaliga vattenkraftverk men många av dessa är i stort behov av reinvesteringar för att kunna bibehålla produktionen. Vid en reinvestering med modern teknik kan även en ökad produktionskapacitet uppnås. Dessutom finns det närmare 2 000 nedlagda vattenkraftverk som skulle kunna återstartas med ny modern utrustning om de ekonomiska incitamenten funnits. Enligt Svensk Vattenkraftsförening skulle man genom att reinvestera och återstarta dessa vattenkraftverk öka produktionen med förnyelsebar elenergi om ca 1,1 TWh.

Småskaliga vattenkraftverk räknas som förnyelsebar energi och erhåller elcertifikat som stöd vid reinvesteringar. Effekten av den höga fastighetsskatten blir dock att producenten får betala tillbaka cirka halva elcertifikatsersättningen i fastighetsavgift.

Som ett första steg anser vi att fastighetsskatten för småskalig vattenkraft bör sänkas till samma nivå som andra elproduktionsenheter för att stimulera investeringsviljan och tillkomsten av ny förnyelsebar energi.

Stockholm den 26 september 2013
Thoralf Alfsson (SD)	Josef Fransson (SD)